Arkus Rapport #2 / 2012 Om belysningsprojektering En undersökning om arkitekters och andra konsulters arbete och kunskapsbehov
2 2012 Författaren och Arkus Förlag: Arkus, www.arkus.se / Lisa Daram Text: Grafisk form: Anna Tribelhorn/Kingston Distribueras som pdf via Arkus hemsida www.arkus.se Sprid/citera oss gärna, men ange källan. Projektgrupp:, projektledare. Arkitekt sar/msa, docent i arkitektur med speciell inriktning på färg, ledare för forskningsprojektet SYN-TES ( KK-stiftelsen/Konstfack 2010 2011 ) och konsult inom Explicator ab. www.explicator.se Johanna Enger, Ljusdesigner MSc. Cecilia Häggström, mfa/design, Tekn.dr. / Formlära, Arkitektur http://goto.glocalnet.net/experimentalcolourandshape/ Joanna Thede, ba in fine arts, yrkesverksam konstnär med inriktning på ljusinstallationer. www.joannathede.com
3 Om belysningsprojektering En undersökning om arkitekters och andra konsulters arbete och kunskapsbehov
4 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Förord Ljussättning eller belysning är ett område med stor betydelse för den arkitektoniska helheten. Det är också ett område som är svårt att förutsäga och kontrollera med tanke på de många, ofta föränderliga förutsättningar som påverkar hur vi människor slutligen upplever och påverkas av ljus. En av slutsatserna i den här rapporten är att normer och rekommendationer i huvudsak utgår från kunskap om detaljseendet medan omgivningsseendet med stor betydelse för upplevelsen av rummet i mångt och mycket saknar kunskapsmässigt stöd. Vad får detta för betydelse för projekteringsarbetet i en tid då ljuskällor genomgår omvälvande förändringar, inte primärt styrda av människans upplevelsemässiga behov utan av energisparkrav? Arkus tidigare utgivning inom ljusområdet är Rum och ljus ( 1988 ), Ljus inomhus ( 2001 ), Ljus i konstmuseer ( 2004 ) och Ljussättning av broar och tunnlar ( 2009 ). Nu kommer Om belysning en under sökning om arkitekters arbete och kunskapsbehov. Rapporten som skrivits av behandlar, via ett antal intervjuer med arkitekter och andra konsulter, projekteringsarbetet vid belysning dess förutsättningar och allmänna status. Hur arbetar man, hur tolkas och tillämpas normer och rekommend ationer, och hur ser det aktuella kunskapsbehovet egentligen ut? har tidigare skrivit flera böcker om färg, bl a Byggnadsmåleriets färger Material och användning ( Arkus 2010 ), tillsammans med Åke Svedmyr och Henrik Wannfors. Hon är arkitekt sar/msa, tekn dr och docent med speciell inriktning på färg i arkitekturen. Under 2010 2011 har hon arbetat som forskare vid Konstfack, där hon lett det tvärvetenskapliga forsknings projektet SYN-TES. Människa, färg och ljus. Syntet isering för ett sammanhållet kunskapsfält. ( www.konstfack.se/syn-tes ). Utöver detta är hon verksam i konsultföretaget Explicator ab ( www.explicator.se ). Lisa Daram Arkus, mars 2012 Läs mer om Arkus på www.arkus.se Stiftelsen Arkus arbetar med forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. Verksamheten är praktiknära och utgör ett komplement till forskningen inom högskolan. Arkus finansieras i huvudsak av ett fyrtiotal medlemsföretag.
5 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Innehåll Inledning... 7 Undersökningen... 7 Publicerade normer och rekommendationer samt tidigare forskning...9 Belysningens plats i projekteringsprocessen... 11 Projektstorlek och entreprenadform... 11 Samordning med färgsättning och med andra installationer...13 Inredningsarkitekter och ljusdesigners... 14 Problem i konsulternas samarbete... 16 Tidsbrist... 17 Beställarens förståelse för ljusfrågor... 18 Om arbetet med dagsljus...19 Dagsljus både tillgång och svårighet...19 Samspelet mellan dagsljus och konstljus... 20 Ljusenergi och värmeenergi...21 Samspel mellan ute och inne... 22 Ljusfärg och färgåtergivning...23 Krav på ljuset och dess kvalitet... 25 Verbalt formulerade kvalitetskrav... 25 Riktning, spridning och jämnhet... 26 Armaturernas utseende... 29 Ljusfärg/färgtemperatur... 29 Färgåtergivningsförmåga... 30 Regler och normer... 32 Tillgänglighetskrav... 32 Energiförbrukning och elsäkerhet... 33 Belysningsstyrka, färgåtergivning och bländning... 34 Måste man följa rekommendationerna?... 35 Hjälpmedel i ljusprojekteringen... 38 Litteraturenkät... 40 Analys av enkätresultaten... 42
6 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Sammanfattande diskussion... 45 Det allmänna intresset och förståelsen för ljusfrågor... 46 De inblandade förstår inte varandras språk eller argument... 46 Kunskapsbrist hos arkitekter... 48 Normer och rekommendationer... 50 Slutsatser och rekommendationer... 53 Referenser... 56 Bilagor 1. Bildpresentationer av litteraturenkätens publikationer... 57 2. Litteraturlista utdelad efter intervjuerna... 62 3. Kort presentation av forskningsprojektet SYN-TES...64 Tack... 66
7 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Inledning Undersökningens kanske viktigaste slutsats är att arkitekter och inredningsarkitekter ofta saknar den kunskap som krävs för att kunna arbeta med belysningen som en integrerad aspekt av den arkitektoniska helheten. Arbetet med den här rapporten inleddes som en inventering och kritisk granskning av normer och rekommendationer om belysning och färg. Syftet utvidgades snart till att kartlägga hur arkitekter och andra konsulter använder sig av dessa normer och hur processen kan gå till vad gäller val av invändig belysning, i olika sorters projekt. Arbetet har bedrivits som en intervjuundersökning som har tagit upp en rad frågor med anknytning till belysnings projekteringen: Rollfördelning, vad styr belysningsvalet, hur fungerar samarbetet mellan olika yrkesgrupper/kunskapsområden, tycker de inblandade att det fungerar bra? Vid bearbetningen av svaren har det visat sig att själva rekommendationerna kanske inte är det största problemet, och rapporten behandlar därför flera olika aspekter av belysningsprojekteringen. Undersökningens kanske viktigaste slutsats är att arkitekter och inredningsarkitekter ofta saknar den kunskap som krävs för att kunna arbeta med belysningen som en integrerad aspekt av den arkitektoniska helheten. Detta bekräftas både av