Förändringar i tjänstefolkssystemet under den agrara revolutionen betydelsen av och påverkan på könsarbetsdelning, ökad social differentiering och konstruktioner av kvinnlighet och manlighet. Bakgrund Under tidsperioden 1750-1850 genomgick det svenska jordbruket vad som har kommit att kallas för den agrara revolutionen, där kraftig befolkningstillväxt, nyodlingar, nya redskap och odlingstekniker och nya former för ägande skapade ett effektivare jordbruk och en ökad social stratifiering av landsbygdens befolkning. 1 Före den agrara revolutionen praktiserades tjänstefolkssystemet i stor utsträckning på landsbygden. Det innebar att unga vuxna, mellan cirka 15-30 år, lämnade föräldrahemmet och tog tjänst som dräng eller piga i ett annat, socialt och ekonomiskt liknande bondehushåll, för att vid ungefär 30 år gifta sig och bilda ett eget bondehushåll. Tjänstefolkssystemet innebar en viktig omfördelning av arbetskraft, eftersom familjer genomgick olika cykler i sin försörjningssituation. Ett bondepar med små barn behövde tjänstefolk för att klara att bruka familjens marker, men när barnen nått arbetsför ålder kunde man klara arbetet bara med den egna familjens arbete. Senare i familjens livscykel uppstod arbetskraftsöverskott, särskilt om det fanns många barn i arbetsför ålder, och för att då minska antalet konsumenter skickades några barn att ta tjänst som dräng eller piga. Detta innebar inte någon social deklassering, utan utgjorde ett vanligt sätt att försörja sig för unga vuxna och fungerade också som utbildning inför det egna hushållets bildande efter giftermål, samt ökade möjligheten att finna en partner. De flesta som arbetat som tjänstefolk blev så småningom själva arbetsgivare åt tjänstefolk, och tjänstearbete var således något som kännetecknade en del av livet snarare än ett livslångt yrke, med en term myntad av Peter Laslett var pigorna och drängarna life-cycle servants. 2 Detta system förändrades under den agrara revolutionen. Minskad dödlighet gjorde att fler barn nådde arbetsför ålder och tillsammans med större sammanhållna jordbruksmarker och mer effektiva odlingstekniker innebar det att vissa bönder fick stort arbetskraftsbehov och att möjligheten för landsbygdens jordlösa att försörja sig på tjänstearbete eller daglönearbete ökade. Denna stratifiering med ett ökat antal jordlösa som inte kunde förvärva en egen gård gjorde att det sociala avståndet mellan arbetsgivarna och arbetarna ökade, och att vara tjänstefolk blev mer av en egen klass än en del av de flestas livscykel. Bönder på större jordegendomar tvekade inför att skicka sina barn som drängar och pigor, medan de jordlösa, som inte hade något annat val, blev fler. Detta, ett landsbygdsproletariat, var en av förutsättningarna för industrialiseringen, men under den agrara revolutionen behövdes deras arbetskraft fortfarande i stor utsträckning på landsbygden. 3 I övergången från ett livsuppehållande jordbruk med patriarkala relationer mellan arbetsgivare och anställda, till ett kommersialiserat jordbruk med kapitalistiska relationer på arbetsmarknaden förändras de sociala relationerna mellan olika grupper. Förändringen från 1 Gadd (2000); Gadd (1983); Isacson (1979); Söderberg (1978); Wiking-Faria (2009); Winberg (1975). 2 Cooper (2004); Laslett (1965); Lundh (2004). 3 Harnesk (1990), s. 18; Humphries (1990); Kussmaul (1981); Löfgren (1978); Utterström (1957); Gadd (1983), s. 39. 1
att majoriteten av tjänstefolk visserligen var underordnade men levde samma typ av liv som arbetsgivarens familj till en situation där de flesta tjänstefolk kom från lägre skikt i samhället och levde fundamentalt annorlunda liv än arbetsgivaren kan förhoppningsvis säga något om den speciella relation mellan tjänstefolk och arbetsgivare som präglar det betalda hushållsarbetet i privata hem. Den övergripande frågeställningen för att undersöka detta är: Vad innebar det att tjäna, och hur förändrades det under den agrara revolutionen, särskilt med avseende på kön? Ökad kommersialisering, tjänstefolk och daglönare Tamas Faragó för fram tre sammanlänkade processer i mitten av 1800-talet, i en artikel om tjänstefolk i Ungern före första världskriget: the beginning of the separation of family members, farm hands and domestic servants; a partial reduction in the patriarchal relations within the co-resident household group and the replacement of these with contracts in the case of servants; the development of servanthood or farm labour into a specialized occupation and the differentiation of people within this group. 