Sida 1(13) Delårsrapport mars 2014 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning Naturbruksförvaltningen har under årets första månader arbetat med ett intensivt omställningsarbete för att: - anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna, - utveckla verksamheten för att bli mer attraktiv för de prioriterade målgrupperna, - utveckla ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete, - samt att åtgärda de brister, anmärkningar och förelägganden skolorna fått av Skolinspektionen. Arbetet utgår från en framtagen vision, gemensamma mål och en gemensam handlingsplan som Skolinspektionen sagt sig vara mycket nöjd med. Förändringsarbetet som pågår har redan börjat ge resultat i form av en högre andel elever som visar intresse för verksamheten, en ökad vuxenutbildning, fler YH-utbildningar, fler företag som anlitar verksamheten för sin kompetensutveckling samt ett utökat samarbete med andra aktörer - inom och utanför VGR. Preliminärt ser förvaltningen också ut att vända trenden med snabbt sjunkande marknadsandelar till att istället blygsamt öka marknadsandelarna inför höstens gymnasieval. Ekonomiskt kommer 2014 att bli ett tufft år men vi räknar med att ha en budget i balans inför 2015. Målet är att vi kommer att ha en stark och efterfrågad verksamhet med hög kvalitet och aktuell kompetens från och med 2015. 2. Verksamheten Naturbruksstyrelsen är huvudman för de sex naturbruksgymnasierna Uddetorp, Sötåsen, Dingle, Nuntorp, Strömma och Svenljunga samt för den biologiska yrkeshögskolan i Skara (BYS) vilket innebär att vi är landets största anordnare av naturbruksutbildningar. Verksamheten får årligen ett uppdrag från regionutvecklingsnämnden (RUN). I detta anges tre huvudområden för naturbruksstyrelsens arbete: - att arbeta med ungdomsgymnasium - att arbeta med vuxenutbildning på olika sätt - att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen Verksamheten genomför under 2014 flera förändringar för att bättre kunna möta vårt uppdrag. Förändringarna medför påverkan inom flera områden, bland annat inom områdena personal, kvalitet och ekonomi.
Sida 2(13) Naturbruksförvaltningen arbetar systematiskt för att fånga upp och åtgärda ojämlik eller kränkande behandling inom verksamheten. Detta gäller både elever och personal. Som stöd för detta arbete har styrdokument tagits fram för att ge medarbetare underlag för ett korrekt förhållningssätt. Avseende skolornas elever utgör likabehandlingsplanen ett sådant dokument. Där fastställs det förhållningssätt som skall prägla vår verksamhet i förhållande till eleverna. Arbetsmiljön för elever vid naturbruksgymnasierna i VG-regionen ska alltid präglas av att ha en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och aldrig diskriminerad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja alla elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen på förvaltningsnivå är att se som ett övergripande dokument som alltid kompletteras av en konkret och främjande lokal Likabehandlingsplan på varje skola. Som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och internkontroll genomför vi regelbundet kvalitetsdialoger och lektionsbesök på alla skolor där samtal med elever, personal och skolledningar ger bra underlag för bedömningar och åtgärder. Elevernas rätt till individuellt anpassad undervisning, delaktighet och skolarnas värdegrundsarbete enligt skollagen har varit områden som granskats och följts upp vid dessa tillfällen. I samband med de nybyggnads-, ombyggnads och underhållsprojekt som genomförs på skolorna är rättighetsfrågorna i fokus. Efter förändringarna är entréer, administrationsutrymmen, lektionssalar, matsalar och det centrala gemensamhetsutrymmen tillgänglighetsanpassade. På samtliga skolor kommer ett tillgänglighetsanpassat boende att kunna erbjudas. Arbete med mångfald sker i den dagliga verksamheten och riktas både mot elever och personal. Mångfaldsfrågorna lyfts bl.a. i det värdegrundsarbete som finns på samtliga skolor. 2.1 Regionfullmäktiges mål Naturbruksstyrelsen kommer att arbeta aktivt med de mål som berör verksamheten. De är: Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för ett breddat och hållbart näringsliv - Inom naturbruksverksamheten är två tydliga fokus hållbarhet och samverkan med näringen. Genom utbildning och gemensamma projekt skall vi erbjuda
Sida 3(13) näringslivet utveckling och kvalitet. Att bidra till att stimulera entreprenörskap inom den gröna sektorn är ett verksamhetsområde som vi prioriterar. Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för fler jobb i Västra Götaland med utgångspunkt i regionens vision om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet - Vi genomför flera projekt med utgångspunkt i social utveckling inom ramen för de gröna näringarna. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet - Vi har under första kvartalet inlett ett utvecklingsarbete med syfte att miljöcertifiera hela verksamheten. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare - I samtliga av förvaltningens ny-, till-, ombyggnads och underhållsprojekt är tillgänglighet ett prioriterat område. