Utskankning i en svensk och en kanadensisk stad

Utskankning i en svensk och en kanadensisk stad Beså"ksfrekvens och konsumtion Kai Pernanen & Kerstin Carsjå" Under hosten 1985 och våren 1986 utfårdes en intervjustudie med syfte att belysa sam bandet mellan alkoholbruk och våld samt annan aggressivitet inom den allrnanna befolkningen i en mellansvensk stad (Pernanen & Carsjo 1986; Pernanen & Carsjo 1987a, 1987b) l. I forskningsprojektet ingår ave n en observationsstudie i all manna utskankningslokaler i samma stad. I denna del pågår Hiltarbetet fortfarande. I allt vasentligt ar undersokningarna i den svenska staden replikationer av i en kanadensisk stad redan utfårda studier. Dessa undersokningar utfårdes under åren 1977-1981 i staden Thunder Bay i provinsen Ontario (Pernanen 1979a; Pernanen 1979b; Pernanen & Carsjo 1980; Pernanen 1989). Den svenska staden ar Vasterås. Intervjuerna dar utfårdes med ett slumpmassigt urval på 733 personer bosatta i de fyra stadsfårsamlingarna i Vasterås (Domkyrkofårsamlingen samt Lundby, Badelunda och Skerike fårsamlingar). Intervjuerna med ett representativt urval i den kanadensiska staden omfattade 933 respondenter. Åldersgransen i båda undersokningarna sattes till 20 år. Ingen ovre åldersgrans anvandes med tanke på undersokningens huvudsyfte, eftersom det ans ågs viktigt att belysa aven aldre personers erfarenheter av våld, radsia får våld och olika slags strategier får att undvika eller freda sig mot våld. U r flera teoretiska aspekter hade det varit onskvart att gora jamfåreiser mellan lander som skiljer sig mera i relevanta kulturella och strukturella faktorer an vad Sverige och Kanada gor. I fråga om våldsforskning hade en jamfårelse med ctt land som har avsevart hogre alkoholkonsumtion men andå redovisar låga frekvenser av våldsbrott, som l Denna studie har i Sverige statts genom anslag från Delegationen for social forskning (D84/211) och Systemboiagets fond for alkoholforskning (87/27: I) och i Kanada av Health and Welfare Canada (RODA Grant 1212-5-236) samt av Alcoholism and Drug Addiction Research Foundation of Ontario. til! exempel Italien, varit att fårcdra. For flcra aspekter av dryckesmonster och beteende i samband med alkoholbruk hade också en jamfårelse mellan Sverige och ett sydeuropeiskt land kanske varit att fåredra. Som ar falle t med de flesta tvarnationella undersokningar ar aven vårt val en opportunistisk komprorniss mellan teoretiska ideal och praktiska mojligheter. Ovantade och hogst intressanta skilinader mellan studieorterna har emeller tid framkommit i fråga om faktorer som bestammer sambandet mellan alkoholbruk och aggressivt beteende (Pernanen 1987; Pernanen & Carsjo 1987b). Har skall vi redovisa en jamfårelse av konsumtion inom utskankning och utskankningsbeteende som grundar sig på detta forskningsmaterial. BAKGRUND Studieorterna I fråga om folkmangd ar de båda orterna av samma storleksordning. Vasterås kommun hade vid slutet av år 1984 en folkmangd på 117 658 av vilka 97 322 var bosatta inom de fyra innerstadsfårsamlingarna (SCB 1985). Staden Thunder Bay med narliggande områden ("Metropolitan area") hade år 1976 en folkmangd på cirka 117 000, med en innerstadsbefolkning uppgående till cirka 110000 (Statistics Canada 1978). Thunder Bay ar belagen vid nordvastra stranden av Ovre sjon (Lake Superior) i provinsen Ontario. Den ar slutpunkt i vaster får Saint Lawrence - Great Lakes Seaway, den sammanhangande sjofartsled som borjar vid Atlantkusten. Sett från prarieprovinserna ar staden inkorsporten till Atlanten får sadesexporten från dessa provinser. Den har darfår en av varldens storsta anlaggningar får sadeshantering samt ett stort antal siloarbetare. Av annu storre vikt ekonomiskt sett ar stadens traindustrier. Det finns fyra pappersbruk och två stora travaruindustrier i staden. Klimatet påminner om det nordiska, med en medeltemperatur på -15.2 C i januari och + 17,SoC i juli månad. Historiskt 130 Alkoholpolitik - Tidskrift for nordisk alkoholforskning Vol. 6:130-143, 1989

består Thunder Bay egentligen av två stader, Fort William oeh Port Arthur, vi Ikas stadskarnor ligger på 3-4 kilometers avstånd från varandra. Staderna forenades till staden Thunder Bay år 1970. Detta betyder oekså att det finns två ekologiska centra som var for sig innefattar många utskankningslokaler, medan utskankningen i Vasterås ar koncentrerad till ett mindre område i stadens centrum. Staden Vasterås ar belagen vid sjon Malaren cirka 110 km vaster om Stockholm. Liksom Thunder Bay ar Vasterås en utpraglad industristad, men industrin i Vasterås ar av något mera hogteknologisk karaktar. Asea Brown Boveri ar den storsta arbetsgivaren inom industrin. Vasterås ligger inte heller lika isolerat från andra befolkningscentra som Thunder Bay. Inom en radie av 150 km ligger flera stora stader (Stockholm, Uppsala, Orebro, Eskilstuna, Norrkoping). På grund av olikheter i statistikfåring i de båda landerna ar det svårt att gora direkta jamforelscr i omfattningen av invandrare eller invånarnas etniska ursprung i de båda jamforelseorterna. Med skandinaviska mått matt ar emellertid andelen invandrare i Vasterås ratt stort: 6,3 % av kommunens invånare hade utlandskt medborgarskap år 1985 (SCB 1986). De finska medborgarna utgor den overlagset storsta utlandska gruppen, 45 % av alla utlandska medborgare och nara 3 % av kommunens befolkning. Narmast foljer norrman, jugoslaver och italienare (med 13,6 respektive 4 procents andelar av utlandska medborgare). Over 20 % av invånarna i den kanadensiska jamfårelseorten Thunder Bay ar fodda utanfår Kanada. For denna stad finns också från folkrakningen tillganglig statistik over etnisk t ursprung, dvs. den nation som invånaren framst identifierar som sitt harstamningsland. Denna statistik visar att over 40 % av befolkningen harstamrnar från de brittiska oarna (d.v.s. från England, Skottland, Wales, Irland). Staden har också ratt stora andelar av sin befolkning av ukrainskt, finskt och italiensk t ursprung; cirka 10 000 av vardera grupperna (Statistics Canada 1974; Raivio 1975). En viktig orsak till att Thunder Bay valdcs till studieort var den relativt stora andelen finska invandrare eller finskattlingar. Avsikten var vid projektets inledning att utfåra en replikation i en finsk stad. Som redan redovisats har Vasterås också en relativt stor andel finska invandrare. I den intervjustudie som redovisas nedan uppgår finska invandrare