Framväxten av nya mobila marknader förslag till möjliga åtgärder

DATUM RAPPORTNUMMER 17 december 2003 PTS-ER-2003:44 ISSN 1650-9862 Framväxten av nya mobila marknader förslag till möjliga åtgärder FÖRFATTARE Christer Areskoug

Förord Förord Post- och telestyrelsen har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag 1 av regeringen att rapportera om UMTS-utbyggnaden och marknads- och tjänsteutvecklingen för mobil kommunikation. Uppdraget skall redovisas senast den 2 januari 2004 med en delrapportering senast den 1 augusti 2003. Delrapporteringen den 1 augusti bestod av rapporterna UMTS-en överblick av utbyggnaden (PTS-ER-2003: 30) och Framväxten av nya mobila marknader en överblick (PTS-ER-2003: 33). Rapporterna gav en lägesbeskrivning inom de två områdena och identifiering av hinder och möjligheter. Målet med slutrapporteringen inom området marknads- och tjänsteutveckling (denna rapport) är att göra en mer djupgående analys, och där det är möjligt föreslå åtgärder för att överkomma eventuella hinder. Slutredovisningen av UMTS-utbyggnaden ingår inte i denna rapport, utan görs i ett separat PM. Slutredovisningen avser att ge en beskrivning av UMTSutbyggnaden fram till årsskiftet 2003/2004 och de faktorer som påverkat denna. Särskilt ger PTS en beskrivning av tillämpningen av den nya bestämmelsen om mastsamordning som infördes i 4 kap. 14 lagen (2003:389)om elektroniskt kommunikation. 1 Avsnitt 1.3 punkt 6 i regleringsbrevet Post- och Telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden för den tredje generationens mobila system samt förutsättningarna för framväxten av nya marknader för mobil kommunikation. I detta ligger att identifiera hinder, både avseende etablerandet av infrastruktur och utveckling av mobila innehållstjänster, samt att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat. Uppdraget skall redovisas till regeringen seanst den 2 januari 2004. En delrapport skall redovisas senast den 1 augusti 2003. Post- och telestyrelsen

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Uppdrag och syfte... 5 1.2 Delrapporten Framväxten av nya mobila marknader"... 5 1.3 Denna rapport... 6 2 Metod... 7 2.1 Underlag... 7 2.2 Ordlista... 7 3 Marknaden för privatpersoner... 9 3.1 Bakgrund... 9 3.2 En schematisk bild av marknaden och aktörerna... 10 3.2.1 Mobiloperatörerna... 11 3.2.2 Innehållsaggregatörerna... 11 3.2.3 Innehållsleverantörerna... 11 3.3 Marknadens aktörer om förutsättningarna och användningen... 12 3.3.1 Villkor och affärsmodeller... 12 3.3.2 Möjligheter att ta betalt för tjänsterna... 13 3.3.3 Terminalerna... 15 3.4 Hur ser användningen ut och hur har den förändrats... 15 3.4.1 Användningen av SMS-baserade innehållstjänster... 15 3.4.2 Användningen av mer avancerade tjänster... 17 3.4.3 Problem för användarna... 18 3.5 Sammanfattande kommentarer om marknaden för privatpersoner... 19 4 Marknaden för företag och organisationer... 20 4.1 Bakgrund... 20 4.2 En schematisk bild över marknaden aktörer... 21 4.2.1 Mobiloperatörer... 21 4.2.2 Systemintegratörer... 21 4.3 Aktörerna om införandet av mobila datatjänster i företag och organisationer... 22 4.3.1 E-post och andra Office-applikationer... 22 4.3.2 Företagsunika och branschspecifika lösningar... 22 4.3.3 Övriga frågeställningar... 24 4.4 Sammanfattande kommentarer... 24 5 Analys och slutsatser... 25 6 Förslag till möjliga åtgärder... 27 Post- och telestyrelsen 1

Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag av regeringen att rapportera om UMTS-utbyggnaden och marknads- och tjänsteutvecklingen för mobil kommunikation. Målet med denna rapport är att göra en mer djupgående analys, och föreslå åtgärder för att överkomma eventuella hinder. Marknaden för privatpersoners användning av innehållstjänster utvecklas väl. Omsättningen på marknaden för SMS-baserade innehållstjänster har nästan dubblerats under året, och antalet användare av WAP har mer än tredubblats, från c.a. 100 000 till c.a. 350 000. Det är ibland otydligt till vem konsumenten skall vända sig vid en reklamation, och vilken ansvarsfördelning som gäller mellan operatörer och innehållsleverantörer. Problemet växer i takt med att marknaden växer, och information om vad som gäller i olika situationer skulle underlätta för de konsumenter som inte fått de innehållstjänster de har beställt eller inte är nöjda med innehållstjänsterna. Det finns också en stor andel användare ungefär tio procent - som fått oönskad reklam via SMS. Information om de regler som kommer att gälla enligt den föreslagna lagen om marknadsföring i mobilen 2 skulle underlätta för dem som drabbas av problemen och som vill göra någonting åt det. Den åtgärd som föreslås i rapporten är att ta fram och sammanställa information om vad som gäller vid reklamation/leveransproblem av innehållstjänster, samt oönskad reklam till mobilen. Marknaden för professionella användare d v s företag och organisationer har enligt bedömare ännu inte tagit fart på allvar. Det verkar som att många ITavdelningar på företag och organisationer saknar kunskap om säkerhetsfrågor och säkerhetslösningar för mobila applikationer. Dessutom är utvecklingskostnaderna för företags- eller organisationsunika lösningar höga fördelat per användare, och det finns f.n. få eller inga aktörer som vill ta affärsrisken vid utveckling av mobila applikationer. Aktörerna vill vänta med utvecklingen till dess att kunderna visat intresse. Utvecklingen måste då initieras av kunderna och de flesta potentiella kunderna är i dagsläget generellt ovilliga att investera i IT. Kombinationen av okunskap om säkerhetsfrågor, generellt låg investeringsvilja i IT och behovet av kundinitierad utveckling är ett stort hinder för införandet av mobila datatjänster i företag och organisationer. Två åtgärder föreslås i rapporten. Den första åtgärden är att ta fram, sammanställa och informera företag och organisationer om ITsäkerhet och mobila lösningar. Den andra är att kartlägga användningen av mobila datatjänster i den offentliga sektorn m a p erfarenheter vid införandet av mobila datatjänster, användarnas erfarenheter av de mobila datatjänsterna, och påvisbara effekter av användningen. Kartläggningen ska bl.a. användas för att sprida goda exempel. 2 proposition 2003/04:43 om Obeställd E-postreklam Post- och telestyrelsen 3