4 Dessa processer av specialisering, kommersialisering och depersonalisering är jag intresserad av. Karl Polanyi menar att kapitalism är ständigt pågående kommersialisering, och att det ständigt formas ett motstånd mot detta. Motståndet mot kommersialiseringen av arbetskraften i jordbruket skulle kunna bestå i att försöka bibehålla tjänstefolkssystemet, med dess patriarkala relationer och utomekonomiska ansvar och betalning, det vill säga att betalningen består i mat, så mycket som tjänstefolket behöver (eller anses behöva, eller lyckas förhandla sig till), snarare än en summa pengar för ett visst utfört arbete. Trots att möjligheten att få tjänst som piga eller dräng var stor och deras förhandlingsläge gentemot bönderna var förhållandevis gott, och att årstjänst som tjänstefolk innebar en trygghet eftersom kost och logi ingick i lönen och man därutöver fick en del kontanter som kunde sparas, så undveks tjänstearbetet till förmån för daglönearbetet i många fall. Ur arbetarnas synvinkel var det till viss del en avvägning mellan frihet och trygghet. 5 Men i sin genomgripande studie över tjänstefolk inom jordbruket i England under tidigmodern tid menar Ann Kussmaul snarare att det var på böndernas initiativ som tjänstefolksinstitutionen försvann, eftersom de drog fördel av att inte behöva betala kost och logi för arbetare under hela året utan bara betala lön för den tid de verkligen arbetade. 6 Det råder ingen samstämmighet runt vilken värdering som gjordes av tjänstefolk respektive daglönare under olika tider. Harnesk föreslår till exempel att det under tjänstefolkssystemet kunde ha varit mer stigmatiserande för män att ta drängtjänst än för kvinnor att ta pigtjänst, eftersom den son som skulle få överta föräldragården mer sällan tog tjänst som dräng, så att en man som var dräng var en man som inte skulle få ärva jord, medan någon sådan slutsats inte kunde dras om kvinnor som var pigor. 7 Kussmaul menade som sagt att det ansågs bättre att vara tjänstefolk än daglönare, och uttrycker det som att To be a servant was to be a potential farmer, but to be a labourer was to be a realized failure. 8 Solvi Sogner menar att det i Norge på 1600-talet 4 Faragó (2005), s. 249. 5 Harnesk (1990). 6 Kussmaul (1981), s. 109, 120-124. 7 Harnesk (1990), s. 27-30. 8 Kussmaul (1981), s. 80. 2
var det en priviligerad position att vara daglönare, och att det var en syn som höll i sig, den rösträtt som infördes 1814 gällde till exempel inte de som var beroende, det vill säga arbetade under en husbonde. 9 Sheila McIsaac Cooper menar däremot att före slutet av 1700- talet ansågs det inte socialt deklasserande att ha varit tjänstefolk någon period i livet i England, och att de kvinnliga daglönare som fanns utöver det inneboende tjänstefolket, nämligen washerwomen och charwomen, hade mycket låg status. 10 Christer Lundh förlägger den socialt deklasserande effekten av att ha varit tjänstefolk i Sverige till andra halvan av 1800-talet. 11 Kussmaul argumenterar för att bönderna följde sitt ekonomiska intresse och anställde tjänstefolk när det var ont om arbetskraft (för att säkerställa tillgången på arbetskraft) och daglönare när det var gott om arbetskraft (då slapp de betala för tidsperioder då arbetskraftsbehovet var mindre), och att när livsmedelspriserna var höga anställde de hellre daglönare och vice versa. Kussmaul menar att en starkt bidragande orsak till att tjänstefolkssystemet upphörde var att arbetskraftsbristen upphörde, särskilt efter Napoleonkrigen 1815, då landsbygden översvämmades av arbetslösa män och då började bönderna anställa daglönare istället för årsanställt tjänstefolk. 