Handlingsplan för produktionsstyrning Landstingskontoret / Västmanlands sjukhus

Datum: 2015 07 01 Landstingskontoret / Västmanlands sjukhus Handlingsplan för produktionsstyrning Landstingskontoret / Västmanlands sjukhus Detta är en handlingsplan för produktionsstyrning som tagits fram i samarbete mellan Västmanlands sjukhus och Landstingskontoret. Om Västmanlands sjukhus följer och genomför de delar de ansvarar för kan 40 mkr lyftas i övergångsersättning enligt skrivning i Förvaltningsplan 2015 2017. Aktivitet Arbete Ansvarig Klar datum Redovisning Få en gemensam syn på produktionsstyrning / produktionsuppföljning inom hela landstinget. Ta fram riktlinjer, skrivningar och dokument. Ge förslag på struktur för ansvar och roller. Förankring i organisationen. LK 2015 09 01 Klargöra vad produktionsstyrning är och hur det samverkar med övrig styrning Kartläggning och utredning av process. Publicering av process i ledningssystemet med kopplingar till övriga styrprocesser LK 2015 09 30 Ett bättre stöd till förvaltningarna i produktionrelaterade frågor Bättre verktyg för simulering av produktionsprognoser och bemanning Kartläggning över patientflöden inom VS Utveckla och dokumentera processer och rutiner för produktionsplanering inom VS Förbättrat arbete med produktionsprognoser inom VS Optimera operationsresurserna inom VS, utredning av behov av köpt vård Genomlysning av EPA och tydliggörande av uppdrag LK 2015 10 31 VS kravställer en förfrågan om IT stöd VS 2015 10 31 Bilda ett produktionsråd med ansvar för dessa frågor VS 2015 12 31 Bilda ett produktionsråd med ansvar för dessa frågor VS 2015 12 31 Bilda ett produktionsråd med ansvar för dessa frågor VS 2015 12 31 Tillsätta en utredning för dessa frågor VS 2015 12 31 Förstudierapport finns: "Produktionsstyrning med stöd av EPA" 2015 04 17 Produktionsråd bildat och uppstartat 2015 02 05 Produktionsråd bildat och uppstartat 2015 02 05 Produktionsråd bildat och uppstartat 2015 02 05 Utredning uppstartad och ansvarig utsedd En bra och relevant uppföljning av produktionsutfallet via nyckeltal Bilda ett produktionsråd med ansvar för dessa frågor som samverkar med EPA för samsyn och utveckling. VS / EPA 2015 10 31

Produktionsstyrning, förstudie Interimsrapport 2015 03 09 Arbetsmaterial 1

Innehåll 1 Förstudiens uppdrag 2 Beskrivning av produktionsstyrning 3 Arbetsplan i stort för att förverkliga produktionsstyrning 4 Aktiviteter under H1 och H2 2015 Bilaga: Beskrivning av ett nytt grepp gällande produktionsstyrning inom förvaltning VS Arbetsmaterial 2

Förstudiens uppdrag är att föreslå en arbetsplan för produktionsstyrningens förverkligande Utgångspunkter Landstinget har beslutat att en övergripande handlingsplan skall tas fram avseende hur landstinget kan ta nästa steg avseende produktionsstyrning för såväl öppen som sluten vård inom såväl somatik som psykiatri Handlingsplanen ska adressera hur vidareutveckla dagens produktionsplanering till ett koncept för produktionsstyrning Arbetet leds från Landstingskontoret och i samarbete med de två sjukvårdande förvaltningarna. Riktlinjer Produktionsstyrning är en viktig komponent för att vården ska kunna bli mer patientcentrerad Produktionsstyrning hjälper till att synliggöra och planera kring organisatoriska beroenden, flaskhalsar och annat som påverkar patientens väg genom vården Vidareutvecklingen av produktionsstyrning förväntas bygga vidare på befintliga styrprocesser i Landstinget Motiv För att få en god utgångspunkt för handlingsplanen genomförs en serie intervjuer under januari månad inom Landstingskontoret, VS och PPHV Syftet är att ge det därpå följande arbetet med den gemensamma handlingsplanen en samlad inriktning ur ett helhetsperspektiv Resultat Ett dokumenterat förslag till en arbetsplan för produktionsstyrningens förverkligande i ett nästa steg Arbetsmaterial 3

Innehåll 1 Förstudiens uppdrag 2 Beskrivning av produktionsstyrning 3 Arbetsplan i stort för att förverkliga produktionsstyrning 4 Aktiviteter under H1 och H2 2015 Bilaga: Beskrivning av ett nytt grepp gällande produktionsstyrning inom förvaltning VS Arbetsmaterial 4

Produktionsstyrning ska bidra till att nå God Vård Produktionsstyrning som arbetssätt i LtV Produktionsstyrningens uppgift är att i samverkan med befintlig ekonomistyrning och annan styrning stötta den vårdande verksamheten inom landstinget för att erbjuda god vård inom en given ekonomisk ram. Produktionsstyrning utövas på tre nivåer; landstingsnivå, förvaltningsnivå och kliniknivå. Produktionsstyrning kommer att integreras i befintliga styrprocesser i LtV och kommer att beskrivas i ledningssystemet. God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård Säker hälso och sjukvård Patientfokuserad hälso och sjukvård Effektiv hälso och sjukvård Jämlik hälso och sjukvård Hälso och sjukvård i rimlig tid Arbetsmaterial 5

Produktionsstyrningen kopplas till organisationen och utförs genom processer* Förslag (Landstingskontoret och VS)** Illustrativt Aktivitetsnivå Ekonomifunktion HR funktion Hälso och Sjukv.funktion Strategi och plan A Landstings nivå Sätta ekonomiska ramar för vårdens produktion Sätta ramar för arbetsgivar och personalpolitik för vårdens produktion Strategisk behovsanalys och långsiktig kapacitetsplanering för vårdens produktion Vägleda verksamheten genom specifika uppdrag/ målsättning avseende vårdens produktion Koncernledning B Förvaltnings nivå Inom ramen för VS produktionsplan fördela befintlig kapacitet till klinikerna Kravställa klinikerna och vårdprocesserna utifrån det givna uppdraget/ målet Styra, möjliggöra och följa upp den operativa produktionsplaneringsprocessen Identifiera och genomföra förbättringsprogram VS förvaltningsledning och VS Produktionsråd C Klinik nivå Prognostisera behov Planera produktion Planera bemanning Följa upp produktion Revidera prognos, produktion och bemanning Kliniker och vårdprocesser Not: *) Processer dokumenteras via Ledningssystemet **) En analog beskrivning för PPHV behöver utarbetas Arbetsmaterial 6