1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Post- och telestyrelsen har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag av regeringen att rapportera om UMTS-utbyggnaden och marknads- och tjänsteutvecklingen för mobil kommunikation. Uppdraget återfinns i avsnitt 1.3 punkt 6 i regleringsbrevet Post- och Telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden för den tredje generationens mobila system samt förutsättningarna för framväxten av nya marknader för mobil kommunikation. I detta ligger att identifiera hinder, både avseende etablerandet av infrastruktur och utveckling av mobila innehållstjänster, samt att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat. Uppdraget skall redovisas till regeringen seanst den 2 januari 2004. En delrapport skall redovisas senast den 1 augusti 2003. Föreliggande rapport redovisar nämnda regeringsuppdrag. I enlighet med uppdraget lämnades en delrapport Framväxten av nya mobila marknader en överblick PTS:ER 2003:33 - den 1 augusti. 1.2 Delrapporten Framväxten av nya mobila marknader" Delrapporten beskrev att privatpersoner i första hand använder mobilen till att tala i och skicka SMS med, men att de i allt högre grad också har börjat använda mobilen för innehållstjänster. I delrapporten beskrevs även att privatpersoner är vana vid SMS och därför har lätt att ta till sig innehållstjänster baserade på SMS. Detta avspeglar sig också i att innehållstjänster baserade på SMS har börjat spridas till massmarknaden. Marknaden för mer avancerade tjänster - som t.ex att surfa via mobilen eller läsa tidningen (tjänster som baseras på WAP och GPRS) hade vid det tillfället inte riktigt tagit fart. Den låga användningen ansågs i rapporten framförallt ha berott på att det dittills varit för krångligt att komma igång med WAP och GPRS. Delrapporten beskrev också att de som har infört, eller funderar på att införa, mobila datatjänster ser möjligheter att effektivisera arbetet och öka nyttan för sina kunder. Erfarenheterna visade också att mobila datatjänster var ett sätt att införa IT hos de yrkesgrupper som idag inte använder IT, vilket höjer produktiviteten hos dessa grupper. Medvetenheten om det verkade dock vara mycket låg hos de flesta svenska företag. Det beskrevs även att det kommer finnas många områden för mobila datatjänster där det inte går att ta fram standarderbjudanden, utan där lösningen måste skräddarsys för varje kund. Ett exempel är dirigering och postionering av fordon. Inköp och införande av en sådan tjänst är betydligt mer komplext än inköp och införande av en traditionell rösttjänst. Post- och telestyrelsen 5

Sammanfattning 1.3 Denna rapport Det har nu gått några år sedan de första mobila innehållstjänsterna introducerades, och de enklare innehållstjänsterna som baseras på SMS - har börjat sprida sig till massmarknaden. Omsättningen på marknaden för SMS-baserade innehållstjänster ökade väsentligt mellan åren 2002 och 2003 3. Denna rapport redovisar hur ökningen påverkats av dels förändringen av antalet användare, dels de befintliga användarnas ökade användning. De mer avancerade tjänsterna som t ex att skicka och ta emot bilder (tjänster baserade på MMS), läsa tidningen och surfa med mobilen (tjänster baserade på WAP och GPRS) har inte nått lika många användare. Ett skäl till det har varit svårigheterna för användaren att komma igång med WAP 4. Operatörerna arbetar sedan en tid tillbaka med förkonfigurerade terminaler, vilket löser problemet och gör det lätt för användarna att komma igång med WAP och GPRS. I rapporten redovisas om deras arbete givit mätbara resultat under 2003. Rapporten redovisar också problemen med oönskad reklam i mobilen, och föreslår åtgärder som kan bidra till att lösa problemet. Användningen av mobila tjänster i företag och organisationer har traditionellt handlat om rösttjänster. Utvecklingen av mobilnäten och terminalerna har gjort det möjligt att börja med mobil IT. En utbredd användning av mobila datatjänster i företag och organisationer låter - enligt bedömare- dock vänta på sig. I rapporten Framväxten av nya mobila marknader - en överblick beskrevs bl a att mobila datatjänster kan vara en möjlighet att sprida IT-användningen till de grupper som idag använder lite eller ingen IT i sitt arbete. De flesta företag och organisationer ser dock inte dessa grupper som aktuella för mobila datatjänster, utan ser de grupper som redan använder IT t ex personer i ledningsgrupperna och försäljare - som mest aktuella. Enligt bedömare finns det inga tecken på att användningen av mobila datatjänster spritt sig i de nämnda yrkesgrupperna. Denna rapport redovisar några möjliga anledningar till det, och föreslår åtgärder som kan bidra till att förändra situationen. 3 Framväxten av nya mobila marknader en överblick PTS:ER 2003:33 sidan 14 4 Framväxten av nya mobila marknader en överblick PTS:ER 2003:33 ss18, 32 6 Post- och telestyrelsen

Metod 2 Metod 2.1 Underlag Rapporten bygger på offentligt tillgänglig information och intervjuer av explorativ karaktär med marknadens aktörer. De intervjuade är Telia, Tele2, Vodafone, Telenor, Teleca, Cellus, Statskontoret, Riksförsäkringsverket, Managerzone och Tidningsutgivarna. 2.2 Ordlista GSM - Global System for Mobile communication (från början betydde det Groupe Special Mobile ) Premium SMS Premium SMS är ett SMS som sänds till tre-,fyr-, eller femsiffrigt nummer och som ofta har en högre taxa än den rådande trafiktaxan. Dessa tre-, fyr- eller femsiffriga nummer är s.k. nätinterna nummer som operatörerna råder över. Därför måste innehållsleverantörerna ansluta sig till operatörerna och betala för användningen av kortnumren. Betalsamtal - Med betalsamtal avses samtal med högre taxa än vanliga samtal och som går till nummer i nummerserierna 0900, 0939, 0944 och 0963. WAP - WAP står för WirelessApplicationProtocol och är ett protokoll som möjliggör för dig att surfa med din mobil. Enbart specifika WAP-sidor kan nås och adressen är vanligtvis wap.xx.xx, ex. wap.dn.se GPRS GPRS utgör ett mellansteg mellan GSM (andra generationens mobiltelefonsystem, eller 2G) och UMTS ( 3G ) Med GPRS (General Packet Radio Service) kan du vara kontinuerligt ansluten till datanätverk och använda den information och de tjänster du vill. GPRS är en lämplig bärare för många typer av tillämpningar: multimediameddelanden, bildhantering och surfande. GPRS använder paketväxlande teknik, där informationen överförs i korta datasekvenser över ett IP-baserat nät. GPRS ger snabb start av sessioner och höga dataöverföringshastigheter. Post- och telestyrelsen 7

