Naturbrukskansliet Anneli Ekh Tid: Måndagen den 28 april kl ca enligt program nedan

Transkript

1 KALLELSE Naturbrukskansliet Handläggare Datum Anneli Ekh Naturbruksstyrelsens ledamöter Sammanträde med naturbruksstyrelsen Tid: Måndagen den 28 april kl ca enligt program nedan Plats: Naturbruksgymnasiet Svenljunga, Sal 5 Ledamot eller facklig representant med förhinder meddelar detta till Naturbrukskansliet. Telefon , mail anneli.ekh@vgregion.se Enligt uppdrag Anneli Ekh Bilagor Föredragningslista jämte handlingar Program Samling med lunch eventuella matallergier meddelas till kansliet Sammanträde enligt föredragningslistan, inklusive kaffe POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Skövde S:ta Helenagatan 5B Växeln naturbrukskansliet@vgregion.se

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med naturbruksstyrelsen den 28 april 2014 Plats: Naturbruksgymnasiet Svenljunga Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Stellan Welin Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Föregående protokoll 2. Anteckningar från presidiemötet 3. Delårsrapport mars 2014 Diarienummer NS Internkontroll: plan för 2014 Diarienummer NS Kompletterande information kvalitetsredovisningen Diarienummer NS Kvalitetsdialog 2014 Diarienummer NS Anmälningsärenden och delegationsbeslut Diarienummer NS Övriga frågor Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:ta Helenagatan 5B Telefon: Webbplats: E-post:

3 Föredragningslista från naturbruksstyrelsen, (2) Informationsärenden A. Sökande och preliminärt antagna ht-14 Diarienummer NS B. Internkontroll: redovisning för 2013 Diarienummer NS C. Elevenkät 2014 D. Svar till Skolinspektionen E. Kompetens- och bemanningsplanen F. Utbildningsvetenskaplig kärna lärare/personal 75 hp G. Avtalsförhandlingen med kommunerna H. Breddad rekrytering/naturskola I. Markanvändning J. Naturbruk i stadsmiljö K. Karusell-projekt Rune Hegland Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Delårsrapport mars 2014 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Delårsrapport per sista mars 2014 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till årsredovisningen läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Delårsrapporten har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i områdena verksamhet, personal och ekonomi. Flera om-, till- och underhållsprojekt har inletts på naturbruksskolornas byggnader under årets första kvartal. Dessa arbeten kommer att prägla skolorna under 2014 och syftar till att få fram moderna lärmiljöer för eleverna/studenterna och bra mötesplatser där vi kan samverka med näringen. Inom personalområdet ligger fokus på att säkra HR-processerna på skolorna, att personalen ska ha den kompetens som krävs av skollagen och att personalantalet anpassas efter elevvolymen. Antalet tillsvidareanställda har minskat från 356 personer till 328 i jämförelse med 31 mars Det har skett en minskning från 359 till 344 (dvs -15) årsarbetare jämfört med 31 mars Förvaltningens ackumulerade utfall per sista mars blev tkr. Flera åtgärder har inletts för att ett prognostiserat resultat på +/- noll skall kunna uppnås för helåret. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer NS Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen

6 Sida 1(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Delårsrapport mars Sammanfattning Naturbruksförvaltningen har under årets första månader arbetat med ett intensivt omställningsarbete för att: - anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna, - utveckla verksamheten för att bli mer attraktiv för de prioriterade målgrupperna, - utveckla ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete, - samt att åtgärda de brister, anmärkningar och förelägganden skolorna fått av Skolinspektionen. Arbetet utgår från en framtagen vision, gemensamma mål och en gemensam handlingsplan som Skolinspektionen sagt sig vara mycket nöjd med. Förändringsarbetet som pågår har redan börjat ge resultat i form av en högre andel elever som visar intresse för verksamheten, en ökad vuxenutbildning, fler YH-utbildningar, fler företag som anlitar verksamheten för sin kompetensutveckling samt ett utökat samarbete med andra aktörer - inom och utanför VGR. Preliminärt ser förvaltningen också ut att vända trenden med snabbt sjunkande marknadsandelar till att istället blygsamt öka marknadsandelarna inför höstens gymnasieval. Ekonomiskt kommer 2014 att bli ett tufft år men vi räknar med att ha en budget i balans inför Målet är att vi kommer att ha en stark och efterfrågad verksamhet med hög kvalitet och aktuell kompetens från och med Verksamheten Naturbruksstyrelsen är huvudman för de sex naturbruksgymnasierna Uddetorp, Sötåsen, Dingle, Nuntorp, Strömma och Svenljunga samt för den biologiska yrkeshögskolan i Skara (BYS) vilket innebär att vi är landets största anordnare av naturbruksutbildningar. Verksamheten får årligen ett uppdrag från regionutvecklingsnämnden (RUN). I detta anges tre huvudområden för naturbruksstyrelsens arbete: - att arbeta med ungdomsgymnasium - att arbeta med vuxenutbildning på olika sätt - att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen Verksamheten genomför under 2014 flera förändringar för att bättre kunna möta vårt uppdrag. Förändringarna medför påverkan inom flera områden, bland annat inom områdena personal, kvalitet och ekonomi. Naturbruksförvaltningen arbetar systematiskt för att fånga upp och åtgärda ojämlik eller kränkande behandling inom verksamheten. Detta gäller både elever och personal. Som stöd

