Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord.

Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord. En jämförande kartläggning mellan löneformerna och målarens egen uppfattning om orsaken till sina besvär. Linnéa Arbman Företagssjukgymnast AB Previa Electrum 216 164 40 Kista Handledare: Marianne Gerner-Björksten Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter vid Arbetslivsinstitutet och Karolinska institutet 2004/2005 Arbetshälsoenheten KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbetslivsinstitutet och karolinska Institutets utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter 2004/2005. Ämnesansvariga kursledare var professor Kristian Borg och Ewa Wigeus Tornqvist. Arbetet har utförts på AB Previa Kista i Stockholm. Handledare har varit Med. Dr. Marianne Gerner-Björksten Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Stort tack till alla anställda på målarfirman som har medverkat och bidragit med fakta och resultat för rapporten. Tack till Målarmästarnas Riksförening ekonomiska stöttning trots att de inte kunnat påverka rapporten. Tack till Roger Altefur på Miljödata i Karlskrona för statistikbearbetningen. Tack till handledaren, mina kollegor och arbetsgivare som stöttat. Till min älskade man och två små barn som gett mig tid och möjlighet att skriva rapporten. Stockholm april 2005-06-08 Linnea Arbman Företagssjukgymnast/ergonom

Innehållsförteckning Bakgrund.1-2 Syfte 2 Frågeställningar...2 Material och Metod..2-3 Resultat 3-8 Diskussion..9 Slutsats..10 Referenser 11-12

Sammanfattning Målarnas arbetsmiljö har förändrats och idag är de stora problemen arbetsställningar, repitativt arbete, arbetsbelastning och stress. Specialisering av en arbetsuppgift förekommer hos målaren. Det kan öka arbetstakten kortsiktligt men på sikt påverkas kroppen negativt då repetitivt arbete och stress sammanhänger med ökad risk för besvär med smärta och värk särskilt i nacke och skuldror. Inom målaryrket är det vanligt förekommande med besvär i nacke och skuldra/axel. De senaste sex åren har sjukfrånvaron ökat i Sverige så och för målarna. De anmälda arbetsrelaterade besvären utan sjukfrånvaro är enligt Statistiska Centralbyrån dubbelt så stor hos målargruppen jämfört med normal manlig befolkningen. I de nya kollektivavtalet från år 2004 finns nu löneformerna ackordslön och tidlön. Under våren 2004 genomförde ett måleriföretag frisk- och funktionsprofiler hos AB Previa i Stockholm. I resultatet framkom fysiska besvär i nacke och skuldra/axel. Det aktuella måleriföretaget har i drygt 10 år gett sina anställda möjlighet att aktivt välja mellan löneformerna ackord eller tidlön. Syftet var att kartlägga besvärsförekomsten i nacke, axel/skuldra och frånvaron p.g.a muskel/ledbesvär samt hur upplevelsen av stress såg ut beroende på löneformen hos anställda målare mellan 35-65 år. Frågeställningarna var om skillnader fanns mellan ackordlönegruppen och tidlönegruppen gällande besvärsförekomst i nacke/skuldra/axel, upplevd stress och stressymtom samt frånvaron och arbete trots muskel/ledbesvär. Vidare var att undersöka vad målarna själva tror var orsaken till besvären. Ett matchat urval gjordes och 74 målare delades in i två grupper beroende på ackordslön eller tidlön. Kriterierna för studien var ålder 35-65 år, typ av löneform i minst tio år och ej varit långtidssjukskrivna det senaste året. För datainsamlingen användes en enkät. Från dessa 74 målare inkom 53 svar vilket gav en svarsfrekvens på 72%. I resultatet framkom att målare som arbetade på tidlön hade mindre besvär i nacke/skuldra/axel och hade större variation i arbetsuppgifter/moment jämfört med målare som arbetade på ackordslön. Färre målare med tidlön upplevde hög stress i arbetet. Tidlönegruppen hade marginellt lägre frånvaro p.g.a muskel/led besvär men några fler antal dagar jämfört med ackordlönegruppen. Arbete trots muskel/led besvär var likvärdigt mellan grupperna. I båda grupperna var arbetsställningarna den främsta orsaken till muskel/led besvär enligt målarna själva. Ackordlönegruppen skattade även arbetstakten, brist på återhämtning och löneformen högt som orsak. Slutsats. Målare som valt tidlön hade mindre besvär i nacke/skuldra/axel, större variation av arbetsuppgifter/moment och lägre upplevd stress. Arbetsställningarna angavs som huvudorsak till muskel/led besvär i bägge grupperna. Arbetstakt, brist på återhämtning och löneform angav ackordsgruppen ofta som orsak till sina besvär.

