Rapport från utvärdering av JENSEN Education Vuxenutbildning 7 november 11 november 2011

TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (20) 2012-01-25XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LEA SAHLIN STUDIE - OCH YRKESVÄGLE DARE NACKA Rapport från utvärdering av JENSEN Education Vuxenutbildning 7 november 11 november 2011 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 3 A www.stockholm.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 10 Bedömning och betygssättning... 14 Övrigt... 16 Områden att utveckla... 18 SAMMANFATTANDE ANALYS... 20

3 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan beskrivs den metod som uppföljningsenheten i Stockholms stad tillämpar vid utvärderingsuppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i samarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Upplands Väsby, Tyresö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningsenheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granska hur skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, personal och skolledning. Vid distansutbildning genomförs intervjuerna i regel per telefon. observera verksamheten och göra lektionsbesök. Vid distansutbildning granskas även lärportalen i viss utsträckning. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella styrdokument. Förutom detta granskar vi skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholms stads uppföljningsenhet granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Utvärderingen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men även andra områden kan kommenteras om det finns starka skäl till det. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån skollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning samt utifrån forskningsresultat inom området. Beträffande ledarskap granskas inom detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande. Kunskaper, utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Dessutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forskningsresultat med relevans för dessa mål och riktlinjer. Bedömning och betygssättning Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning. Granskningen av bedömning och betygssättning sker på ett sådant sätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunskaper, utveckling och lärande. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt accepterade forskningsresultat.

5 BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /skola Planerat antal poäng innevarande halvår/antal studerande 2 Utbildningsinriktning Lokaler Personal inom skolan/företaget JENSEN Education Vuxen- utbildning 118 882 poäng/ 1163 studerande Gymnasiala kurser inom allmänna ämnen och yrkesämnen Karlbergsväg 77, Stockholm (Birkastan) Cirka 45 Företag/skola JENSEN Education innehåller fyra affärsområden: förskola, skola, gymnasium och vuxenutbildning. Inom affärsområdet JENSEN Education Vuxenutbildning ingår kommunal vuxenutbildning, uppdragsutbildning, jobbcoachverksamhet och yrkeshögskola. Vår utvärdering avser kommunal vuxenutbildning på entreprenad inom affärsområdet JENSEN Education Vuxenutbildning. Utbildning Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen samt gymnasiala yrkeskurser sammanhållna i yrkespaket : Administratör 400 p (p=poäng), Barnskötare 800 p, Ekonomiassistent 800 p, Hotellreceptionist 800 p, HR-assistent 800 p (HR=Human Relations), IT-support 600 p, Naturvetenskapligt basår 800 p, Nätverkstekniker 800 p, Omvårdnad 1350 p, Personlig assistent 800 p, Programmerare 800 p, Receptionist 400 p, Starta eget 400 p, Säljare 400 p, Turistvärd 400 p. Huvuddelen av den gymnasiala vuxenutbildningen sker på distans, 75-80 procent. 20-25 procent deltar i klassrumsundervisning på Karlbergsvägen. Alla yrkeskurser förutom datautbildningarna sker på distans. I samma byggnad har JENSEN Education Vuxenutbildning även uppdragsutbildning, jobbcoachverksamhet och yrkeshögskola. Sfi har sina lokaler i Kista. 2 Antal poäng avser planerat antal verksamhetspoäng innevarande halvår och antal studerande avser antal personer som studerar den tiden från projektkommunerna, oavsett i vilken omfattning dessa personer studerar (deltid/heltid).