Beskrivning av produktionsstyrning och produktionsstyrningens processer publiceras i ledningssystemet steg för steg Styr och ledningsprocesser Ledningssystemet Styra verksamhet Hantera sakområden Hantera systematiskt förbättringsarbete Kärnprocesser Hälso och Sjukvård Kärnprocesser Regionutveckling Identifiera och säkra vårdbehov Vårda Utbilda kliniskt Säkerställa och tillhandahålla ett brett kulturellt utbud Säkerställa regional kollektivtrafik Främja hälsa och förebygga sjukdom Utföra vårdnära stöd Forska Säkerställa och tillhandahålla folkbildningsmöjligheter Stimulera och stärka nya och befintliga företag Stödprocesser Hantera ekonomi Hantera lokalförsörjning och lokalservice Hantera HR Hantera inköp Hantera IT och telefoni Hantera kommunikation Arbetsmaterial 7

Innehåll 1 Förstudiens uppdrag 2 Beskrivning av produktionsstyrning 3 Arbetsplan i stort för att förverkliga produktionsstyrning 4 Aktiviteter under H1 och H2 2015 Bilaga: Beskrivning av ett nytt grepp gällande produktionsstyrning inom förvaltning VS Arbetsmaterial 8

Produktionsstyrning utvecklas under 2015 för att införas som ett arbetssätt under 2016 2015 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förstudie Genomförande Arbetsplan fokus förutsättningar landstingskontoret, VS och psykiatri Arbetsplan fokus processer, stöd och implementering Arbetsmaterial 9

Produktionsstyrning översikt av utvecklingsaktiviteter 2015 Aktivitet Översikt av utvecklingsaktiviteter Förstudie produktionsstyrning Publicering i ledningssystemet EPA VS Psykiatri Strukturerat faktabaserat arbete inom produktionsstyrning Intervjuprogram Identifiera fokusområden Föreslå nästa steg Upprätta en initial formell beskrivning Få godkännande Publicering #1 Detaljering inför publicering #2 Publicering #2 Nulägesbild Prioriteringar i nuläget Kompetensförstärkning Utökat uppdrag Fördjupad metodik Lösning för en utvecklad produktionsplan Nyckeltal och indikatorer Integration i koncernens styrning Etablera målbild Flödesoptimera Resursoptimera Bekräfta roller och ansvar Faktamässig bas Bedöm mognadsgrad och prioriteringar Strategi och prioriteringar Styrning och samverkan Dialog med styrgrupp Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Dialog med intressenter, arbetsgrupperingar och styrgrupp Arbetsmaterial 10

Innehåll 1 Förstudiens uppdrag 2 Beskrivning av produktionsstyrning 3 Arbetsplan i stort för att förverkliga produktionsstyrning 4 Aktiviteter under H1 och H2 2015 Bilaga: Beskrivning av ett nytt grepp gällande produktionsstyrning inom förvaltning VS Arbetsmaterial 11

Ett stöd att skapa en beskrivande publicering av produktionsstyrning till ledningssystemet är efterfrågat Målsättning: Klargöra vad produktionsstyrning är och hur det samverkar med övrig styrning Upprätta en initial formell beskrivning Kvalitetskontroll för godkännande och publicering #1 Detaljering inför publicering #2 Kvalitetskontroll för godkännande och publicering #2 Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Arbetsmaterial 12

Ett stöd till EPA är efterfrågat Målsättning: Förstå vad ett utökat uppdrag för EPA kan innebära samt hur en praktisk lösning på kompetensförstärkning kan lösas Bekräfta nulägesbild Skapa tydliga prioriteringar bland nuvarande arbetsuppgifterna Kompetensförstärkning (utökat uppdrag) Sammanfatta det utökade uppdraget Arbetsmöte Intervjuer Dokumentgenomgång Sammanfatta Genomför en ASA (Aktivitets och strukturanalys) Säkerställ krav på registreringsrutiner Prioriteringsworkshop Prioriteringslista (hierarki) Upprätta kravprofil på nödvändig kompetens givet produktionsstyrningens behov av statistik: Övergripande behovsoch kapacitetsanalys Verksamhetens behov av statistik Alternativa lösningar Utveckla alternativa organisatoriska lösningar Konsekvenser för IT Rekommendera lösning Dokumentera det utökade uppdraget Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Arbetsmaterial 13

Stöd till det pågående arbetet i VS med produktionsstyrning är efterfrågat Målsättning: Genom en smidig samverkan med VS ledning, produktionsrådet och dess beredning fördjupa och förverkliga produktionsstyrningens nästa steg Detaljera arbetsmetodik för produktionsrådet Utforma en mall för hur en produktionsplan ska se ut för VS Prioriteria nyckeltal och indikatorer Etablera samverkan i koncernens styrning Dialog för att fånga behov Selektiva analyser Lösningar Vårdflöden Kliniker Mätstruktur Statistik Registreringsrutiner Årshjulet Rapporteringsrutiner Rapporteringsdokument Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Arbetsmaterial 14

Ett stöd för ett strukturerat arbete med psykiatri är efterfrågat Målsättning: Genom en smidig samverkan med Psykiatri och PPHV:s ledning fördjupa och förverkliga produktionsstyrningens nästa steg Klargör målbilden för psykiatri Arbetsmöte Intervjuer Dokumentgenomgång Sammanfatta ett förslag till målbild Analysera flödesoptimering Beskriv nuvarande flöde Genomför en ASA (Aktivitets och strukturanalys) Säkerställ krav på registreringsrutiner Simulera ett förbättrat flöde Konsekvensanalys Utveckla och forma en strategi och plan för resursoptimering Strategi för resursoptimering Personalpolitik Produktionsstyrning Sammanfatta Dokumentera Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Arbetsmaterial 15

Ett stöd för att etablera ett faktabaserat, strukturerat och samlat arbetssätt för produktionsstyrning är efterfrågat Målsättning: Upprätta ett strukturerat faktabaserat arbetssätt för produktionsstyrning Bekräfta roller och ansvar inom befintlig koncernledning relativt produktionsstyrning Skapa en faktamässig bas Bedöm mognadsgrad och utvecklingsprioriteringar gällande produktionsstyrning Utveckla en strategi med prioriteringar Förverkliga styrning och samverkan Sammanfatta den strategiska bilden av vårdbehovets utveckling på fem års horisont Beskriva den strategiska bilden för vårdkapacitetens utveckling på fem års horisont: Infrastruktur? Vårdplatser? Samarbetsaktörer? Sammanfatta det övergripande investerings programmet för vården på fem års horisont Sammanfatta det övergripande personalbehovet för vården på fem års horisont Not: = Aktiviteter under H1 = Aktiviteter under H2 Arbetsmaterial 16