7 Sida 2(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen för detta arbete har styrdokument tagits fram för att ge medarbetare underlag för ett korrekt förhållningssätt. Avseende skolornas elever utgör likabehandlingsplanen ett sådant dokument. Där fastställs det förhållningssätt som skall prägla vår verksamhet i förhållande till eleverna. Arbetsmiljön för elever vid naturbruksgymnasierna i VG-regionen ska alltid präglas av att ha en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och aldrig diskriminerad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja alla elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen på förvaltningsnivå är att se som ett övergripande dokument som alltid kompletteras av en konkret och främjande lokal Likabehandlingsplan på varje skola. Som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och internkontroll genomför vi regelbundet kvalitetsdialoger och lektionsbesök på alla skolor där samtal med elever, personal och skolledningar ger bra underlag för bedömningar och åtgärder. Elevernas rätt till individuellt anpassad undervisning, delaktighet och skolarnas värdegrundsarbete enligt skollagen har varit områden som granskats och följts upp vid dessa tillfällen. I samband med de nybyggnads-, ombyggnads och underhållsprojekt som genomförs på skolorna är rättighetsfrågorna i fokus. Efter förändringarna är entréer, administrationsutrymmen, lektionssalar, matsalar och det centrala gemensamhetsutrymmen tillgänglighetsanpassade. På samtliga skolor kommer ett tillgänglighetsanpassat boende att kunna erbjudas. Arbete med mångfald sker i den dagliga verksamheten och riktas både mot elever och personal. Mångfaldsfrågorna lyfts bl.a. i det värdegrundsarbete som finns på samtliga skolor. 2.1 Regionfullmäktiges mål Naturbruksstyrelsen kommer att arbeta aktivt med de mål som berör verksamheten. De är: Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för ett breddat och hållbart näringsliv - Inom naturbruksverksamheten är två tydliga fokus hållbarhet och samverkan med näringen. Genom utbildning och gemensamma projekt skall vi erbjuda näringslivet utveckling och kvalitet. Att bidra till att stimulera entreprenörskap inom den gröna sektorn är ett verksamhetsområde som vi prioriterar. Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för fler jobb i Västra Götaland med utgångspunkt i regionens vision om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet - Vi genomför flera projekt med utgångspunkt i social utveckling inom ramen för de gröna näringarna. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet - Vi

8 Sida 3(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen har under första kvartalet inlett ett utvecklingsarbete med syfte att miljöcertifiera hela verksamheten. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare - I samtliga av förvaltningens ny-, till-, ombyggnads och underhållsprojekt är tillgänglighet ett prioriterat område. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen är inne i en omfattande utvecklings- och omställningsprocess med målet att ge en högkvalitativ utbildning till våra elever och vara framgångsrik i uppdraget att vara en motor inom den gröna näringen. Inom ramen för detta förbättringsarbete säkrar arbetsgivaren att samtliga medarbetare har rätt kompetens för sina befattningar. De medarbetare som har behov av att komplettera sin utbildningsbakgrund erbjuds att göra detta genom en uppdragsutbildning med förmånliga villkor. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Verksamheten präglas av det utvecklings- och förändringsarbete som nu bedrivs på flera olika plan. Till höstterminen tas elever emot enligt den profilering som det togs beslut om under 2013, och arbete pågår med att göra profileringen tydlig och attraktiv och med en tydlig koppling till behovet inom de gröna näringarna. Inom förvaltningen pågår arbete med att öka kvaliteten i verksamheten. En nyckelfaktor i detta är det systematiska kvalitetsarbetet, som under innevarande läsår har identifierat ett antal utvecklingsområden där åtgärder är påbörjade eller planerade, i takt med att organisationen och bemanningen enligt bemanningsplanen börjar att bli klar. Inför höstterminen är andelen förstahandssökande 1,53 %, vilket är en positiv utveckling jämfört med den nedgång som har varit under några år. Inför årets ansökan har arbetet med att marknadsföra utbildningarna och söka upp intresserade ungdomar delvis förändrats, till att mer möta ungdomar på de digitala arenor där ungdomar befinner sig. Det har inneburit att fler ungdomar har kommit till skolornas besöksdagar inför gymnasievalet. En viktig plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete är gemensam läsårsplanering och gemensam schemastruktur, vilket har arbetats fram inför läsåret 14/15. Det gemensamma läsåret innebär att förvaltningen nu lever upp till de krav som finns i styrdokumenten om elevernas APL samt gymnasiearbetet, och det skapar förutsättningar för gemensam samverkan och kompetensutveckling, samt skapar mer kontinuerligt utrymme för bl.a. kvalitetsarbete inom skolorna kontinuerligt under året. I samverkan med Västfastigheter pågår ett arbete med att dels komma ikapp med det eftersatta

9 Sida 4(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen underhållet, dels modernisera och harmonisera lärmiljöerna, i form av bl.a. lokaler och teknisk utrustning. Arbete har påbörjats ihop med det regionala branschrådet, som är förvaltningens samverkanspart för utbildningsfrågor. Samtidigt har ett uppstartsarbete i det gröna branschrådet inletts. På skolorna pågår också aktivt arbete med att utveckla skolornas roll som kompetenscentra och stöd för de gröna näringarnas utveckling, och flera aktiviteter har genomförts. Under januari beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh) om de YH-utbildningar som får starta från hösten. I genomsnitt i landet godkändes ca 31 % av de sökta utbildningarna. Naturbruksförvaltningen fick 8 av 11 utbildningar godkända, dvs 73 %, vilket är ett oerhört bra resultat. Det kommer innebära en kraftig utökning av studerande inom yrkeshögskolan under nästa läsår. Även inom den kommunala vuxenutbildningen är det fler studerande under året, samtliga finansierade från kommunerna, vilket hänger samman med den statliga satsningen på yrkesvux under innevarande år, och ett stort intresse från vuxna för att läsa naturbruksutbildningar inom komvux. Det är också många vuxenstuderande som har sin hemkommun utanför Västra Götalandsregionen, framförallt på de kurser som huvudsakligen kan läsas på distans. Utifrån de mål som formulerades under våren 2013 om en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 %, och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling, har förvaltningen nu tagit steg närmare måluppfyllelse inom samtliga dessa mål. Inom förvaltningen är gemensamma VAD-mål framtagna utifrån en gemensam prioritering om vad som behöver göras, vad som är viktigast att genomföra och vad som är mest bråttom. Målen är tidsatta från 2014 och framåt. VAD-mål: Elevernas resultat - Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt Alla YH-elever tar ut ett examensbevis De första elever som tar ut yrkesexamen i den nya gymnasieskolan, tar studenten våren/sommaren Utifrån det betygsresultat som går att utläsa inför den sista terminen, kommer det att vara en bit kvar till målen om yrkesexamen och meritvärde. Inom YH löper samtliga utbildningar läsårsvis, vilket innebär att uppföljning av det VAD-målet görs först