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare.förvaltningen är inne i en omfattande utvecklings- och omställningsprocess med målet att ge en högkvalitativ utbildning till våra elever och vara framgångsrik i uppdraget att vara en motor inom den gröna näringen. Inom ramen för detta förbättringsarbete säkrar arbetsgivaren att samtliga medarbetare har rätt kompetens för sina befattningar. De medarbetare som har behov av att komplettera sin utbildningsbakgrund erbjuds att göra detta genom en uppdragsutbildning med förmånliga villkor. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Verksamheten präglas av det utvecklings- och förändringsarbete som nu bedrivs på flera olika plan. Till höstterminen tas elever emot enligt den profilering som det togs beslut om under 2013, och arbete pågår med att göra profileringen tydlig och attraktiv och med en tydlig koppling till behovet inom de gröna näringarna. Inom förvaltningen pågår arbete med att öka kvaliteten i verksamheten. En nyckelfaktor i detta är det systematiska kvalitetsarbetet, som under innevarande läsår har identifierat ett antal utvecklingsområden där åtgärder är påbörjade eller planerade, i takt med att organisationen och bemanningen enligt bemanningsplanen börjar att bli klar. Inför höstterminen är andelen förstahandssökande 1,53 %, vilket är en positiv utveckling jämfört med den nedgång som har varit under några år. Inför årets ansökan har arbetet med att marknadsföra utbildningarna och söka upp intresserade ungdomar delvis förändrats, till att mer möta ungdomar på de digitala arenor där ungdomar befinner sig. Det har inneburit att fler ungdomar har kommit till skolornas besöksdagar inför gymnasievalet.
Sida 4(13) En viktig plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete är gemensam läsårsplanering och gemensam schemastruktur, vilket har arbetats fram inför läsåret 14/15. Det gemensamma läsåret innebär att förvaltningen nu lever upp till de krav som finns i styrdokumenten om elevernas APL samt gymnasiearbetet, och det skapar förutsättningar för gemensam samverkan och kompetensutveckling, samt skapar mer kontinuerligt utrymme för bl.a. kvalitetsarbete inom skolorna kontinuerligt under året. I samverkan med Västfastigheter pågår ett arbete med att dels komma ikapp med det eftersatta underhållet, dels modernisera och harmonisera lärmiljöerna, i form av bl.a. lokaler och teknisk utrustning. Arbete har påbörjats ihop med det regionala branschrådet, som är förvaltningens samverkanspart för utbildningsfrågor. Samtidigt har ett uppstartsarbete i det gröna branschrådet inletts. På skolorna pågår också aktivt arbete med att utveckla skolornas roll som kompetenscentra och stöd för de gröna näringarnas utveckling, och flera aktiviteter har genomförts. Under januari beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh) om de YHutbildningar som får starta från hösten. I genomsnitt i landet godkändes ca 31 % av de sökta utbildningarna. Naturbruksförvaltningen fick 8 av 11 utbildningar godkända, dvs 73 %, vilket är ett oerhört bra resultat. Det kommer innebära en kraftig utökning av studerande inom yrkeshögskolan under nästa läsår. Även inom den kommunala vuxenutbildningen är det fler studerande under året, samtliga finansierade från kommunerna, vilket hänger samman med den statliga satsningen på yrkesvux under innevarande år, och ett stort intresse från vuxna för att läsa naturbruksutbildningar inom komvux. Det är också många vuxenstuderande som har sin hemkommun utanför Västra Götalandsregionen, framförallt på de kurser som huvudsakligen kan läsas på distans. Utifrån de mål som formulerades under våren 2013 om en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 %, och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling, har förvaltningen nu tagit steg närmare måluppfyllelse inom samtliga dessa mål. Inom förvaltningen är gemensamma VAD-mål framtagna utifrån en gemensam prioritering om vad som behöver göras, vad som är viktigast att genomföra och vad som är mest bråttom. Målen är tidsatta från 2014 och framåt. VAD-mål:
Sida 5(13) Elevernas resultat - Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen 2016 - Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt 2016 - Alla YH-elever tar ut ett examensbevis De första elever som tar ut yrkesexamen i den nya gymnasieskolan, tar studenten våren/sommaren 2014. Utifrån det betygsresultat som går att utläsa inför den sista terminen, kommer det att vara en bit kvar till målen om yrkesexamen och meritvärde. Inom YH löper samtliga utbildningar läsårsvis, vilket innebär att uppföljning av det VAD-målet görs först efter läsårsslutet. Branschsamverkan - Natur(bruks)college införs på samtliga skolor 2015 - Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna - 2014 har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Inom såväl branschsamverkan som plattform för forskning och utveckling är arbete igång avseende samtliga VAD-mål. Nöjda elever - 2016 har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/2013-2018 har skolorna inga avhopp - 2013 har skolorna 100 % nöjda elever Ett fortsatt arbete krävs för att vända nivån på avhopp, för att målet för 2016 ska nås. I elevenkäten våren 2014 uppgav 86 % av eleverna på gymnasieskolan, och 94 % av eleverna på gymnasiesärskolan att de är nöjda med utbildningen på sin skola. 2.6 Prestationer Kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i de statliga styrdokumenten och förvaltningens egna VAD-mål nås. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Målen för betygsmåtten är satta i nivå med förvaltningens VAD-mål, vilka är tidssatta till att nås till 2016.