6 Studerande JENSEN Education AB hade kallat studerande motsvarande 213 750 poäng till höstens studier, men antalet poäng för de studerande som verkligen bedriver studier under hösten sjönk till 118 882 poäng fördelat på 1163 studerande. Personal Cirka 45 medarbetare inom JENSEN Education Vuxenutbildning: Administrativa chefen ansvarar för cirka 15 medarbetare, utbildningschefen ansvarar för cirka 15 lärare + 15 lärare på distans och 0,5 studie- och yrkesvägledare för vuxenutbildningen. Lokaler JENSEN Education Vuxenutbildning har sina lokaler på Karlbergsvägen 77, där administration och lärare har sina lokaler. Här återfinns även den klassrumsundervisning som företaget bedriver inom vuxenutbildningen. Sfiverksamheten håller till i Kista. Ledningsorganisation Ledarna inom affärsområdet JENSEN Education Vuxenutbildning träffas på affärsområdesmöten varje månad då gemensamma frågeställningar om exempelvis organisation och kvalitet dryftas. Mötena utgör också en viktig informationskanal mellan högsta ledningen och ledarna inom affärsområdet. Såväl affärsområdeschefen som utbildningschefen på JENSEN Education Vuxenutbildning är nya och har tillträtt sina tjänster i höst. Dessutom finns en arbetslagsledare som tjänstgör på deltid och som undervisar resten av sin tid. Arbetslagsledaren har huvudsakligen administrativa och informativa uppgifter gentemot lärarna. Personalgrupperingar och mötesstruktur Personalen har lärarmöten en timme för de lärare som arbetar på plats på Karlbergsvägen varje vecka i början av terminen och sedan varannan vecka eller vid behov. Därutöver har man en lärarkonferens en och en halv timme varje månad då större pedagogiska frågor dryftas. Distanslärarna är alltid välkomna på mötena. De får protokoll från mötena och oftast deltar någon av distanslärarna på lärarkonferenserna. Utbildningschefen skriver ett veckobrev varje vecka med information om verksamheten som når alla lärare, inklusive distanslärarna. En gång per år sker företagsgemensamma möten då alla medarbetare inom alla affärsområden deltar.

7 Övrigt JENSEN Education Vuxenutbildning har ansökt om betygsrätt hos Skolinspektionen, men ansökan har inte behandlats ännu.

8 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag är att granska och utvärdera enhetens resultat. Med resultat menar vi enhetens förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Sammanställningen av styrkor, svagheter och utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetsarbete (Organisation, dokumentation, skolledningens pedagogiska ledarskap etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Företaget har en tydlig koncernstruktur med tydliga ansvarsområden och en tydlig mötesstruktur. Koncernen har fem tydliga huvudområden som man systematiskt följer upp i kvalitetsarbetet månadsvis: kundnöjdhet, kvalitet, ekonomi, tillväxt, medarbetarnöjdhet. Företaget utvärderar verksamheten ofta, allmän studerandeenkät genomförs två gånger per termin och kursutvärdering görs efter varje kurs. Företaget har oftast bra svarsfrekvens på enkäterna, 75-80 procent. Den nya utbildningschefen har hunnit ha utvecklingssamtal med alla lärare under de första månaderna på tjänsten och även haft samtal per telefon med distanslärarna. Den nya utbildningschefen skriver veckobrev till alla medarbetare, vilket uppskattas.