intervjusvaren och av många intervjupersoners egna självkritiska bedömningar. Vi rekommenderar därför åtgärder som innefattar både grund- och vidareutbildning. Dessutom pekar vi på ett antal angelägna ämnen för forskning och utvecklingsarbete och hoppas att rapporten kan ge impulser även till andra lösningar av de påtalade problemen. Utöver detta kan vi konstatera att de detaljerade normerna och rekommendationerna visserligen inte är juridisk bindande som sådana, men att de mycket ofta görs bindande genom avtal. De publikationer som sprider dessa rekommendationer innehåller dock inga vetenskapliga referenser eller annan argumentation för de gränsvärden man valt. Vi föreslår därför en jämförelse med motsvarande rekommendationer i andra länder i och utanför eu. Undersökningen I undersökningen har vi velat få en bred överblick över hur man arbetar med belysningsfrågor på olika typer av kontor och olika platser i landet. Vi har intervjuat arkitekter och inredningsarkitekter med och utan speciell inriktning mot ljus, belysningskonsulter med inriktning mot ljusdesign och med mer teknisk inriktning samt ett litet antal beställare/förvaltare. För att få en
8 OM BELYSNINGSPROJEKTERING så stor bredd som möjligt har vi valt ut kontor av olika kategorier stora och små, kända och okända och strävat efter en god geografisk, åldersmässig och könsmässig spridning mellan intervju personerna. Vi har också strävat efter att intervjua både sådana personer som var speciellt intresserade av ljusfrågor och sådana som har att hantera dem som en av många frågor i projekt eringen. Urvalet skedde till stor del genom kontakter och rekommendationer och ger inte underlag för någon statistisk bearbetning. Intervjuerna har utförts av Johanna Enger, Stockholm, Cecilia Häggström, Göteborg och Joanna Thede, Malmö. Var och en har intervjuat 6 9 personer i sitt närområde. Dessutom har de medverkat vid planeringen av intervjuerna, frågornas formulering, svarsbearbetningen och den slutliga resultatdiskussionen. Totalt gjordes 24 intervjuer. De hade formen av relativt informella samtal, med stöd av ett fastställt formulär som täckte in viktiga frågeställningar och samtidigt gav utrymme för intervjupersonen att förmedla sina egna erfarenheter av vad som var viktigt. Normalt genomfördes de på den intervjuades arbetsplats och tog ungefär en timme. Intervjuaren ställde frågor och antecknade intervjupersonens svar, och intervjun spelades dessutom in vilket möjliggjorde senare kontroller och kompletteringar. Som avslutning fick intervjupersonen fylla i ett frågeformulär om litteratur. Två tredjedelar ( 16 personer ) av intervjupersonerna var arkitekter eller inredningsarkitekter och två av dem hade båda kompetenserna. De var födda mellan 1941 och 1972 och arbetade på kontor med mellan 3 och 140 anställda, med eller utan knytning till större koncerner. Verksamheten på de berörda kontoren och de intervjuade arkitekternas arbetsuppgifter täcker många olika sorters projekt: Kontor, bostäder, sportanläggningar, skolor, förskolor, handel, sjukhus, hotell & restauranger, byggnadsvård samt även stadsbyggnadsprojekt, utställningsverksamhet och varumärkesutveckling. Två av arkitekterna arbetade som beställare på stora förvaltningsbolag och deras svar har redovisats separat. Sju personer var på olika sätt specialiserade på belysningsfrågor. Tre av dem hade gått ljushögskolan i Jönköping eller annan utbildning i ljusdesign. Fyra karakteriserade sig själva som belysnings- och/eller elkonsulter och hade teknisk utbildning. Dessa fyra var ingen homogen grupp och deras arbetsuppgifter sträckte sig från armaturförsäljning i villor till kvalificerad belysningsplanering i kulturbyggnader.
9 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Intervjupersonernas könsfördelning var totalt sett jämn, men med olika roller: Inredningsarkitekterna var enbart kvinnor, el/ belysningskonsulterna var bara män, övriga kategorier hade en jämn fördelning. I och med den europeiska överenskommelsen om att av energiskäl fasa ut de traditionella glödlamporna kommer nya krav och rekommendationer från olika myndigheter och samordningsorgan. Publicerade normer och rekommendationer samt tidigare forskning De belysningsnormer och -rekommendationer som har nämns av intervjupersonerna är framför allt Boverkets bbr 1 samt handboken Ljus & Rum 2, utgiven av branschorganisationen Ljuskultur. I Ljus & Rum återges utdrag ur Svensk Standard 3 samt riktlinjer formulerade i samarbete med Statens Energimyndighet. Rekommendationerna presenteras och diskuteras närmare längre fram i rapporten. Redan här kan dock konstateras att de till största delen utgår från den kunskap man anser sig ha om detaljseendets behov. De bortser till stor del från det omgivningsseendet trots att detta svarar för större delen av våra synintryck och är absolut avgörande för rumsuppfattningen. De värden som rekommenderas avser ljuskällornas/ belysningsanläggningens förmåga att avge ljusstrålning som kan mätas med instrument på horisontella ytor i rummet. Därmed tas ingen hänsyn till samspelet mellan färg- och ljussättning och inte heller till det mänskliga synsinnets stora förmåga att anpassa sig till rådande ljusnivå. På det internationella planet arbetar den internationella belysningskommissionen CIE med att utveckla kvalitetskriterier och mätmetoder för ljuskällor, belysningsarmaturer och belysningsanläggningar. 4 I och med den europeiska överenskommelsen om att av energiskäl fasa ut de traditionella glödlamporna kommer nya krav och rekommendationer från olika myndigheter och samordningsorgan. Rekommendationerna om färgsättning är färre och har mindre betydelse i projekteringen. De gäller framför allt miljöernas användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och behandlar framför allt kontrasternas betydelse. 5 Svensk forskning om färg och ljus är internationellt välrenommerad. I detta sammanhang ska främst nämnas professor Anders Liljefors och hans mångåriga arbete för att skapa en medvetenhet om ljusets visuella kvaliteter och erbjuda alternativ 1 Boverket 2008. 2 Ljuskultur 2010. 3 Bland annat SIS 2003. 4 www.cie.co.at 5 bbr sid 74, 78, 178, 193.