12 Harnesk tycks dock snarare mena att bönderna hela tiden hellre ville ha tjänstefolk på årsbasis, men att arbetarna själva hellre ville vara fria arbetare och inte behöva vara bundna av ett årskontrakt, trots att det kunde innebära materiella fördelar. En avgörande nackdel för tjänstefolket var förstås att de inte kunde bilda familj så länge de var tjänstefolk, men Harnesk menar att viljan att inte vara årsanställd inte huvudsakligen berodde på det, utan snarare på en motvilja mot själva beroendeförhållandet. Det skulle kunna tolkas som att tjänstefolket inte gjorde motstånd mot kommersialiseringen av deras arbetskraft, utan snarare välkomnade den utvecklingen. Å andra sidan menar Harnesk att det fanns en egalitär ideologi i bondesamhället och att lönearbete i sig innebar en degradering i det förindustriella samhället, att mottagandet av penninglöner innebar underkastelse. Därför ville arbetare hellre ha naturaförmåner, som att ha möjligheten att ha några får på arbetsgivarens mark eller få odla eget spannmål. 13 Gemensamt för dessa strategier, att undandra sig årsanställningar, att få betalt i natura och att byta ökade löner mot mer fritid, kan sägas vara en strävan efter att få kontrollera sitt eget arbete och resultaten av det vilket väl är kärnan i att göra motstånd mot kommersialiseringen, som innbär det motsatta, nämligen att sälja sin arbetskraft och rätten till frukterna av sitt arbete samt att spendera ökade inkomster på ökad konsumtion. Harnesk menar också att det patriarkala förhållandet mellan bönderna och tjänstefolket, som innebar underkastelse och lydnad från tjänstefolkets sida och ansvar för alla aspekter av tjänstefolkets liv och leverne från böndernas sida, var ett sätt att kontrollera arbetskraften, och som sådant i böndernas men inte i arbetskraftens/tjänstefolkets intresse. 14 Men Kussmaul gör en annan tolkning där hon sätter de materiella faktorerna i centrum och menar att att tryggheten i 9 Sogner (2004), s. 180-182. 10 Cooper (2004), s. 279-280. 11 Lundh (2004), s. 80-81. 12 Kussmaul (1981), s. 133. 13 Harnesk (1990), s. 138-148. 14 Harnesk (1990), s. 46-47. 3
tjänstefolkssystemet skulle ha värderats högre av arbetarna och att de därför snarare ville ha fortsatta årsanställningar. Könsarbetsdelning Könsarbetsdelningen har spelat stor roll för hur arbetet i jordbruket har organiserats, och både manligt och kvinnligt tjänstefolk behövdes för att komplettera bondefamiljens arbetskraft. I det förindustriella jordbrukssamhället fanns inte heller den för könsarbetsdelningen centrala uppdelningen mellan produktivt och reproduktivt arbete, eller löne- respektive hushållsarbete. Kussmaul menar att minskningen av tjänstefolk i jordbruket sammanfaller med att kvinnor förlorar sin produktiva roll. 15 Jordbrukets ökade kommersiella inriktning och större enheter ökade efterfrågan på främst manlig daglönearbetskraft och minskade efterfrågan på årsanställt tjänstefolk, samtidigt som arbetsmarknaden i städerna för kvinnligt tjänstefolk expanderade kraftigt. Hushållsarbetet på landsbygden blev mer reproduktivt och mer avskiljt från gårdens produktion, och sköttes i större utsträckning av den gifta kvinnan utan hjälp av tjänstefolk. 16 Mycket översiktligt kan utvecklingen beskrivas som att män i högre utsträckning arbetade utomhus på landsbygden med produktivt arbete, medan kvinnor arbetade inomhus i städerna med reproduktivt arbete. 17 Frågeställningar som skulle kunna vara intressanta utifrån detta handlar om den kombinerade processen av proletarisering och förändringar i tjänstefolkets socio-ekonomiska sammansättning i relation till könsarbetsdelning och genuskonstruktioner. 18 Det finns tecken på att jordlösa hushåll hade en mindre rigid könsarbetsdelning än mer välbärgade hushåll. Orvar Löfgren menar att i jordlösa hushåll var männen oftare borta i längre perioder för lönearbete, och då var kvinnor tvungna att ta över deras arbetsuppgifter, medan rikare hushåll sneglade på borgerlighetens könsarbetsdelning. 