10 Sida 5(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen efter läsårsslutet. Branschsamverkan - Natur(bruks)college införs på samtliga skolor Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Inom såväl branschsamverkan som plattform för forskning och utveckling är arbete igång avseende samtliga VAD-mål. Nöjda elever har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/ har skolorna inga avhopp har skolorna 100 % nöjda elever Ett fortsatt arbete krävs för att vända nivån på avhopp, för att målet för 2016 ska nås. I elevenkäten våren 2014 uppgav 86 % av eleverna på gymnasieskolan, och 94 % av eleverna på gymnasiesärskolan att de är nöjda med utbildningen på sin skola. 2.6 Prestationer Kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i de statliga styrdokumenten och förvaltningens egna VAD-mål nås. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Målen för betygsmåtten är satta i nivå med förvaltningens VAD-mål, vilka är tidssatta till att nås till Mått Mål 2016 Mars 2014 Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser 100 Åk 2: 67 % Åk 3: 53 %

11 Sida 6(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Genomsnittligt meritvärde på betygssatta kurser för samtliga årskurser Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen Andel avhopp 4 16,5 12,7 100 Ej aktuellt Genomströmning inom fyra år (juni 2013) 94 76,2* *E inom gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildning, G inom YH. Det finns en stor förbättringspotential inom ovan prestationsmått. Vad avser betygsresultaten så har elever med ej godkända betyg rätt att få stöd och pröva för ett godkänt betyg, vilket många elever också nyttjar under vårterminen i åk 3. Det innebär att prestationsmåttet för åk 3 kan förväntas se bättre ut vid studenten. Att elever får godkända betyg är också en förutsättning för ett högre meritvärde och för att en hög andel elever ska få en yrkesexamen. Det program som i genomsnitt har högst andel elever med lägst godkänt betyg i samtliga ämnen är naturvetenskapsprogrammet (82 %), och bland yrkesförberedande programmen livsmedelsprogrammet (67 %). Det kvantitativa prestationsmått i form av antalet elevveckor inom de olika utbildningsformerna följs upp kalenderårsvis. 3. Personal Inom personalområdet ligger fokus på att säkra HR-processerna på skolorna, att personalen ska ha den kompetens som krävs av skollagen och att personalantalet anpassas efter elevvolymen. Vi genomför därför chefsutbildning inom HR-området, en omfattande behörighetsgivande utbildningsinsats för lärarpersonal och omställningsåtgärder. 3.3 Personalvolym Antalet tillsvidareanställda har minskat från 356 personer till 328 i jämförelse med 31 mars Det har skett en minskning från 359 till 344 (dvs -15) årsarbetare jämfört med 31 mars I dessa siffror ligger till största del neddragning av medarbetare på Naturbruksgymnasiet Dingle. Även Nuntorp, Strömma och Svenljunga har haft en viss minskning av antalet årsarbetare. De ekonomiska budgetförutsättningarna gör det nödvändigt att minska antalet medarbetare ytterligare.

12 Sida 7(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat relativt kraftigt i förvaltningen. Den totala sjukfrånvaron ligger på 8,08 % jämfört med föregående års frånvaro på 5,47 %. Kvinnorna står för en högre frånvaro med 9,21 % (fg år 6,28 %) medan männen har en frånvaro på 6,29 % (fg år 4,17 %). En bakgrundsfaktor är att sjukfrånvaron i Sverige har ökat. Förvaltningen genomgår också en omfattande förändringsprocess vilket kan antas påverka sjukfrånvaron i negativ riktning. Antalet 16-åringar har minskat under det senaste åren vilket har gett ett minskat elevunderlag för skolorna, detta har medfört att förvaltningen har en övertalighetssituation vilket också kan bidra till osäkerhet och sämre välbefinnande hos medarbetarna under en period. Det är viktigt att stödja chefer och medarbetare i förändringssituationen. Förvaltningen har varit noga med att ge samtalsstöd till de medarbetare som har behov av det. Det sker stora insatser inom förvaltningen för att stärka chefernas kompetens inom i frågor som berör medarbetarna. En annan viktigt part i detta område är företagshälsovården. 3.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Prognos 2014 Dec 2013 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Förvaltningens ambition är att ha låg andel kostnader för inköpta externa tjänster. Under 2014 genomförs en större omorganisation som medför att kostnaderna tillfälligt kommer att öka något. Ovanstående siffra för sjuksköterskor grundar sig dock på en felaktig kontering. Denna tjänst är inte köpt av ett bemanningsföretag utan ska ses som en verksamhetsnära tjänst. 5. Ekonomi Årets första kvartal har medfört lägre ekonomiskt utfall än föregående år. Det ackumulerade resultatet blev i jämförelse med i mars För att fortsatt ha en ekonomi i balans har flera åtgärder för att komma tillrätta med ekonomin inletts. Vi jobbar bland annat med strukturella åtgärder som bland annat innebär förändringar på personalsidan. För helåret 2014 prognostiseras ett nollresultat. 5.1 Ekonomiskt resultat Kostnader för externa konsulter förväntas minska under innevarande år då VGR-IT övertar drift för samtliga skolors IT- nätverk. Övertagandet omfattar både administrativa nät och