Bakgrund Ett företag i Måleribranschen fortsättningsvis kallat målerifirman, genomförde under våren år 2004 frisk- och funktionsundersökningar hos AB Previa Företagshälsovård. I resultatet framkom att drygt hälften av målarna hade fysiska besvär (smärta, värk, obehag) i nacke och skuldra/axel varav en fjärdedel av dessa hade det mycket ofta. Den arbetsrelaterade långtidssjukfrånvaron var 2.6 % hos målerifirman år 2004 (muntlig referens från personalavdelningen på målerifirman). I drygt tio år har målerifirman gett sina anställda en möjlighet att aktivt välja mellan löneformerna tidlön eller ackord. Nästan hälften av deras anställda har valt tidlön. Litteraturen visar att besvär i nacke och skuldra/axel är vanligt förekommande i målaryrket (1,2). Enligt Statistiska Centralbyrån har den arbetsrelaterade sjukfrånvaron för manliga målare, skorstensfejare och lackerare ökat från 5,6 % till 8,1 % under perioden 1997-2003 (3). Detta kan jämföras med arbetsrelaterad sjukfrånvaro hos manlig normalbefolkning där den ökat från 1,0 % till 2,2 % under samma period. Statistiska Centralbyrån visade också att 30.5 % av alla manliga målare, skorstensfejare och lackerare hade anmält arbetsrelaterade besvär utan sjukfrånvaro år 2003, då arbetsolyckorna var borträknade. Hos normalbefolkning var detta 16.5 % år 2003 (3). Förekomsten av besvär i nacke och skuldra/axel hos normalbefolkningen ökar med stigande ålder mycket p.g.a. naturliga fysiologiska ålderförändringar och ofta oförändrade prestationskrav (4,5). Studier har visat att arbetsprestationen ökar från 20 års ålder fram till 45-års ålder för att därefter minska fram till pensioneringen. Kriterier för arbetsprestation är både kvantitet och kvalité i arbetsutförandet (6). Riskfaktorer för besvär i nacke och skuldra/axel är ofta enligt litteraturen både av fysisk och psykosocial karaktär (4,5,7,8,9). Målarnas arbetsmiljö har med tiden förändrats. Idag är målarnas stora problem arbetsställningar, repetitivt arbete, arbetsbelastning och stress. Målarna har en hög förekomst av arbete med armar ovan axelhöjd (1). Arbete med händerna i eller ovan axelhöjd har rapporterats vara en betydande riskfaktor för skador i nacke och skuldra/axel (5, 7,11). Det är känt att denna typ av arbete kan orsaka muskel/led besvär med eller utan nervpåverkan (3,7,9,10,11). Vidare har studier visat att statisk belastning och ensidigt upprepade armrörelser medför en ökad risk för fysiska besvär i nacke och skuldra/axel (4,8,11). Den sammanlagda belastningen med hur tungt, hur ofta, hur mycket och hur länge kombineras i begreppet belastningsdos. Det är lätt att förstå att en hög belastningsdos kan verka nedbrytande på kroppens vävnader (11). Arbetsställningarna och tidsfaktorn med hastighet och frekvens har sådeles stor betydelse för belastningsdosen. Flera författare har funnit samband mellan långvarigt upprepat arbete med händerna i eller ovan axelhöjd och en ökad prevalens av inflammation i musklerna kring axelleden (4,8). Enligt arbetsmiljöverkets författningssamling karaktäriserar gynnsam belastning som återkommande variation och balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet (11). Målarna arbetar i huvudsak inom tre arbetsfält; nyproduktion, reparationsarbeten inne i lägenheter och servicemålning efter skador. På nyproduktion arbetar flest målare på ackord där specialisering av arbetsuppgift är vanligt enligt uppgift från målerifirman. Detta bidrar till repitativt arbete. På övriga arbetsfält utför målaren alla moment inom måleriet. 1