10 OM BELYSNINGSPROJEKTERING till de tekniskt baserade beskrivningsmodellerna för ljus. 6 Arkus har medverkat till att föra ut forskningsresultat och praktikerkunskap om ljus och rum genom boken Ljus inomhus. 7 Formas har publicerat en antologi om färg, ljus och rum, redigerad av. 8 Den innehåller artiklar av praktiserande arkitekter samt av färg- och ljusforskare, bl.a. Monica Billger, Maud Hårleman och Rikard Küller vid arkitekturskolorna inom Chalmers, kth respektive lth. Forskare med anknytning till Konstfack har sedan 2007 publicerat ett antal studier om färg, ljus och deras rumsliga samverkan. Konstfack var också huvudman för det samnordiska forskningsprojektet SYN-TES: Human colour and light synthesis. Towards a coherent field of knowledge, som avslutades vid årsskiftet 2011/2012. 9 6 Liljefors 2003; Liljefors 2006. 7 Hjertén, Mattsson & Westholm 2001. 8 Fridell Anter 2006. 9 För presentation av projektet och pdf-versioner av dess rapporter se www.konstfack.se/syn-tes
11 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Belysningens plats i projekteringsprocessen Intervjuundersökningens kanske viktigaste fråga gällde hur ljusoch färgsättning kommer in i projekteringsprocessen, vem som gör vad och hur dessa två uppgifter samordnas med varandra. Viktiga delfrågor handlade om ansvarsfördelning, samordningsansvar och uppföljning. Svaren på alla dessa frågor varierar naturligtvis mycket mellan intervjupersonerna och beror till stor del på projektets typ och storlek samt på formen för upphandling av projektering och entreprenad. Projektstorlek och entreprenadform Den minsta och enklaste typen av projekt var bostäder. I ett av projekten fanns de som skulle bo i huset med i hela processen. Arkitektens roll vad gäller invändig belysning inskränkte sig då till att planera den fast monterade belysningen i kök och badrum, inklusive val av armatur, samt att i samråd med elkonsulten tänka igenom placeringen av eluttag. Vad gäller färgsättning valde arkitekten vissa genomgående material och färger, men utöver detta fick varje brukare bestämma sina egna färger på både målade ytor och material som t.ex. kakel. Beslutet om den fasta belysningens typ och placering gjordes långt innan det blev aktuellt med färgsättning. Även i större bostadsprojekt är det normalt enbart den fasta belysningen i kök, badrum och trapphus etc. som ingår i projektering och entreprenad. Ett annat sätt att jobba med små bostadsobjekt beskrivs av en belysningskonsult som samtidigt säljer belysningsarmaturer från ett antal olika fabrikanter. Han tar normalt inte betalt för sitt arbete, utan tjänar sina pengar på att sälja armaturer. Denna typ av upphandling är, menar han, vanlig inom belysningsbranschen, även för större objekt. Oftast kommer han in i processen innan huset är byggt, genom att kunden tar kontakt med honom på rekommendation av en arkitekt, en köksleverantör eller en elkonsult. Konsulten får ritningar, pratar med kunden och ritar in belysning i hela huset. Sedan går inköpet genom köksleverantören eller installatören. I detta skede finns sällan någonting bestämt om färgsättning, men konsulten stämmer av med sina kunder ungefär vilken typ av färgsättning de har tänkt sig. För större och mera komplicerade projekt påpekar flera av de intervjuade den stora skillnaden mellan totalentreprenad och
12 OM BELYSNINGSPROJEKTERING En stor svårighet är att belysningen är en teknisk fråga, som måste samordnas med andra tekniska frågor (VVS, undertaks lösningar etc.) vilket sker relativt tidigt i projekteringsprocessen. andra entreprenadformer. Vid totalentreprenad är det byggföretaget som handlar upp arkitektens och andra konsulters arbete med utgångspunkt från förslagshandlingar som anger schematiska lösningar och även innefattar belysning. Förslagshandlingarna syftar bland annat till att ge underlag för kostnadsberäkningar och görs ofta av andra konsulter än de som sedan får det fortsatta projekteringsuppdraget. Därmed försvinner arkitektens och övriga konsulters möjligheter till dialog med beställaren. Totalentreprenören kan basera sitt anbud på att man använder vissa produkter och ibland till och med köpa in dem från leverantörerna innan projekteringen är färdig, och detta inskränker naturligtvis möjligheten att göra genomarbetade belysningslösningar och val av armaturer och material. Problemet med totalentreprenader är att de blir precis så ambitiösa eller icke-ambitiösa arkitektoniskt som entreprenören är. Entreprenörerna jagar kostnader eftersom de ska ha lönsamhet i projekten. De behöver inte ha bättre kvalitet i projekten än att de ska gå att sälja till rätt pris, så kvalitet är inte deras fokus. Det finns en tendens att entreprenörerna samlar på sig ett antal standardlösningar, och snart begränsas arkitektens uppgift till att skyffla runt dem, så att man inte ser att det är samma hus som man bygger gång på gång. ( Arkitekt ) Åtskilliga av intervjupersonerna påpekar att färger och belysning borde planeras tillsammans, men att det sällan görs. En stor svårighet är att belysningen är en teknisk fråga, som måste samordnas med andra tekniska frågor (VVS, undertakslösningar etc.) vilket sker relativt tidigt i projekterings processen. Samtidigt är belysningen en fråga om rumsgestaltning, i samspel med inredning och färgsättning frågor som normalt aktualiseras betydligt senare i processen. Ännu svårare blir det om beställaren är ett fastighetsbolag e.d. som ska hyra ut lokaler. Inredningsfrågorna kommer då inte in förrän i ett sent skede, och inredningsarkitekten anlitas av slutanvändaren och inte av fastighetsbolaget. Inredningsarkitekten kan då ställas inför en belysningslösning som är färdigprojekterad och kanske till och med upphandlad och installerad, och den kan ha gjorts utifrån en schematisk typinredning snarare än ifrån gestaltningsidéer och/eller konkreta funktionsstudier av rummen. Samordning med färgsättning och med andra installationer Åtskilliga av intervjupersonerna påpekar att färger och belysning borde planeras tillsammans, men att det sällan görs.