13 Sida 8(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen elevnät. Förvaltningen genomför under 2014 en större omställning. Nästa läsår bedöms medföra nystart för verksamheten med nya förutsättningar. I samband med höstterminsstarten 2014 planeras därför flera aktiviteter för all personal i syfte att skapa samhörighet och för att förmedla målsättningar och visioner för det kommande åren. Kostnadsbilden för kurser och konferenser bedöms därför bli något högre under Naturbruksförvaltningen är en konkurrensutsatt verksamhet och satsar för att öka marknadsandelarna inom ungdomsgymnasiet. Arbete pågår dessutom med att ytterligare öka antalet vuxenutbildningsveckor och att bli ett nav för de gröna näringarna. Detta arbete medför ökade marknadsföringskostnader men de förväntas också leda till än större ökningar på intäktssidan. Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart tkr 195 tkr Kurs och konferenser, konto 4611, motpart tkr tkr Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart tkr tkr Naturbruksskolorna genomför och står inför flera större förändringar. Förändringarna är resultatet av att skolorna fått minskat elevantal, att flera områden som regleras i lag måste hanteras annorlunda. Detta har i sin tur lett till att förvaltningens uppdrag från regionutvecklingsnämnden förändrats och verksamheten behöver anpassas till mer konkurrenskraftiga skolor. De omfattande omställningsåtgärderna kommer att innebära påfrestningar på förvaltningens ekonomi under På sikt kommer de dock att leda till att en mer kostnadseffektiv verksamhet med högre kvalitet. Naturbruksstyrelsens övergripande mål i ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans och för budgetåret 2014 innebär det att ett nollresultat skall uppnås. Samtliga skolledningar har deltagit aktivt i prognosarbetet och utfallet i det prognostiserade helårsresultatet bedöms som sannolikt.

14 Sida 9(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Resultaträkn ing Utfall samt helårsbedöm ning Periodens utfall Helårsresultat UtfaBudg UtfaFörändri Progn Budg UtfaAvvike Förändri ll et ll ng os et ll lse ng t.o. t.o.m t.o. t.o.m t.o. progno utfall/ per prognos/ m.. m.. m. s/ utfall budget utfall mnk r mnkr mnk r % mnkr mnkr mnk mnkr % r Statsbidrag 0,2 0,2 0,3-20,6% 1,8 0,9 2,9 0,9-36,2% Erhållna bidrag 33,2 33,331,6 5,2% 133,5133,0 126, 0,5 5,6% 4 Övriga intäkter 42,2 42,544,7-5,6% 166,3170,1 175, 3 Verksamhetens intäkter 75,6 76,076,5-1,2% 301,6304,0 304, 5-3,8-5,1% -2,4-1,0% Personalkostnader ,5-43, ,6%-171,9 180, 45,8 173,0 9 1,0-4,9% Övriga kostnader ,4-30, ,1%-122,8 117, 30,4 123,5 2 0,7 4,7% Avskrivningar -1,4-1,7-1,4-4,1% -6,0-6,7-5,8 0,0 3,1% - Verksamhetens - kostnader 78,3-75, ,8%-300,7 303, 77,6 303,1 9 1,8-1,1% Finansiella -0,2-0,2-0,2-0,8-0,9-0,6 0,0 intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -3,0 0,0-1,4 0,1 0,0 0,0-0,6

15 Sida 10(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Utfallet per sista mars är tkr och medför att flera riktade åtgärder genomförs för att fortsatt ha en budget i balans. En del åtgärder påbörjades tidigare i vår och viss effekt har redan kunnat identifieras. De åtgärder som genomförs omfattar; övertidsstopp, anställningskontroll via kansliet, ökad inköpskontroll, ökad samverkan mellan skolorna samt åtgärder för att öka intäkterna avseende försåld vuxenutbildning. Åtgärderna bedöms att sammantaget medföra att förvaltningens helårsprognos blir noll. 5.3 Eget kapital Vid ingången av 2014 var det egna kapitalet 2,3 mnkr. Både prognostiserat- och budgeterat resultat för 2014 är noll. Under 2014 planeras ingen användning av eget kapital vilket innebär att utgående eget kapital per prognostiseras till 2,4 mnkr. 5.4 Investeringar Under 2014 kommer en stor del av våra investeringar vara knutna till den investeringsplan som utgjorde en del av underlaget för det uppdrag som RUN lämnade för Det innebär att investeringar främst kommer att göras i fastighetsanknuten utrustning och möbler samt i IT-teknik. Den sammantagna investeringsnivån avseende utrustningsinvesteringar under 2014 uppskattas till 15 mnkr. Fördelningen bedöms bli enligt nedan: Under 2014 planeras investeringar i datorer/läsplattor för elever/studenter och pedagogisk personal. Detta görs för att förbättra skolornas lärplattform och erbjuda eleverna en modern och mobil pedagogik baserad på digital teknik. Dessa investeringar bedöms till 5 mnkr. Inköp av mobila simulatorer med hög kapacitet med sikte på körträning av tyngre jord- och skogsbruksmaskiner/fordon planeras. Detta kommer att ge positiva ekonomiska såväl som miljömässiga effekter. För 2014 bedöms investeringsnivå avseende dessa satsningar till 1 mnkr. Beroende av hur långt våra fastighetsprojekt hinner genomföras under året kommer