I det moderna samhället med krav på ständigt högt tempo, effektivitet och konkurrens kan bristen på vila och återhämtning vara ett större hälsoproblem än den fysiska belastningen som själv arbetet innebär (8). Stress kan utgöra en länk i orsakskedjan bakom uppkomsten och varaktigheten av besvär i nacke och skuldra (4,7). Mental stress och olust kan inducera ökad muskelspänning kring nacke och skuldra (4,8,9). Ökad muskelspänning har visat sig vara en riskfaktor och förstadie till smärta i nacke och skuldra. (18). Stress kan bidra till störd sömn. Under sömnen sker kroppens återuppbyggnad och reparation av celler. Om sömnen blir störd försämras återuppbyggnaden. Långvarig stress kan också verka nedbrytande av cellerna genom en ökad halt av stresshormoner. Detta försämrar musklernas läkningsförmåga (19). Psykosocial stress kan även ge känslomässiga reaktioner som försämrar personens sätt att hantera sina besvär (19). Detta kan då få konsekvenser i arbetet eller på fritiden. Arbetsmotivation beskrivs ofta i arbetslivssammanhang där arbetstagarens inställning till själva lönesystemet kan påverka arbetsmotivationen. Arbetstagarens upplevelse av situationen t.ex. på vilka grunder lönen fördelas, vad som belönas och hur man bedömer prestation kan påverka arbetstagarens attityd och arbetsinsats som i förlängningen kan påverka organisationens effektivitet (12). Målarnas löneform är ackord eller tidlön enligt kollektivavtalet från 1 april 2004 till 31 mars 2007 (13). Generellt arbetar flertalet målare på ackord enligt riksprislista (2,13). Ackordslönesystemet härrör från 1930-talet och innebär att målarna erhåller lön efter prestation. Det innebär att allt som målas får en prislapp. När arbetet är klart mäts de målade ytorna upp av ett branschägt företag för att målarna ska få rätt lön för sin prestation. Under tiden målningsarbetet pågår, får målarna en förskottslön s.k. garantilön som räknas av när arbetet är färdigmätt. Om det presterade arbetet är mer än garantilönen betalas ett resterande värde ut som överskott och om det är mindre får målaren behålla garantilönen utan återbetalningskrav. Undantag från detta får göras om yttre omständigheter så kräver (2,13). Tidlön ger en garantilön oavsett mängd utfört arbete. Detta kan kompletteras av individuellt tillägg som framarbetats gemensamt mellan arbetsgivare och facket. De individuella tillägget kan vara grundat på exempelvis erfarenhet, ansvar, ökad yrkeskunskap och lång anställningstid i företaget. Kan en överenskommelse inte uppnås är löneformen ackord gällande (13). Bruttolönen mellan löneformerna kan i enstaka fall skilja sig med de dubbla. 2

Syfte Att kartlägga besvärsförekomsten i nacke, axel/skuldra och frånvaron p.g.a muskel/ledbesvär samt hur upplevelsen av stress ser ut beroende på löneformen hos anställda målare mellan 35-65 år. Följande frågeställningar avses bli besvarade genom kartläggningen: Hur ser besvärsförekomsten ut i grupper med olika lönesystem gällande nacke och skuldra/axel? Hur ser den upplevda stressen ut i olika lönegrupper? Hur ser frånvaron p.g.a. muskel/led besvär ut i olika lönegrupper? Hur ser det ut med besvär utan frånvaro i nacke och/eller skuldra/axel för de olika lönegrupper? Vad tror målarna själva är orsaken till sina besvär? Material och Metod Företaget valdes till projektet från ett åtgärdsförslag från AB Previa Företagshälsovård efter genomgången frisk- och funktionsprofil våren 2004. Målerifirmans arbetsledning och huvudskyddsombudet informerades kontinuerligt om projektet och gavs möjlighet till delaktighet. Arbetsgivarnas fackförbund Målarmästarnas Riksförening i Sverige och arbetstagarnas fackförbund Målarförbundet informerades men utan att kunna påverka projektet. Målarmästarnas Riksförening bidrog ekonomiskt till genomförandet av projektet. Anställd personal informerades om enkäten i deras personaltidning Timbladet. Sjuttiofyra manliga målare ingick i undersökningsgruppen som delades in i tidlön (37 personer) och ackordslön (37 personer). Ett matchat urval gjordes i två åldersintervall 35-50 år och 51-65 år i respektive grupp från företagets personallista. Inklusionskriterier för studien var ålder 35-65, typ av löneform mer än tio år, ej långtidssjukskrivna eller annan ledighet mer än 6 veckor det senaste året. En enkät med tolv frågor med bundna svarsalternativ och två frågor med öppna svarsalternativ skapades. Frågor om bakgrundsfakta utifrån inklusionskriterierna, arbetsuppgifternas art och variation med fyra respektive tre svarsalternativ var hämtat från Metodicum organisationsformulär FF208 D (21). Frågor om upplevd stress i arbetet och arbetets orsak till detta med en sexgradig svarskala var hämtat från Previas frisk- och funktionsformulär. Besvär från nacke och skuldra/axel de senaste 12 månaderna med en femgradig svarskala hämtades från Nordiska ministerrådets frågeformulär (20). Frånvaro med en femgradig svarsskala och arbete trots besvär från rörelseorganen med en tvågradig svarsskala skapades liksom målarens egen uppfattning för orsak till sina besvär med fem förbestämda- och ett öppet svarsalternativ. 3