13 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Oftast ser man strukturella och organisatoriska orsaker till detta, och flera arkitekter och andra konsulter berättar att de själva får ta initiativet till samarbete om det ska bli något sådant. Ibland görs belysningen tidigare än färgsättningen, ibland tvärtom. I båda fallen ges exempel på hur det ändå har fungerat bra, med möjligheter och vilja till anpassningar och förändringar för att få till en bra helhet. En arkitekt understryker hur viktigt det är att arkitekten får möjlighet att förmedla sina intentioner om gestaltning och funktion till el/belysningskonsulten innan belysningsplaneringen hunnit för långt, och detta oavsett om det i det skedet finns någon färgsättning att ta med i diskussionen. Flera av el/belysningskonsulterna trycker på att det är viktigt att veta om väggarna är ljusa eller mörka, eftersom det påverkar belysningsbehovet. Andra ytor, och mera detaljerade färgsättningsfrågor, ser de inte som lika viktiga. Det är inte bara med färgen som belysningen måste samordnas. Speciellt belysningskonsulter påpekar att det tekniska inte bara gäller belysningsteknik utan att även andra tekniska frågor kan ställa till med problem om de inte diskuteras i ett tidigt skede: Samordningen med VVS-installationerna, brandsäkerhetssystemet, typen av undertak, driftssäkerheten, livslängden hos armaturer och driftdon och möjligheten att i framtiden komplettera eller byta ut trasiga delar. Det är bra om det finns en agent i Sverige till exempel. Ofta fungerar det alltså bra, men vi har också mött åtskilliga frustrerade kommentarer om brist på samordning. Oftast ser man strukturella och organisatoriska orsaker till detta, och flera arkitekter och andra konsulter berättar att de själva får ta initiativet till samarbete om det ska bli något sådant. Samtidigt är de flesta nöjda med samarbetet i de fall det faktiskt blir av, och ser en poäng i att man har olika kompetenser och kan komplettera varandra. Ansvaret för samordningen ligger normalt på kunden/ uppdragsgivaren, som ibland men långt ifrån alltid ser till att den blir bra. Är det ett jättestort projekt så kanske den projekterande byggnadsarkitekten får ansvaret att samordna färgsättning och ljus och inredning. Men i de flesta projekt saknas en riktig samordning mellan de här pusselbitarna, även i de fall då konsulterna är medvetna om att det vore bra. Normalt ligger belysningen på elkonsulten och är knuten till fastigheten och beställs därför av en annan kund än den som beställer inredningen. ( Inredningsarkitekt ) Ibland kan det vara så att elkonsulten har en bättre idé och är mer
14 OM BELYSNINGSPROJEKTERING uppdaterad på vad det finns för armaturer, och kommer med ett bättre förslag än det vi har gjort. ( Inredningsarkitekt ) Speciellt inrednings arkitekternas arbete kommer ofta i kläm. De kommer in sent i processen, vilket innebär att mycket redan är beslutat. I riktigt stora projekt kan beställaren ta ett samordningsansvar i form av ett gestaltningsprogram som inkluderar både färgoch ljussättning på ett övergripande plan. Ett annat sätt är att beställaren anlitar arkitekten som generalkonsult, vilket innebär att andra konsulter upphandlas och samordnas av arkitekten. Beroende på projektets art kan det också vara inredningsarkitekten som samordnar sitt eget och andras arbete med färg- och ljusfrågor, något som kan fungera smidigt speciellt om de olika konsulterna tillhör samma kontor. Två av de tre intervjuade beställarna understryker att de gärna arbetar tillsammans med arkitektkontor som de redan har samarbetat med och vet att det fungerar bra. De är också måna om att arkitekten och andra konsulter ska fungera bra tillsammans: Arkitektens bästa merit är att kunna visa att det här gänget har gjort bra saker tillsammans tidigare. Beställarna ser samtidigt ett behov av att också anlita andra för att inte riskera att fastna i gamla lösningar. För större offentliga projekt kan det dessutom vara omöjligt att välja vilka konsulter man vill ha, på grund av lou, lagen om offentlig upphandling. Inredningsarkitekter och ljusdesigners Problemet med bristande samarbete handlar alltså mycket om projektorganisation. Speciellt inredningsarkitekternas arbete kommer ofta i kläm. De kommer in sent i processen, vilket innebär att mycket redan är beslutat. Inredningsarkitekterna tar över det som vi idag kallar miljöbelysning, där allmänbelysningen är det som elkonsulten lämnat efter sig. ( Inredningsarkitekt ) Jag tycker att det skulle vara jätteintressant att någon gång få jobba med E och V från början så att dom tar del av den kreativa processen. Det är egentligen helt otroligt att vi jobbar med varandra som motparter, det går egentligen inte att förstå varför vi ska behöva lägga massa tid och kraft på att motarbeta varandra! ( Inredningsarkitekt ) Inredningsarkitekterna medverkar sällan vid byggmöten och kan alltså inte påverka sena ändringar, som då ofta görs helt på tekniska och/eller ekonomiska grunder utan att rumsupplevelsen beaktas. En av de intervjuade påpekar att
15 OM BELYSNINGSPROJEKTERING inredningsarkitektens roll, till synes paradoxalt, kan vara starkare om hon är en separat konsult än om hon sitter så samma kontor som husarkitekten. Andra har motsatt erfarenhet: Det allmänna problemet är att inredningen alltid kommer in för sent, vilket även påverkar elbiten vad gäller datorer med uttag, tryckknappar på väggen osv. Samma arkitektfirma och beställare genom hela processen förenklar alltså arbetet ordentligt, eftersom jag tycker att inredarna absolut ska plockas in tidigare. ( Elkonsult ) I det fåtal projekt där speciella ljusdesigners har varit engagerade märks det tydligt att denna yrkesgrupp inte har någon självklar roll i processen. De beskriver det som att el- eller belysningskonsulten står för det tekniska men inte har tillräcklig kunskap eller intresse för upplevelse och rumsgestaltning, medan arkitekter och inredningsarkitekter är intresserade av det upplevelsemässiga men inte kan tillräckligt mycket om ljus. Dilemmat är att vi är ny kunskap. I flera av de projekt som diskuteras har ljusdesignern blivit inkopplad på ett sent skede, när beställaren, entreprenören eller någon av de övriga konsulterna har ifrågasatt en ljuslösning som redan finns planerad. Inte sällan möts ljusdesignern med misstro från el/belysningskonsulter, medan samarbetet med arkitekter och inredningsarkitekter oftast är mera konstruktivt. Ibland tar arkitekten eller inredningsarkitekten initiativ till att anlita en ljusdesigner eller skicklig belysningskonsult eftersom arkitekten är medveten om sina egna begränsningar och vill få hjälp av någon som kan tala om ljus ur ett upplevelsemässigt och inte bara tekniskt perspektiv. Rent tekniskt vill jag faktiskt att någon annan som har kompetens är med. Jag vet inte tillräckligt om ljuskällor och färgtemperatur, jag har t.ex. varit med om att byta ut ljuskällor från lysrör till halogen och jag förstod inte att halogenljuset skulle ge en så annorlunda färg än lysröret. ( Inredningsarkitekt ) En ljusdesigner berättar dock tvärtom om bristande respekt från ett arkitektkontor som ansåg att de själva hade den tillräckliga kompetensen. En arkitekt pekar på att samordningen inom ett projekt riskerar att försvåras om man anlitar ytterligare en konsult, även om den konsulten är mycket kompetent:
16 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Många projekt har redan problematiskt många konsulter, med specialister på brandskydd, tillgänglighet mm, och det blir mer och mer mödosamt att få ihop det till en kvalitativ helhet. Därför hävdar jag med bestämdhet att ljusgestaltningen ska ligga hos arkitekterna, även om vi inte kan projektera elförsörjningen eller systemen till dem. det bästa resultatet uppnås ofta när vi arkitekter samarbetar med elkonsulter och där vi går varandra till mötes, vi vad gäller deras teknikkunnande och de vad gäller vår gestaltningskunskap. ( Arkitekt ) Problem i konsulternas samarbete Även om samarbetet oftast fungerar bra förekommer det alltså uttalade konflikter mellan konsultkategorier. Arkitekter och inredningsarkitekter berättar att belysningsplaneringen ibland överlåts på elkonsulter som kan vara bra på det tekniska men saknar förståelse och intresse för ljusets gestaltande värden. Det förekommer också att belysningen planeras av ett företag som även säljer armaturer och som därmed har ett egenintresse i vad som föreskrivs. Några av de intervjuade belysningskonsulterna bekräftar att de arbetar på det sättet, medan en menar att det är oerhört viktigt att elkonsulten är fri från leverantörsintressen. Om elkonsulten kan driva igenom att man använder vissa produkter handlar det nog om en totalentreprenad där elkonsulten är kontrakterad av byggaren. Tyvärr blir det ofta så att byggentrepren ören går i konflikt med beställaren, dom vill ju ofta att det ska kosta så lite som möjligt så att dom kan gå med vinst. Konsulten ska ju vara på beställarens sida. Vi brukar aldrig jobba åt byggsidan. Vi är beställarnas och brukarnas representant och då måste man ju försvara det beställarna vill ha. ( Belysningskonsult ) En annan konflikt handlar om projektledarens roll. Vid vissa stora projekt hyr beställaren in en speciell konsult för denna funktion, och det kan leda till en mycket otymplig organisation med oklara ansvarigheter och lojaliteter. Även samråd med personalrepresentanter kan vara en källa till konflikter: När vi arbetar med stora komplex, till exempel inom vård, kan personalen ha väldigt mycket att säga till om. Då händer det rätt ofta att de är helt emot vissa av ens förslag och istället refererar till hur de har det hemma. De har ingen förståelse för den kunskap som vi har, som jobbar med det dagligen, och de förstår inte heller att det faktiskt är en offentlig miljö som de kanske inte ens är kvar i nästa år. Det är
17 OM BELYSNINGSPROJEKTERING inte rimligt att de har så mycket att säga till om, och det kan vara otroligt svårt att arbeta i ett sådant projekt. ( Inredningsarkitekt ) Åtskilliga av de intervjuade tar upp samarbetsproblem som beror på att olika yrkesgrupper talar olika språk och inte förstår eller respekterar varandras argumentation. Flera inredningsarkitekter påpekar bristerna i den egna kompetensen vad gäller ljus och ser behovet av en kompletterande utbildning som gör det möjligt att formulera relevanta frågor och att samarbeta med tekniker på ett konstruktivt sätt. Det kan också vara svårt för kvinnor att bli tagna på allvar i en byggvärld som domineras av män, speciellt när de argumenterar för värden som kan avfärdas som flummiga. Detta har påpekats av både manliga och kvinnliga intervjupersoner. Åtskilliga av de intervjuade tar upp samarbetsproblem som beror på att olika yrkesgrupper talar olika språk och inte förstår eller respekterar varandras argumentation. Tidsbrist I bästa fall kan man göra fullskalestudier eller åtminstone titta på olika armaturer i testrum innan belysningen bestäms. Sådana tester och diskussionerna kring dem kan göra det mycket lättare för konsulter att förstå varandra och gemensamt komma fram till en bra lösning. Många pekar dock på problemet att alla konsulter är upphandlade med mycket små kostnads- och tidsmarginaler, som sällan räcker för att testa olika lösningar och gemensamt söka sig fram till en lösning. Om en rad olika konsulter är upphandlade med fast pris finns det dessutom en risk att samarbetet störs av oklarheter om vem som ska betala vad. I sämsta fall finns även en budget för vad armaturerna får kosta redan innan de är valda, vilket gör det svårt att driva igenom bättre och dyrare lösningar. Åtminstone en av de intervjuade arkitekterna har också upplevt att beställaren försöker vräka över kostnader på arkitekten genom att kräva ideliga omarbetningar för att kunna bygga så billigt som möjligt. Dessutom gör tidsbristen och ett annalkande inflyttningsdatum att det kan bli svårt att hinna med justeringar av belysning och färgsättning, eftersom båda dessa saker hör till det sista som färdigställs på bygget. Vid riktigt stora projekt kan det dock finnas möjlighet att göra justeringar från ett våningsplan till ett annat, eftersom en armaturbeställning till ett stort bygge sällan görs på en gång för att undvika lagerproblem. En inredningsarkitekt som arbetar med relativt små projekt påpekar att detaljnivån på de handlingar hon lämnar ifrån sig kunde vara lägre ifall hon kunde få vara mer på plats, både för
18 OM BELYSNINGSPROJEKTERING att följa arbetet och för slutbesiktning. Hon tror att kunden inte vill ha med arkitekten av kostnadsskäl, men menar att om arkitekten är på plats så kan fel både upptäckas tidigt och ibland helt förebyggas eftersom hantverkare direkt kan fråga om hur det var tänkt. En annan berättar att hon ofta får arbeta just så, med goda resultat: Det kostar så lite att ändra något i precis rätt läge så jag brukar vara mycket aktiv och ligga på om att vara med när elmontören installerar armaturerna. För specialarmaturer kan det också finnas möjlighet att prova dem på plats och justera med raster o.d. Men om vi pratar om standardbelysningen, är det sådana mängder att när den väl är bestämd och vi har kollat en provarmatur, då kan vi inte ändra oss. Det är inte riktigt läge att byta ut den om de redan har monterat tvåtusen stycken ( Inredningsarkitekt ) Tidsbristen drabbar också uppföljningsarbetet, som enligt många intervjuade inte ges den tid det borde få ta. Slutbesiktningen gäller normalt endast det tekniska utförandet, och från arkitektsidan deltar bara den handläggande husarkitekten. I bästa fall besöker de inblandade konsulterna det färdiga projektet av eget intresse och för att skaffa sig en egen erfarenhetsbank. Beställarens förståelse för ljusfrågor Viktigt att komma ihåg är, att det slutliga avgörandet om utförande, produkter etc. inte ligger hos någon av konsulterna utan hos beställaren. I våra intervjuer berättar frustrerade konsulter av alla kategorier hur beställare utan tillräcklig kunskap har bytt ut projekterade lösningar och produkter mot billigare som har bedömts som likvärdiga. Följden har blivit fulare armaturer, sämre belysning och/eller sämre samordning med sådant som undertak och andra installationer. I värsta fall kan sådana ändringar till och med leda till att helheten blir dyrare, eftersom de kan tvinga fram ombyggnader av redan installerade enheter. En viktig slutsats hos många av konsulterna är därför, att en bra beställare måste förstå att ljusfrågor är viktiga, förmedla detta till konsulterna och ha respekt och förtroende för den kunskap som finns samlad hos konsulterna.