19 Katie Barclay framhåller detsamma för Irland. 20 Harnesk menar också att de rikare bönderna började anamma de prestigesymboler och livsmönster som kännetecknade städernas borgerskap och att en viktig del av det var att avskilja sig från de obesuttna i självuppfattning och roll i samhället. 21 Maktrelationer Den patriarkala relationen mellan bönder och tjänstefolk bör på avgörande sätt ha betytt olika saker för män och kvinnor. Både Harnesk och Kussmaul påpekar att den patriarkala relationen mellan bonde och tjänstefolk innebar att även sjuka och icke-arbetsföra skulle försörjas (under det kontrakterade arbetsåret), och Kussmaul att gravida pigor inte fick avskedas på grund av graviditet, men att det ofta skedde ändå och att många domar som berör förhållandet mellan tjänstefolk och bönder handlar just om det. För vissa var det okomplicerat, pigor som började bli för gamla för pigtjänst och ville sätta upp ett eget hushåll tog ofta graviditet som skäl till att avsluta sin pigtjänst just då, och gifta sig och starta ett eget 15 Kussmaul (1981), s. 15. 16 Kussmaul (1981), s. 15. 17 Vikström (2004), s. 101. 18 Sommestad (1998). 19 Löfgren (1978), s. 102-104. 20 Barclay (2012), s. 575-576. 21 Harnesk (1990), s. 116. 4
hushåll. Kussmaul presenterar dock några sporadiska uppgifter som visar på att det var mycket vanligt att fadern var bonden själv, eller en son till bonden, och det är ingen särskilt djärv gissning att det i många fall var fråga om våldtäkter. 22 Sexuellt utnyttjande av kvinnor i beroendeställning förekommer i många sammanhang, och med hjälp av teorier utvecklade från mer nutida sammanhang och domstolsmaterial, mantalslängder och populärt material bör det gå att föra en diskussion om hur det kan hänga samman med förändringar i tjänstefolkssystemet. Misshandel eller aga kunde också vara relevant i sammanhanget, det torde vara en ganska viktig skillnad mellan den patriarkala relationen och lönearbetarrelationen huruvida arbetsgivaren har rätt att slå sina arbetare. I undersökningar av nutida hushållsarbetare med privata arbetsgivare framträder kritiken mot arbetsgivare som hävdar att hushållsarbetare är en i familjen som ett sätt att försöka skyla över exploatering, 23 men i en situation där drängar och pigor faktiskt utför samma sysslor som söner och döttrar, och dessutom för samma betalning (mat och husrum), får det en annan betydelse. Samtidigt tycks det vara så att tjänstefolket i bondesamhället inte själva ville vara en i familjen, eftersom de allra flesta bara stannade minimitiden på ett år, och ytterst få stannade mer än två år, 24 något som bönderna enligt Harnesk var mycket missnöjda med. 25 Disposition Eftersom materialet är begränsat, är avhandlingen tänkt att innehålla flera nivåer, från den lokala samhällsstrukturen till den diskursiva förståelsen av tjänstefolksinstitutionen vid den aktuella tiden. Det är förmodligen rimligt att gå fram till slutet av 1800-talet för att fånga resultaten av de processer som förändrade livet och arbetet i landsbygden under den agrara revolutionen. Teorikapitel Frågan om hur förändringar i produktionssätt har förändrat föreställningar om kön och genusarbetsdelning är mycket diskuterad. Ulla Wikander bland andra menar att den förindustriella underordningen av kvinnor byggde mer på lagar och formella hinder för kvinnor än på relationerna och rollerna i arbetet, medan den formella jämlikheten tillkom parallellt med ett produktionssätt som nedvärderade kvinnor. Den klassiska marxistiska förståelsen bygger på att mervärdesskapandet utgör grunden för utsugningsrelationen, vilket har försvårat analysen av utsugningen inom obetalt arbete. Samtidigt som den typ av motstånd som Polanyi talar om, finns också tendenser att kvinnors arbete har kommersialiserats för lite i ett kommersialiserat samhälle, det vill säga utförts utan betalning. Denna diskussion bör vara central för att förstå den utveckling av arbetet med att tjäna som ägde rum. Det finns också teorier som behandlar det specifika i att vara tjänstefolk inom ett hushåll, att vara en i familjen och samtidigt under anställningskontrakt. Det finns givetvis avgörande 22 Kussmaul (1981), s. 44-47. 23 Se till exempel Anderson (2000). 24 Kussmaul (1981), s. 67-69; Lundh (1999), s. 81-82. 25 Harnesk (1990), s. 161-166. 5