Enkäterna kodades i ålders- och löneformsgrupp. Frågan om typ av löneform i formuläret var gällande för slutlig gruppindelningen. Enkät med följebrev om sekretess och svarskuvert skickades till de sjuttiofyra målarna. Följebrevet var underskrivet av författaren och huvudskyddsombudet. Ett påminnelsebrev skickades till samtliga och målerifirmans huvudskyddsombud påminde målarna vid en årlig gemensam sammankomst. Databearbetningen var gjord med en frekvensanalys för de olika frågekategorier uppdelat på löneform.(14,15). Ingen signifikantbestämning gjordes. De femgradiga svarsalternativen för besvärsfrekvenserna har i analysen sammanfattats till tre liksom de sexgradiga svarsalternativen för stressfrågorna. Av totalt sjuttiofyra enkäter inkom femtiotre svar vilket utgjorde en svarsfrekvens på 72%. Bortfallet var tolv personer i gruppen med tidlön och nio personer i gruppen med löneform ackord. Det har inte gått att fastställa åldersintervallet på personerna i bortfallet. Resultat Åldersindelningen med matchat urval slopades då antal svarade i vissa grupper blev mindre än femton personer. På frågan om löneform svarade nio personer (varav fyra personer från grupp tidlön) att de hade både tidlön och ackord. Dessa räknades då till löneformsgruppen med ackord. Sammanställningen presenteras i procent av respektive lönegrupp. Av de med tidlön arbetade 88% heltid och med ackord var siffran 96 %. På frågan om hur arbetsuppgifterna löses svarade gruppen med tidlön att 40 % arbetar lika mycket med andra som enskilt och en fjärdedel arbetar enskilt men med kontakt med andra. Löneformsgruppen med ackord svarade att en tredjedel arbetar mest i samarbete med andra och en tredjedel lika mycket med andra som enskilt. Helt enskilt arbetar 17 % i gruppen med tidlön och 15 % i löneformsgruppen med ackord. Arbetsuppgifternas art bland målarna redovisas i figur 1. På frågan hur arbetsuppgifternas ser ut rapporterade drygt 40 % fler i tidlönegruppen att de växlar helt mellan olika arbetsuppgifter och moment jämfört med ackordlönegruppen. Ingen i tidlönegruppen hade samma arbetsuppgifter jämfört med ackordlönegruppen som hade nästan 20 %. I ackordlönegruppen arbetar nästan 75 % med likartade eller samma arbetsuppgift/moment. 4

Arbetsuppgifternas art 100% 80% 60% 68 54 Tidlön n=25 40% 20% 0% 27 Växlar mellan helt olika arb.uppg. 32 Växlar mellan likartade arb.uppg 0 19 Samma arb.uppg Ackord n=28 Figur 1. Fördelningen (%) av arbetsuppgifternas art bland målare med tidlön respektive ackordslön. Besvär i nacke redovisas i figur 2. Drygt hälften av målarna i tidlönegruppen rapporterade att de aldrig/sällan hade besvär i nacken jämfört med 25 % av målarna i ackordgruppen. Andelen som rapporterade besvär ofta/mycket ofta var 8 % respektive 30 %. 100% 80% Besvär i nacke 60% 40% 20% 56 25 35 46 8 30 Tidlön n=25 Ackord n=28 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 2. Fördelningen (%) av besvär i nacke de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Besvär i skuldra/axel redovisas i figur 3. Femtio procent av målarna i tidlönegruppen rapporterade att de aldrig/sällan hade besvär i i skuldra/axel jämfört med 12 % av målarna i ackordsgruppen. 5