9 Den nya affärsområdeschefen, som också just har tillträtt sin tjänst, planerar att ytterligare strukturera upp det systematiska kvalitetsarbetet och stärka det pedagogiska inslaget i sitt ledarskap. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Någon form av samlad kvalitetsredovisning för affärsområdet JENSEN Education Vuxenutbildning och den kommunala vuxenutbildningen finns inte idag. Detta arbete ska förbättras och ingår i den nya affärsområdeschefens och utbildningschefens uppdrag; idag görs kvalitetsredovisning enbart för varje kommun och ingen samlad bild ges inom hela utbildningsföretaget. Systematisk redovisning av olika studieresultat, enkätresultat, studieavbrott eller lärarbehörighet saknas inom affärsområdet och den kommunala vuxenutbildningen. Det sker inte heller någon systematisk redovisning och diskussion med lärare eller studerande om olika typer av resultat. Lokala arbetsplaner som ett aktivt planeringsverktyg saknas idag för hela affärsområdet JENSEN Education Vuxenutbildning och för den kommunala vuxenutbildningen. Lärare och studerande deltar sällan i arbetet med kvalitetsredovisning och arbetsplan. Det pedagogiska ledarskapet är inte systematiskt; lektionsbesök har ännu inte genomförts hos alla och plattformsbesök av lärares arbete på plattformen genomförs inte heller systematiskt. De många distanslärarna (cirka 30) jobbar ofta.de deltar inte regelbundet i lärarmöten och är svåra att nå med information och att få delaktiga i utvecklandet av undervisningen på företaget. Någon utvecklingsplan för lärarnas kompetensutveckling finns inte, vare sig på gruppnivå eller på individuell nivå. Vissa lärare skulle vilja ha mer kompetensutveckling i hur man använder databärande media i sin distansundervisning. Den relativt snabba personalomsättningen på chefsnivån inom JENSEN Education Vuxenutbildning har inneburit att flera planerade åtgärder inte har hunnit verkställas som planerat. Som exempel kan nämnas det systematiska kvalitetsarbetet och den nya utbildningschefens planer på att göra lektionsbesök och att även följa upp distanslärarnas verksamhet i den nätbaserade undervisningen. Detta har den nya ledningen inte hunnit påbörja ännu. Nästan inga lärare och inga studerande som vi talat med känner till att det finns en kommunal rektor som enligt skollagen är ansvarig för

10 kommunal vuxenutbildning på entreprenad och de vet således inte vem som är ansvarig rektor och vem de ska vända sig till i de frågor som är rektors ansvar. Endast någon enstaka lärare känner till att en kommunal rektor har besökt skolan. Dennes ansvarsområde är dock okänt för skolans lärare och de studerande som vi har talat med. Kunskaper, utveckling och lärande (Betygsbaserade kunskapsresultat, lärande, distansundervisning, informations- och kommunikationsteknik, studerande i behov av särskilt stöd, validering, arbetsplatsförlagd utbildning etc) Andel studerande från projektkommunerna som uppnått minst betyget Godkänd inom JENSEN Education Vuxenutbildning läsåret 2010/11 Skola/företag JENSEN Education Vuxenutbildning Gymnasial vux 82% 87% 3 Riket, totalt JENSEN Education Vuxenutbildning har en något lägre andel studerande som uppnår minst betyget Godkänd jämfört med riket totalt; detta trots att andel studieavbrott är mycket hög enligt det sätt att räkna avbrott som företaget använder (se Övrigt sid 16). Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: De studerande uppskattar möjligheten till distansstudier. Vissa studerande skulle dock gärna se att distansmodellen kompletterades med någon form av klassrumsundervisning. De studerande trivs och tycker att de lär sig bra; detta gäller både klassrum och distans. De studerande tycker att de har kunniga och engagerade lärare. Särskilt gäller detta klassrumsundervisningen, men även de studerande vi talat med som studerade på distans var nöjda. De studerande tycker att lärplattformen är tydlig och fungerar väl. 3 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Riksnivå, Tabell 2