Sida 6(13) Mått Mål 2016 Mars 2014 Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser 100 Åk 2: 67 % Åk 3: 53 % Genomsnittligt meritvärde på betygssatta kurser för samtliga årskurser 16,5 12,7 Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen 100 Ej aktuellt Andel avhopp 4 Genomströmning inom fyra år (juni 2013) 94 76,2* *E inom gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildning, G inom YH. Det finns en stor förbättringspotential inom ovan prestationsmått. Vad avser betygsresultaten så har elever med ej godkända betyg rätt att få stöd och pröva för ett godkänt betyg, vilket många elever också nyttjar under vårterminen i åk 3. Det innebär att prestationsmåttet för åk 3 kan förväntas se bättre ut vid studenten. Att elever får godkända betyg är också en förutsättning för ett högre meritvärde och för att en hög andel elever ska få en yrkesexamen. Det program som i genomsnitt har högst andel elever med lägst godkänt betyg i samtliga ämnen är naturvetenskapsprogrammet (82 %), och bland yrkesförberedande programmen livsmedelsprogrammet (67 %). Det kvantitativa prestationsmått i form av antalet elevveckor inom de olika utbildningsformerna följs upp kalenderårsvis. 3. Personal Inom personalområdet ligger fokus på att säkra HR-processerna på skolorna, att personalen ska ha den kompetens som krävs av skollagen och att personalantalet anpassas efter elevvolymen.vi genomför därför chefsutbildning inom HRområdet, en omfattande behörighetsgivande utbildningsinsats för lärarpersonal och omställningsåtgärder. 3.3 Personalvolym Antalet tillsvidareanställda har minskat från 356 personer till 328 i jämförelse med 31 mars 2013. Det har skett en minskning från 359 till 344 (dvs -15) årsarbetare jämfört med 31 mars 2013. I dessa siffror ligger till största del neddragning av medarbetare på Naturbruksgymnasiet Dingle. Även Nuntorp, Strömma och Svenljunga har haft en viss minskning av antalet årsarbetare. De ekonomiska budgetförutsättningarna gör det nödvändigt att minska antalet medarbetare ytterligare. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat relativt kraftigt i förvaltningen. Den totala sjukfrånvaron
Sida 7(13) ligger på 8,08 % jämfört med föregående års frånvaro på 5,47 %. Kvinnorna står för en högre frånvaro med 9,21 % (fg år 6,28 %) medan männen har en frånvaro på 6,29 % (fg år 4,17 %). En bakgrundsfaktor är att sjukfrånvaron i Sverige har ökat. Förvaltningen genomgår också en omfattande förändringsprocess vilket kan antas påverka sjukfrånvaron i negativ riktning. Antalet 16-åringar har minskat under det senaste åren vilket har gett ett minskat elevunderlag för skolorna, detta har medfört att förvaltningen har en övertalighetssituation vilket också kan bidra till osäkerhet och sämre välbefinnande hos medarbetarna under en period. Det är viktigt att stödja chefer och medarbetare i förändringssituationen. Förvaltningen har varit noga med att ge samtalsstöd till de medarbetare som har behov av det. Det sker stora insatser inom förvaltningen för att stärka chefernas kompetens inom i frågor som berör medarbetarna. En annan viktigt part i detta område är företagshälsovården. 3.