Innehåll 1 Förstudiens uppdrag 2 Beskrivning av produktionsstyrning 3 Arbetsplan i stort för att förverkliga produktionsstyrning 4 Aktiviteter under H1 och H2 2015 Bilaga: Beskrivning av ett nytt grepp gällande produktionsstyrning inom förvaltning VS Arbetsmaterial 17

Produktionsrådets beskrivning av produktionsstyrning Produktionsstyrningens 3 nivåer Förklaringar avseende produktionsstyrning Produktionsstyrning är en viktig komponent för att vården ska kunna bli mer patientcentrerad och bidrar till att synliggöra och planera kring processer, flaskhalsar och annat som påverkar patientens väg genom vården. Produktionsstyrning förutsätter en samverkan på landstings, förvaltnings och klinik nivå. Verksamhetens mål och handlingsutrymme behöver bli beslutad på en strategisk nivå dvs. Koncernledningen. Förvaltnings nivån, VS stab kravställer och följer upp klinik nivån. Ansvarar för att resurser fördelas optimalt inom verksamheten (operationssalar, vårdplatser etc.) samt identifierar effektiviseringsmöjligheter. Klinik nivån är ansvarig för att planera, genomföra och analysera produktionen på bästa sätt utifrån gällande krav/målbild. Produktionsrådet är det organ som ska möjliggöra att Västmanlands sjukhus samlande resurser tillvaratas optimalt. Arbetsmaterial 18

Syfte, mål, uppdrag för produktionsrådet Syfte med produktionsrådet Mål för produktionsrådet Följa, styra och justera produktion och produktionsmål för att säkerställa en tillgänglighet och vård av hög kvalité med optimalt nyttjande av resurser. Definiera samt fastställa relevanta produktionsmått Effektivt vårdplatsutnyttjande. Definiera behov av årlig produktion (i samband med fastställande av årlig produktionsbudget). Utgöra ett stöd för verksamhetschefer att styra sina verksamheter. Bryta ned klinikernas årsproduktion till produktionsmål per månad/vecka/dag Löpande definiera kapacitet inom Västmanlands sjukhus Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan Ta fram förbättringsåtgärder för att uppnå en god tillgänglighet av hög kvalitet Utgöra styrgrupp för aktiviteter relaterade till produktion Övergripande stödja, koordinera och planera semesterperioderna Uppdrag och mandat för produktionsrådet Samtliga deltagare i rådet ska ha beslutsmandat för sina respektive kliniker. Beslut fattas för att säkerställa syfte och mål. Där enighet inte är möjlig tar Sjukhuschef beslut. Arbetsmaterial 19

Förhållningssätt, deltagare, arbetssätt och arbetsformer i produktionsrådet Förhållningssätt i rådet Deltagare i produktionsrådet Säkerställa att vi agerar för det som är bäst för invånarna och för Västmanlands sjukhus som helhet. I de frågor som Produktionsrådet äger eftersträvas enighet i ställningstaganden ju mer principiell en fråga är, desto viktigare. Alla i gruppen har ansvar för att besluten är tydliga och för att verkställa, informera och kommunicera rådets ställningstaganden. Rådet verkar problemlösande när det krävs. Genom att ha högt i tak i våra diskussioner skapas dynamik i gruppen och ett klimat som är framgångsrikt. Vårt arbete präglas av transparens. Biträdande Sjukhuschef, ordförande Verksamhetschefer som ansvarar för vårdplatser Verksamhetschefer som ansvarar för opererande verksamheter Verksamhetschef Operationskliniken Utvecklingschef Logistiker Chefscontroller med ansvar för produktion HR representant? Adjungerande till rådet är verksamhetschefer för de diagnostiska verksamheterna Arbetssätt och arbetsformer Rådet träffas en gång per månad i 1,5 timmar Ordförande är biträdande sjukhuschef, utvecklingschef ersätter Dagordning läggs ut på common/gemensamt/sjukhusledning/produktionsråd en vecka före mötet. Stående punkter på dagordningen Föregående minnesanteckningar Dialog av aktuell produktionsplanering Bemanning Sekreterare? Deltagare i rådet utser lämplig ersättare vid frånvaro samt tillser att denne är informerad och uppdaterad. Arbetsmaterial 20

Produktionsstyrningens operativa nivå Illustrativt Önskade aktiviteter i en operativ produktionsstyrningsprocess 5 Revidering av produktionsplaner 1 Behovsprognos 2 3 Produktionsplanering Bemanningsoch kapacitetsplanering Genomförande 4 Uppföljning Kliniken prognostiserar det förväntade behovet av vård under den givna perioden Större uppdatering var 3e månad för nästkommande 12 månader Veckovis uppdatering av de kommande 4 8 veckorna (synkroniserat med schemaläggning) Produktionen planeras efter det prognostiserade behovet Uppdatering var 3e månad för nästkommande 12 månader Veckovis uppdatering av de kommande 4 8 veckorna (synkroniserat med schemaläggning) Bemanning läggs utifrån den planerade produktionen med hänsyn till tillgänglig kapacitet inom VS Samma uppdateringsfrekvens som prognos och produktionsplan. Daglig uppföljning som kommuniceras till personalen. Veckovis uppföljning som underlag för uppdatering av behovsprognosen samt produktions och bemanningsplaner Befintliga arbetssätt Arbetsätt som behöver skapas Den veckovisa uppdateringen bör sträcka sig så långt som schemat läggs, dvs om målet är att ha schema lagt för 8 veckor framåt så måste också produktionsplanen veckovis uppdateras för den perioden. Arbetsmaterial 21

Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar

PM 2 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar INNEHÅLL 1.1 Förord... 3 1.2 Sammanfattning... 4 1.3 Bakgrund... 5 1.4 55 årsstudiens huvudresultat... 6 1.4.1 Metod... 6 1.4.2 Resultat... 6 1.4.3 Bedömning... 7 1.5 Vilka socioekonomiska grupper kommer?... 8 1.5.1 Socioekonomiska variabler... 8 1.5.2 Vilka kommer?... 8 1.5.3 Bedömning... 10 1.6 Vilka socioekonomiska grupper har nytta av insatsen?... 10 1.6.1 Socioekonomiska variabler... 10 1.6.2 Förändringar av BMI... 10 1.6.3 Bedömning... 12 1.7 Hälsoekonomisk analys, november 2013... 12 1.7.1 Bakgrund... 12 1.7.2 Metod... 13 1.7.3 Genomförande... 13 1.7.4 Resultat... 14 1.8 Kartläggningsrapport från Stockholms läns landsting och HFS nätverket, februari 2015... 14 1.9 Seminarium i Västerås i mars 2015: Västerbottens hälsoundersökningar och Habo hälsokurva, Jönköping... 15 1.9.1 Bakgrund... 15 1.9.2 Effekter... 16 1.9.3 Deltagande av olika sociala grupper... 17 1.10 Slutord... 19