11 Skolan håller på att utveckla en ny lärplattform som ska tas i bruk nästa år, förhoppningsvis under hösten 2012. Avsikten med den nya lärplattformen är att den ska innehålla större möjlighet att koppla upp sig mot den distansstuderande och möjliggöra mer interaktivitet. Skolan har skapat en sorts gruppforum som är avsedd att användas för konversation mellan de studerande. Det är dock ännu inte så vanligt att de studerande använder sig av denna möjlighet, enligt de lärare och studerande som vi har talat med. Skolan har för några veckor sedan introducerat The Big Blue Button som ger läraren möjlighet att koppla upp sig på konferens mot flera distansstuderande. Skolan har dessutom nyligen påbörjat en annan kommunikationsmöjlighet inom språkkurserna som innebär att man kan skypa med de studerande. Användningen av dessa nya kommunikationsmöjligheter varierar mellan lärarna. Ibland sker det kanske bara en gång per kurs i språk, cirka 15-20 minuter, vilket inte harmonierar med kursmålen, men vissa lärare använder denna möjlighet mer och får på så sätt en bättre måluppfyllelse. Vissa lärare erbjuder de studerande att komma till en kurslokal och träffa läraren där för att genomföra vissa kommunikationsmoment. Skolan erbjuder flera olika studietakter vilket är bra för de studerande som kan välja hur snabbt de vill studera. Skolan erbjuder nya studerande en introduktion i lokal under en halv dag med allmän information om skolan, lärplattformen och andra praktiska frågor, vilket uppskattas av de studerande som har haft möjlighet att vara med där. Skolan erbjuder stödundervisning i matematik i lokal vissa tider i veckan, som enligt skolan och intervju med de studerande fungerar väl och är välbesökt. Stödet är avsett både för klassrumsstuderande och för distansstuderande. En distanslärare i matematik använder Skype istället, vilket uppskattas av den studerande som vi intervjuade. Många lärare är engagerade i att försöka utveckla distansundervisningen och de har försökt finna egna metoder för att se till att kursmålen säkerställs så långt det är möjligt inom distansundervisningen. Lärarna försöker utveckla distansundervisningen, men de menar att det är mycket tidskrävande och att mycket arbete återstår för att fullt ut uppnå samtliga kursmål i alla kurser. Individuell studieplan görs på skolan i flera steg, dels generellt och dels som inledning på varje enskild kurs. Skolan erbjuder studie- och yrkesvägledning två och en halv dag per vecka, och den nyanställda studie- och yrkesvägledaren har varit runt i klasserna för att informera om sina tjänster.

12 Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Distansutbildningens undervisningsmetoder är inte utvecklade och fungerar inte alltid som metod att uppnå samtliga kursmål i alla kurser. Inte heller examinationsformerna i olika ämnen är alltid varierade och fullt utvecklade. Även om skolan har påbörjat ett visst utvecklingsarbete och vissa lärare är engagerade för att finna nya undervisningsformer inom detta område så återstår mycket utvecklingsarbete för att uppnå samtliga kursmål i olika kurser; den tekniska potential som finns inom distansutbildningen är inte heller nyttjad fullt ut. I utvärderingen har vi kunnat se några kursupplägg på lärplattformen men vi har inte haft tillgång till enskilda lärares eller elevers svar och respons utan våra slutsatser bygger huvudsakligen på intervjusvar från lärare och elever. Skolan har ännu inte funnit någon heltäckande metod för att säkerställa de studerandes identitet vid distansstudier. Det är bara vissa kurser som har eller ska ha slutprov i lokal där identiteten på de tenterande fastställs. Skolan har inga laborationssalar utan använder laborationslådor för hemmabruk i laborativa ämnen. Lärarna på Jensen försöker ordna hemuppgifter med laborativa inslag istället, men kommer senare under detta läsår enligt egen utsago att komplettera med laborationer i laborationssal. Problemet med avsaknad av laborationssalar gäller både distansstudier och undervisning i klassrum. Skolinspektionen påpekade problem med bristande måluppfyllelse i samband med användande av laborationslådor hos olika utbildningsanordnare i Skolinspektionens rapport om vuxenutbildningen till Stockholms stad 2011 4. Interaktivitet, som utgör viktiga mål bland annat i kursplanerna i språk, har inte följts upp och kvalitetssäkrats i distanskurserna. Skolan har visserligen försökt att skapa viss interaktivitet i språkkurserna på distans genom att införa Skype i distanskurserna, men vissa lärare använder detta endast 15-20 min på en 100 poängskurs och vissa lärare använder det inte alls enligt våra intervjuer. Detta kan inte vara tillfyllest för att motsvara målen i kursplanerna, varken i nuvarande kursplaner eller i de nya kursplanerna fr o m 2012. Enligt våra intervjuer har inte alla studerande i språkämnen varit med om att ha sådan uppkoppling ännu över huvud taget, utan användning av Skype eller annan interkommunikativ metod varierar från lärare till lärare. I lärplattformen ligger kursernas form oftast helt fast vilket kan leda till bristande individualisering av undervisningen i flera kurser. Lärplattformen har ännu inte förbättrats med sådana inslag som vissa lärare har föreslagit, till exempel att utveckla live-kurser (filmade föreläsningar, instruktioner och liknande) på nätet. 4 Beslut efter tillsyn av vuxenutbildningen i Stockholms kommun, 2011-10-17