Besvär i skuldra/axel 100% 80% 60% 50 54 Tidlön n=25 40% 20% 12 27 23 33 Ackord n=28 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 3. Fördelningen (%) av besvär i skuldra/axel de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Av målarna med tidlön rapporterade sammanlagt 20 % (n=5) att de aldrig hade haft besvär i nacke och eller skuldra/axel de senaste 12 månaderna jämfört med 4 % (n=1) i ackordlönegruppen. Upplevd stress i arbetet redovisas i figur 4. Stressen som upplevs som hög var dubbelt så stor i ackordsgruppen jämfört med tidlönegruppen. Upplevd stress 100% 80% 60% 50 Tidlön n=25 40% 32 39 40 Ackord n=28 20% 21 17 0% Låg Mellan Hög Figur 4. Fördelningen (%) av upplevd stress i arbetet bland målare med tidlön respektive ackordslön. 6

Stressymtom p.g.a. arbetet redovisas i figur 5. Det var ingen större skillnad vad beträffande upplevda stressymtom i båda grupperna. Av målarna med tidlön rapporterade 16 % (n=4) att arbetet aldrig orsakar stressymtom jämfört med 4 % (n=1) i ackordlönegruppen. Stressymtom 100% 80% 60% 40% 20% 36 48 36 39 16 25 Tidlön n=25 Ackord n=28 0% Aldrig/Sällan Ibland Varje dag Figur 5. Fördelningen (%) av stressymtom p.g.a. arbetet bland målare med tidlön respektive ackordslön. Frånvaron p.g.a. muskel/ledbesvär de senaste 12 månaderna redovisas i figur 6. Frånvaron var marginellt lägre i gruppen med tidlön. Av de 25% (n=7) i ackordlönegruppens som rapporterade frånvaro var den sammanlagda frånvaron för gruppen 150 dagar. Motsvarande för tidlönegruppens 16% (n=4) var sammanlagt 160 dagar. Frånvaro pga muskel/ledbesvär 100% 80% 84 75 60% Tidlön n=25 40% 20% 16 25 Ackord n=28 0% Ja Nej Figur 6. Fördelningen (%) med självskattad frånvaro p.g.a. muskel/ledbesvär de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. 7

Andelen målare (utan sjukfrånvaro) som rapporterat besvär i nacke/skuldra/axel och hade arbetat trots detta redovisas i figur 7. Av de målare som rapporterade besvär skiljde sig inte grupperna nämnvärt från varandra. Andelen målare som aldrig hade haft besvär i nacke/skuldra/axel de senaste 12 månaderna var dock högre för målare med tidlön (n=5) 20% jämfört med ackordslön (n=1) 4%. Arbetar trots besvär i nacke/skuldra/axel 100% 80% 60% 40% 20% 20 18 35 34 45 48 Tidlön n=20 Ackord n=27 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 7. Fördelningen (%) av de som arbetar trots besvär i nacke och skuldra/axel de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Antalet (n) målare är beräknat på de som i enkäten rapporterat besvär i nacke/skuldra/axel. Målarnas egen uppfattning av orsaken till sina led/muskelbesvär redovisas i figur 8. Fler än ett alternativ var möjligt att besvara. Arbetsställningarna (36 svar) och arbetstakten (15 svar) låg i topp i båda grupperna följt av brist på återhämtning (9 svar). Ingen i tidlönegruppen har angett löneformen som trolig orsak. Svarsalternativet annat var en öppen fråga och gav följande svar. Grupp tidlön: Arbetsskada/förslitning Skadat menisken på fritiden Mycket sittande i servicebil Grupp ackord: Slitage Hemska förutsättningar att genomföra arbetet p.g.a snäva tidsplaner, svår framkomlighet och kyla på vintern etc. Enformiga moment Slarv med stretchning och gymnastik 8