PM 3 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar 1.1 Förord Denna rapport innehåller huvudresultat från studien Hälsoundersökningar för 55 åringar som genomfördes i Landstinget Västmanland 2011 2012. En delrapport redovisades för Landstingsstyrelsen 2013 08 28. Kompletterande analyser och omvärldsorientering har genomförts därefter, vilket sammanfattas i denna slutrapport. Arbetet har genomförts i nära samarbete med docent/epidemiolog Anu Molarius och MedDr/utredare Bo Simonsson, KCH. Mats Hellstrand MPh/metodutvecklare Kompetenscentrum för hälsa Sevek Engström MedDr/chef Kompetenscentrum för hälsa

PM 4 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar 1.2 Sammanfattning Denna apport redovisar kunskapsunderlag från 55 årsstudien 2011 2012, från en nationell kartläggning 2015 samt från seminarium med Västerbotten och Jönköping/Habo 2015. Jämförelse görs även med Fagerstastudien 2008 2009. 55 årsstudien genomfördes i ordinarie primärvårdsmiljö som en randomiserad kontrollerad studie med ettårsuppföljning. Interventionen bestod av hälsosamtal enligt metodik för Habo Hälsokurva. Deltagande vårdcentraler var Viksäng Irsta, Herrgärdet, Odensvi, Sala Achima och Mitt Hjärta Fagersta. Studien visar att hälsosamtal för 55 åringar har positiva effekter vad gäller främst BMI, midja och midja stuss kvot vid ettårsuppföljning. Motsvarande effekter vid genomförande för alla innevånare i jämförbar åldersgrupp i Västmanland bedöms kunna bidra till förbättring av levnadsvanor relaterade till hjärt kärlsjuklighet. Vid inbjudan till studien tackade 52% ja till att delta, med en variation från 47% till 60% mellan deltagande vårdcentraler. Bortfallet var större än beräknat. Det finns en risk att socioekonomiskt mer utsatta grupper ej kommer till hälsoundersökningar i lika hög grad som mer resursstarka grupper. I 55 årsstudien finns en signifikant lägre andel deltagare bland kortutbildade jämfört med alla deltagare. För gruppen arbetslösa/i åtgärd finns inga signifikanta skillnader i deltagande. Det finns positiva erfarenheter från verksamheter och studier där man kan redovisa ett jämlikt deltagande, såsom i Fagerstastudien, i Västerbottens hälsoundersökningar och från Region Jönköpings län. I 55 årsstudiens socioekonomiska analys syns tydliga positiva effekter för deltagare inom socioekonomiskt mer utsatta grupper 1. I denna analys har förändring i BMI använts, eftersom BMI är ett av de mått där det finns signifikanta förbättringar i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Effekterna är i nivå med effekterna för socioekonomiskt starkare grupper. Den hälsoekonomiska kostnads effektanalysen påvisar att hälsoeffekterna av insatsen inom fem år ger 2 3 kronor tillbaka i minskade vårdkostnader per insatt krona. Målgruppen har i detta fall en ålder på 55 år med en andel med hög risk på 30% 2. Hälsoeffekterna av insatsen för 40, 50 och 60 åringar bedöms med marginal täcka kostnaderna för insatsen och kan ge 2 kr tillbaka per insatt krona. De hälsoekonomiska effekterna i ett samhällsperspektiv (inklusive bl a sjukfrånvaro) blir större än effekterna för enbart hälso och sjukvård. 1 Avser gruppen med högst gymnasieutbildning, utländsk bakgrund, låg inkomst och boende i flerbostadshus. 2 Med hög risk menas i den hälsoekonomiska studien minst två av tre kriterier: BMI >30, Systoliskt blodtryck >130 och fastande plasmaglukos >6,0.

PM 5 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar En kartläggningsrapport utförd inom Stockholms läns landsting i februari 2015 visar att den internationella variationen är stor avseende hur program inom området hälsokontroller hälsoscreening hälsoundersökningar är utformade; främst i utformningen av interventioner, men även huruvida de är integrerade i den ordinarie vården eller genomförda i forskningsmiljö. Valet av målgrupper, uppföljningstider och miljöer skiljer sig också stort. De svenska, landstingsdrivna, programmen bedrivs med ett sammanhållet och beprövat koncept. Tyngdpunkten ligger på det dialogbaserade hälsosamtalet, med stöd av pedagogiskt visuellt hjälpmedel. Verksamheten är integrerad i ordinarie primärvård. I alla landsting/regioner finns också ett samordnat kompetens och metodstöd för att kvalitetssäkra arbetet. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser. Långtidsuppföljningar från Västerbotten och Habo påvisar positiva effekter i förtida mortalitet och mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom, där befolkningsinriktad verksamhet med riktade hälsosamtal/hälsoundersökningar kan antas ha bidragit. 1.3 Bakgrund År 2006 fick dåvarande Folkhälsoenheten inom Landstinget Västmanland i uppdrag att förbereda införande av hälsoundersökningar. Dessa skulle erbjudas individer i befolkningen det år de fyller 55 år. För att stärka underlaget fick Folkhälsoenheten i uppdrag att i ett första steg genomföra en deskriptiv studie i Fagersta Norberg Skinnskatteberg (Fagerstastudien). Alla 55 åringar bjöds åren 2008 2009 in till en hälsoundersökning och fick hälsosamtal enligt Habo hälsokurva, inriktad på att förebygga hjärtkärlsjukdom. I nästa steg, för att fördjupa kunskaperna om förutsättningarna i Västmanland, genomfördes 2011 2012 en randomiserad kontrollerad studie där fem vårdcentraler bjöd in 55 åringar till en riktad hälsoundersökning enligt Habo hälsokurva (55 årsstudien), för att förebygga hjärt kärlsjukdom. Studiens fokus var effekter av hälsosamtalet, som är kärnan i hälsoundersökningen. Huvudresultaten av 55 årsstudien rapporterades till landstingsstyrelsen 2013 08 28 med följande protokollsanteckning: För att kunna säkerställa studiens resultat som underlag för hälsoundersökningar till den valda åldersgruppen bör ytterligare kunskaper inhämtas om hur hälsoundersökningar nu tillämpas inom övriga landsting och regioner, till exempel genom att ett kunskapsseminarium med företrädare för landsting med tidigare erfarenheter, såsom Jönköping och Västerbotten, genomförs. Kompletterande kunskapsinhämtning har genomförts under år 2013 2015: Analys av vilka socioekonomiska grupper som kommer till hälsosamtalet/ hälsoundersökningen (2014).