13 Kompetensutveckling i användandet och utvecklingen av lärplattformen saknas. Lärarna efterlyser mer utbildning i hur man kan använda lärplattformen, exempelvis så att det på ett enkelt sätt skulle kunna gå att lägga ut övningsexempel på hörövningar. Detta gäller inte minst distanslärarna. Flera lärare lämnar inte ut uppgifter om telefonnummer utan är endast tillgängliga per mail, vilket de studerande inte tycker är bra eftersom de ibland vill prata och diskutera med sin lärare. Systemkunskapen är inte god hos alla lärare och alla lärare har inte gått igenom ordentligt med eleverna hur kursmålen ser ut och vad de innebär. De exempel vi träffade på gällde obehöriga lärare. Skolan arbetar inte systematiskt med validering i alla kurser. Kurspaketen inom olika yrken: - Helhetsbild av paketet saknas för såväl lärare som elever; kurspaketen verkar ofta bara vara en löst sammansatt kurslista som ingen ansvarig idag riktigt vet skälen till hur de en gång har satts samman. - Arbetsplatsförlagd utbildning är oklar; någon form av praktik ingår ibland och den lärare som undervisar inom paketet kan inte alltid ge besked om vad som gäller. - Lärarna inom ett kurspaket samverkar aldrig med varandra och de träffas aldrig. - De studerande läser ofta helt på distans och samlas aldrig för att diskutera med varandra eller med lärare. - Branschanknytningen inom kurspaketen är ofta svag. De studerande får oftast aldrig träffa någon representant för branschen, göra studiebesök eller på något annat sätt ha kontakt med målyrket. I samband med införandet av Vux 2012 hösten 2012 kommer kurspaketen att ses över, enligt skolans nya ledning. ISP (individuella studieplaner) är ett irritationsmoment för de studerande eftersom skolan inte har lyckats förklara nyttan med ISP. Skolans informationskanaler fungerar inte alltid väl. Alla studerande känner exempelvis inte till att det finns en studie- och yrkesvägledare eller att det finns stödmöjligheter på skolan.

14 Bedömning och betygssättning (Information och återkoppling till de studerande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygssättning etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: JENSEN Education Vuxenutbildning besöker samordningskonferenser för olika utbildningsanordnare om bedömning och betyg där berörda lärare deltar. Lärarna deltar i ämneskonferenser med gymnasieskolans lärare inom koncernen. Fortsatt utvecklingsarbete inom området kursplaner, bedömning och betygssättning planeras tillsammans med gymnasielärarna inom koncernen, vilket innebär goda möjligheter till kompetensöverföring mellan skolformerna och bidrar till att öka likvärdigheten i bedömningen av de kurser som diskuteras på detta sätt. Ibland rättar klassrumslärare i några ämnen varandras prov vilket bidrar till att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning. De studerande får kontinuerlig information om hur de ligger till och har i vissa fall möjlighet att förbättra sina resultat efter återkoppling. De flesta studerande tycker att de får bra och framåtsyftande återkoppling av lärarna. De flesta lärare ger snabb feedback på inlämnade uppgifter, vilket de studerande uppskattar mycket. De flesta lärare ger feedback direkt samma dag, vilket uppskattas mycket av de studerande. Ibland sker feedback så snabbt att det i realiteten uppstår en chat mellan lärare och studerande. Något enstaka undantag har vi träffat på i intervjuerna med de studerande, där en lärare väntade 1-2 veckor innan en uppgift återlämnades. Vid återlämning av längre prov tar det längre tid att rätta och det kan då dröja lite längre tid innan den studerande får tillbaka provet. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Betygsresultat och betygssättning och jämförelse mellan resultat på nationella prov och betygssättning följs inte upp systematiskt på gruppnivå eller på lärarindividnivå. Resultaten följs inte heller upp över tid. Systemkunskapen är inte god hos alla lärare och vissa lärare är inte alltid på det klara med hur de nationella styrdokumenten fungerar