och finsbttlingar (i hogst andra lcd) samrnanlagt till 90, dvs. till cirka 12 % av urvalet. I den kanadensiska stadens urval uppgår dessa till 10 % av urvalet. (1 Thunder Bay togs dessutom ett speciellt tillaggsurval av finlandare och finskattlingar, så att det totaia urvalet av dessa uppgår till 256 (Pernanen 1981) ). Alkoholkonsumtion i Sverige, Kanada och provinsen Ontario TraditionelIt ligger den kan ad en siska alkoholkonsumtionen 50 till 70 % over den svenska. Eftersom alkoholpolitiken i huvudsak bestams av provins ernas parlament ar jamforelsen mellan Sverige och Ontario något mera meningsfull an en jamfåreise med hela den kan ad en siska halvkontinenten med stora avstånd och regionaia skilinader av både kulturell och alkoholpolitisk natur. (Skillnaderna i totalkonsumtion mellan hela Kanada och provinsen Ontario ar små.) Alkoholkonsumtionen i Sverige var under studieperioden i den kanadensiska staden cirka 63 % av konsumtionen i provinsen Ontario raknat per invånare som fyllt 15 år (Sverige 7,3 liter och Ontario 11,5 liter; kallor: ARF 1985 och CAN 1988). Vid tidpunkten for den svenska studien var den 58 % av motsvarande konsumtion (Sverige 6,2 oeh Ontario 10,6 liter; samma bllor). Vid tiden får undersokningen var den lagsta åldern for alkoholkonsumtion i Ontario 18 år (den har sen are hoj ts till 19 år). I Sverige var motsvarande ålder får inkop i systembutiker 20 år och for konsumtion inom utskankning var gransen 18 år vid tidpunkten for undersokningen i den svenska staden (och ar det fortfarande). Medan starkspriten dominerar i den svenska konsumtionen, har olet en motsvarande stallning i den kanadensiska, med cirka halften av konsumtionen. Under år 1982, som ju ligger mellan tidpunkterna for de två studierna, var vinkonsumtionen lika for de två jurisdiktionerna, 1,6 liter matt i hundraprocentig alkohol per invånare som fyllt 15 år (trots att Ontario producerar eget vin), men en del av vinkonsumtionen i Ontario statistikfårs troligen in te eftersom hemmaproduktionen av vin ar ganska utbredd (Pernanen 1974). Detta år låg konsumtionen av spritdrycker i Ontario cirka 40 % over den svenska (3,0 jamfårt med 4,0 liter hundraprocentig alkohol per invånare fyllda 15 år) och olkonsumtionen var tre gånger storre an den svenska (5,6 liter att j amfora med 1,8 liter i hundraprocentig alkohol per invånare som fyllt 15 år). 131

Utskiinkningen i Sverige, Ontario och studieorterna Ontario med 8,6 miljoner invånare år 1982 ar endast marginellt storre an Sverige med sina 8,3 miljoner samma år. Antalet utskankningslokaler (som serverade alkoholhaltiga drycker minst motsvarande det svenska starkolet) var 9 528 i Ontario år 1982, d.v.s. 109,3 per 100000 invånare. Av dessa var emellertid l 430 s.k. "clubs" (fcir veteraner, etniska sallskap, mm.) och 80 var belagna i militaranlaggningar - alla med i storre eller mindre mån inskrankt tilltrade. Restriktioner i tillganglighet innebar det också att ett par hundra ytterligare lokaler var belagna på universitetsområden, sjukhus och konvalescenthem, fartyg mm. Trots detta ar utskankningstatheten avsevart mycket storre an i Sverige, dar antalet utskankningslokaler, dar minst starkai fick serveras, var 4052 samma år, d.v.s. 49 per 100 000 invånare. 1 den nordvastligaste delen av Ontario dar staden Thunder Bay ar belagen ar utskankningstatheten den nast hogsta av Ontarios 14 sådana distrikt (148,4 per 100000 invånare år 1982). Om vi antar att Thunder Bay, som utgor huvudorten, motsvarar fcirhållandet i hela Ontarios nordvastligaste område skulle det vid tidpunkten fcir den kanadensiska intervjustudien ha funnits cirka 170 sådana lokaler i staden. (I vår intervjustudie kom det fram att respondenterna hade druckit i 94 olika utskankningslokaler i staden, av vilka 32 var olika typer av "clubs".) 1 den svenska staden fanns vid tidpunkten fcir intervjustudien 42 lokaler med allrnanna utskankningsrattigheter och ytterligare 3 fcir "slutna sallskap". Det fanns alltså avsevart många fler utskankningslokaler i den kanadensiska staden. Dc urval av lokaler fcir observationer som gjorts i de bagge staderna (28 i den kanadensiska och 10 i den svenska staden) pekar snarast mot ett storre antal gastplatser per lokal i den kanadensiska an i den svenska staden och skillnaden fcirstarks darfcir med detta mera exakta mått. De med blotta agat från gatan observerbara skillnaderna mellan stadernas utskankningsprofiler ligger bl.a. i: l) den storre koncentrationen till en stadskarna i den svenska staden. Delvis beror denna skillnad på den historiskt betingade tudelningen av den kanadensiska staden, men också på en dar fcirekommande allrnan tendens att fcirdela utskiinkningslo- kaler i mera direkt proportion till boendefcirdelnmg. 2) avsaknaden av koande utanfcir lokalerna och av taxikoer vid stangningsdags i den kanadensiska staden. Den geografiska fcirdelningen av stadens dryckeslokaler, men an mer det faktum att de flesta lokalerna i Thunder Bay tillhandaholl parkeringsplatser (i stort sett i proportion till antalet gastplatser) och att gasterna ofta satte sig vid ratten efter fullbordad konsumtion (Fish et al. 1975) torde till stor del fcirklara denna skillnad. 3) den jamfcirelsevis stora andelen ungdomar i den svenska stadens krogliv, vi Ika i den sena kvallstimmen och speciellt vid veckoslut också satter sin pragel på gatulivet. Forutom genom koerna sker detta också genom att en del drickande sker på gatorna och genom sokandet efter lampligare lokal (vilket kan bet yda en mindre ko, eller mindre svårigheter att passera granskningar av påverkningsgrad, ålder eller kladsel). Tydliga skillnader kan också observeras efter det att man tratt in i lokalerna, men dessa skall av utrymmesskal in te redovisas har, utan vi skall bara konstatera att dekor, renlighet och en viss exklusivitet i storre utstrackning kannetecknar den svenska stadens allrnanna lokaler fcir alkoholkonsumtion. Delvis sammanhanger dessa faktorer med den avsevart hogre prisnivån, men stort inflytande har naturligtvis aven andra fciljder av den mera medvetna alkoholpolitik som fcirs i Sverige. Den kan a den siska stadens utskankningslokaler praglades av en folklighet och vardaglighet som inte påtraffas i Sverige (men naturligtvis i många andra europeiska lander). Medan de allra flesta svenska allrnanna lokaler fcir alkoholkonsumtion har vissa regler fcir kliidsel, kunde man i de flesta av den kanadensiska stadens krogar ofta traffa på arbetare som tycktes ha kom mit direkt från sitt jobb och vars kliider bar tyd liga spår av arbetet. Flera utskankningslokaler verkade med avsikt ha placerats nara stora arbetsplatser och bl.a. skiftarbetare kunde ses bland klientelet vid olika tider. 1 några få av den kanadensiska stadens utskankningslokaler var inslaget av indianer stort. Dessa lokaler var i stort sett de mest nedgångna och inslaget av icke-indianer dominerades av personer med tydliga tecken på alkoholisering, arbetsloshet, m.m. Dessa stallen uppvisade också storsta antalet aggressionsepisoder. En mycket liten del av de konsumtionstillfållen om vi Ika data samiades in i in tervjustudien var emellertid lokaliserade i dessa. 132