PM 6 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Analys av vilka socioekonomiska grupper som har nytta av hälsosamtalet/hälsoundersökningen (2014). Hälsoekonomisk analys av 55 årsstudiens resultat (2013). Rapporten Hälsoundersökningar/Hälsosamtal en kartläggning av svenska och internationella erfarenheter. HFS nätverket 2 /Stockholms läns landsting (februari 2015). Seminarium med föreläsare om Västerbottens hälsoundersökningar och Habo hälsokurva, Region Jönköpings län. Seminarium i den nationella HFS konferensen i Västerås (mars 2015). Dessa områden sammanfattas i denna slutrapport, tillsammans med en sammanfattning av 55 årsstudiens huvudresultat. 1.4 55 årsstudiens huvudresultat 1.4.1 Metod Studiens syfte var att undersöka om 55 åringar som erbjuds hälsosamtal i form av Habo hälsokurva (interventionsgruppen) förbättrar sina riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdom signifikant i förhållande till kontrollgruppen. Inbjudna slumpades till interventions, kontroll och jämförelsegrupp. Kontrollgruppen deltog med labprover och besvarade en hälsoenkät. Uppföljning gjordes efter ett år, vad gäller levnadsvanor, livskvalitet och biologiska markörer. Jämförelsegruppen inbjöds endast vid ettårsuppföljningen, för att se om kontrollgruppen hade påverkats av sitt deltagande i studien. Studien har genomförts i ordinarie primärvårdsmiljö, vid vårdcentralerna Viksäng Irsta, Herrgärdet, Odensvi, Sala Achima och Mitt Hjärta Fagersta. 1.4.2 Resultat Av de som inbjöds till baslinjemätning (440 till interventionsgruppen och 440 till kontrollgruppen) valde 52% att delta (460 individer). Av dessa valde 74% (342 individer) att också delta vid uppföljningen efter ett år, 165 individer i interventionsgruppen och 177 i kontrollgruppen. Dessutom valde 52% (233 individer) i jämförelsegruppen att delta vid ettårsuppföljningen, med labprover och genom att besvara enkät. Efter ett år har interventionsgruppen, som deltog i hälsosamtal, i förhållande till kontrollgruppen minskat sitt BMI (0,3kg/m 2 i skillnad), midjemått (2,1 cm i skillnad) och midja stuss kvot (0,02 i skillnad). Dessutom har interventionsgruppen förbättrat sin vikt, ökat andelen med fysisk aktivitet, ökat andelen med bra kost samt förbättrat blodsocker (HbA1c) jämfört med baslinjemätning. 2 HFS-nätverket = Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (www.hfsnatverket.se)

PM 7 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Kontrollgruppen men ej interventionsgruppen har signifikant minskat sin alkoholkonsumtion samt sin andel med hög stress. Vid analys av deltagare med förhöjd risk vid baslinjemätning 3 har interventionsgruppen signifikant sänkt vikt, midjemått och midjastusskvot jämfört med kontrollgruppen. Därutöver har både interventions och kontrollgrupp med förhöjd risk minskat andelen med dålig kost och låg fysisk aktivitet. Kontrollgruppen med förhöjd risk avseende alkoholkonsumtion har signifikant minskat sin nivå. Studien visar att det finns statistiskt signifikanta positiva effekter av hälsosamtal. Interventionsgruppen har i förhållande till kontrollgruppen signifikant förbättrat BMI, midja stuss kvot och midjemått. Interventionsgruppens minskad vikt, förbättrad kost, sänkt HbA1c och ökad fysisk aktivitet vid ettårsuppföljning stödjer detta resultat. Studien visar även att deltagare med förhöjd risk i både interventions och kontrollgrupp har statistiskt signifikant bättre nivåer på vissa områden. I studiens design ingår en jämförelsegrupp som endast lämnade information vid ettårsuppföljningen, detta motiverat av antagandet att även kontrollgruppen kan ha påverkats av enkät, provtagningar, återkoppling på provtagningar och ettårsuppföljning. Analysen visar att jämförelsegruppen inte skiljer sig signifikant från kontrollgruppen vid ettårsuppföljningen. Dock var studiegrupperna ej tillräckligt stora för att upptäcka alla skillnader mellan kontroll och jämförelsegruppen. Det finns ett bortfall på 26% mellan baslinjemätning och ettårsuppföljning, vilket alltså avser interventionsgruppen (66 individer) och kontrollgruppen (52 individer). I bortfallsgruppen är alkoholkonsumtionen i genomsnitt högre och andelen dagligrökare större än i den grupp som fullföljde studien. Inga övriga skillnader förekom. 1.4.3 Bedömning Resultaten i 55 årsstudien, främst kring vikt, BMI, midjemått och midja stuss kvot, är statistiskt signifikanta samt effekternas storlek kan anses som små eller måttliga på individ och gruppnivå. Dock bör man beakta att små eller måttliga förändringar i större befolkningsgrupper kan antas ha betydande effekter på befolkningsnivå. En jämförelse med studien Hälsolyftet 4 riktad till primärvårdspatienter på Hisingen, 3 BMI 27 för män och BMI 29 för kvinnor, midjastusskvot 0.95 för män och 0.83 för kvinnor, systoliskt blodtryck 140 Hb, diastoliskt blodtryck 90 Hb, inaktiv eller låg fysisk aktivitet enligt fyragradig skala, kostpoäng 6 i elvagradig skala, alkohol >25 cl 40% alkohol/vecka för män och 17 för kvinnor samt kolesterol 5.0 mmol/l. Antal i dessa analyser varierar mellan 59 och 128 individer. 4 Blomstrand A, Ariai N, Baar A-C et al. Implementation of a lowbudget, lifestyleimprovement method in an ordinary primary healthcare setting: a stepwise intervention study. BMJ Open 2012;00:e001154.