15 och känner alltså inte riktigt till vad kvaliteterna i de nationella betygskriterierna betyder. De studerande får således inte alltid bra information om vad som krävs för att nå de olika betygsstegen. Vissa obehöriga lärare har inte fullt ut kännedom om de nationella styrdokumenten och känner inte riktigt till innebörden i de nationella betygskriterierna. Obehöriga lärare coachas inte i tillräcklig utsträckning när det gäller stöd vid bedömning och betygssättning. Enligt ledningen ska lärarna återkoppla studieresultat till de studerande med beteckningarna under nivå - i nivå - väl över nivå efter varje inlämningsuppgift enligt Jensens eget bedömningssystem, vilket blir förvirrande för de studerande eftersom bedömningskriterier saknas för dessa betygssteg och antalet bedömningssteg dessutom är färre än i det nationella betygssystemet. De studerande blir förvirrade och översätter Jensen-kriterierna för sig själva till de nationella kriterierna istället. Vissa lärare ger feedback genom att använda både Jensensystemet och de nationella betygsstegen vid återkopplingen av resultat till de studerande. Ytterligare problem med Jensen-systemet är att det är färre bedömningssteg i det systemet, så att i realiteten upplever både lärare och studerande att VG och MVG slås ihop till ett steg (väl över nivå). Även flera lärare tyckte att nuvarande, i realiteten dubbla, modell var otymplig och otydlig. Vi menar att det är bättre att hålla sig till den av riksdagen fastställda bedömningsskalan där det finns kriterier till varje steg. Vissa lärare ger inte snabb och utförlig återkoppling på inlämnade uppgifter enligt vissa studerande. Vissa lärare har dessutom väldigt många studerande och frågan är hur de både ska hinna individualisera undervisningen och ge utförlig skriftlig feedback till många studerande på kort tid i exempelvis en 50-poängskurs som sträcker sig över fem veckor Formativ bedömning är för många lärare som vi pratat med ett okänt begrepp, vilket är synd eftersom forskningen visat att det är en mycket bra metod att stärka lärandet hos de studerande. Dessutom innebär det att skolan inte fullt ut lever upp till de mål som läroplanen anger inom detta område. Varje lärare har sina egna idéer om hur man bäst ska ge återkoppling till de studerande och skolan saknar en gemensam strategi som är förankrad hos lärarna i dessa frågor. Skolan följer varje beställande kommuns regler (tolkningar av skollagen) om betygskomplettering/prövning och studieavbrott/igbetyg vilket innebär att det inte råder likvärdiga villkor för de studerande. Dessutom blir systemet mycket otydligt för både studerande och lärare. Eftersom kommunerna ofta har helt skilda synsätt på tolkningen av skollagen så måste Jensen hålla reda på exakt vad som gäller för varje studerande i de olika kommunerna, vilket kan innebära att i samma elevgrupp råder skilda villkor för samma elevgrupp eftersom man blivit tillsagd att tillämpa varje kommuns principer för varje enskild elev. Mycket orättvist, menar både lärare och studerande. Vi menar att kommunerna bör försöka komma överens om tolkningen av skollagen för att skapa likvärdighet och rättssäkerhet inom vuxenutbildningen.