Sammanfattning MMS MMS (Multimedia Messaging Service) är en meddelandetjänst som påminner mycket om SMS (Short Message Service), eller textmeddelanden. Det ger automatisk, omedelbar leverans av personliga multimediameddelanden från telefon till telefon eller från telefon till e-postadress. Förutom det vanliga textinnehållet i textmeddelanden kan multimediameddelanden innehålla bilder, grafik, röst och ljudklipp. Ett MMSmeddelande är en multimediepresentation i en enda post - inte en textfil med bilagor. Det kommer också att vara möjligt att skicka videoklipp via MMS. MMS-standarden rekommenderar stöd för medieformaten JPEG, GIF, text, AMR-röst och vissa andra format. Format som inte stöds hanteras på ett kontrollerat sätt. MMS ger stöd för e-postadressering så att meddelanden också kan skickas till e-postadresser. Liksom SMS är MMS en öppen branschstandard och MMS-meddelanden kan levereras med hjälp av befintliga nät och protokoll. MMS är bäraroberoende och därmed inte begränsat till GSM- eller WCDMA-nät. UMTS - Universal Mobile Telecommunications System Betaloperatör - Med betaloperatör avses i denna rapport den aktör som förmedlar pengarna mellan köpare och säljare. Systemintegratör anpassar och integrerar applikationer och tjänster med företag- och organisationers befintliga IT-system. Applikationsutvecklare den aktör som utvecklar en applikation t ex en säkerhetsmodul som integreras i företagens befintliga IT-system. 8 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner 3 Marknaden för privatpersoner 3.1 Bakgrund Användningen av SMS ligger till grund för användningen av SMS-baserade innehållstjänster. SMS introducerades 1992/93 och användningen började ta fart 1998 då det skickades 44 miljoner SMS. Sedan dess har användningen ökat väsentligt och 2002 skickades 1,1 miljarder SMS till ett värde av 1,107 miljarder kronor 5. Användningen av SMS-baserade innehållstjänster 6 började något år efter det att SMS-användningen började ta fart, och innehållstjänsterna har nu börjat sprida sig till massmarknaden. Under 2002 omsatte marknaden för innehållstjänster uppskattningsvis 300 miljoner kronor och under 2003 kommer omsättningen att öka, uppskattningsvis till mellan 500 och 600 miljoner kronor 7. Användningen av ny teknik och nya tjänster sprids från dem som tidigt prövar ny teknik och nya tjänster, till massmarknaden. Därefter sprids den till dem som sent prövar ny teknik och nya tjänster 8. När användningen sprids till massmarknaden är det vanligt att utbudet av tjänster ökar, och att priserna sjunker. Ett ökat utbud, och lägre priser ger i regel upphov till ökad användning bland de befintliga användarna. Den ökade omsättningen på marknaden för SMS-baserade innehållstjänster kan alltså bero både på att antalet användare ökat, och på att de befintliga användarna ökat sin användning. De mer avancerade tjänsterna som t.ex. att surfa eller läsa tidningen (tjänster baserade på WAP och GPRS) eller ta emot bilder (tjänster baserade på MMS) har inte nått lika många användare som de SMS-baserade innehållstjänsterna. I rapporten Framväxten av nya mobila marknader- en överblick sades bl.a. att tjänster som baseras på WAP/GPRS bara användes av c.a. 100 000 användare trots att det fanns runt 2 miljoner terminaler som stödjer WAP/GPRS. Den låga användningen ansågs till stor del bero på att terminalerna fram till dess hade varit användarovänliga, och att det hade varit svårt att komma igång med WAPtjänsterna. I rapporten uppmärksammades samtidigt att alla stora mobiloperatörer sedan en tid tillbaka arbetar med förkonfigurerade terminaler, och att de försöker 5 Svensk Telemarknad 2002 PTS:ER 2003:21 6 De första innehållstjänsterna var aktiekurser, horoskop och logotyper 7 Framväxten av nya mobila marknader en överblick PTS:ER 2003:33 8 Se t.ex. Stelacon 2003 Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G tjänster på konsumentmarknaden Post- och telestyrelsen 9

Sammanfattning förenkla för den som vill ladda ner inställningar till sin telefon. Operatörernas arbete med att förenkla för användarna kommer att stimulera användningen av tjänster som baseras på WAP och GPRS, men frågan är i vilken omfattning, och om resultatet ännu är mätbart. 3.2 En schematisk bild av marknaden och aktörerna Det finns ett flertal aktörer som säljer och tillhandahåller tjänster till slutkunder mobiloperatörer, innehållsleverantörer och innehållsaggregatörer. Tjänsterna marknadsförs till användarna genom TV, tidningar och Internetportaler. En schematisk bild över aktörerna och marknadsföringen mot kunderna visas nedan. Innehållsleverantörer och innehållsaggregatörer levererar tjänsterna till användaren via hans eller hennes mobiloperatör. Utbudet av innehållstjänster styrs inte bara av användarintresset utan beror också på innehållsleverantörernas möjligheter och kostnader för att nå användarna. Vilka möjligheter och kostnader de har beror huvudsakligen på vilka villkor som innehållsleverantörerna får från operatörerna för leverans till slutanvändarna och möjligheterna att ta betalt av slutanvändarna. Innehållsleverantörer Innehållsaggregatörer Marknadsföring av tjänsterna via Internet, TV, Tidningar Mobiloperatörer 10 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner 3.2.1 Mobiloperatörerna Begreppet mobiloperatör omfattar dels de nätägande operatörerna Tele2, Telia, Tre och Vodafone, dels de tredjepartsoperatörer (även kallade virtuella operatörer) som har avtal med de nätägande operatörerna. Exempel på tredjepartsoperatörer är Djuice, CampuzMobile, LunarMobile och Peppar. Via sin mobiloperatör får användaren access till innehållet, och det är också via sin mobiloperatör som användaren betalar för innehållstjänsten. 3.2.2 Innehållsaggregatörerna Innehållsaggregatörerna arbetar med försäljning mot slutkund, och fungerar också som ett slags innehållsgrossister för några av operatörerna. De utvecklar både egna tjänster och köper tjänster från innehållsleverantörer. De är anslutna till samtliga mobiloperatörer och kan också fungera som en infrastruktur för de innehållsleverantörer som vill kunna nå alla mobilanvändare, men inte ha egen infrastruktur till var och en av operatörerna. Exempel på innehållsaggregatörer är CELLUS och INPOC. 3.2.3 Innehållsleverantörerna Innehållsleverantörerna är en heterogen grupp. Företag som Aspiro och It s Alive tar fram tjänster speciellt för mobilen. Andra som t.ex. DN, Aftonbladet, Metro och City anpassar sitt befintliga innehåll till mobilen. Dessa tidningar fungerar också som en marknadsföringskanal för innehållstjänsterna. TV-kanalerna fungerar liksom tidningarna både som marknadsföringskanaler och innehållsleverantörer. De flesta kanaler sänder program där tittarna kan rösta via SMS eller skriva inlägg till debattprogram. Post- och telestyrelsen 11