16 Sida 11(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen investeringar i utrustning och möbler i lektionssalar och andra lärmiljöer att göras. Bedömningen är att dessa investeringar kommer att uppgå till 7 mnkr. Övriga utrustningsinvesteringar exempelvis i miljö- och energiteknik, fordon, maskiner och redskap bedöms till 2 mnkr. 6. Bokslutsdokument och noter Rapportrad Not 1 Utfall ack Budget Avv Utfall Avv ack ack ack fg ack % år Ägarintäkt % Försäljn Utbildning % Fsg övriga tjänster % Fsg material och varor % Övriga intäkter % Intäkter % Lönekostnad % Semesterlöneskuld mm % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % -724 Personalkostnader % Köp verk.nära tjänster o utb % Köp av material och varor % Hyror % Fastighets o energikostnader % Förbrukning matr o inv % Transportmedel % Administrativa kostn % Övriga kostnader % Ankomstregistrerade fakturor Avskrivn o finansiella poster %

17 Sida 12(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Övriga kostnader % Kostnader % Resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1 0 Investeringsverksamhet

18 Sida 13(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0-1 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0-1 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 1-1 Not Utfall Utfall Balansräkning

19 Sida 14(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 7 - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. Antalet ungdomselever har sjunkit i flera år och vi har inte nått upp i budgeterade nivåer. En satsning görs på höstens intag samt på att utöka antalet vuxenstuderande 3. Något högre intäkter pga höjda mjölkpriser samt några försålda inventarier. 4. Lönekostnaderna ligger högt, delvis pga av att kostnadsminskningar till följd av att omorganisationen ännu inte gett full effekt och av att den förskjutits i tid.

20 Sida 15(15) Datum Diarienummer Naturbruksstyrelsen 5. Pga av förvaltningens svåra ekonomiska läge så sker besparingar inom de flesta områden 6. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel kommer att sjunka fram till oktober. 7. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Cirka 2 % är fordon. 8. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som Naturbruksstyrelsen levererar produkter till.

21 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: liselott.moll@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Intern kontroll 2014 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Internkontrollplanen 2014 fastställs. 2. En revidering av internkontrollplanen görs i samband med budgetarbetet inför Sammanfattning av ärendet Styrelsen ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. (Kommunallagen 6 kap 7.) Inom Västra Götalandsregionen har ägarutskottet fastställt riktlinjer för intern kontroll I riktlinjerna beskrivs bl.a. arbetsgången för intern kontroll. Beslut om internkontrollplanen ska tas i samband med budgetarbetet. Senast i samband med bokslutsarbetet ska internkontrollen följas upp av styrelsen, och det ska också integreras i det ordinarie uppföljningssystemet som används inom regionen. Internkontrollplanen utgörs av en risk- och sårbarhetsanalys och av en kontrollplan. Riskanalysen genomförs utifrån verksamhetens samlade uppdrag. I analysen görs en riskvärdering, som ligger till grund för kontroll och styrningsåtgärder. I planen ska det också framgå när återrapportering ska göras till styrelsen. Risk- och sårbarhetsanalys I riskanalysen har en riskmatris använts för att beskriva olika risker och för att skatta deras sannolikhet och konsekvens. Riskbedömning syftar främst till att föregripa eventuella risker redan innan de inträffar. När riskerna är identifierade är det viktigt att bedöma hur sannolikt det är att de inträffar och vilka konsekvenser de kan medföra. Det kan ske med fyra nivåer: - Allvarlig konsekvenserna av ett fel är så stort att felet inte får inträffa Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

22 Datum (2) Diarienummer NS Kännbar konsekvenserna av ett fel är av den arten att den uppfattas som besvärande för intressenterna - Lindrig konsekvenserna av ett fel uppfattas som liten för intressenterna - Försumbar konsekvensen av ett fel är obetydlig för intressenterna Risk kan uttryckas som sannolikheten för att ett fel uppstår: - Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig att fel uppstår - Mindre sannolik risken är liten att fel uppstår - Möjlig det finns risk att fel uppstår - Sannolik det är mycket möjligt att fel uppstår Genom värdering av möjliga konsekvenser och sannolikheten för fel kan riskerna värderas enligt följande matris: Konsekv ens Allvarlig Kännbar Lindrig Försumb ar Sannolik het Osanno lik Mind re sanno lik Möj lig Sanno lik Värdering kan göras enligt följande: Värde 1-3: inget agerande krävs, vi accepterar riskerna Värde 4-8: risken bör hållas under uppsikt Värde 9-12: risken bör reduceras, och tas med i kommande internkontrollplan Värde 13-16: direkt åtgärd krävs, risken bör minimeras I riskanalysen har 8 riskområden identifierats som nödvändiga att arbeta vidare med i kontrollplanen. Dessa kommer att återrapporteras till styrelsen i samband med höstens budgetarbete, då riskanalysen och kontrollplanen revideras för att följa arbetsgången i regionens riktlinjer. Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys

23 Risk och konsekvensanalys med kontrollplan för naturbruksförvaltningen 2014 Konsekvens Risk för att konsekvens uppstår Försumbar = 1 konsekvensen är obetydlig Osannolik = 1 konsekvenserna uppfattas som Lindrig = 2 liten Mindre sannolik = 2 konsekvenserna uppfattas som Kännbar = 3 "besvärande" Möjlig = 3 konsekvenserna är så stora att Allvarlig = 4 de inte får inträffa Sannolik = 4 Värderingen beräknas som konsekvens * risk. Värden som är 9 eller högre innebär att risken bör reduceras, och tas med i kommande internkontrollplan. Värden om 13 elle innebär att direkt åtgärd krävs för att minimera risken. Risk Konsekvens Risk Sammanvägd värdering Ekonomiskt underskott för Skolinspektionen gör fortsatt uppföljning/åtgärder efter svaret den 16 april Otillräckliga resultat hos eleverna (eleverna klarar inte målen för kurserna) Förstahandssökande minskar Åtgärder Skärpt kostnadskontroll. Anställnings och övertidsstopp, med särskild prövning av HR chef. Utöka vuxenutbildningarna. Öka samverkan mellan skolorna. Översyn av bemanningen utifrån sökandesiffrorna inför höstterminen. Fortsatt implementering och ev. uppdatering av den handlingsplan som fastställdes på chefsmöte i januari. Lärgrupper för pedagogisk utveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet med t.ex. lektionsbesök. Utbildning "Utbildningsvetenskaplig kärna" för personal som saknar pedagogisk utbildning, där även chefer kommer att delta. Prova på dagar under omvalsperioden.kulturanalys av skolorna; vad förmedlar skolorna, vilka målgrupper attraheras?

24 Kompetensbrist inför höstterminen Arbetet med vuxenutbildning kommer inte igång på alla skolor (utifrån vårt uppdrag, och utifrån att klara ekonomin) Arbetet med kompetenscentrauppdraget kommer inte igång på alla skolor Samverkan om kompetenser mellan skolor. Identifiera ev. bristområden under våren (vid bemanning av bemanningsplanen) för att kunna förbereda rekrytering eller samverkan om kompetenser. Skapa en struktur på skolorna som ger möjlighet att arbeta med att utforma utbilldningar, rekrytera till och genomföra utbildningar på skolan. Använda de goda exempel som finns inom förvaltningen, för att ta del av arbetssätt och erfarenheter som fungerar. Skapa en struktur på skolorna som ger möjlighet att arbeta med att utforma utbilldningar, rekrytera till och genomföra utbildningar på skolan. Använda de goda exempel som finns inom förvaltningen, för att ta del av arbetssätt och erfarenheter som fungerar. För låg kunskapsnivå inom organisationen om våra styrdokument Svårigheter att lösa ut chefsuppdraget fullt ut inom organisationen, pga hård arbetsbelastning Viss omfördelning av arbetsuppgifter i och med bemanningsplanen kan göra att dessa faller mellan stolarna eller skapa osäkerhet kring fullgörandet av arbetsuppgifterna, kan då påverka både kostnader och kvalitet Sämre engagemang/förtroende hos personalen Otillräcklig samverkan mellan skolorna för att klara uppdraget (samverkan om personal, inom vux mm) Acceptans och implementering av gemensam schemastruktur Arbetet i lärgrupper utgår från styrdokumenten. Den utbildning som startar hösten 2014 för lärare som inte har pedagogisk utbildning, där också chefer kommer att delta, kommer att fokusera på det pedagogiska uppdraget utifrån styrdokumenten.

25 Arbetsrättsliga konflikter (pga övergången till AB) Ökning av övertid/mertid utifrån en lägre bemanning och att vi går ifrån bilaga M Kvaliteten på djurskydd mm i våra driftsenheter minskar/rutiner tappas i samband med att nya organisationen införs Initial utökad bemanning och kompetens på fritiden Avhoppen (elever) ökar Tillgången till speciallärare och specialpedagoger för såväl gy och gys Miljöpåverkan pga bla sämre ekonomi och ökat resande 2 1 2

26 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: liselott.moll@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Kompletterande info kvalitetsredovisningen Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Skolorna uppmanas att beakta rutinen för anmälan av kränkningar till huvudmannen och säkra att kränkningsärenden dokumenteras, utreds, att åtgärder vidtas och att anmälan görs. 2. Skolorna ska, i samverkan med kansliet, fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på respektive skola, med särskilt fokus på åtgärder för förbättring och på att utveckla arbetet med kunskapsuppföljning som underlag för förbättringsarbete. 3. Rektorerna uppmanas komma in med ärendena i tid till naturbrukskansliet. 4. Sammanställningen av skolornas kvalitetsdokumentation efter höstterminen 2013 läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I enlighet med förvaltningens kvalitetshjul ska det systematiska kvalitetsarbetet löpande dokumenteras. Det innebär, att dokumentation av kvalitetsarbetet ska göras och lämnas till kansliet och till styrelsen två gånger om året; efter första terminen i samband med årsbokslutet, och efter läsårsslut. Dokumentationen ska bestå av uppföljning, analys och åtgärder för förbättring, och dokumentationen ska följa en fastställd struktur. På styrelsemötet 4 februari behandlades förvaltningens dokumentation av kvalitetsarbetet. I bilaga återfinns en sammanställning av skolornas kvalitetsredovisningar. Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef Bilaga Sammanställning av skolornas kvalitetsredovisningar Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