Antal svar 25 22 Orsak till besvär enligt målarna (Fler än ett svarsalternativ var möjligt) 20 15 10 5 0 4 11 14 0 6 5 8 8 Arb.takten Arb. ställn Löneform Brist motion Brist återhämtning 1 7 5 Annat Tidlön n=29 Ackord n=62 Figur 8. Antal svar på vad målare med tidlön respektive ackord själva tror är orsaken till sina besvär. Fler än ett svarsalternativ var möjligt. Diskussion Studien visade att hälften av målarna i tidlönegruppen aldrig eller sällan hade besvär i nacke och skuldra/axel. Upplevelsen av hög stress i arbetet var drygt 50 % lägre i tidlönegruppen jämfört med ackordlönegruppen. Närmare 75 % av målarna med ackordslön arbetade med likartade eller samma arbetsuppgifter och moment. Av litteraturen framgår att ensidigt och repitativt arbete medför stora risker för besvärsförekomst både fysiskt och mentalt i form av belastningsbesvär och stressrelaterade sjukdomar. (4, 8, 9) Specialisering av arbetsuppgift/arbetsmoment förekom hos målare och var mer vanligt i ackordlönegruppen. Det kan öka arbetstakten kortsiktligt men på sikt påverkas kroppen negativt då repetitivt arbete och stress sammanhänger med ökad risk för värk särskilt i nacke och skuldror (8). Detta samstämmer med studien det ergonomiska samspelet där målare med tidlön var mer nöjd med sin arbetssituation gällande fysiska och psykosociala arbetsmiljön jämfört med målare med ackordslön (10). Intressant var att andelen målare med frånvaron p.g.a. muskel/ledbesvär var något lägre hos de med tidlön men de hade 10 frånvarodagar fler än ackordlönegruppen. Detta kan vara svårt att värdera då de var få svarande. I denna studie hade tidlönegruppen fler rapporterade svar med aldrig/sällan gällande besvär i nacke och axel/skuldra jämfört med ackordlönegruppen. De målarna i tidlönegruppen som hade besvär ofta/mycket ofta kunde i denna studie ha varit i sämre skick och på så sätt dragit upp antal dagar med frånvaro p.g.a muskel/ledbesvär. Detta kan tyda på att tidlönegruppen har två grupper som aktivt väljer löneform utan tidsprestation nämligen de som inte vill slita ut sig i arbetet och de som har mycket stora problem i nacke och/eller skuldra/axel. Grupperna var likvärdiga vad gäller att arbeta trots besvär i nacke och/eller skuldra/axel. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron hos målerifirman låg förra året på 2.6% vilket var lågt jämförelsevis med den allmänna för målare, skorstensfejare och lackerare där den året innan var 8,1% (3). Målerifirmans möjlighet att aktivt få välja löneform kan ha bidragit till minskad sjukskrivning. Detta stärks ytterligare av SBU-rapportens starka samband mellan att kunna påverka sin arbetssituation och minskad sjukfrånvaro (17). 9

Intressant var resultatet där målaren själv gett sin syn på orsaken till sina besvär. Båda grupperna hade skattat arbetsställningarna högt men ackordlönegruppen hade skattat arbetstakt, brist på återhämtning och löneform klart högre än tidlönegruppen. Detta kan tyda på att tidsfaktorn är central för skillnaden mellan löneformsgrupperna. Många enkätfrågor var valda från validerade och reliabilitets testade formulär. Sammansättningen av frågorna i formuläret kunde ha påverkat svaren men det fanns ingen anledning att tro att detta skulle kunna ha påverkat resultatet. Resultatet i studien stärks av att de undersökta grupperna har haft sin löneform i minst tio år och att svarsfrekvensen var hög. Bortfallet var likvärdigt mellan grupperna och det fanns ingen anledning att tro att de skulle skilja sig från de målare som svarade. Den sammanlagda belastningen för hur tungt, hur ofta, hur mycket och hur länge målaren arbetar har en viktig betydelse för risken att få besvär i kroppen. Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation och balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet (11). Stor vikt skulle kunna läggas på att öka individens kunskap att arbeta på bästa sätt med sitt viktigaste verktyg; den egna kroppen och kontinuerligt tänka på belastningsdosen och upplevelsen av stress i arbetet. Lundberg har visat på prospektiva studier där arbetsrelaterad psykosocial stress kan predicera besvär fyra till tio år senare (8). En stor enkätstudie gjordes bland LO:s skyddsombud 1997. Där framkom att skyddsombuden inom måleriyrket tillhörde dem som främst önskar mindre arbetsbelastning och stress liksom annan typ av löneform än rakt ackord (16). Detta kan delvis ha legat till grund för målarnas nya kollektivavtal våren 2004 där tidlönen kom med som en alternativ löneform. Målerifirman där denna studie är gjord har under 10 års tid gett sina anställda en möjlighet till aktivt val av löneform. Denna studie tyder på att arbetsgivare som aktivt låter sin personal välja löneform kan hålla ner frånvaron. Hälften av alla målarna med tidlön har aldrig/sällan besvär i nacke/skuldra och den höga upplevda stressen var de 50% färre som kände jämfört med ackordgruppen. Flera studier har visat att om arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation minskas risken för sjukfrånvaro (17). Slutsats Målare som arbetade på tidlön hade mindre besvär i nacke och skuldra/axel samt större variation av arbetsuppgifter/moment jämfört med målare som arbetade på ackordslön. I gruppen målare med tidlön hade fler svarat aldrig gällande stressymtom p.g.a arbetet. Färre målare med tidlön upplevde hög stress i arbetet. Tidlönegruppen hade marginellt lägre andel frånvaro p.g.a. muskel/ledbesvär men något fler antal dagar jämfört med ackordlönegruppen. Arbete trots muskel/ledbesvär var likvärdigt mellan grupperna. I båda grupperna angav målarna själva arbetsställningarna som främsta orsak till muskel/ledbesvär. Ackordlönegruppen angav även arbetstakt, brist på återhämtning och löneform som orsak. 10