19 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Om arbetet med dagsljus Flera anger att belysningen beräknas och planeras utan hänsyn till dagsljusinfallet, vilket kan leda till att det används onödigt mycket artificiellt ljus. Intervjupersonerna fick frågan hur de gör för att få dagsljus och artificiell belysning att samverka på ett bra sätt. Om dagsljuset med dess kvalitéer är en medveten del av ljusgestaltningen i rummet och om rummet är anpassat för det, hur påverkar detta valet och placeringen av ljuskällor och armaturer? Och hur tar man hänsyn till att dagsljuset bara finns under vissa tider på dygnet och året? Svaren på dessa frågor varierade mycket mellan försökspersonerna och typen av projekt. Dagsljus både tillgång och svårighet Flera av intervjupersonerna berättar om dagsljusets stora upplevelsemässiga värde. Dagsljuset gör att folk mår bra och följer med i dagar och årstider, medan belysningen alltid blir artificiell oavsett hur du jobbar med den. ( Arkitekt ) En arkitekt visar hur dagsljuset upplevs när man rör sig i byggnaden och pekar på hur olika funktioner placerats för att få sol från olika väderstreck. En belysningskonsult visar hur en korridor ljusas upp genom glasade dörrar till de dagsljusbelysta kontorsrummen och en arkitekt påpekar att fönsternischernas färg kan bidra till att leda in ljus. En inredningsarkitekt berättar hur hon använder sig av färger, glansvärden och ibland speglar för att leda in ljus, och hur lös inredning som möbler och ljudabsorberande skärmar/textilier placeras med hänsyn till hur det påverkar dagsljusinfallet. En annan inredningsarkitekt har iakttagit att dagsljuset kan vara olika på olika orter. Ändå anger flera att samordning mellan dagsljus och artificiellt ljus ofta sker väldigt slentrianmässigt, något som nämns speciellt för kontor och sjukhus. Endast två av de intervjuade berättar om dagsljussimuleringar som genomförts som stöd för arbetet, medan andra erkänner att frågan om samordning kanske inte ens ställs på ett uttalat sätt. Flera anger att belysningen beräknas och planeras utan hänsyn till dagsljusinfallet, vilket kan leda till att det används onödigt mycket artificiellt ljus. Beräkningarna förutsätter alltid ett mörkt rum: black box. ( Belysningskonsult ) Andra menar att det är viktigt att ta vara på det dagsljus som finns och komplettera med artificiellt ljus enbart så mycket som
20 OM BELYSNINGSPROJEKTERING det behövs. Sådan komplettering kan ske genom automatisk styrning av den generella belysningen i rummet. Men dagsljuset kan också vara något man vill undvika. När det gäller exempelvis kontor med stora fönsterpartier i söderläge är det vanligt med automatiskt styrd avskärmning som förhindrar att det kommer in störande mycket ljus i rummet. Uppenbarligen är dagsljuset alltså både en tillgång och en svårighet som måste bemästras. En lösning, som nämns av flera intervjupersoner, är att använda överljus genom lanterniner. De leder in mycket ljus och minskar därmed behovet av artificiell belysning, och de ger en känsla av naturlighet utan att skapa bländning. Flera av de intervjuade tar också upp hur viktigt det är att den artificiella belysningen kan regleras av brukarna själva, för att på ett individuellt anpassat sätt kunna ge bra balans mellan dags- och konstljus. Samspelet mellan dagsljus och konstljus Endast ett fåtal av de intervjuade vittnar om ett aktivt förhållnings sätt till samspelet eller bristen på samspel mellan dagsljus och konstljus. En arkitekt berättar hur den artificiella belysningen placerats så att ljusriktningen motsvarar den från lanterninerna: Det blir ju aldrig riktigt samma sak ändå men man kan ju åtminstone göra så gott man kan. En inredningsarkitekt berättar hur belysningsarmaturerna placerades för att inte störa dagsljusets positiva effekter: På dagtid finns här ett naturligt dagsljusflöde som kan förstärka känslan av det lätta taket som ligger och svävar ovanför. Att i det läget göra en skog av nedpendlande armaturer tycker jag är näst intill brottsligt. Jag integrerade istället takbelysningen i taket, på ett sätt som gör att det luxmässigt blir extremt underbelyst. Trots det är det aldrig någon som klagar. Energiåtgången är alltså en viktig aspekt i sammanhanget. Flera nämner dagsljuset som ett sätt att spara belysningsenergi. Utöver sådant som lanterniner och ljusgårdar är det dock inte många som använder speciella produkter eller arrangemang för att leda in dagsljus i byggnader. En arkitekt nämner att man arbetat med speciellt byggda kupoler och en ljusdesigner berättar om ljussamlare som sitter på fasaden som tar in dagsljuset med hjälp av fiberoptik. Det var för att fastighetsägaren tyckte att det var för dyrt att bygga lanterniner. En ljusdesigner nämner i stället att man försökt få igenom liknande lösningar
21 OM BELYSNINGSPROJEKTERING men inte lyckats eftersom det ansågs för kostsamt. Några berättar fascinerat om möjligheter de känner till ( spegelarrangemang, fosforiserande material ) men inte har använt, men för de flesta är denna typ av lösningar relativt okända. En ljusdesigner analyserar en till synes paradoxal verkan av mycket dagsljus: Det är lätt att tro att mera dagsljusinsläpp automatiskt leder till minskat behov av artificiell belysning. Så enkelt är det inte. I djupa rum med stora fönster eller glasfasader blir det väldigt ljust nära fönstren, men ändå når ljuset inte in till rummets innersta delar. Därinne upplever man i stället ett mörker, eftersom man blir adapterad till det starka ljuset i rummets yttre del. I sådana fall kan man behöva reducera dagljusinsläppet för att slippa så mycket artificiell belysning i rummets inre: Det blir lite moment 22, för i vissa lägen har man nästan inget dagsljus långt inne i rummet medan dom som sitter närmast fönstren har väldigt mycket. Ju mera dagsljus det är ute, desto mer belysning behöver man då inne, annars kan ju människor långt inne i rummet inte läsa. Det är lätt