RESULTAT FRÅN INTERVJUSTUDIEN F iiltarbetet U rvalet i Vasterås gjordes från lansstyrelsens befolkningsregister. Av dem som hade valts ut får en intervju och som in te hade flyttat från Vasterås, eller avlidit och som inte var intagna på sjukhus intervjuades 74 %. Motsvarande svars procent i den kanadensiska staden, dar också befolkningslistor anvandes i urvalssyfte (dock med cirka 6 procents komplettering genom "area sampling") var 75 %. Den storsta delen av intervjuerna utfårdes under hostmånaderna 1978 respektive 1985. (Det hade naturligtvis varit att fåredra att undersokningarna skett samtidigt eller med mindre tidsavstånd, men undersokningarnas anslagsramar och personresurser omojliggjorde ett sådant arrangemango Det fårefaller hogst sannolikt att resultaten i stort inte påverkas av skilinaden i tidpunkt får utfårandet.) I huvudsak får att bibehålla samma fårfarande som i den kanadensiska undersokningen (men också av kostnadsskal) skedde aven i Vasterås en fårlangning av fåltarbetet in på mars månad 1986. Den storsta diskrepansen i intervjutidpunkt finns i slutet av oktober månad, då mindre an halften av de kanadensiska respondenterna intervjuats, men over 60 % av de svenska intervjuerna gjorts. Efter detta ar emellertid skillnaderna relativt små och endast en ringa del av intervjuerna gjordes efter jul- och nyårshelgerna och denna andel var så gott som identisk i de båda staderna. I Kanada infaller "Thanksgiving" måndagen efter andra s(jndagen i oktober, men denna helg ar in te kand som en helg med storre alkoholkonsumtion an vanliga veckoslut. (Vissa data i undersokningen styrker denna uppfattning.) Intervjuerna i Vasterås utfårdes av Marknadsstudier AB, som i samråd med projektledningen anstallde och utbildade samrnanlagt tretton intervjuare. Av dessa arbetade fyra intervjuare på heltid under intervjuarbetets fårsta sex veckor. Sedan overtogs intervjuarbetet på deltid av nio intervjuare som var bosatta i Vasterås. I Kanada skotte projektledningen ens am om rekrytering och utbildning av intervjuare. Dar arbetade samrnanlagt 41 in tervjuare med att utfåra intervjuer. Vi skall i denna artikel i huvudsak gora en jamfårande beskrivning av besoksfrekvens och konsumtion i restauranger, barer och krogar i de båda staderna. For att tillfåra beskrivningen ytterligare en jamfårelsedimension skall också vissa resultat från två andra typer av tillfållen redovisas: hemmatillfållen och tillfållen får maximal konsumtion under en vis s period. Tre olika konsumtionstillfållen belystes i intervjuerna: I) det senaste tillfållet i en privatbostad - ingen åtskillnad gjordes mellan eget hem och någon annan(s) bostad, 2) det senaste konsumtionstillfållet i en utskankningslokal, 3) det tillfålle under de senaste trettio dagarna då intervjupersonen drack mer alkohol an vid någon annan tidpunkt under de senaste trettio dagarna. For alkoholkonsumenter som in te druckit alkohol under de senaste trettio dagarna anvandes en referensperiod på 12 månader får detta tredje tillfålle. I den kanadensiska staden ingår tillfållen från den langre perioden till en andel av 9,1 %, medan motsvarande siftra i den svenska staden ar 13,8 %. Motiv for restaurangbesok Forst emellertid en kort redovisning av de orsaker som de alkoholkonsumenter som besokte utskankningsstallen minst en gång per år ansåg vara viktiga får att de besokte dessa. I tabeli l (nasta sida) redovisas procentandelen intervjupersoner som ansåg, att respektive orsaker till restaurangbesok var "viktiga". (Frågan i sin helhet lod: "Folk går på restauranger och barer av olika anledningar. På det har kortet ar några olika sorters anledningar uppraknade (respondenten fick ett kort med 12 olika motiv uppraknade). Kan Du taia om får mig vilka anledningar som ar viktiga får Dig genom att svara "ja" om anledningen ar viktig och "nej" om den inte ar det"). I tabellen visas också rangordningen mellan de fem viktigaste orsakerna får restaurangbesok. Vi ser att exakt samma orsaker finns med bland dessa fem i båda staderna, men ordningsfåljden och procentandelarna ar olika. Den storsta skilinaden i denna grupp av orsaker finns i motivet att ata, dar en avsevart storre andel av den svenska stadens presumtiva besokare ansåg atandet vara viktigt an vad fallet var i den kanadensiska staden. Å andra sidan ansåg en storre andel av kanadensarna det viktigt att trafta vanner och bekanta. Den storsta relativa skilinaden finner vi emellertid ifråga om motivet att "spela olika slags spel". Bilj ard bord, flipperspel och "shuflleboard" (ett slags curlingspel på bord), m.m. fanns också i många av den kanadensiska stadens lokaler, medan spel av olika slag inte finns alls i samma utstrackning inom den svenska stadens utskankning. "For att prata om något intres- 133