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Prognos 2014 Dec 2013 Läkare Sjuksköterskor 45 0 0 0 Övriga 35 14 60 43 Totalt 80 14 60 43 Förvaltningens ambition är att ha låg andel kostnader för inköpta externa tjänster. Under 2014 genomförs en större omorganisation som medför att kostnaderna tillfälligt kommer att öka något. Ovanstående siffra för sjuksköterskor grundar sig dock på en felaktig kontering. Denna tjänst är inte köpt av ett bemanningsföretag utan ska ses som en verksamhetsnära tjänst. 5. Ekonomi Årets första kvartal har medfört lägre ekonomiskt utfall än föregående år. Det ackumulerade resultatet blev - 2 954 i jämförelse med - 1 380 i mars 2013. För att fortsatt ha en ekonomi i balans har flera åtgärder för att komma tillrätta med ekonomin inletts. Vi jobbar bland annat med strukturella åtgärder som bland annat innebär förändringar på personalsidan.för helåret 2014 prognostiseras ett nollresultat. 5.1 Ekonomiskt resultat Kostnader för externa konsulter förväntas minska under innevarande år då VGR-IT övertar drift för samtliga skolors IT- nätverk. Övertagandet omfattar både administrativa nät och elevnät. Förvaltningen genomför under 2014 en större omställning. Nästa läsår bedöms medföra nystart för verksamheten med nya förutsättningar. I samband med höstterminsstarten 2014 planeras därför flera aktiviteter för all personal i syfte att
Sida 8(13) skapasamhörighet och för att förmedla målsättningar och visioner för det kommande åren. Kostnadsbilden för kurser och konferenser bedöms därför bli något högre under 2014. Naturbruksförvaltningen är en konkurrensutsatt verksamhet och satsar för att öka marknadsandelarna inom ungdomsgymnasiet. Arbete pågår dessutom med att ytterligare öka antalet vuxenutbildningsveckor och att bli ett nav för de gröna näringarna. Detta arbete medför ökade marknadsföringskostnader men de förväntas också leda till än större ökningar på intäktssidan. Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 114 tkr 195 tkr Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 162 tkr 2 935 tkr Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 742 tkr 2 698 tkr Naturbruksskolorna genomför och står inför flera större förändringar. Förändringarna är resultatet av att skolorna fått minskat elevantal, att flera områden som regleras i lag måste hanteras annorlunda. Detta har i sin tur lett till att förvaltningens uppdrag från regionutvecklingsnämnden förändrats och verksamheten behöver anpassas till mer konkurrenskraftiga skolor. De omfattande omställningsåtgärderna kommer att innebära påfrestningar på förvaltningens ekonomi under 2014. På sikt kommer de dock att leda till att en mer kostnadseffektiv verksamhet med högre kvalitet. Naturbruksstyrelsens övergripande mål i ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans och för budgetåret 2014 innebär det att ett nollresultat skall uppnås. Samtliga skolledningar har deltagit aktivt i prognosarbetet och utfallet i det prognostiserade helårsresultatet bedöms som sannolikt. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Utfallet per sista mars är -2 954 tkr och medför att flera riktade åtgärder genomförs för att fortsatt ha en budget i balans. En del åtgärder påbörjades tidigare i vår och viss effekt har redan kunnat identifieras. De åtgärder som genomförs omfattar; övertidsstopp, anställningskontroll via kansliet, ökad inköpskontroll, ökad samverkan mellan skolorna samt åtgärder för att öka intäkterna avseende försåld vuxenutbildning. Åtgärderna bedöms att sammantaget medföra att förvaltningens helårsprognos blir noll.