att tro att mera dagsljusinsläpp automatiskt leder till minskat behov av artificiell belysning. Ett sätt att lösa detta är att styra ljuset till vertikala ytor som kan reflektera det vidare i rummet: Det horisontella ljuset gör inte så mycket för kontrastverkan. För att förklara detta sista pekar ljusdesignern på hur lite himmel man ser genom taket på ett atrium och hur lite ljus som ramlar ned på golvet genom ljusbrunnen detta i jämförelse med en belyst fasad som reflekterar mycket ljus åt många håll. Men i öppna kontors lösningar så finns det oftast inga väggar att jobba med, vilket gör det svårare att ta hand om dagsljuset på ett bra sätt. Ljusenergi och värmeenergi Frågan om energibesparing kompliceras av värmeproblematiken, och det finns uppenbara konflikter mellan att spara belysningsenergi och att spara energi för uppvärmning eller kylning. Om du ska ha fler glasytor så förlorar du i K-värden, så det beror ju helt och hållet på vilken byggnad det är. ( Arkitekt ). I många fall handlar det om att spara på uppvärmningsenergi. Det kan man göra utan att minska på dagsljusinsläppet genom fönster om man tänker igenom fönsterplaceringen noga, och genom att använda bra material och att se till att bygget blir väl utfört. I rum med stora fönster finns det motsatta problemet med
22 OM BELYSNINGSPROJEKTERING värmebelastning, och påföljande kylbehov, vid direkt solljus. Här används ofta sensorstyrda avskärmningar, med den påföljd att belysningsbehovet inomhus kan öka soliga dagar. Men även detta kan åtminstone delvis bemästras genom genomtänkt utformning av byggnader och rum: Balkongen upptar hela husets längd på ena sidan så där blir södersolen lätt att avskärma. Genom att fönstren är skuggade får vi in ljuset men inte all solvärme. Morgon- och kvällssolen står lägre och är mycket svårare att skärma av men den är ju å andra sidan inte riktigt lika varm. De stora skjutpartierna på balkongen gör det lätt att vädra ut lägenheterna. ( Arkitekt ) Samspel mellan ute och inne Fönster ger inte bara dagsljus, de ger också ett samspel mellan utan och inne. Oftast handlar det om att det är viktigt att kunna se ut och uppleva vädrets och årstidernas växlingar. I butiker eller andra lokaler där någonting ska exponeras vill man i stället ofta att det som finns inomhus ska synas utifrån oavsett vädrets och årstidernas gång, och det kan innebära ökat belysningsbehov: Särskilt på retail-sidan är det extra viktigt med balans mellan dagsljus och belysning, för fönstren är ju deras ansikte utåt och ligger solen på där så ser det ju släckt ut på insidan. ( Belysningskonsult ) I denna typ av lokaler kan man också vilja planera belysningen så att ljusriktningen är densamma oavsett tiden på dygnet. Ett dilemma kan här vara att hyresvärden strävar efter att bygga ett energisnålt hus medan hyresgästens butiksägarens krav inte finns med förrän i senare skeden. En inredningsarkitekt pekar på behovet av att i andra typer av lokaler skärma av för insyn utan att reducera dagsljusinfallet för mycket. En ljusdesigner berättar om ett projekt där de befintliga fönstren skärmas av nästan helt. Ett skäl till detta kan vara att slippa en ful utsikt, ett annat skäl kan vara att enstaka små fönster i djupa rum kan bli bländande i stället för att tillföra en visuell kvalitet. När det är skymningsljus eller helt mörkt ute så förändras fönstrens roll i rummet på ett radikalt sätt. Dels, naturligtvis, genom att både direkt och indirekt dagsljusinsläpp försvinner, vilket gör att det kan krävas stora belysningsanläggningar även i rum där man dagtid kan förlita sig på dagsljus. Men de mörka
23 OM BELYSNINGSPROJEKTERING fönsterytorna reser också en ibland svårhanterad gestaltningsfråga: Ett helt glasat rum kan ju behöva någon typ av screening eller något sådant som gör att begränsningen finns där även när det är mörkt ute, annars kan det bli ett svart hål där. ( Arkitekt ) Samtidigt är det ofta så att den som väljer färger inte kan påverka eller ens känner till vilka fönsterglas som ska användas. Ljusfärg och färgåtergivning Några få intervjupersoner och enbart belysningskonsulter eller ljusdesigners tar upp upplevelsen av ljusfärgen hos dagsljuset respektive belysningen. Om det är mycket dagsljus kan lysrör på 2700K upplevas som väldigt smutsigt och i en lokal med mycket lite dagsljus kan kallare färgtemperatur upplevas som fruktansvärt sterilt. ( Ljusdesigner ) Ett varmt artificiellt vertikalljus kan upplevas som väldigt dassigt om det kommer in ett krispigt dagsljus. ( Ljusdesigner ) En ljusdesigner berättar hur man kan använda dioder för att korrigera ljusfärgen från ett kallare till ett lite varmare ljus i skymningen. En belysningskonsult berättar att han tar hänsyn till färgen hos eventuella ljusdämpande fönsterglas när han väljer belysningens färgtemperatur. Ett fåtal andra pekar på själva glasfärgen som en kvalitet i sig: En inredningsarkitekt nämner hur färgsättnigen i en äldre kyrkobyggnad anpassades för att lyfta fram fönstrens mycket svaga glasfärger och en arkitekt påpekar hur viktigt det är att ha samma färg på alla fönster glasen i ett nybyggt bostadshus. Frågan om fönsterglasens färg diskuteras även när det gäller färgsättning och färgåtergivning. Några intervjupersoner anger att de eller andra konsulter använder dagsljus när de väljer färger och material. Samtidigt är det ofta så att den som väljer färger inte kan påverka eller ens känner till vilka fönsterglas som ska användas. En inredningsarkitekt nämner att man gör provmålningar och andra kontroller av färgvalen när fönstren men inte den artificiella belysningen är på plats. Andra ser det inte som något stort problem att glasen kan ge förändrade färger eller att problemet snarast ligger i att det blir mörkare med energiglas än med klara glas. En beställare understryker att fönsterglasen blivit väldigt mycket bättre under de senaste åren:
24 OM BELYSNINGSPROJEKTERING För en tio femton år sedan var det här med energiglas förfärligt, och det var ju ett moraliskt dilemma både för beställare och arkitekt. När man vet hur mycket det kostar och att vi måste spara energi, att då säga nej till sådant och det gjorde vi ganska ofta. Men nu använder man en film som jag uppfattar är osynlig. Man adapterar fullt ut när man kommer in i rummet, men man märker det ju fortfarande när man öppnar ett fönster och kan jämföra. Även äldre treglasfönster missfärgade ganska ofta, men även det problemet uppfattar jag nu som nästan löst. ( Beställare ) Avslutningsvis en kommentar som påminner om att även valet av fönsterglas är beroende av de ekonomiska förutsättningarna för byggande och förvaltning: När man gör energiberäkningar för stora glasade kontorshus ser man att kylbehovet är det som slukar mest energi, och det kan minska genom att man väljer bättre glas. Investeringskostnaden är kanske 5 % av den totala kostnaden, där resten är drift under resterande tid. Den som bygger för att förvalta blir naturligt betydligt mer intresserad av att investera i långsiktighet än den som ska sälja bygget direkt. ( Inredningsarkitekt )
25 OM BELYSNINGSPROJEKTERING Krav på ljuset och dess kvalitet En av frågorna gällde vilka krav som ställs på den invändiga belysningens kvalitet, hur de formuleras, vem som ställer dem och i vilket skede. Svaren visade på att det var ovanligt att sådana krav formulerades särskilt tydligt. De krav som oftast nämndes gällde i stället kvantifierbara aspekter. Ekonomin framhölls som ett styrande ramverk, framför allt produktionsekonomin men även begränsningen i projekteringskostnaden. Ekonomin under förvaltningsskedet nämndes mera sällan, med undantag för rena energiförbrukningsfrågor. Många nämnde att krav på begränsning av energianvändningen både för själva belysningen och för ventilation eller kylning på grund av överskottsvärme fanns med i ett tidigt skede. Ofta fanns också tidiga krav på att belysningsstyrkan skulle uppnå vissa bestämda luxtal. Detta tillsamman med tillgänglighetskrav och andra normerade funktionskrav kommer att diskuteras närmare i nästa avsnitt. Utöver detta nämndes ibland krav på armaturernas utseende, men då i egenskap av återkommande inredningsdetaljer snarare än med utgångspunkt från det ljus de ger. Verbalt formulerade kvalitetskrav De krav som fanns med tidigt i processen gällde alltså främst sådant som är lätt att specificera med siffror. Frågor om belysningens kvalitet växte oftare fram under projekteringens gång och formulerades då oftast av konsulten snarare än beställaren, och i relativt allmänna ordalag. Även där sådana krav finns med från början är de normalt verbalt formulerade, t.ex. som ett påpekande att färgåtergivningen är extra viktig eller att man ska vara noga med att undvika bländning. Beställaren kan också använda stämningsbeskrivande ord som t.ex. hemtrevligt eller helt enkelt kräva att belysningen ska vara bra. En ljusdesigner säger att man kan inte förklara, man måste visa och pekar också på svårigheten att illustrera ljus så att det blir begripligt. En annan berättar om ett fall där en ljusvision arbetades in i den tekniska beskrivningen det gäller att skapa bilder för beställaren som fastnar på näthinnan. Slutkunden/beställaren ställer krav på vad de vill ha, även om de inte i detalj kan formulera krav på ljus men dom vill få någonting, och sedan är det arkitekten, inredningsarkitekten, ljusdesignern eller
26 OM BELYSNINGSPROJEKTERING elkonsulten som tillsammans med mig bestämmer att den här lampan kan vara lämplig i det här projektet. ( Belysningskonsult ) När jag väljer en armatur, då är min första fråga: vad är viktigt för den här miljön? Sen tycker jag mig se vilken sorts armatur borde det vara, och sen går jag till bokhyllan och börjar leta. Då har jag redan en ganska klar bild över vad jag är ute efter: får det vara glödljus, ska det vara lysrör, ska det vara raka rör eller kompaktlysrör, har dom råd med LED? Vilken nivå är det på? Det är säkert 20 olika parametrar man har i skallen men jag brukar aldrig skriva ner dom. ( Belysningskonsult ) Det är inte alltid man ens ställer frågan om belysning på ett sådant sätt att det kommer in i gestaltningsprogrammet. Men när man är i miljöer som man tycker är väldigt välgjorda, så kan det vara just för att arkitekten eller belysningskonsulten har knådat fram miljön med hjälp av ljuset. ( Beställare ) I och med att kvalitetskraven inte är tydligt formulerade finns det inga formaliserade kontroller och återkopplingsmekanismer som tillgodoser de estetiska och upplevelsemässiga aspekterna av belysningsvalet. I och med att kvalitetskraven inte är tydligt formulerade finns det inga formaliserade kontroller och återkopplingsmekanismer som tillgodoser de estetiska och upplevelsemässiga aspekterna av belysningsvalet. Beställaren blir beroende av konsulternas kompetens och intresse för dessa frågor, och om konsulterna inte tar ansvar för de mjuka upplevelsemässiga frågorna risk erar de att få stå tillbaka för mätbara tekniska och ekonomiska krav. Riktning, spridning och jämnhet Många av de intervjuade lade stor vikt vid ljusfördelningen, och en första fråga att diskutera blev därmed hur armaturerna skulle fördelas och placeras i rummet. Många pekade särskilt på behovet av dynamik och variation. Ofta vill man ha lite mer variation med både mörka och ljusa ytor i ett rum, och då kan man använda smalstrålande downlights i exempelvis en korridor för att ge skiftningar och liv i ytorna, samt även släpljus på väggarna. ( Belysningskonsult ) Skuggor ger en dynamik i ljuset och skapar en form. Vi tar död på alla former nu för det ska vara så ljust ända ute i hörnen. Min teori är, att vi inte är skapta för att ha ett sånt jämnt spritt ljus. Om vi ser på naturens himmelsljus så bryts det oftast av annat i naturen, löv eller saker som ger skuggverkan. Om det finns skuggor så talar det om för vår ormhjärna att det finns skydd, men under den fria himlapelaren