Tabell 1. ProcentuelI andel man oeh kvinnor i den svenska oeh den kanadensiska staden som ansåg vissa anledningar vara viktiga fcir att att de besokte utskankningslokaler Vasterås Man Kvinnor (232) ( 179) Thunder Bay Totalt Man Kvinnor Totalt (411) (421) (322) (743) Rang Rang For att ata 78 84 For att dansa 54 61 For att se på eller Iyssna till underhållning 53 59 For att spela olika slags spel 3 O For att traffa vanner och bekanta 59 66 For att traffa nya manniskor 40 47 For att komma nara andra manniskor 36 28 For att prata om något intressant 26 21 For att uppleva lite spanning 18 21 For au ha roligt 69 79 For att fira, slå mig los 37 32 For att koppia av efter arbetet 35 34 81 l. 49 58 53 5. 57 4. 53 60 56 4. 56 5. 58 66 62 3. 2 22 13 18 62 3. 73 72 73 l. 43 40 47 43 32 36 36 36 24 49 48 49 19 34 33 34 74 2. 71 75 73 l. 35 39 34 37 35 48 40 45 sant" och "for att uppleva lite spanning" ans ågs också som viktiga orsaker for besok mycket oftare i den kanadensiska an i den svenska staden. En storre andel kvinnor an man i båda staderna ansåg att atande, dans och underhållning var viktiga skal for restaurangbesok. Detta gallde dessutom onskan att traffa nya manniskor och att "ha roligt". Spel och "firande" samt viljan att koppia av efter arbetet var mera utpraglat manliga motiv. På det hela taget var emellertid skillnaderna mellan staderna storre an skillnaderna mellan kvinnor och man ino m respektive stad. I de båda staderna ar det de yngsta alkoholkonsumenterna (de som in te fyllt 30) som finner de ilesta orsakerna till att besoka utskankningsstallen: i den svenska staden ansågs II av 12 olika orsaker vara viktiga av iler alkoholkonsumenter i den yngsta gruppen an i de andra åldersgrupperna (30-49 och 50 och over). I den kanadensiska staden var denna andel 10 av 12. Den enda orsaken som fann mera stod i aldre åldersgrupper i de båda staderna var "att ata". I den kanadensiska staden tyckte också en storre andel aldre besokare att "att komma nara andra manniskor" var en viktig orsak for 134

att besoka restauranger, krogar och barer. Kanske kan den relativa overvikten i acceptans av orsaker tolkas som att ett storre antal individuella behov och onskningar tillfredsstalls eller fårvantas tillfredsstallas hos de yngre besokarna genom dessa besok. Deras restaurangbesok ar mera multideterminerade och darmed kan vi också fårvanta oss att de ar mera frekventa. De olika åldersgrupperna fårefaller skilja sig mindre i fråga om prevalensen av olika orsaker får besok på restauranger och krogar an man och kvinnor. Det skall understrykas att dessa orsaker och deras procentandelar med ratt stor sakerhet inte overensstammer med de resultat som man skulle få genom att vid besok i restauranger, krogar och barer utfråga slumpmassiga urval av gaster. Detta beror på att personer som besoker utskankningslokal er ratt sall an i vår undersokning har samma inverkan på distributionen som de flitigaste besokarna. Samma fårhållande galler får alia de resultat som uppnås i denna intervjustudie i fråga om konsumtion och andra beteenden och kanneteeken vid tillfållet, eftersom resultaten inte viktats upp efter besoksfrekvens. Som deskriptiva resultat av fårdelningen av orsaker i den allmanna befolkningen (och konsumtion vid det senaste tillfållet m.m.) galler naturligtvis dessa resultat inom ramarna får statistiska slumpvariationer samt de bekanta felkallorna fårknippade med skevhet i bortfall, glomska och medveten underrapportering. Konsumtionsfrekvens Som man kan fcirvanta sig från den redovisade statistiken over fårsaljning av alkohol ar konsumtionsfrekvensen bland den kanadensiska stadens invånare betydligt tatare. Sål und a drack 41 % av kanadensarna minst två gånger per vecka, medan motsvarande andel i den svenska staden bara var 10 %. Daremot var andelen personer som drack alkohol mycket sallan (mindre an en gång per år) eller aldrig ratt lika: 15 % i den kanadensiska staden och 20 % i den svenska. Andelen nykterister ar alltså inte specielit mycket storre i den svenska staden, utan den storsta skillnaden mellan populationerna ar att alkoholkonsumenterna dricker betydligt mera sallan i den svenska staden. Ski llnaden kommer också fram i fårdelningen av de personer som druckit alkohol under de trettio dagar som fåregick intervjun. Som framgår av sammanstallningen i tabeli 2 konsumerades alkohol i medeltal Tabell 2. Medeltal dagar av de senaste trettio som man och kvinnor i den svenska och den kanadensiska staden druekit alkohol och medeltal dagar som de druekit i en utskankningslokal (endast de som dricker alkohol minst en gång per år) Sammanlagt: Man Kvinnor Totalt Vasterås 4,05 2,69 3,43 (318) (264) (582) Thunder Bay 11,57 6,37 9,25 (463) (364) (827) I en utskankningslokal: Vasterås 0,76 0,50 0,64 (313) (262) (575) Thunder Bay 3,21 1,57 2,49 (463) (363) (826) under 3,43 dagar av trettio (Il % av dagarna) i den svenska och under 9,25 dagar (31 %) i den kanadensiska staden. Medianvardet fcir antalet konsumtionsdagar under dessa trettio dagar var sex i den kanadensiska och två i den svenska staden. Konsumtionsfrekvensen i utskankningslokaler visar också en markant skillnad. Under de senaste trettio dagarna hade 25,4 % av svenska alkoholkonsumenter druckit alkohol i en utskankningslokai. Av kanadensarna hade 67,1 % gjort det. De svenskar som overhuvudtaget drack alkohol hade i medeltal konsumerat alkohol i en utskankningslokai under 0,64 av de trettio dagarna (cirka 2 % av dagarna), medan de kanadensiska konsumenterna i medeltal hade besokt en restaurang, bar eller annat utskankningsstalle under 2 1/2 dagar (cirka 8 % av dagarna) (tabeli 2). Besoksfrekvensen var med andra ord fyra gånger hogre bland kanadensiska alkoholkonsumenter. Den genomsnittliga besoksfrekvensen ar cirka 100 % hogre får mannen an kvinnorna i den kanadensiska staden. Den svenska staden ar mera jamlik i detta avseende, diir ar besoksfrekvensen bland mannen cirka 50 % hogre. Besoken var något over tre gånger hogre bland de kanadensiska kvinnorna an de svenska 135

och over fyra gånger hogre bland de kanadensiska mannen jamfort med de svenska mannen. Den svenska stadens alkoholkonsumtion sker till mindre del inom utskankning. Cirka 19 % av alia svenska tillfållen dar alkohol konsumerades skedde i en utskankningslokal, medan så var fallet for 27 % i den kanadensiska staden. Denna andel skiljer sig in te mycket mellan man och kvinnor (i den svenska staden ar den exakt lika). SkilInaden i andelar ar specieilt stor i fråga om andelen frekventa besokare: av de kanadensare som konsumerade alkohol minst en gång om året hade 17 % druekit på restaurang under minst fem dagar av en 30-dagarsperiod - av svenskarna 3 %. I båda stad erna ar det de 30-49-åriga konsumenterna som har den hogsta total a konsumtionsfrekvensen (tabell 3). I den svenska staden hade de druekit i medeltal under något mindre an fyra av de senaste trettio dagarna, med an deras kanadensiska motsvarigheter hade konsumerat alkohol under mera an tio av dessa trettio dagar. I båda staderna ar det emellertid de yngsta konsumenterna som frekventerar utskankningsstallen oftast: bland svenskarna cirka en dag och i Kanada något over 3 1/2 dag under en trettiodagars period. Relaterar vi nu de i tabel! 