27 Sammanställning av skolornas kvalitetsdokumentation, efter höstterminen 2013 I enlighet med förvaltningens kvalitetshjul ska det systematiska kvalitetsarbetet löpande dokumenteras. Det innebär, att dokumentation av kvalitetsarbetet ska göras och lämnas till kansliet och till styrelsen två gånger om året; efter första terminen i samband med årsbokslutet, och efter läsårsslut. Dokumentationen ska bestå av uppföljning, analys och åtgärder för förbättring, och dokumentationen ska följa en fastställd struktur. 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 1.1 arbetsmiljökartläggning med handlingsplan Arbetsmiljökartläggning med handlingsplan har genomförts eller påbörjats på de flesta skolor. Under året kommer en gemensam struktur och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet att tas fram. Från skolornas kvalitetsredovisningar: Dingle har under våren 2013 genomfört kartläggning av arbetsmiljön. Under hösten har arbetet fokuserats på de förbättringsområden som kartläggningen visade; att upprätta strukturer som schema, APT, samverkansgrupp, facklig tid mm. På Nuntorp har arbetsmiljökartläggning påbörjats men avbrutits p.g.a. sjukdom. Strömma arbetar med säkert bondförnuft i undervisningen, brandskydd, trygghet på internatet och med arbetsmiljö och säkerhet inom kursen Naturbruk. Sötåsen har genomfört aktiviteter som riktar sig till både personal och elever. Skyddsrond, skyddskommitté och riskbedömning av arbetsplatsen är exempel på återkommande aktiviteter. Skolan har ett förslag på årshjul över SAM, men det är inte beslutat i ledningsgruppen ännu. Uddetorp: Rutin för arbetsmiljökartläggning med handlingsplan är uppdaterad och finns för SAM. 2. Värdegrundsplattform och likabehandlingsplan Skolorna har trygghetsgrupper som träffas regelbundet, och eleverna som ingår i trygghetsgrupperna utgör också ofta skolans elevskyddsombud. Många skolor har nämnt att det gemensamma arbetet med att ta fram och definiera innebörden av förvaltningens värdeord under en dag i höstas har känts viktigt och meningsfullt. Under de kvalitetsdialoger som styrelsen har genomfört i februari/mars har det varit genomgående att det finns ett generellt behov på skolorna av fortsatt arbete med värdegrundsfrågor, likabehandling och allas lika värde. sida 1

28 2.1 anmälan kränkande behandling Det har inkommit totalt fyra anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen från skolorna under innevarande läsår. Flera av skolorna har enstaka kränkningsärenden, några av skolorna har inga dokumenterade ärenden under läsåret. Dingle har dokumenterat två kränkningsärenden. Åtgärder har vidtagits och konflikterna har klingat av. Nuntorp och Svenljunga har en anmälan vardera om kränkning. På Strömma har anmälan om kränkande behandling inte upprättats. Skolan misstänker att det ändå har förekommit händelser som enligt lagstiftningen skulle kunna utgöra grund för anmälan, utredning och åtgärder. Sötåsen använder avvikelse/tillbudsrapporteringen för att fånga upp kränkningar. Under 2013 fanns 41 avvikelser som gäller elever och 2 för vuxna. Uddetorp har inga dokumenterade kränkningsärenden. 3. Elevstödsarbetet 3.1 anmälningar till socialtjänst Om skolan misstänker missbruk, drogpåverkan, innehav av alkohol eller narkotikaklassade medel på skolan/internatet hos en omyndig elev, eller att eleven på annat sätt far illa, ska anmälan göras till socialtjänsten i elevens hemkommun. Totalt har 14 anmälningar gjort på fyra av skolorna. Dingle har gjort 7 anmälningar till socialtjänsten i olika kommuner. I ett par fall har det varit återkommande anmälningar. Flera ärenden har lett till att eleven har omhändertagits och därmed skrivits ut ur skolan. Nuntorp och Uddetorp har 1 anmälan vardera, Sötåsen 5 anmälningar och Strömma ingen anmälan. 3.2 polisanmälningar Under 2013 har Dingle gjort 9 polisanmälningar. Skolan har anmält langning från externa vuxna, inbrott, skadegörelse och sabotage. Samtliga utredningar har lagts ner. Nuntorp har gjort två polisanmälningar om inbrott i kiosk respektive kök. Sötåsen har 3 polisanmälningar. Strömma och Uddetorp har inga anmälningar. sida 2

29 4. Frånvaro 4.1 ogiltig frånvaro Frånvaroredovisningen är inte igång fullt ut på samtliga skolor. Statistik har endast redovisats från två skolor, Nuntorp och Uddetorp. På Dingle har man identifierat att man behöver bli bättre på att följa de rutiner som finns när det gäller elevernas frånvaro, och rutiner och metoder ska ses över under våren 14. På Strömma anges att den ogiltiga frånvaron från undervisningen är generellt låg, och utgörs av ett fåtal elever. Dessa fångas upp i elevhälsoarbetet och åtgärder och insatser sätts in snabbt. Nuntorp: gy 4,03 % gys 0 % Uddetorp: gy 2,08 % (åk 3: 2,2, åk 2: 2,3, åk 1: 1,8) 4.2 avhopp Strömma har redovisat orsaker till avhoppen under 2013; skoltrött/vill börja arbeta, byte till annan skola inom förvaltningen, trivs inte/jobbigt att pendla, byte av utbildningsprogram, sjukdom, flytt. Avhopp under 2013: Dingle vårterminen 8 flickor, 1 pojke höstterminen 13 flickor, 1 pojke Flera av avhoppen hänger ihop med skolans socialtjänstanmälningar. Nuntorp: gy 3 flickor, 2 pojkar Gys 1 flicka, 1 pojke Strömma: Uddetorp 9 avhopp 12 flickor, 3 pojke Svenljunga och Sötåsen har inte redovisat avhopp. 5. Klagomålshantering (SL 4 kap. 7 8 ) Ingen av skolorna har redovisat att klagomål har anmälts enligt den rutin för klagomålshantering som förvaltningen har. På styrelsens kvalitetsdialoger under februari/mars har eleverna informerats om rutinen. I många fall har eleverna inte känt till att de kan anmäla klagomål till huvudmannen, men däremot är eleverna i de allra flesta fall förtrogna med hur de kan hantera och anmäla synpunkter de har på utbildningen inom skolans organisation. sida 3