16 Det råder oklarheter om slutproven. Det är bara vissa kurser som har och som även i framtiden kommer att ha krav på slutprov i skollokal. Kraven är ämnade att skapa rättssäkerhet vad gäller de studerandes identitet, vilket alltså inte uppfylls i alla kurser. Krav på slutprov har kommit i det avtal som just har slutits med ett antal kommuner i stockholmsområdet. Det råder dock oklarheter på skolorna om vad som gäller. Exempelvis yrkeskurserna har inte slutprov i lokal och inte heller de flesta allmänna ämnen, till exempel historia, religionskunskap eller företagsekonomi, enligt den information som ligger ute på Jensens hemsida vid utvärderingsbesöket. Lärarna hade olika uppfattning om slutprovets funktion och utformning och även gällande vilka kurser som omfattas av kravet, vilket självfallet avspeglade sig i de studerandes uppfattning och osäkerhet om slutproven. Skolan hade hyrt lokaler för att klara av att genomföra slutproven, men sedan hade de beställande kommunerna ändrat sig och skjutit upp kraven på slutprov till en annan termin. Övrigt Andel studieavbrott per den 15/10 2011: Andel studieavbrott Skola/företag JENSEN Education Vuxenutbildning Genomsnitt Stockholms län 44% 17% 5 18 % 6 Genomsnitt riket Kommentar: Andelen studieavbrott avser studerande inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning från samtliga kommuner som deltar i detta utvärderingsprojekt. Andelen studieavbrott inom JENSEN Education Vuxenutbildning skiljer sig markant från såväl Stockholms läns som från riket, varför en särskild undersökning bör göras rörande dessa sifferuppgifter. Företaget räknar in alla som är kallade till utbildning men som aldrig dyker upp, vilket troligen inte alla utbildningsanordnare gör på samma sätt. Detta tydliggör behovet av tydlig definition av de parametrar som används inom vuxenutbildningens statistik; innan detta har säkerställts kan man inte göra jämförelser mellan olika utbildningsanordnare. 5 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1 6 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1

17 Alla lärare verkar ha olika metoder för att följa upp när en studerande inte lämnar in uppgifter i tid eller inte kommer till lektionerna. Detsamma gäller frågan om när man ska sätta studieavbrott på en elev. Vi menar att det vore bra om skolan kunde diskutera detta och komma fram till en samsyn så att de studerande vet vad som gäller.

18 Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, men även från sådant som varken är att betrakta som styrkor eller svagheter, bör prioriteras: Systematiskt kvalitetsarbete JENSEN Education Vuxenutbildning bör göra en omstart med sitt systematiska kvalitetsarbete och stärka det både vad gäller systematisk insamling av olika typer av pedagogiska resultat, redovisning av dessa och diskussion med lärare och elever för att i samverkan med dessa grupper lägga fram en arbetsplan för utveckling av verksamheten. Ett sådant arbete har också aviserats av såväl affärsområdeschef och utbildningschef, båda nytillträdda chefer sedan några månader tillbaka. Pedagogiskt ledarskap Det pedagogiska ledarskapet bör stärkas vad gäller coachningen av lärare, till exempel genom systematiska lektionsbesök och systematisk genomgång av lärarnas feedback och studieupplägg inom distansutbildningen. Lärare som saknar systemkunskap gällande de nationella styrdokumenten för gymnasieskolan bör få extra pedagogiskt stöd av ansvarig skolledare så att utbildningens kursmål och bedömningskriterier säkerställs. Ansvarsfördelningen mellan utbildningschef inom företaget och de kommunalt anställda rektorerna bör tydliggöras för både lärare och elever så att de vet vem de ska vända sig till i olika frågor. Utveckling av distansmetodiken Större delen av utbildningen, cirka 80 procent, bedrivs som distansundervisning. Det är därför viktigt att skolan lägger mycket stor kraft på arbetet med att utveckla distansmetodiken och förbättra lärplattformen rent generellt så att nya tekniska möjligheter tas tillvara för att skapa nya möjligheter att nå en bättre måluppfyllelse av kursmålen. Även lärarna bör få bättre kunskap om tekniska användningsområden och metodutveckling inom distansundervisningen. De kurser som inte till fullo uppfyller kursplanemålens krav bör snarast stärkas eller kompletteras med andra metoder vid undervisning och examination i distansundervisningen för att säkerställa att kursmålen uppfylls, till exempel laborativa kurser och språkkurser som kräver stor andel interaktivitet. Ökad individualisering och varierade examinationsmetoder är ett annat utvecklingsområde inom distansundervisningen. De studerandes önskemål om att få bättre kontakt med undervisande lärare, exempelvis genom telefonsamtal eller