PM 8 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Göteborg, visar jämförbara effekter som i 55 årsstudien. Båda studierna redovisar resultat vid ettårsuppföljning. Slutsatser: Hälsosamtal enligt metodik för Habos hälsokurva har positiva effekter vad gäller vissa av deltagarnas levnadsvanor vid ettårsuppföljning. Effekterna är måttliga på individ och gruppnivå. Motsvarande effekter vid genomförande för alla innevånare i jämförbar åldersgrupp i Västmanland kan bidra till förbättring av riskfaktorer för hjärtkärlsjuklighet. 1.5 Vilka socioekonomiska grupper kommer? 1.5.1 Socioekonomiska variabler Etablerade variabler av betydelse för hälsoläge och hälsoutveckling är utbildningsnivå, inkomstnivå, boendeform, arbetslös/i åtgärd och/utländsk bakgrund. 1.5.2 Vilka kommer? I Fagerstastudien, genomförd 2008 2009, var deltagandet inom gruppen med förgymnasial utbildning (72% av 150 individer) ej statistiskt signifikant lägre än för alla inbjudna (76% av 643 individer). Deltagande inom gruppen arbetslösa/i åtgärd (72,5% av 80 individer) skiljde sig ej heller signifikant från deltagandet av alla inbjudna. I 55 årsstudien 2011 2012 var deltagandet inom gruppen med högst förgymnasial utbildning 5 statistiskt signifikant lägre än hos alla inbjudna (40% mot 52%). Deltagandet inom gruppen som var arbetslösa och/eller i arbetsmarknadsåtgärd var 47 % vilket ej är en statistiskt signifikant skillnad jämfört med deltagande hos alla inbjudna. Se diagram 1. 5 Förgymnasial utbildning 9 år (motsvarande)

PM 9 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Diagram 1: Andel deltagare; inom grupperna arbetslösa/i åtgärd, högst förgymnasial utbildning samt alla inbjudna. 55 årsstudien 2011 2012 100 80 60 40 20 0 Andel deltagare i 55 årsstudien, procent 47 Arbetslös/åtgärd (66 av 140) 40 Förgymnasial utbildning (80 av 133) 52 Alla (462 av 881) I 55 årsstudien finns en signifikant lägre andel deltagare bland kortutbildade jämfört med alla deltagare. I Fagerstastudien finns inga signifikanta skillnader i deltagande bland kortutbildade jämfört med deltagande hos alla inbjudna. För gruppen arbetslösa/i åtgärd finns inga signifikanta skillnader i deltagande vare sig i Fagerstaeller 55 årsstudien. Av inbjudna till 55 årsstudien har 52 % deltagit. Av inbjudna till Fagerstastudien deltog 76 %. Ett högre deltagande minskar risken för att mer utsatta grupper ej deltar. Fagerstastudien var ett projekt för att få kunskap om befolkningens intresse att ta del av ett hälsosamtal/en hälsoundersökning. Studien föregicks av marknadsföring, i media, i kommunerna och på vårdcentralerna. Eftersom 55 årsstudien var en kontrollerad studie genomfördes ingen utåtriktad marknadsföring, då sådan bedömdes påverka även kontrollgruppen. Information och inbjudan sändes endast i form av individuella brev. Detta kan möjligen ha bidragit till en lägre andel deltagare hos kortutbildade i 55 årsstudien. Det är viktigt att erbjudande om riktade hälsosamtal/hälsoundersökningar når befolkning likvärdigt även geografiskt. Fem vårdcentraler deltog i 55 årsstudien, tre belägna i Västerås, en i Sala och en i Fagersta. Högst andel deltagare uppnåddes i Sala (60%) och Odensvi och lägst i Viksäng Irsta och Fagersta (47%). Däremellan placerade sig Herrgärdet.

PM 10 (19) Datum Landstingskontoret 2015 08 11 Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Diagram 2: Deltagare av inbjudna, fördelat per vårdcentral 70 60 50 40 30 20 10 0 Deltagare i procent av inbjudna 47% 52% 56% 60% 49% % 52% Variationen i deltagandett i Fagerstaområdet i denn tidigare Fagerstastudien (76% deltagande) och 55 årsstudien (52%) är stor. Kanske illustrerar det skillnaden i intresse mellan en brett marknadsförd verksamhet och en inbjudan att delta i en studie. 1.5.3 Bedömning Det finns en risk att socioekonomiskt mer utsatta individer och grupper ej kommer till t riktade hälsosamtal/hälsoundersökningar i lika hög grad som s mer resursstarka grupper.. Deltagandet i Fagerstastudien visar att ett mer jämlikt deltagande är möjligt. Från Västerbotten och Jönköping finns resultat som visar ett jämlikt deltagande. 1.6 Vilka socioekonomiska grupper har nytta av insatsen? 1.6.1 Socioekonomiska variabler I följande jämförelse inom populationen studiedeltagare finnss informationn om utbildningsnivå, inkomstnivå, boendeform samt utländsk u bakgrund vid baslinjeåret 2011. Analysen har kunnat göras med stöd av Statistiska Centralbyrån efter tilläggsgodkännande från Etiska prövningsnämnden i Uppsala. 1.6.2 Förändringar avv BMI En avgörande fråga är huruvida socioekonomiskt mer utsatta grupper, som oftare har en eller fler riskfaktorer, kan användaa sig av hälsosamtalet ochh hälsoundersökningen för att åstadkomma förändringar och ett bättre hälsoläge. En näraliggande bedömning är att välbeställda och resursstarka grupper ocksåå har bättre möjligheter

PM 11 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar att tillgodogöra sig insatsen och förbättra sin situation, som kanske redan är relativt god. I diagram 3 beskrivs BMI förändringarna mellan baslinjemätning och ettårsuppföljning för interventionsgruppen. Beskrivningen görs utifrån utbildningsnivå och utländsk/svensk bakgrund. Diagram 3: Förändring av BMI utifrån utbildningsnivå och utländsk/svensk bakgrund. 55 årsstudiens interventionsgrupp. Utbildningsnivå definieras i diagrammet som deltagare med högst gymnasieutbildning respektive deltagare med högre utbildning än gymnasium. Med utländsk bakgrund menas utlandsfödd eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Med svensk bakgrund menas född i Sverige med minst en av föräldrarna födda i Sverige. Även disponibel inkomst och boendeform är variabler som är socioekonomiskt relaterade. Diagram 4 visar förändringar i BMI mellan baslinjemätning och ettårsuppföljning. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (SCB).