3 redovisade resultaten till varandra får vi åter fram andelen konsumtionsdagar under vilka konsumenterna i olika åldersgrupper hade konsumerat alkohol i barer, krogar och restauranger. Sammanfattningsvis får vi fram foljande procentandelar: Vasterås Thunder Bay Under 30 35 41 30-49 18 22 50 och over 13 22 Ungdomens benagenhet att valja utskankningen for sina alkoholbrukstillfållen kommer fram tydligt i de båd a grupperna. I båda staderna ar andelen ungefår den dubbla jamfort med nasta åldersgrupp. Tidpunkt for restaurangkonsumtion och dess liingd I den kanadensiska stadens utskankningslokaler kunde alkohol serveras med borjan klockan 12 på vardagar. De sista drinkarna måste serveras senast klockan l på natten. En mycket vanlig foreteelse 136 Tabell 3. Medeltal dagar av de senaste trettio som personer i olika åldrar druekit alkohol och medeltal dagar som de druekit i en utskankningslokal i den svenska och kanadensiska staden (endast de som dricker alkohol minst en gång per år) Under 30 30-49 år 50- Totalt Sammanlagt: Viisterås 2,76 3,90 3,21 3,4 (111 ) (262) (209) (582) Thunder Bay 8,67 10,19 8,50 9,23 (228) (328) (267) (823) I en utskankningslokal: Viisterås 0,97 0,69 0,40 0,64 (111 ) (262) (209) (575) Thunder Bay 3,59 2,19 1,86 2,47 (228) (328) (266) (822) var att servitrisen (eller mera siillan en manlig motsvarighet) några minuter innan klockslaget ropade ut: "Last call for drinks!". Efter detta hade gasterna enligt lagen en timme på sig att dricka ur, eftersom lokalen mås te stangas senast klockan 02.00. Den svenska alkohollagstiftningen innehåller liknande bestammelser som innebar att alkohol bara får serveras mellan kl. 12.00 på dagen och kl. 01.00 på natten. For konsumenternas senaste dryckestillfållen i en utskankningslokal och i en privatbostad staudes frågor om nar han eller hon borjade dricka alkohol vid det tillfållet och vid vilken tidpunkt han eller hon slutade dricka. I tabeli 4 redovisas tidpunkten for konsumtionsstarten for man och kvinnor och i tabeli 5 for de tre olika åldersgrupperna. Ser vi emellertid forst på fordelningen for de totaia urvalen (i tabeli 4) finner vi att kanadensarna borjar sin konsumtion tidigare. Som storst ar skilinaden klockan 19, då en tredjedel av kanadensarna påborjat sin konsumtion av alkohol, medan endast en femtedel av svenskarna gjort det. Raknat i medeltal borjar kanadensarna sin konsumtion 28 minuter tidigare an den svenska stadens invånare. Det ar i synnerhet de kanadensiska mannen som borjar sin konsumtion relativt ti digt. En femtedel av dem hade borjat sin konsumtion red an fore klockan 17, medan vi får vanta till klockan 19 innan de svenska

Tabel! 4. Kumulativ distribution av tid punkter vid vi Ika det senaste dryckestillfållet i en utskankningslokal barjade i den svenska och den kanadensiska staden efter konsumentens kan Tidpunkt får Vasterås Thunder Bay konsum tionens Man Kvinnor Totalt Man Kvinnor Totalt boijan (232) (176) (408) (419) (320) (739) fåre k!. 16 7 7 7 14 7 II fåre k!. 17 8 li 9 20 9 15 fore k!. 18 13 17 14 27 13 21 fåre k!. 19 22 20 21 38 29 34 fåre k!. 20 41 43 42 57 51 54 fåre k!. 21 67 67 67 71 70 71 fåre k!. 22 85 91 88 86 87 87 fåre k!. 23 95 98 96 94 94 94 fåre k!. 24 100 99 99 98 98 98 fåre k!. Ol 100 100 100 100 100 100 Tabel! 5. Kumulativ distribution av tidpunkter vid vilka det senaste dryckestillfållet i en utskankningslokal barjade i den svenska och den kanadensiska staden efter konsumentens ålder Tidpunkt får Vasterås konsum tionens Under 30 30-49 50- boijan (98) (194) (1I6) fåre k!. 16 5 6 Il fåre k!. 17 8 7 14 fåre k!. 18 Il 12 18 fåre k!. 19 16 18 30 fåre k!. 20 30 39 58 fore k!. 21 54 66 82 fåre k!. 22 77 88 97 fore k!. 23 91 97 100 fåre k!. 24 99 99 100 fåre k!. Ol 100 100 100 Thunder Bay Under 30 30-49 50- (225) (304) (205) 8 8 18 Il Il 26 15 17 32 23 32 49 35 55 74 62 69 84 85 82 95 93 93 97 99 98 98 100 100 100 mannen kommer upp i samma ungefårliga andel. (Observationerna i Kanada visade också att under de sena eftermiddagstimmarna var restaurangerna en mera utpraglat manlig doman. Dar fanns också en storre traditioneli segregation mellan konen, till stor del historiskt understodd av lagstiftning från de ekonomiska depressions åren på 1930-talet, då man ville undvika att ensamma kvinnor uppeholl sig i samma utskankningslokaler som ensamma man. Det uppgivna skalet var att man ville undvika uppkomst av prostitution och annat utnyttjande av kvinnor under de svåra ekonomiska fårhållandena.) Den svenska stadens man och kvinnor ar påfallande lika i sin tillstromning till offentliga dryckeslokaler, medan de kanadensiska mannen i medeltal borjade dricka 34 minuter fåre kvinnorna i samma stad. I många av den kanadensiska stadens lokaler tycks det finnas forvantningar for nar det ar passande får kvinnor att synas i dessa och sakerligen en med dessa fårknippad semiotik som medger mojligheten att fårpassa de kvinnor som bryter mot fårvantningarna in i icke onskvarda eller stigmatiserade kategorier. I båda staderna ar det den aldsta gruppen konsumenter som borjar sitt drickande tidigast och de som ej fyllt trettio som vantar langst (tabeli 5). Delvis kan det vara fråga om en selcktionsprocess dar personer over de femtio vill dricka i lugn och ro innan lokalen andrar karaktar och "the standing patterns of behavior" (Cavan 1966) forandras. Det har emellertid också visat sig att de lokaler som fre- 137

Tabell 6. Langden av det senaste dryckestillfallet i en utskankningslokal och i en privatbostad samt av det maximaia konsumtionstillfallet under de senaste trettio dagarn a * i den svenska och den kanadensiska staden efter konsumentens kan I en utskankningslokal: Man Kvinnor Totalt Vasterås 2:58 2:56 2:57 (232) ( 176) (408) Thunder Bay 3:11 3:03 3:07 (419) (320) (739) I ett kem: Vasterås 3:08 2:37 2:54 (312) (260) (572) Thunder Bay 2:31 2:08 2:21 (459) (354) (813) Vid det maximaia konsum tions ti llfalle t: Vasterås 3:51 3:30 3:41 (310) (256) (566) Thunder Bay 5:00 3:52 4:31 (459) (357) (816) *) Om intenjupersonen in te hade druekit alkohol under de senaste 30 dagarna, anvandes en referensperiod på 12 månader får det maximaia konsumtionstillfallet. Tabell 7. Langden av det senaste dryckestillfallet i en utskankningslokal och i en privatbostad samt av det maximaia konsumtionstillfallet under de senaste trettio dagarna * i den svenska och den kanadensiska staden efter konsumentens ålder I en utskankningslokal: Under 30 30-49 år 50- Totalt Vasterås 3:02 2:55 2:56 2:57 (98) ( 194) ( 116) (408) Thunder