Sammanfattning 3.3 Marknadens aktörer om förutsättningarna och användningen 3.3.1 Villkor och affärsmodeller Historiskt har affärsmodellerna och hur stor del av slutkundspriset som ska vidareförmedlas till innehållsleverantörerna varit det stora diskussionsämnet. Under 2001 startades MORGAN som är en förening för innehållsleverantörer och som började diskutera villkoren med operatörerna. Intäktsfördelningen har förbättrats under åren, och vid intervjuerna i samband med framtagning av underlaget till denna rapport var det mindre tal om intäktsfördelningen än det varit tidigare. Det som innehållsleverantörer och innehållsaggregatörer oftast tog upp under intervjuerna nu var att villkoren borde ta viss hänsyn till den mängd SMS som innehållet genererar och den procentsats av intäkten som operatören vidareförmedlar till innehållsleverantören borde öka med priset på tjänsten. Innehållsleverantörerna menar att operatörerna gör i princip samma insats då en slutanvändare köper en tjänst för 5 kronor som när användaren köper en tjänst för 30 kronor. Operatörerna får samma procentuella andel av intäkten oavsett priset på tjänsten, och vissa innehållsleverantörer menar alltså att den procentsats av intäkten som operatörerna vidareförmedlar till innehållsleverantören eller innehållsaggregatören borde öka med priset på tjänsten. Det finns också åsikter om inträdeskostnaden som vissa innehållsleverantörer menar är för hög. En liten aktör med begränsade finansiella resurser tvingas gå till en innehållsaggregatör eftersom en liten aktör inte kan betala startavgiften till samtliga operatörer. Samtidigt kan det vara lättare för operatörerna att arbeta med några få aggregatörer än med ett stort antal innehållsleverantörer. 3.3.1.1 Ett eller flera kortnummer? En annan fråga som tidigare diskuterades var att det endast gick att ha en taxa per kortnummer. Alla tjänster till ett kortnummer hade därför ett och samma pris. De aktörer som ville sälja tjänster i olika prisklasser behövde flera kortnummer (ett per prisklass) med tillhörande avgifter, och ökat behov av marknadsföring. Även detta har förändrats. Det går nu att sälja tjänster med olika priser via ett och samma kortnummer. 3.3.1.2 De svenska villkoren i ett internationellt perspektiv Även om innehållsleverantörerna har färre synpunkter på intäktsfördelningen nu än tidigare kan det vara intressant att jämföra villkoren i olika länder för att se om Sverige utmärker sig på något sätt. Intäktsdelning är den dominerande affärsmodellen för tillhandahållande av tredje parts innehåll. Avgörande för intäktsdelningens struktur är mobilnätoperatörens önskade marginal, ansvarsfördelningen vad gäller tjänstens leverans och marknadsföring samt konkurrenssituationen på marknaden. 12 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner I figuren nedan visas innehållsleverantörens andel av intäkten från slutkund på några utvalda västeuropeiska marknader vid ett slutkundspris på cirka 1. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vodafone, Sv T-Mobile, Ty Orange, Storbr. T-Mobile, Storbr. Telia, Sv Vodafone, Storbr. Orange, Danmark Telenor, Norge Netcom, Norge Sonofon, Danmark O2, Storbr. Tele2, Sv E-plus, Ty KPN, Nl Sonera, Finland Radiolinja, Finland Figur 1: Innehållsleverantörers typiska andel av premium-sms-intäkten hos några utvalda mobilnätoperatörer. Kvartal 4, 2002. Källa: Northstream Av figuren kan man utläsa att operatörerna i Norge och Finland verkar tillämpa sinsemellan likartade villkor. I övriga länder verkar det däremot vara stor skillnad mellan de olika operatörernas villkor. Det finns inga tydliga generella skillnader mellan de övriga länderna, och samma operatörsgrupp verkar tillämpa olika villkor i olika länder. Utifrån detta material går det inte att dra någon slutsats om att de svenska villkoren skulle vara generellt bättre eller sämre än villkoren i andra europeiska länder. 3.3.2 Möjligheter att ta betalt för tjänsterna De sätt på vilka slutanvändarna kan betala för tjänsterna påverkar vilka tjänster innehållsleverantörerna kan utveckla, och vilka tjänster de vill utveckla. Stora innehållsägare som t.ex. tidningar vill kunna ta betalt på det sätt som är lämpligt för tjänsten om de ska använda mobilen för att distribuera sitt innehåll. 3.3.2.1 SMS-baserade innehållstjänster De första tjänsterna betalade slutanvändarna med det SMS de skickade för att beställa tjänsten 9. Att man kunde ta betalt gav innehållsleverantörerna incitament att utveckla och marknadsföra tjänster men begränsade utvecklingen till tjänster där det var rimligt att ta betalt vid beställningen och inte vid leveransen. Senare 9 Att ta betalt för det skickade SMS:et benämns ibland MO-billing ( Mobil Orginerande ) Post- och telestyrelsen 13