30 På Dingle har man identifierat de klagomål (muntliga) som har varit tydligast och mest frekvent gällande dålig internetåtkomst på internaten och i lektionssalar och bibliotek, men det har även handlat om kalla klassrum och internatsrum. Fler noder har monterats allteftersom och klagomålen har minskat, och skolan har förbättrat information om hur avvikelser ska anmälas så åtgärder kan vidtas. Nuntorp, Strömma, Sötåsen, Uddetorp: inga ärenden. 6. Disciplinära åtgärder (skollagen 5 kap) På Dingle har två disciplinära åtgärder vidtagits som handlar om att elever fått gå ut från klassrummet för att klassen ska få studiero. 6.1 Beslut om avstängningar (SL 5 kap ) På Dingle har en elev stängts av från undervisningen och från internatet i två veckor, p.g.a. att denne var en fara för sig själv och andra. Polisanmälan och anmälan till socialtjänst gjordes i samband med detta. Nuntorp, Strömma, Sötåsen, Uddetorp har inga avstängningar. 7. Pedagogisk utveckling 7.1 Kunskapsuppföljning/betygsresultat På skolorna har i vissa delar uppföljning av betygsresultat genomförts. Uppföljningen har främst fokuserat på elever med betyget F, inom en inriktning eller en årskurs. Gemensam statistik per skola, årskurs, kön och kurs har tagits fram ur det elevadministrativa systemet och delgetts rektorerna. På Dingle har man följt upp yrkesprov för hästskötare och karaktärsämnen inom häst. Inom djurvård har betygsresultaten diskuterats under arbetslagsmötena. Arbetslaget har analyserat betygsresultaten, framförallt betyget F/E, i flera kurser. Inom trädgård följs kunskaperna upp kontinuerligt i samtal och praktiskt arbete tillsammans med eleverna. På vuxeneleverna ställs högre krav på att de själva ska bedöma sina prestationer. På Nuntorp konstaterar man att många elever med betyg F i åk 3 försöker ta igen sina betyg innan studenten, och att det därför blir missvisande att mäta mitt i läsåret. I åk 2 har många elever personliga problem som påverkar skolarbetet. Skolan arbetar långsiktigt med att hjälpa och stödja denna årskull extra mycket. Skolan har minimerat antalet inställda lektioner under läsåret vilket bör påverka studieresultatet på sikt. På Strömma konstaterar man att 91,9 % av eleverna lämnade skolan med fullständigt slutbetyg 2013, resterande elever fick ett samlat betygsdokument. Den genomsnittliga betygspoängen låg på 13,5. På Svenljunga följer undervisande personal upp och utvärderar sin undervisning och elevernas studieresultat tillsammans med eleverna under de olika kursernas genomförande. I arbetslagen diskuterar man gemensamt den aktuella studiesituationen för elever i verksamheten. sida 4

31 På Sötåsen är en betygsuppföljning gjord med åk 3 i december. En konsekvens av det resultatet är bland annat att skolan kommer att erbjuda extramöjligheter för eleverna att på kvällstid kunna träffa lärare inom SO ämnen och naturvetenskapliga ämnen för att kunna komplettera och också höja betyg. Uddetorp redovisar i kvalitetsdokumentationen en sammanställning av betygsresultat. 7.2 lektionsbesök (av rektor, lärare) I kvalitetshjulet finns lektionsbesök som görs av dels kansliet, men också rektors och lärares lektionsbesök ligger i årshjulet. På de flesta skolorna har rektorerna påbörjat arbetet med att genomföra lektionsbesök, på ett par skolor har även lärare genomfört besök hos varandra. Några skolor har rektorer som har tillträtt under hösten, vilket kan vara en orsak till att besöken ännu inte är igång fullt ut. 7.3 elevråd/elevkår/elevdemokrati Samtliga skolor förutom Strömma har elevråd. På Strömma är eleverna organiserade i elevkår, vilket särskilt skolinspektionen hade synpunkter på, och menade att andra forum för elevinflytande då också bör finnas. På Dingle finns förutom elevråd även matråd, inriktningsråd och programråd. Eleverna kan påverka upplägget på lektionerna, och innehållet i kursen kan delvis anpassas efter elevernas önskemål. Varierad redovisningsform av kursmoment beroende på elevernas önskemål. Eleverna får ta större ansvar i åk 3 än i åk 1. Klassråden bedöms som viktiga och skolan har ett väl fungerande elevråd samt trygghetsråd. På Nuntorp finns elevmedverkan i fackligt samråd och programrådet. Elevrådsmöten hålls varannan vecka och klassråd varje månad. På Strömma är eleverna organiserade i en elevkår. Skolan funderar på att ta upp en diskussion med eleverna om att i stället organisera elevdemokratiarbetet via ett elevråd i framtiden. På Uddetorp är elevrådet aktivt. Rektor har varit med på hälften av mötena, elevhemsföreståndaren har varit med på samtliga möten. 7.4 betyg och bedömning (arbetet med, på skolan) På Dingle arbetar arbetslaget inom häst med minutsamtal för självbedömning och med formativ bedömning. Betygssättning, bl.a. tolkning av värdeord och formativ bedömning har diskuterats på arbetslagsmöten inom djurvård. På Nuntorp har pedagogiskt café om betyg och bedömning genomförts, samt har diskuterats på två möten med personalen. sida 5