Bay 3:14 3: 17 2:44 3:07 (225) (304) (205) (735) I ett kem: Vasterås 4:09 2:57 2:10 2:54 ( 110) (260) (202) (572) Thunder Bay 2:35 2:20 2: Il 2:22 (226) (323) (260) (809) Vid det maximaia konsumtionstillfalle t: Vasterås 4:36 3:54 2:56 3:41 ( 109) (256) (201) (566) Thunder Bay 4:55 4:49 3:47 4:31 (224) (326) (263) (813) *) Om intervjupersonen inte hade druekit alkohol under de senaste 30 dagarna, anvandes en referensperiod på 12 månader for det maximaia konsumtionstillfallet. kventeras av ett något aldre klientel har en mera jåmn fordelning av gasttillstramning, kanske delvis också beroende på en vis s proportion av pensionarer som inte ar bundna av arbetstider. Majligen kan skilinaden också delvis forklaras av att lokalerna i olika utstrackning anvands for matfortaring av gaster i olika åldrar. (Detta kan delvis kontrollcras i kommande analyser, dar aktiviteter i lokalerna redovisas.) I medeltal borjade den svenska stadens ungdom ar sin konsumtion l timme och 21 minuter senare an den aldsta gruppen. I den kanadensiska staden var denna skillnad nastan exakt lika (1 timme och 24 minuter). Den tidslangd som man tillbringar med att konsumera alkohol i dessa lokaler skiljer sig in te namnvart mellan orterna: den ar något under tre timm ar i den svenska staden och något over i den kanadensiska - en skillnad på 10 minuter (tabeli 6). Man och kvinnor skiljer sig heller in te mycket, varken i den svenska eller den kanadensiska staden. Daremot finns ratt stora skilinader mellan både stader och kan i fråga om de andra alkohol tillfållena. Det ar majligt att serveringsdynamiken, sannolikheten att man kommer och går isallskap och det faktum att en persons konsumtionstakt påverkar en annan persons (något som aven studerats experimentellt) leder till en utjamning också i fråga om den tid som man tillbringar med att dricka. Samma frånvaro av stora tidsskillnader inom utskankning kan observeras aven mellan de olika åldersgrupperna i specielit den svenska staden (tabell 7). Daremot ar tidsskillnaderna mellan de olika åldrarna stora både vad galler hemmatillfållen och maximaia konsumtionstillfållen. 138

TabelI 8. Procentueli andel man liga och kvinnliga alkohokonsumenter i den svenska och den kanadensiska staden som drack 61, vin och sprit samt kombinationer av dessa vid sitt senaste konsumtionstillfålle i en utskankningslokal Konsumerad Vasterås Thunder Bay alkoholsort Man Kvinnor Totalt Man Kvinnor Totalt (231 ) (180) (411 ) ( 417) (320) (737) Ol 55 22 41 51 19 37 Vin 55 77 65 16 23 19 Sprit 44 28 37 48 63 54 Annat* 5 5 5 2 II 6 Summa 159 132 148 117 116 116 Kombinationer: Ol, vin, sprit 8 4 6 I Ol, vin IO 2 6 2 I Ol, sprit 14 3 9 6 2 4 Vin, sprit 15 17 16 7 IO 8 Summa 47 26 37 16 14 16 *) I denna kategori ingår ol ika drinkar (i vilka olika alkoholsorter blandats) samt mera sallan fårkommande alkoholdrycker såsom cider. Konsumerade alkoholsorter Procentandelen man och kvinnor som senast druekit ol, vin och sprit vid utskankning visas i tabell 8. Med tanke på skillnaderna mellan Sverige och Ontario i den andel alkohol som konsumcras i form av ol ar det något overraskande att denna andel ar ungefår lika i de senaste tillfållena av konsumtion inom utskankningen. (Andelen olkonsumenter skiljer inte heller mycket i hemmatillfållet och det maximaia tillfållet.) For klarhetens skuli skall noteras att tillfållen dar enbart ol klass I (lattol) med alkoholvolym på 2,25 % druekits inte togs med i den svenska undersokningen som alkoholbrukstillfållen. Om lattolet daremot hade konsumerats tillsamrnans med starkare alkoholdrycker, inklusive ol klass II A (med alkoholvolym på 3,5 %) raknades denna konsumtion in i totalmangden alkohol som druekits vid tillfållet. Kanadensiskt ol fanns vid tidpunkten får studien enbart i 5 % volymstyrka. Vi ser också i tabellen au skillnaden mellan man och kvinnor i denna andel ar ungefår lika. Vad galler vinkonsumtion ar skillnaderna mellan staderna avsevarda. Hela 2/3 av den svenska stadens gaster inom utskankningen hade vid sitt senaste tillfålle konsumerat vin, jamfårt med 1/5 av kanadensiska kroggaster. Kvinnorna framstår som mera benagna till vinkonsumtion. Kanadensarna, både man och kvinnor, men framst kvinnor (!), har druekit spritdrycker i storre utstrackning an svenskarna. (Dessa fårhållanden galler också får hemmatillfållen och maximaia konsumtionstillfållen, aven om skillnaderna dar ar mindre.) Delvis kan de kan ad en siska kvinnornas fårkarlek får spritdrycker fårklaras av att kan ad ensare i storre utstrackning dricker utspadda drinkar ("long drinks" i den finska alkoholparloren) an man gor i Sverige. Hela 90 % av spritkonsumenterna inom utskankningen hade gjort det senast jamfårt med 52 % i den svenska staden. Nar vi summerar procentandelarna i de ol ika kolumnerna av tabeli 8 ser vi att dessa overskrider 100 %, i vissa fall med tiotals procentenheter. Detta betyder att konsumenterna vid ett antal tillfållen anvande mera an en alkoholsort. Konsumtion av olika dryckessorter vid samma tillfålle ar mycket vanligare i den svenska staden. (Detta galler aven får de två andra typerna av kartlagda dryckessituationer.) I nedre delen av samma tabell visas prevalens en av de olika kombinationerna. For overskådlighetens skull har kombinationer med restkategorin "annat" lamnats bort. Sådana kombinationer ar relativt ovanliga och resultaten påverkas in te namnvart av denna exkludering. (Många av dryckerna i denna kategori består i sig sj alva av kombinationer av olika alkoholsorter. ) Vare sig vi ser på summan av de enskilda alkoholsorterna (som i viss mån overskattar andelen kombinationer gen- 139