Sammanfattning infördes möjligheterna att ta betalt för det SMS som kom till användaren s.k. MTbilling 10. Det gjorde det t.ex. mycket lättare att utveckla vissa prenumerationstjänster som kunde betalas i takt med att SMS:en kom till prenumeranten. 3.3.2.2 Innehållstjänster baserade på WAP, GPRS och MMS Nästa steg är att kunna ta betalt för innehåll och tjänster som baseras på WAP,GPRS och MMS på ett sätt som är lämpligt för tjänsterna. Möjligheten att enkelt ta betalt för WAP-sidor och WAP-innehåll är nödvändig för att de stora innehållsägarna ska intressera sig för WAP och mobilen som en distributionskanal för sitt innehåll. Tele2 införde i februari en lösning som gör det lätt för innehållsleverantörerna att ta betalt för WAP-innehåll, och som gör det lätt för användaren att betala. Telia håller f.n. på att lansera en lösning med samma gränssnitt för innehållsleverantören som Tele2 har. Att Tele2 och Telia som är de två största operatörerna - kommer att ha samma gränssnitt kommer att underlätta för innehållsleverantörerna eftersom det blir en standard och således inga tekniska anpassningar - för innehållsleverantörerna gentemot huvuddelen av alla privatanvändare. 3.3.2.3 Nya betalningslösningar Nya sätt att ta betalt för innehåll i mobilen diskuterades också under intervjuerna.. Det är inte klarlagt om privatpersoner är intresserade av att göra mikrobetalningar för mobila innehållstjänster på annat sätt än via mobilräkningen. Vissa aktörer anser att nya sätt att ta betalt för innehåll är viktigt som ett sätt att pressa operatörerna att ge innehållsleverantörerna bättre villkor. Men det är inte självklart att små transaktioner via andra betalningsleverantörer skulle bli billigare än små transaktioner via mobiloperatörerna. Inköp av dyrare tjänster kommer troligen inte kunna betalas via mobilräkningen 11, men ingen av de intervjuade har sett det som ett problem eftersom efterfrågan ännu så länge är liten. 10 MT billing avser Mobilterminerande SMS d v s det mottagna SMS:et: Motsatsen är Mobilorginerande SMS d v s SMS som skickas från terminalen, se mer ovan. 11 Idag är maxpriset på en innehållstjänst 30 kronor. Det har under intervjuerna inte framkommit några tecken på att operatörerna skulle vara intresserade av att höja den gränsen väsentligt. 14 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner 3.3.3 Terminalerna Alla intervjuade aktörer är överens om att förkonfigurerade terminaler är viktiga för att användarna ska ha lätt att ta till sig de mer avancerade tjänster som är baserade på WAP/GPRS. Deras åsikter stämmer med den uppmätta ökningen av antalet WAP-användare och operatörernas arbete med att förenkla genom bl.a. förkonfigurerade terminaler Det återstår vissa svårigheter som gäller tjänsteutvecklingen och terminalerna. Några av aktörerna påpekade också att det kräver en del arbete att utveckla en och samma tjänst (t.ex. ringsignal) för olika terminaler eftersom terminalerna har olika mjukvara, skärmar m.m. Detta gäller även för MMS där en och samma bild kan uppträda olika i olika terminaler. Den frågan kan dock bara lösas av terminaltillverkarna. 3.4 Hur ser användningen ut och hur har den förändrats PTS genomförde under hösten 2002 en individundersökning 12 där det bl.a. undersöktes hur stor andel av användarna som använde SMS, och hur stor andel som hade använt SMS-baserade innehållstjänster. PTS genomförde en ny individundersökning hösten 2003 13. Jämförelsen av resultaten förklarar delvis vad som ligger bakom den ökade omsättningen på marknaden för innehållstjänster. 3.4.1 Användningen av SMS-baserade innehållstjänster De innehållstjänster som finns tillgängliga via SMS har använts av drygt hälften av dem som skickar SMS. De tjänster som använts av flest individer är nedladdning av ringsignaler, logotyper och bilder. Därefter följer att användarna röstat på något via SMS, till exempel i TV- eller radioprogram. Användandet av innehållstjänster ökar med användandet av SMS generellt. I figuren nedan visas hur stor andel av de som använder SMS som också använder olika typer av innehållstjänster baserade på SMS. 12 Hur fungerar telefoni och Internet för användarna PTS/TEMO 2002 13 så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003 PTS:ER 2003:43 Post- och telestyrelsen 15

Sammanfattning Har du använt någon eller några av följande innehållstjänster som finns tillgängliga via SMS? Bland dem som använder SMS är det i år lika stor andel som använder innehållstjänster som det var förra året. Antalet användare av SMS har ökat något, vilket innebär att antalet användare av innehållstjänster också har ökat något. Ökningen i antalet användare är c.a. 3 procent och således liten i förhållande till den ökade omsättningen av innehållstjänster som ju nästan dubblats. Bland de SMS-användare som inte har använt innehållstjänster känner de flesta till att tjänsterna finns. Det är således inte informationsbrist som gör att de inte använder innehållstjänster. Om denna grupp är generellt sena användare och/eller om det saknas SMS-baserade innehållstjänster som passar dem är inte utrett. 16 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner 3.4.2 Användningen av mer avancerade tjänster Det är ungefär 7 miljoner som använder mobiltelefon 14. Att fem procent av dem använder WAP innebär att det finns ungefär 350 000 WAP-användare. Det är en väsentlig ökning från fjärde kvartalet 2002 då endast lite drygt 100 000 använde WAP 15. En tredubbling av antalet WAP-användare på tre kvartal är ett tydligt tecken på att operatörernas arbete med att förenkla för användarna (t.ex. med förkonfigurerade terminaler) ger bra resultat. I individundersökningen 2003 16 ställdes också frågor om användningen av mer avancerade tjänster via mobiltelefon, t.ex. att skicka och ta emot bilder och att surfa med mobilen. Utnyttjar du någon av följande tjänster från den mobiltelefon du oftast använder för privata samtal? Elva procent av alla mobiltelefonanvändare använder dessa mer avancerade tjänster. Den tjänst som har använts av flest är att skicka och ta emot bilder (åtta procent), och den som har använts av näst flest är att wappa (fem procent). Det finns också ett samband mellan användningen av SMS-baserade tjänster och användningen av mer avancerade tjänster. 14 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2003 PTS:ER 2003:43 15 Stelacon Användningen av mobila tjänster och intresse av 3 G och 3 G-tjänster på konsumentmarknaden 16 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003 PTS:ER2003:43 Post- och telestyrelsen 17