Referenser 1. Lindbeck L, et al. Shoulder loads and force distribution during sanding of a ceiling. Book of abstracts/xvith ISB Tokyo Congress; August 25-29, 1997; Tokyo. Miyashita; 1997. sid.156 2. Axelsson B. Målarnas arbetsmiljö vid ackordarbete. Projektarbete vid Arbetslivsinstitutets arbetsmiljö kurs för fackliga förtroendemän. 1999 3. Statistiska centralbyrån. Arbetsorsakade besvär 2003: Arbetsmiljöverket; 2003 4. Styf J. Skulderbesvär och arbete. Marklund S, Arbete och hälsa 2001:12. Stockholms Arbetslivsinstitut; 2004. sid 119-160 5. Hansson T. Nackbesvär. Marklund S, Arbete och hälsa 2001:12. Stockholms Arbetslivsinstitut; 2004. sid 71-90 6. Hallsten Lennart. Ålder och arbetsprestation 1996. Arbete efter 45: historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet: Arbetslivsinstitutets Förlagstjänst, Solna; 1996 7. Hagberg M. Nacke & skuldra att förebygga arbetsrelaterad sjuklighet. Uppsala: ord & form AB; 1996 8. Lundberg U. Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastningen. Läkartidningen. 2003; 100(21):1892-1895 9. Ersson B: Grundläggande ortopedisk medicin Nacke- Axel- Thorax. Andra upplagan: Nyköping; 1995 10. From C. Det ergonomiska samspelet. Steg 1. Kartläggning av målarnas arbetsmiljö i Västerbotten; 2005-2006 11. Arbetsmiljöverket. AFS 1998:1 Belastningsergonomi. Solna; Arbetsmiljöverket;1998 12. Eriksson A, Sverke M, Hellgren J, Wallenberg J. Lön som styrmedel. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 2002; årg 8, nr 3. 13. Målarmästarnas Riksförening, Svenska Målarförbundet. Kollektivavtalet för målaryrket 1 april 2004 till 31 mars 2007. Tryckindustri; 2004 14.Carlsson B. Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Andra upplagan: Nordstedt Förlag AB, Stockholm; 1984 15. Karlskrona Miljödata 16. Nilsson G. LO- enkät om arbetsmiljön visar att stress och förslitning ökar. Målarnas facktidning: 1997, nr 1, s. 26-27 11

17. SBU: Sjukskrivning- orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. SBU Rapport december 2003 nr 167. SBU, Stockholm. Sammanfattning och slutsatser, sid 9-19 18.Wahlström J. Physical load, psycosocial and individual factors in visual display unit work [akademisk avhandling]. Göteborg: The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Departement of Occupational Medicine; 2003. 19. Theorell T. Possitive mechanism behind the relationship between the demand-controlsupportmodel and disorders of the locomotor system. I: Moon S & Sauter S L, ed. Beyond biomechanics: Psychosocial aspects of musculoskeletal disorders in office work. London: Taylor & Francis; 1996. p. 65-73. 20. Kuorinka I et al,. Standardidsed Nordic Questionnaries for the analysis of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987;18:223-237. 21. Metodicum AB, 556536-9450 Gärdesvägen 10 693 32 Degerfors. Metodicum organisationsformulär FF 208D 12