Tabell 9. Medeltal centiliter 100-procentig alkohol som konsumerats av invånarna i den svenska och den kanadensiska staden vid tre olika dryckestillfållen efter kan och ålder Man Kan Kvinnor Ålder Under 30 30-49 50- Totalt I en utskankningslokal: Vasterås 6,8 4,3 (231 ) ( 178) Thunder Bay 6,0 3,8 ( 417) (319) 6, I 5,7 5,3 5,7 (98) (194) (117) (409) 6,0 4,9 4,2 5,0 (225) (304) (206) (736) I ett hem: Vasterås 6,9 4,2 (315 ) (263) Thunder Bay 4,5 2,5 (457) (356) 8,6 5,5 4,2 5,7 (III ) (261 ) (206) (578). 4,1 3,3 3,2 3,5 (226) (325) (262) (813) Vid maximal konsumtion: Vasterås 9,3 5,4 (314) (256) Thunder Bay 10,7 5,3 (460) (360) 11,2 7,5 5,5 7,5 ( 107) (259) (204) (570) 10,8 8,2 6,2 8,3 (228) (328) (263) (820) om att situationer dar alla tre sorter konsumerats blir raknade dubbelt) eller den nedre summan dar ol, vin och spritkombinationerna specificerats, framstår svenskarna som avsevart storre kom binationsdrickare. Andelen kombinationer ar specielit stort bland den svenska stadens man, medan inga egentliga konsskillnader kommer fram i den kanadensiska staden i detta avscende. I viss mån kan monstret troligen forklaras av snapsdrickande med matfortaring, men å andra sidan ar aven kombinationen ol + vin vanlig are bland svenskarna. Ol dracks mest av den yngsta gruppen bland både svenskar och kan ad ens are, medan andelen vin- och spritkonsumenter var lagst i denna grupp. I båda staderna har den aldsta gruppen konsumenter i storsta utstrackning druckit mer an en alkoholsort. Det svenska kombinationsdrickandet var avsevart storre an det kanadensiska i alla åldersgrupper. Konsumerade alkoholmiingder I tabell 9 redovisas medeltal centiliter IOO-procentig alkohol som konsumerats vid de tre tillf<illena av man och kvinnor och konsumenter i de tre åldersgrupperna. Vi ser att de storsta skillnaderna mellan staderna finns i fråga om det senaste hemmatillf<illet, dar de svenska alkoholkonsumenterna i medeltal druckit avsevart storre mangder iin de kanadensiska konsumenterna. SpecielIt galler detta den yngsta åldersgruppen. Det bor påpekas att de funna resultaten inte behover bet yda att kanadensarna in te lika ofta eller oftare dricker relativt stora mangder alkohol vid sina hemmatillf<illen. Som framhållits specielit inom den metodologiskt vaksamma finska alkoholforskningen (se t.ex. Miikelii 1969) kan viktiga dryckesmonster skymmas av det faktum att t.ex. kanadensarna också dricker små mangder vid vissa tillf<illen i hemmiljo, medan 140

Tabell IO. Lokal dar den maximaia alkoholkonsumtionen under de senaste 30 dagarna (alternativt senaste 12 månadernaj skedde bland man och kvinnor i den svenska och den kanadensiska staden Vasterås Thunder Bay Man Kvinnor Totalt Man Kvinnor Totalt (315) (258) (573) (462) (361 ) (823) I eget hem 49,5 53,9 51,5 34,0 30,2 32,3 I annan privatbostad 25,4 27,9 26,5 19,0 21,2 20,0 I utskankningslokal 26,7 15,5 21,6 46,5 49,8 48,0 I skola eller arbetsplats 0,6 0,4 0,5 2,4 0,3 1,5 På en gata eller i en park 0,6 O 0,4 På något annat stalle* 3,5 4,3 3,8 10,0 6,2 8,3 Summa* 105,7 102,0 103,9 112,5 107,7 110,5 *) Summan av procentandelarna uppgår till over 100 procent, eftersom konsumtionen vid maximitillfållet for några respondenter skedde på mer an en slags plats. svenskarna tenderar att in te ha dessa småtillfållen. For alkoholbrukets sociala innebord och aven vissa av des s.mera objektivt matbara fciljder har aven en sådan fcirdelning till fcirmån fcir hogkonsumtion i privatbostader sakerligen sin betydelsc. I fråga om konsumtionsmangder i utskankning och vid maximal konsumtion ar konsumtionsmangderna ave n i de delgrupper som redovisas i tabell 9 anmarkningsvart lika staderna emellan. Med stigande ålder finns en tendens till konsumtion av mindre mangder fcir alla de tre situationerna. Plats for hogkonsumtion Skillnaden mellan de båd a staderna i fråga om den relativa prevalensen av konsumtions lokaler kommer också fram i frekvensfcirdelningen av den plats dar den maximaia konsumtionen skett (tabeli 10). Medan 48 % av maximaia konsumtionstillfållen bland kanadensarna åtminstone delvis hade skett inom utskankning och 52 % i en privatbostad, var siffrorna i Sverige 22 och 78 %. Medan kanadensarna fcirlagger sin hogkonsumtion tih utskankning i hogre grad an vad kunde fcirvantas av den allrnanna fcirdelningen av konsumtionstihfållen (48 % jamfårt med 27 %) ar fcirdelningen bland svenskarna nara den fcirdelning som kunde fcirvantas av slumpen (22 och 19 %). Kvinnorna i den svenska staden fcirlagger i mindre omfattning an mannen sin hogkonsumtion till utskankningslokaler, medan tendensen på den kanadensiska studieorten narmast ar den motsatta (tabell 9). I båda staderna har en storre andel av de yngsta konsumenterna druekit mest på restauranger, krogar och barer an vad fallet ar bland konsumenter over trettio års ålder. Av summorna i tabell 10 ser vi att kanadensarna oftare an svenskarna druekit alkohol på mer an en plats vid maximal konsumtion. Åtminstone i denna situation kommer in te den omtalade svenska seden att dricka hemma innan man besoker en krog (p.g.a. de hoga priserna) fram sarskilt starkt. Det visar sig också vid en kontroll att endast 3,5 % av de svenska konsumenterna vid maximal konsumtion druekit både i en privatbostad och i en utskankningslokal, medan siffran bland kan ad ensarna ar marginelit hogre (4,6 %). Lokalerna fcir hogkonsumtion skiljer sig praktiskt taget in te alls i fråga om konsumerade mangder i den kanadensis- 141

ka staden: 7,4 cl i det egna hemmet (N=229), 7,4 cl i någon annan privatbostad (N = 131) och 7,6 cl i restaurang (N=348). Daremot var denna ko n sumtionsvolym i den svenska staden avsevart mycket lagre nar drickandet skett i det egna hemmet: 6,0 cl (N =279) jamfort med 8,0 cl i en annan privatbostad (N = 146) och 8,0 cl ave n inom utskankning (N = 103). Detta kan delvis ha sin forklaring i de olika typerna av konsumenter som i olika omfattning forlagger sin konsumtion till det egna hemmet. DISKUSSION Hade vi valt två andra stader i Sverige och provinsen On tario (eller Kanada i des s helhet) for en jamforeise av utskankningsbeteende, t.ex. Toronto och Stockholm, hade vi troligen uppnått resultat som i vissa avseenden avviker från dem som vi redovisat har. Emellertid skulle många tendenser ha kvarstått, delvis p.g.a. de olika typer av alkoholpolitik som forts under många decennier i Sverige och i provinsen Ontario, men också mycket beroende på olika kulturella och historiska utgångspunkter for utskankning av alkohol. U tskankningslokalen ar en vanligare plats for alkoholkonsumtion i den kanadensiska staden. Sakerligen beror detta till vissa del ar på att denna ar lattare tillganglig i fråga om geografiskt lage och att mindre risker ar forknippade med att ta den egn a bilen till krogen, avsaknad av koande, mindre problem att komma in i lokalen (mindre kontroll av kladsel och grad av påverkan) samt i inte ringa mån det genomsnittliga prislaget. A ven om det finns påfallande skilinader mellan stad erna ar det också viktigt att framhålla foreteelser som tycks vara ratt konstanta trots kulturella och alkoholpolitiska skilinader och de andra beteendevariationer som kommit fram i våra jamforelser. En av dessa ar