Sammanfattning De SMS-baserade innehållstjänsterna väntas omsätta ungefär dubbelt så mycket som förra året (se avsnitt 3.1), och även om antalet användare av SMS-baserade tjänster har ökat så har antalet användare inte dubblerats (se avsnitt 3.4.1). Omsättningsökningen beror alltså främst på att befintliga användare har ökat sin användning av SMS-baserade innehållstjänster. Den som använder SMS är mer benägen och/eller har lättare att använda SMS-baserade innehållstjänster. Det kan också konstateras att de som använder SMS-baserade innehållstjänster generellt ökar sin användning efterhand, och att de också använder mer avancerade innehållstjänster (sådana som baseras på MMS, WAP och GPRS). Det är mycket positivt för den långsiktiga tillväxten i marknaden att de som börjar använda innehållstjänster ökar sin användning efterhand 17 eftersom det ger marknaden möjlighet att växa både genom ett ökat antal användare, och en ökad konsumtion per användare. 3.4.3 Problem för användarna Det finns inga siffror på andelen SMS med innehållstjänster som inte kommer fram, men mer än var tredje SMS-användare har haft leveransproblem med SMS 18. Det är inte alltid tydligt för användaren vem han eller hon ska kontakta, och det är inte heller lätt att veta om man har blivit debiterad för den beställda, men ej levererade innehållstjänsten eller om man inte blivit debiterad. Frågan blir viktigare i takt med att marknaden växer, eftersom tjänsterna förutsätts fungera bättre ju längre marknaden funnits, och eftersom användningen ökar. Erfarenheten visar också att det förekommer en hel del frågor från konsumenter om felaktig debitering i samband med användningen av Premiumtjänster i form av betalsamtal. Närmare tio procent av alla SMS-användare har någon gång fått oönskad reklam via SMS, och ungefär en procent av alla SMS-användare har dessutom blivit debiterade för reklam via SMS som de inte velat ha 19. Ett lagförslag proposition 2003/04:43 om Obeställd e-postreklam - mot oönskad reklam i mobilen har nyligen lagts fram. Förslaget innebär att e-postreklam måste ha avsändaradress och att e-postreklam förbjuds om inte mottagaren sagt ja till reklamen i förväg. Begreppet e-post vidgas också så att den nya lagen också kommer att gälla SMS. De nya reglerna föreslås gälla från den 1 april nästa år. Kunskap om dessa regler när de har trätt ikraft skulle underlätta för de som fått eller får oönskad reklam i mobilen och som vill kunna göra någonting åt det. 17 Liknande mönster har iakttagits för användningen av tjänster på Internet se t ex svenskarna och Internet 2002 18 så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning2003 PTS:ER 2003:xx 19 så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003 PTS:ER 2003:xx 18 Post- och telestyrelsen

Marknaden för privatpersoner 3.5 Sammanfattande kommentarer om marknaden för privatpersoner Sammanfattningsvis verkar marknaden för privatpersoner utvecklas väl. Omsättningen ökar, konsumtionen per användare ökar, och antalet användare som wappar har mer än tredubblats under året. De två största operatörerna Telia och Tele2 arbetar med gemensamma faktureringsgränssnitt för att förenkla för innehållsleverantörerna. Det konstaterades i avsnitt 3.4 att det finns samband mellan användningen av SMS och användningen av SMS-baserade innehållstjänster. På samma sätt kommer det finnas samband mellan användningen av MMS och användningen av innehållstjänster baserade på MMS. De svenska MMS-priserna är låga i en internationell jämförelse 20 vilket bör vara positivt för användningen av MMS och etablerandet av ett MMS-beteende. Det är i sin tur positivt för att användarna ska ha lätt att ta till sig MMS-baserade innehållstjänster. Det finns fortfarande en stor andel närmare 45 % - av SMS-användarna som ännu inte använder innehållstjänster. De flesta av dem känner till att tjänsterna finns. Det är således inte okunskap om att tjänsterna finns som gör att denna grupper inte använder tjänsterna. Om denna grupp är generellt sena användare och/eller om det saknas innehållstjänster som passar dem är inte utrett. Det finns vissa oklarheter för konsumenterna om t.ex. reklamationer. Problemet växer i takt med att marknaden växer, och information om vad som gäller i olika situationer skulle underlätta för de konsumenter som inte är nöja med eller inte har fått de beställda innehållstjänsterna. Det finns också en stor andel användare ungefär tio procent - som fått oönskad reklam via SMS, och ungefär en procent av alla SMS-användare har dessutom blivit debiterade för reklam via SMS som de inte velat ha. 20 Mobile media analyst oktober 2003 Post- och telestyrelsen 19

Sammanfattning 4 Marknaden för företag och organisationer 4.1 Bakgrund I rapporten Framväxten av nya mobila marknader beskrevs att de personalkategorier som företag och organisationer anser aktuella för mobila datatjänster är de som arbetar med företagsledning, marknadsföring och information 21. Några exempel på de applikationer som skulle kunna komma ifråga för mobila datatjänster är t.ex. e-post, Word och Excel. Det finns ett dokumenterat intresse bland anställda och företag att använda framförallt e-post i mobilen 22, och det finns terminaler som klarar e-post. Enligt bedömare saknas det tecken på att användningen av t.ex. mobil e-post skulle ha kommit igång på allvar. Frågan är vilka faktorer som hindrar det. e-post, Word och Excel är standardapplikationer som är lika för alla användare oavsett bransch eller yrkesroll. Utvecklingskostnaderna för de applikationerna kan därför fördelas på många användare. För de nämnda yrkeskategorierna skulle det också kunna finnas applikationer som är branschspecifika eller företagsunika. Ett möjligt exempel är försäljare som tar emot order ute hos kunden och direkt lägger beställningen i sitt system. Det finns enligt bedömare inga tecken på att användningen av sådana applikationer skulle ha kommit igång 23. I rapporten Framväxten av nya mobila marknader en överblick beskrevs också att mobila datatjänster skulle kunna vara en möjlighet att sprida IT-användningen till de grupper som idag använder lite eller ingen IT i sitt arbete. Det skulle i så fall vara fråga om branschspecifika eller företagsunika lösningar. Men de flesta företag och organisationer såg inte dessa yrkesgrupper som aktuella för mobila datatjänster. Frågan är om det är samma hinder för dessa branschspecifika och företagsunika applikationer som för e-post, eller om det (också) är andra faktorer som hindrar införandet. Vidare beskrevs i ovannämnda rapport att inköp och införande av en mobildatatjänst skiljer sig från inköp och införande av en traditionell rösttjänst. Det är betydligt mer komplext att köpa in och införa en mobildatatjänst t ex dirigering och positionering av fordon - än att köpa in abonnemang och terminaler. Frågan är om det påverkar införandet av mobildatatjänster. 21 Referat från Stelacons IT-buss i Framväxten av nya mobila marknader- en överblick sidan 26 22 Se t ex SIF:s undersökning 3 G Evolutionen eller Stelacons rapport M-tjänster för företag och offentlig sektor 23 Med undantag för de mobitexlösningar som började införas under 90-talet och som fortfarande används 20 Post- och telestyrelsen

Marknaden för företag och organisationer 4.2 En schematisk bild över marknaden aktörer De som driver försäljningen och införandet av mobila datatjänster hos företag och organisationer är antingen systemintegratörer eller mobiloperatörer. En schematisk bild visas nedan Systemintegratör Mobiloperatör Marknadsföring och Försäljning av mobila datatjänster 4.2.1 Mobiloperatörer Mobiloperatörerna är dels de nätägande operatörerna Tele2, Telia, Tre och Vodafone, dels de tredjepartsoperatörer (även kallade virtuella operatörer) som har avtal med de nätägande operatörerna. Exempel på tredjepartsoperatörer som arbetar mot företag och organisationer är Song och Telenor Mobil. 4.2.2 Systemintegratörer Systemintegratörerna anpassar och integrerar applikationer /mobila datatjänster med företag- och organisationers befintliga IT-system. Exempel på systemintegratörer är WM-Data, IBM och HP. Post- och telestyrelsen 21