Sida 9(13) 5.3 Eget kapital Vid ingången av 2014 var det egna kapitalet 2,3 mnkr. Både prognostiserat- och budgeterat resultat för 2014 är noll. Under 2014 planeras ingen användning av eget kapital vilket innebär att utgående eget kapital per 2014-12-31 prognostiseras till 2,4 mnkr. 5.4 Investeringar Under 2014 kommer en stor del av våra investeringar vara knutna till den investeringsplan som utgjorde en del av underlaget för det uppdrag som RUN lämnade för 2014. Det innebär att investeringar främst kommer att göras i fastighetsanknuten utrustning och möbler samt i IT-teknik. Den sammantagna investeringsnivån avseende utrustningsinvesteringar under 2014 uppskattas till 15 mnkr. Fördelningen bedöms bli enligt nedan: Under 2014 planeras investeringar i datorer/läsplattor för elever/studenter och pedagogisk personal. Detta görs för att förbättra skolornas lärplattform och erbjuda eleverna en modern och mobil pedagogik baserad på digital teknik. Dessa investeringar bedöms till 5 mnkr. Inköp av mobila simulatorer med hög kapacitet med sikte på körträning av tyngre jord- och skogsbruksmaskiner/fordon planeras. Detta kommer att ge positiva ekonomiska såväl som miljömässiga effekter. För 2014 bedöms investeringsnivå avseende dessa satsningar till 1 mnkr. Beroende av hur långt våra fastighetsprojekt hinner genomföras under året kommer investeringar i utrustning och möbler i lektionssalar och andra lärmiljöer att göras. Bedömningen är att dessa investeringar kommer att uppgå till 7 mnkr. Övriga utrustningsinvesteringar exempelvis i miljö- och energiteknik, fordon, maskiner och redskap bedöms till 2 mnkr. 6. Bokslutsdokument och noter Rapportrad Not 1 Utfall ack Budget Avv Utfall Avv ack ack ack fg ack % år Ägarintäkt 32 400 32 400 0 0% 30 232 Försäljn Utbildning 2 27 483 27 650-167 -1% 28 588 Fsg övriga tjänster 9 503 9 486 16 0% 10 359 Fsg material och varor 3 4 644 4 263 381 9% 4 809 Övriga intäkter 1 561 2 201-641 -29% 2 514
Sida 10(13) Intäkter 75 591 76 001-410 -1% 76 502 Lönekostnad -30 681-29 328-1 353-5% -30 286 Semesterlöneskuld mm -1 372-297 -1 075 - -1 516 362% Sociala avgifter -13 653-12 922-731 -6% -13 277 Övriga personalkostnader -828-693 -135-20% -724 Personalkostnader 4-46 534-43 240-3 295-8% -45 802 Köp verk.nära tjänster o utb -4 181-3 488-693 -20% -3 708 Köp av material och varor -5 624-5 079-545 -11% -6 170 Hyror -6 220-6 505 285 4% -6 385 Fastighets o energikostnader -3 935-4 525 590 13% -4 785 Förbrukning matr o inv -2 161-2 673 512 19% -1 870 Transportmedel -1 575-2 056 480 23% -1 872 Administrativa kostn -2 345-1 967-377 -19% -2 123 Övriga kostnader -3 905-4 582 677 15% -3 053 Ankomstregistrerade fakturor -427 0-427 -428 Avskrivn o finansiella poster -1 638-1 886 248 13% -1 685 Övriga kostnader 5-32 011-32 761 751 2% -32 080 Kostnader -78 545-76 001-2 544-3% -77 881 Resultat -2 954 0-2 954-1 380 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1403 1303 Löpande verksamhet Årets resultat -2 954-1 380 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 1 388 1 448 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar -363-240 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0
Sida 11(13) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital -1 929-172 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 145-141 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 3 450 4 319 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 21 829 22 551 Kassaflöde från löpande verksamhet 23 495 26 557 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1 0 Investeringsverksamhet Investeringar -100-269 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 363 240 Aktier och andelar -127-130 Kassaflöde från investeringsverksamheten 136-159 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0-1 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-1
Sida 12(13) ÅRETS KASSAFLÖDE 23 632 26 397 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar -4 915-3 934 6 18 718 22 462 Kontroll av årets kassaflöde 23 633 26 396 Differens 1-1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1403 1312 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 7 - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 20 217 21 506 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 8 3 453 3 326 Summa anläggningstillgångar 23 670 24 832 Omsättningstillgångar Förråd 14 100 14 245 Kortfristiga fordringar 16 358 19 808 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 18 718-4 915 Summa omsättningstillgångar 49 176 29 138 Summa tillgångar 72 846 53 970 Eget kapital Eget kapital 2 306 2 293 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat -2 954 12 Summa eget kapital -648 2 305 Avsättningar 0 0
Sida 13(13) Skulder Långfristiga skulder 23 556 23 556 Kortfristiga skulder 49 938 28 109 Summa skulder 73 494 51 665 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 72 846 53 970 1. Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. Antalet ungdoms elever har sjunkit i flera år och vi har inte nått upp i budgeterade nivåer. En satsning görs på höstens intag samt på att utöka antalet vuxenstuderande 3. Något högre intäkter pga höjda mjölkpriser samt några försålda inventarier. 4. Lönekostnaderna ligger högt, delvis pga av kostnadsminskningar pga omorganisationen ännu inte gett effekt och pga av att den förskjutits i tid. 5. Pga av förvaltningens svåra ekonomiska läge så sker besparingar inom de flesta områden 6. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel kommer att sjunka fram till oktober. 7. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Cirka 2 % är fordon. 8. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som Naturbruksstyrelsen levererar produkter till.