PM 12 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Diagram 4: Förändring av BMI utifrån inkomst och boendeform. 55 årsstudiens interventionsgrupp. Låg disponibel inkomst är här definierat som de 25 % i interventionsgruppen som hade lägst disponibel inkomst. Denna grupp hade en genomsnittlig disponibelinkomst på 136 500 kr år 2011. Hög disponibel inkomst är de 25% som hade högst disponibel inkomst, med ett medelvärde på 377 000 kr år 2011. Variabeln Flerbostadshus består av 60% hyresrättsboende och 40% bostadsrättsboende. Diagram 3 och 4 visar påtagliga och positiva effekter i form av minskad BMI för gruppen med högst gymnasieutbildning, gruppen med utländsk bakgrund, gruppen med låg disponibel inkomst samt gruppen boende i flerbostadshus. Observera dock att förändringen i gruppen med utländsk bakgrund ej är statistiskt signifikant (främst på grund av lågt antal i gruppen). Medelvärdet för BMI i gruppen med utländsk bakgrund är dock lägre än i gruppen med svensk bakgrund. Minskningen i BMI bland dem med hög disponibel inkomst är ej statistiskt signifikant. 1.6.3 Bedömning Hälsoundersökningen tycks ha tydliga positiva effekter för socioekonomiskt mer utsatta individer och grupper vad gäller BMI. Effekterna är i nivå med effekterna för socioekonomiskt starkare grupper, förutom ifråga om inkomst där de 25% med högst disponibel inkomst ej har någon nytta av insatsen. 1.7 Hälsoekonomisk analys, november 2013 1.7.1 Bakgrund För att värdera relevansen av studiens resultat inhämtades hösten 2013 en hälsoekonomisk analys och rapport av hälsoekonom/phd Inna Feldman, Uppsala Universitet. Feldman medverkade 2008 i studien Hälsoekonomisk utvärdering av

PM 13 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Metabola projektet i Kalmar län 6, med analysmetodik användbar även i 55 årsstudien. 1.7.2 Metod Metoden är utvecklad för att genomföra kostnad effektanalyser avseende interventioner med fokus på det metabola syndromet. Modellen följer internationella och nationella rekommendationer för kostnad effektanalyser inom hälsa och medicin. Modellen innefattar de viktigaste diagnoserna relaterade till metabola syndromet, såsom hjärt kärlsjukdom inklusive stroke samt diabetes mellitus typ 2 inklusive diabetesrelaterade komplikationer. Modellen simulerar samhällskostnader och hälsoeffekter utifrån olika nivåer av de metabola riskfaktorerna blodtryck, kolesterol, glukos och BMI. De sjukdomsrelaterade kostnaderna innefattar kostnader för medicinsk öppen och slutenvård, läkemedel, närståendeinsatser och produktionskostnader på grund av sjukdom. Hälsoeffekterna mäts i QALY (kvalitetsjusterade levnadsår). När interventioner ändrar riskfaktornivåer kan modellen användas för att kalkylera efterföljande förändringar i kostnader och hälsa. Förändringarna kan föras in i beräkningar av kostnad effektivitet tillsammans med kostnader för att bedriva insatserna, för att beräkna kostnader per hälsoeffekt. Metoden finns beskriven i teknisk rapport publicerad 2009 7 1.7.3 Genomförande Analysen är genomförd som en före och efter studie, där data vid 55 årsstudiens start jämförs med data vid ettårsuppföljning. Individdata består av medicinska värden. I analysen inkluderas 172 individer från både intervention och kontrollgrupp som hade fullständiga data från start och uppföljning, för skattningar av framtida sjuklighet. Även kontrollgruppen ingår i underlaget eftersom det finns viss påverkan av 55 årsstudien även på denna grupp. För analyserna krävs ett antagande om hur länge projektets effekter kan förväntas bestå hos patienterna, dvs varaktigheten. Vi antog att deltagarna behåller de uppmätta riskfaktorsnivåerna vid uppföljning i ytterligare ett år, dvs totalt 2 år, varefter effekterna avtar successivt under de följande två åren, så att de återfick ursprungsvärdena, dvs de uppmätta vid starten, under år 5. 6 http://www.natverken.se/media/7764/metabola_projektet-kortversion.pdf 7 Feldman, I, Johansson P, Lund C, A model for economic evaluations of metabolic syndrome interventions technical report. www.folkhalsoguiden.se

PM 14 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar För att beräkna den förebyggande effekten delas projektets deltagare upp i två grupper: riskindivider (intervention + kontroll) (n=44) och icke riskindivider intervention + kontroll) (n=128) för respektive män och kvinnor 8. Riskfaktorvärdena för deltagare i varje grupp vid start och vid uppföljning, kombinerat med antagandet om varaktigheten, används därefter för att skatta den framtida sjukligheten och dess konsekvenser i en Markovmodell. Modellen använder tidigare publicerade studier och Svenska registerdata för att skatta riskgruppernas framtida insjuknande och dödlighet i diabetes och hjärtkärlsjukdom inklusive stroke, genom sjukdoms och dödsrisker. Den skattade framtida sjukligheten påverkar samhällskostnader och livskvalitet. Modellen skattar samhällskostnaderna och livskvaliteteten mätt i QALYs vid start och vid uppföljning, och skillnaderna antas utgöra den förebyggande effekten av projektet. Analysen jämför därefter kostnaderna för projektet med skillnaderna i framtida samhällskostnader och vunna QALYs på grund av projektet. 1.7.4 Resultat Den hälsoekonomiska analysen presenterar resultat för två grupper: riskgrupp när deltagare har minst två av tre faktorer: BMI>30,FPG>6, SBT>130, och resten av deltagare. Analysen visar att, när riskgruppen utgör 30% av deltagarna, så genererar varje satsad krona ca 2,50 kr tillbaka under de kommande fem åren i form av minskad sjuklighet och minskade sjukvårdskostnader. Analysen visar också att när riskgruppen är 15 20% av deltagarna, så får man för varje satsad krona ca en krona tillbaka under de kommande fem åren i form av minskad sjuklighet och minskade sjukvårdskostnader. Andelen riskgrupp vid baslinjemätning i studien Hälsoundersökningar för 55 åringar är 29 %. Riskindividerna har som grupp haft den största nyttan av insatsen. Den förbättrade hälsa som riskgruppen uppnått vid studiens ettårsuppföljning medför minskade sjukvårdskostnader beräknade till 9 600 kr/riskindivid under de kommande fem åren. 1.8 Kartläggningsrapport från Stockholms läns landsting och HFS nätverket, februari 2015 För att kunna förbättra och underlätta framtida beslut och diskussioner angående riktade hälsoundersökningar fick Utvecklingsavdelningen, Hälso och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, i uppdrag att sammanställa såväl nationella som internationella kunskaper och erfarenheter. Uppdragsgivare var det 8 Med riskindivider menas de som har minst två av tre faktorer: BMI>30, Fasteplasmaglukos>6, Systoliskt blodtryck>130.