Sammanfattning 4.3 Aktörerna om införandet av mobila datatjänster i företag och organisationer 4.3.1 E-post och andra Office-applikationer De flesta av de intervjuade är övertygade om att mobila datatjänster kommer att bli stort, och att utbredningen av mobildatatjänster kommer att börja med användningen av e-post och andra MS-office applikationer som Word och Excel. Det är i linje med de resultat som presenterades i Framväxten av nya mobila marknader en överblick. De flesta intervjuade menade dock att fungerande användning av sådana applikationer kräver högre hastigheter i mobilnäten (läs 3G). Vissa menade också att användningen inte kommer igång förrän det blir enkelt för företag och organisationer att börja använda e-post m.m. Med enkelhet menade de intervjuade i detta fall enkelhet för slutanvändaren d.v.s. att mobilerna skulle vara färdiginställda med vissa applikationer, på samma sätt som de erbjudanden som finns för privatpersoner. Flera av de intervjuade tog också upp säkerhetsfrågorna. IT-systemen i företag och organisationer har säkerhetsnivåer som också ska kunna tillämpas på de mobila applikationerna. Flertalet av de intervjuade var av uppfattningen att många IT-avdelningar på företag och organisationer verkar sakna kunskap om säkerhetsfrågor och säkerhetslösningar för mobila applikationer. Det har under intervjuerna inte funnits entydiga förklaringar till varför kunskapen saknas på många IT-avdelningar. En mer lättillgänglig kunskap eller information om säkerhetsfrågor kopplade till mobila lösningar skulle kunna underlätta för dem som funderar på att införa t.ex. e-post i mobilen. 4.3.2 Företagsunika och branschspecifika lösningar Det är ofta förenat med stora kostnader att utveckla mobila datatjänster. För den som vill utveckla en applikation och sälja den till flera företag och organisationer krävs ekonomisk uthållighet och möjlighet att bära utvecklingskostnaden till dess att volymerna blivit tillräckliga för att skapa lönsamhet. Bilden nedan illustrerar hur mycket av utvecklingskostnaden som hamnar på en användare vid en företagsunik lösning (den vänstra delen av bilden) vs en lösning som köps av flera företag (t.ex. branschgemensam lösning) 22 Post- och telestyrelsen

Marknaden för företag och organisationer $ $ $ $ $ $ Illustration över fördelning av kostnader per användare : Källa: AB Stelacon Bland flera av de intervjuade fanns uppfattningen att företagsunika lösningar är dyra, och att en stor del av utvecklingskostnaden handlar om anpassning till olika terminaler (jämför avsnitt 3.3.3). Många applikationer skulle kunna bli billigare om terminalerna var standardiserade m.a.p. mjukvara, skärmar, m.m. De intervjuade var också av uppfattningen att ingen vill ta affärsrisken och utvecklingskostnaden för en mobil applikation innan de vet att kunderna är intresserade. Den utveckling som ska till måste då bli kundinitierad. Kunderna å sin sida har i andra sammanhang påpekat att de får ta (för) stort ansvar vid införandet av mobila datatjänster, och att de inte har möjlighet att testa tjänsterna inför ett beslut om införande eller ej 24. Det kan också finnas generella svårigheter med att implementera nya IT-lösningar i organisationen. Svårigheten finns vid de flesta IT-projekt och blir inte mindre vid införande av en mobildatatjänst. Dessutom har de svenska företagen f.n. liten vilja att investera i IT 25. Därför blir det ingen eller lite kundinitierad utveckling av mobila datatjänster. Möjligheten att använda mobila datatjänster för att utvidga IT-användningen till de grupper som idag använder lite eller ingen IT i arbetet, förutsätter att det kommer fram nya applikationer. De problem som tidigare nämnts med säkerhet, kostnader och låg investeringsvilja är giltiga även för de applikationer som skulle vända sig till de grupper som idag använder lite eller ingen IT. Kombinationen av de nämnda problemen och det faktum att de flesta företag och organisationer inte ser dessa yrkesgrupper som aktuella för mobila datatjänster är ett betydande hinder för införandet av mobila datatjänster i de grupper som idag använder lite eller ingen IT i sitt arbete. Några av de intervjuade pekade också på möjligheten för företag och organisationer att använda SMS-baserade tjänster för information och interaktion 24 framväxten av nya mobila marknader en överblick PTS:ER 2003:33 25 Se t ex DN 031130 Post- och telestyrelsen 23

Sammanfattning med kunder/patienter m.m. Det finns exempel på sådan användning (t.ex. påminnelser om bokad tid hos tandläkare eller bokad tennistid). Men det finns få exempel som avser marknadsföring och erbjudanden till företagets kunder via SMS. Lagstiftningen på området är under utarbetande (se avsnitt 3.4.3) Lättillgänglig information om vad som gäller för marknadsföring i mobilen skulle kunna underlätta för dem som vill marknadsföra och de konsumenter som blir mottagare av marknadsföringen. 4.3.3 Övriga frågeställningar Bland de intervjuade finns uppfattningen att mobiloperatörerna fortfarande är mest intresserade av att sälja tal och abonnemang. Mobildatatjänster är en marginalaffär för operatörerna. Dessutom är inköparna ovana vid att köpa mobildatatjänster eftersom de tidigare har köpt just tal och abonnemang. Några av de intervjuade menade också att många företag och organisationer har olika plånböcker för mobiltelefoni och IT, där de totala utgiferna för mobilkommunikation generellt ska sänkas. Det ökar svårigheten att införa mobila datatjänster eftersom tjänsterna ökar utgifterna för mobil kommunikation. 4.4 Sammanfattande kommentarer Bristen på kunskap bland företag och organisationer om säkerhetsfrågor och säkerhetslösningar för mobila applikationer verkar hindra införandet av mobila datatjänster. Kostnaden för att utveckla företagsunika lösningar/nya applikationer både för dem som använder IT och dem som inte gör det är hög. Det finns ingen aktör som vill ta affärsrisken för att utveckla applikationer som kan säljas till en viss bransch eller några få företag 26. De vill först ha ett uttalat intresse från de potentiella kunderna. Utvecklingen av sådana applikationer blir då kundinitierad, och investeringsviljan i IT är f.n. låg i det svenska näringslivet, vilket gör att det är få kunder som initierar utveckling av mobila applikationer. Kombinationen låg investeringsvilja i IT och bristande kunskaper om säkerheten är ett stort hinder för införandet av mobila datatjänster. För de applikationer som är företagsunika läggs även den höga utvecklingskostnaden per användare som sten på denna börda. Om man till detta lägger att många företag och organisationer vill sänka sina totala kostnader för mobil kommunikation finns det betydande hinder för införandet av mobila datatjänster i företag och organisationer. 26 Se också Stelacons rapport M-tjänster för företag och offentlig sektor 24 Post- och telestyrelsen