19 skype-kommunikation, bör undersökas närmare och förbättras. Skolan bör också eftersträva att finna en metod som säkerställer identiteten hos de elever som studerar på distans. Kurspaket inom olika yrkesområden De kurspaket som nästan alla bedrivs helt på distans bör ses över och i vissa fall ges en tydligare branschkoppling. Paketens helhet och samlade målbild bör tydliggöras för både elever och samtliga lärare inom varje paket och förankras i berörd branschorganisation, och alla undervisande lärare inom paketet bör känna till vad paketet syftar till och hur upplägget ser ut. Frågan om praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning bör diskuteras bland lärarna inom varje paket och sedan bör det klarläggas för eleverna vad som gäller. Bedömning och betygssättning Det arbete som redan påbörjats för att stärka likvärdigheten inom området bedömning och betygssättning är gott och bör ytterligare stärkas och intensifieras, till exempel samarbetet med lärarna på koncernens gymnasieskolor och den samrättning av varandras prov som lärarna gör ibland redan idag. Det är också viktigt att de deltidsanställda distanslärarna omfattas av detta arbete. Formativ (framåtsyftande) bedömning är ett utvecklingsområde som bör stärkas på skolan. Skolan bör också sträva efter att renodla det bedömningssystem som används idag och sträva efter att använda det nationella betygssystemet, där det redan finns framtagna bedömningskriterier så att det blir tydligt för eleven på vilken betygsnivå hans/hennes studieprestation ligger. Idag används ofta dubbla system på skolan vilket ibland blir förvirrande för eleven och även för lärarna.

20 Sammanfattande analys JENSEN Education Vuxenutbildning bedriver huvudsakligen distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning; endast cirka 20 procent bedrivs som klassrumsundervisning. Eleverna inom klassrumsundervisningen är mycket nöjda med sin undervisning, och detsamma gäller de studerande som läser på distans. De tycker att de har kunniga och engagerade lärare och distanseleverna menar att det är en tydlig struktur i lärplattformen. Distansutbildningens metodik har visserligen förnyats något de senare åren, men det är fortfarande ett oerhört stort pedagogiskt utvecklingsområde med en hög potential som kräver en mycket omfattande arbetsinsats både tekniskt och pedagogiskt för att nå önskad måluppfyllelse. Detta är en problematik som gäller nästan alla former av distansutbildning. På skolan har man påbörjat ett visst utvecklingsarbete, men mycket återstår för att säkerställa likvärdighet med andra utbildningsformer, säkerställa att samtliga kursmål uppnås i alla kurser, att individualisering sker, att examinationsformerna är varierade och att de studerandes identitet är korrekt. Bedömning och betygssättning är ett område där ett utvecklingsarbete bedrivs bland annat genom samarbete med koncernens gymnasieskolor och viss samrättning av prov på enskilda lärares initiativ. Detta menar vi är positivt, men arbetet kan dock stärkas genom intensifierat arbete med systematisk redovisning och jämförelse av olika typer av betygsresultat som bör diskuteras med lärarna såväl på gruppnivå som enskilt. Det systematiska pedagogiska kvalitetsarbetet ska stärkas enligt den nytillträdda ledningens intentioner, vilket vi tror skulle vara till stor nytta som grund för fortsatt utveckling av verksamheten. Alla kurser, även de så kallade kurspaketen inom yrkesutbildningarna är under översyn i samband med den nya reformen Vux 2012, vilket vi tycker är bra. I det arbetet hoppas vi att synpunkterna i denna utvärdering kan komma till nytta så att eleverna även fortsättningsvis kommer att vara nöjda med upplägget av studierna! Stockholm 2012-01-24 Lena Kaev Utbildningsinspektör Stockholms stad Lea Sahlin Medbedömare Studie- och yrkesvägledare Nacka