PM 15 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar svenska nätverket för Hälsofrämjande hälso och sjukvård (HFS nätverket). Rapporten publicerades i februari 2015 9. Den internationella litteraturen visar att variationen är stor avseende hur programmen är utformade; främst i utformningen av interventioner, men även huruvida de är integrerade i den ordinarie vården eller genomförda i forskningsmiljö. Valet av målgrupper, uppföljningstider och miljöer skiljer sig också stort. De svenska, landstingsdrivna, programmen som ingår i kartläggningen bedrivs i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Sörmland, Östergötland och Jönköping. Dessa skiljer sig mot många program utförda i andra länder, främst genom att de svenska programmen bedrivs med ett sammanhållet och beprövat koncept. Tyngdpunkten ligger på det dialogbaserade hälsosamtalet, med stöd av pedagogiskt visuella hjälpmedel. Verksamheten är integrerad i ordinarie primärvård. I alla landsting/regioner finns också ett samordnat kompetens och metodstöd för att kvalitetssäkra arbetet. Kartläggningen visar att de svenska programmen har följande gemensamma delar: Drivs integrerat i primärvården Samtliga i målgruppen erbjuds deltagande Ett visuellt pedagogiskt hjälpmedel till stöd för dialogen mellan deltagare och utförare Ett individanpassat samtalsstöd till samtliga deltagare Ett samordnat kompetens och metodstöd Rapporten framhåller att evidens för goda effekter syns i Västerbotten och Jönköping där man genomfört hälsoundersökningar/hälsosamtal under lång tid. Kartläggningen visar på att program med hälsoundersökningar/hälsosamtal är uppskattat av deltagarna och upplevs av utförare som ett värdefullt verktyg. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser 1.9 Seminarium i Västerås i mars 2015: Västerbottens hälsoundersökningar och Habo hälsokurva, Jönköping 1.9.1 Bakgrund Vid den nationella HFS konferensen i Västerås 19 20 mars 2015 genomfördes ett seminarium om Riktade hälsosamtal. Medverkande var Margareta Norberg, allmänläkare, forskare och medicinsk koordinator, Landstinget i Västerbottens län/umeå universitet och Hans Lingfors, allmänläkare, forskare, Habo, Region Jönköpings län. De bidrar välvilligt till föreliggande slutrapport med de följande bilderna. 9 Se www.hfsnatverket.se

PM 16 (19) Datum Landstingskontoret 2015 08 11 Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Efter starten med Norsjöprojektet år 1985 breddinfördes Västerbottens hälsoundersökningar i början av 90 talet i primärvården, som en del i det befolkningsinriktade arbetet för bättre hjärt kärlhälsa. Region Jönköpings län införde från och med år 2012 ett uppdrag till alla vårdcentralerr att erbjuda hälsosamtal enligt Habo hälsokurva till alla förstagångsföräldrar, samt till 40, 50 och 60 åringar. Dessförinnan har enstaka vårdcentraler erbjudit hälsosamtal sedan 1998. Bakgrunden är det arbete som startade och utvecklades från Habo, Skaraborg vid mitten av 80 talet. 1.9.2 Effekter Diagram 6 beskriver utvecklingen av förtida dödlighet i Västerbotten mot riket 1970 2009. Den positiva utvecklingen kan antas ha främjats av det långsiktiga arbetet med riktade hälsosamtal/hälsoundersökningar i kombination med samhällsinriktat arbete. Diagram 6: Mortalitet i Västerbotten 40 74 år 1970 2009. Källa: Officiell statistik från SCB och Socialstyrelsen. Statistikerr Hans Stenlund, Umeå Universitet. Från att vid mitten av 80 talet ligga högst vad gäller mortalitett vid 40 74 år jämfört med grannlandstingen, såå har man 30 år senare den bästa position, och även bättre än rikssnittet. I landstinget Skaraborg genomfördes på 90 talet en e studie förr att utvärdera eventuella effekter av hälsosamtalet som ingår i Habo H hälsokurva. Två olika typer av kommuner jämfördes. Fyra interventionskommuner där 35 åringar erbjudits hälsosamtal även vid 30 års ålder samt fyra kontrollkommuner är 35 åringar inte erbjudits hälsosamtal tidigare. Diagram 7 redovisar resultat vad gäller metabol profil (bukfetma, blodtryck och kolesterol).

PM 17 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Diagram 7: Förändringar av metabol profil 10 Både för män och kvinnor är effekterna signifikant positiva för 35 åringar i de kommuner som erbjudit hälsosamtal även vid 30 års ålder jämfört med 35 åringar i kommuner som ej erbjudit hälsosamtal vid 30 års ålder. Lingfors et al genomförde en analys av mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom via data för alla 34 kommuner i Sverige med högst 15000 invånare. Habo hade år 1986 position 29 av 34 kommuner vad gäller kvinnors mortalitet, och position 22 för män. År 1994 var positionen för Habos kvinnor nr 1 och för männen nr 6. 1.9.3 Deltagande av olika sociala grupper Både Västerbotten och Jönköping följer deltagandet av olika sociala grupper över tid. Diagram 8 beskriver deltagande relaterat till utbildningsnivå i Västerbotten. 10 Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Hans Lingfors Prev Med. 2009 Jan;48(1):20-4. Epub 2008 Nov 1.

PM 18 (19) Datum Landstingskontoret 2015 08 11 Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar Diagram 8: Deltagande avv olika sociala grupper, Västerbotten V En iakttagelsee är att det jämlika deltagande mellan utbildningsgrupperna tycks vara konstant mellan perioderna 1990 1994, med lägree andel deltagare, och 2003 2006, med högre andel deltagare. Diagram 9: Deltagande i förhållande till utbildningsnivå, Region Jönköpings län. Deltagande i relation till utbildningsnivå inom Region Jönköpings län tyckss vara proportionell mot utbildningsnivån i befolkningen n.

PM 19 (19) Datum Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Kompetenscentrum för hälsa Mats Hellstrand 2015 08 11 Slutrapport Hälsoundersökningar för 55 åringar 1.10 Slutord Denna rapport sammanfattar huvudresultaten av 55 årsstudien kompletterat med socioekonomiska och hälsoekonomiska analyser. Rapporten refererar till den nationella och internationella kartläggningsrapport avseende hälsoundersökningar/ hälsosamtal som Stockholms läns landsting med stöd av HFS nätverket publicerade i februari 2015. Analyser och resultat från Västerbotten och Jönköping/Habo presenteras också, med stöd av resultat presenterade vid HFS konferensen i Västerås mars 2015. Slutrapporten överlämnas härmed till Landstingsstyrelsen i syfte att bidra till ett fördjupat kunskapsunderlag för fortsatta politiska bedömningar.