Analys och slutsatser 5 Analys och slutsatser Analysen delas upp i två delar. Den första delen behandlar marknaden för innehållstjänster och privatpersoner. Den andra delen behandlar marknaden för professionella användare, d v s företag och organisationer. -privatpersoner Det finns inga uppenbara marknadsimperfektioner på innehållsmarknaden. Det har tidigare funnits tecken på problem, men aktörerna verkar nu arbeta för det gemensamma bästa. Det finns tecken på att rollfördelningen blivit tydligare, och att åtminstone de två största operatörerna arbetar för att underlätta för innehållsleverantörer att sälja innehåll till slutkunderna. Sammantaget, speciellt om man ser till användning och omsättning, utvecklas marknaden väl. Omsättningen på marknaden för SMS-baserade innehållstjänster har nästan dubblerats under året, och antalet användare av WAP har mer än tredubblats, från c.a. 100 000 till 350 000. Det stämmer också med det arbete som aktörerna lagt ned för att få marknaden att växa. Arbetet ger resultat. Det verkar finnas vissa oklarheter för konsumenterna om t.ex. reklamationer. Problemet växer i takt med att marknaden växer, och information om vad som gäller i olika situationer skulle underlätta för de konsumenter som inte är nöja med eller inte har fått de beställda innehållstjänsterna. Det finns också en stor andel användare ungefär tio procent - som fått oönskad reklam via SMS. Information om de regler som kommer att gälla enligt den föreslagna lagen om marknadsföring i mobilen 27 skulle underlätta för dem som drabbas av problemen och som vill göra någonting åt det. Det finns också vissa utvecklingssvårigheter som är relaterade till att terminalerna har olika mjukvara och skärmar vilket leder till mycket arbete för att anpassa de enskilda tjänsterna till de olika terminalerna. Det problemet kan dock bara lösas av terminaltillverkarna. 27 proposition 2003/04:43 om Obeställd e-postreklam Post- och telestyrelsen 25

Sammanfattning - företag och organisationer På marknaden för företag och organisationer verkar det inte heller finnas några uppenbara marknadsimperfektioner. Det verkar dock finnas en del hinder för en utbredd användning av mobildatatjänster i företag. Ett hinder är bristande kunskap om hur man löser de säkerhetsfrågor som är specifika för mobila datatjänster och möjligheterna att komma åt IT-systemen via mobilen. Lättillgänglig information om säkerhetsfrågor och säkerhetslösningar för mobila applikationer kan hjälpa till att överkomma det hindret. Ett annat hinder är att utvecklingskostnaderna för företags- eller organisationsunika lösningar blir höga fördelat per användare, och det finns f.n. få eller inga aktörer som vill ta affärsrisken och utveckla t.ex. branschgemensamma lösningar som kan säljas till en hel bransch. De vill först se intresse från kunderna. Utvecklingen måste därför initieras av kunderna och de flesta potentiella kunderna är i dagsläget generellt ovilliga att investera i IT. En spridning av de erfarenheter och exempel som finns från införande och användning av mobila datatjänster i företag och organisationer skulle kunna bidra till att överkomma detta hinder. Kombinationen av okunskap om säkerhetsfrågor, generellt låg investeringsvilja i IT och behovet av kundinitierad utveckling är ett stort hinder för införandet av mobila datatjänster. 26 Post- och telestyrelsen

Förslag till möjliga åtgärder 6 Förslag till möjliga åtgärder PTS föreslår att regeringen uppdrar åt PTS eller annan myndighet att ta fram och sammanställa information om vad som gäller vid reklamation/leveransproblem av innehållstjänster, de regler som gäller för reklam och marknadsföring (och oönskad e-post) till mobilen samt säkerhetsfrågor som rör konsumentens användning av e-post, internet i mobilen m.m. Lagstiftningen avseende marknadsföring i mobilen är under utarbetande. Ett lagförslag mot oönskad reklam i mobilen - proposition 2003/04:43 om Obeställd e-postreklam - har nyligen lagts fram. Förslaget innebär att e-postreklam måste ha avsändaradress och att e-postreklam förbjuds om inte mottagaren sagt ja till reklamen i förväg. Begreppet e-post vidgas också så att den nya lagen också kommer att gälla SMS. De nya reglerna föreslås gälla från den 1 april 2004. Lättillgänglig information om vad som gäller för t ex marknadsföring i mobilen skulle kunna underlätta för de som vill marknadsföra såväl som de konsumenter som blir mottagare av marknadsföringen. De säkerhetsfrågor som kommer upp i anslutning till användningen av mobil e-post och risken för att få oönskad e-post till mobilen bör också beröras. Informationen skall också inkludera vad som gäller vid reklamation av en innehållstjänst. PTS föreslår att regeringen uppdrar åt PTS eller annan myndighet att ta fram och sammanställa information samt informera företag och organisationer om IT-säkerhet och mobila lösningar. Ett hinder för införandet av mobila datatjänster i företag och organisationer är att det saknas kunskap om IT-säkerhet relaterad till mobila applikationer. ITsystemen i företag och organisationer har säkerhetsnivåer som också ska kunna tillämpas på de mobila applikationerna. Flertalet av de intervjuade var av uppfattningen att många IT-avdelningar på företag och organisationer verkar sakna kunskap om säkerhetsfrågor och mobila applikationer. Det har under intervjuerna inte funnits entydiga förklaringar till varför kunskapen saknas på många IT-avdelningar. En mer lättillgänglig kunskap eller information om säkerhetsfrågor kopplade till mobila lösningar skulle kunna underlätta för dem som funderar på att införa t.ex. e-post i mobilen. PTS föreslår att regeringen utser en lämplig aktör eller organisation som ansvarar för att kartlägga användningen av mobila datatjänster i den offentliga sektorn m.a.p. erfarenheter vid införandet av mobila datatjänster, användarnas erfarenheter av de mobila datatjänsterna, och påvisbara effekter av användningen. Kartläggningen ska användas som underlag för att sprida goda exempel på användning av mobila datatjänster Post- och telestyrelsen 27