skillnaderna mellan man och kvinnor i dryckesfrekvens och ikonsumerade mangder, som ju framkommit i ett stort antal undersokningar i olika lander. I vissa viktiga avscenden tycks de yngsta gasterna i de båda staderna forma sin egen kulturella enhet i fråga om besoksfrekvens samt motiv och tidpunkter for besok. Innan något mera slutgiltigt beskrivande eller analytiskt penetrerande kan sagas om detta och andra monster som kan skonjas i de resultat som redovisats har måste emellertid ytterligare faktorer beaktas. I en senare artikel hoppas vi kunna återkomma med en narrnare beskrivning av dryckessallskapets natur, t.ex. andelen familjemedlemmar och bekanta av olika slag. Sallskapets exklusivitet vad galler kon och ålder kommer också att kartlaggas, d.v.s. i vilken mån det råder skilinader mellan staderna i forekomsten av enbart manliga sallskap, sallskap av enbart unga personer, O.S.V. Aktiviteter (fortaring av mat, dans, olika slags spel, m.m.) kommer också att beskrivas likaval som forekomsten av kanslornassigt beteende (aggressivitet, kyssande, kramar, m.m.). Dessa kommer att sattas i relation till konsumerade mangder alkohol och sallskapets art. Ett mera analytiskt grepp kommer också att anbringas genom vissa multivariata analyser som studerar samverkan mellan olika faktorer. LITTERATUR ARF: Statistics on Alcohol and Drug Use in Canada and Other Countries, Volume I:Statistics on Alcohol Use. Addiction Research Foundation, Toronto 1985 CAN: Rapport 88. Centralfcirbundet fcir alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm 1988 Cavan, S.: Liquor License: An Ethnography of Bar Behavior. Aldine, Chicago 1966 Fish, T. & Nurmi, G. & Rooney, C. & Managhan, C. & Managhan, T.: The Drinking and Driving Patterns of Bar Patrons in Thunder Bay. Addietion Research Foundation Substudy No. 663, Toronto 1975 Miikelii, K.: Alkoholinkulutuksen mittaaminen (Miitning av alkoholkonsumtion). Social Research Institute of Alcohol Studies, Rapport no. 36, Helsinki 1969 Pernanen, K.: Validity of Survey Data on Alcohol Use. In: Gibbins, RJ. & Israel. Y. & Kalant, H. & Popham, R.E. & Schmidt, W. & Smart, R.G (eds.): Research Advances in Alcohol and Drug Problems. John Wiley & Sons, New York 1974 Pernanen, K.: Alcohol and Aggressive Behaviour: A Community Study with a Cross-Cultural Perspective. Addiction Research Foundation Substudy No. 1050, Toronto 1979a Pernanen, K: Experiences of violence and their association with alcohol use in the general population of a community. Paper presented at the American Society of Criminology Annual Meeting, Philadelphia, 1979b Pernanen, K.: Aggressive Behaviour and Alcohol Use: Patterns in a Canadian Community and its Finnish Residents. "Politices Licentiat" dissertation, U niversity of Helsinki 1981 Pernanen, K.: Nonfatal violence: Relationship of alcohol use to fear, injury and medicai and legal consequences. Paper presented at the Conference on Statisticai Recording Systems of Alcohol Problems. Helsinki 1987 Pernanen, K.: Alcohol in Human Anger and Aggression. Guilford Press, N ew York, in press 1989 Pernanen, K. & Carsj6, K.: Some central findings from the survey of experiences of aggressive behaviour 142

and alcohol use in Thunder Bay 1977/78. Addiction Research Foundation Substudy No. 1084, Toronto 1980 Pernanen, K. & Carsj6, K.: Alkohol och våld - ett starkt men villkorligt samband. Social Forskning 2(l987a): 2,10-11 Pernanen, K. & Carsj6, K.: Våld och dess samband med alkoholbruk - en jamfårande internationeli unders6kning, CAN Forskningsnytt, I (1987b) :8-12 Raivio, Y.: Kanadan Suomalaisten Historia. New West Press, Vancouver 1975 SCB (Statistiska Centralbyrån): Folkmangd 31 dec 1984. Del 3. Sveriges officiella statistik, Stockholm 1985 SCB (Statistiska Centralbyrån): Folkmangd 31 dec 1985. Del 3. Sveriges officiella statistik, Stockholm 1986 Statistics Canada: Thunder Bay Census Tract Bulletin, 1971 Census of Canada. Ottawa 1974 Statistics Canada: Census Tracts. Population and Housing Characteristics, Thunder Bay, 1976 Census of Canada. Ottawa 1978. English Summary Kai Pernanen & Kerstin Carsjo: Utskiinkning i en svensk och en kanadensisk stad: Besoksfrekvens och konsumtion (Public drinking in a Swedish and a Canadian city: Visiting patterns and consumption) Various aspects of public drinking were studied through interviews with the general population of two cities. The firs t study, which was carried out 1977-78 in a city in northwestern Ontario, Canada, included 933 interviews. A replicative study was carried out in 1985-86 in a city in central Sweden with 733 interviews. Both studies are part of a larger project on the relationship between alcohol use and aggressive behaviour, which also includes observations in drinking establishments. Per capita alcohol consumption in Sweden during the period of the studies was about 60 per cent of the Ontario consumption. This is reflected in the survey findings showing that drinking occasions were 3 times more common in the Canadian city. The difference between public drinking occasions was even greater (4 times). Young adults were the most frequent patrons of drinking establishments in both cities and they were also the ones who gave most reasons for visiting these settings. Compared with drinking occasions at home there was little difference in time spent per visit in public establishments between men and women and different age groups. The mean was about three hours for these subgroups. A staggered timing of visits was seen in both cities, with youth starting their drinking later in the evening, although the difference was somewhat greater in the Canadian city. Men tended to start their public drinking earlier than women in the Canadian city, while there was very little difference between genders in the Swedish city. Swedes consumed more than one type of beverage much more often than Canadians in both public drinking places and private homes. In this regard there was little difference between genders in the Canadian city, while Swedish men were almost twice as likely to drink multiple beverages during their most recent visit to a drinking establishment. Young adults were much more likely to stick to one type of beverage than older age groups in both cities. Amounts consumed at the most recent visit were highest among young adults in both communities, although the length of stay was about the same for all age groups. 143