skillnader mellan att vara tjänstefolk i ett hushåll idag och under den aktuella tidsperioden, bland annat att det var så oerhört mycket vanligare, att även övriga familjemedlemmar lydde under fadern/maken osv. En likhet är sexuella trakasserier, vilket är belagt vanligt förekommande i den speciella relationen som anställt tjänstefolk har med sina arbetsgivare, och där mycket tyder på att det även var vanligt under den aktuella tidsperioden. Teorier om mäns och kvinnors arbete handlar om hur olika arbetsuppgifter könskodas och värderas, och hur detta förändras och vad det innebär för maktrelationer mellan män och kvinnor. Det är belagt att kvinnor i större utsträckning kunde utföra manligt kodade arbetsuppgifter utan att riskera sin sociala ställning, men det finns också exempel på när kvinnors arbetskraft var så efterfrågad att män tvangs utföra kvinnors uppgifter för hushållets gemensamma ekonomiska bästa. Genom att jämföra regioner med olika näringsstruktur och olika efterfrågan på kvinnlig respektive manlig arbetskraft kan detta diskuteras. Kvantitativa aspekter av livet i tre socknar Kapitlet kartlägger den sociala och ekonomiska strukturen i tre socknar med olika prägel. En i Sjuhäradsbygden där textil(proto)industrin skapade stor efterfrågan på kvinnors arbetskraft, och därmed bör ha skapat en alternativ arbetsmarknad för potentiella pigor. Den andra socknen ska ha liknande situation för potentiella drängar, en industri som efterfrågade manlig arbetskraft, till exempel i närheten av ett sågverk eller en gruva. En tredje socken ska vara en slags kontrollsocken, där inga utmärkande alternativa arbetsmarknader fanns. I kapitlet kartläggs invånarantal, åldersstruktur, ägandeförhållanden, andel tjänstefolk av respektive kön, gårdsstorlek, eventuellt löner för tjänstefolk respektive inkomster från alternativa arbeten med mera. Detta ger en grund för att analysera hur olika näringsstruktur påverkade (potentiella) pigors och drängars valmöjligheter. Material för detta är Tabellverkets material, mantalslängder, kyrkoböcker. Det kan också vara så att detta är ett alltför stort arbete att göra som ett förstadium av en analys, kanske måste redan bearbetade uppgifter användas. Kvalitativa aspekter av livet i tre socknar I kapitlet används bondedagböcker, reseskildringar, olika former av statliga eller andra offentliga utredningar med mera för att kartlägga värderingar, traditioner, arbetsdelning med mera, särskilt med avseende på valet för unga män och kvinnor: att ta tjänst som årsanställd dräng eller piga, att arbeta i föräldrarnas jordbruk, att försörja sig på daglönearbete inom jordbruket eller att försörja sig genom industriellt arbete (det vill säga textilproduktion eller sågverksarbete/gruvarbete). Arbetsgivarperspektiv I kapitlet används bondedagböcker, allmogens besvärsskrivelser med mera för att analysera hur bönderna såg på tjänstefolket respektive daglönare som arbetskraft, vad de föredrog, vilka svårigheterna var med att vara i behov av arbetskraft Idéhistoriska aspekter av tjänstefolksinstitutionen Här diskuteras hur andra aktörer beskriver och föreskriver hur tjänstefolksinstitutionen såg ut och förändrades, såsom i reseskildringar, skönlitteratur, information från lantbruksskolor. 6
Litteratur: Anderson, Bridget. 2000. Doing the Dirty Work? The Global Politics of Domestic Labour. London: Zed books. Barclay, Katie. 2012. "Place and Power in Irish Farms at the End of the Nineteenth Century." Women's History Review, 21(4). Cooper, Sheila McIsaac. 2004. "From Family Member to Employee: Aspects of Continuity and Discontinuity in English Domestic Service, 1600-2000," A. Fauve-Chamoux, Domestic Service and the Formation of European Identity. Understanding the Globalization of Domestic Work, 16th-21st Centuries. Bern Peter Lang, Faragó, Tamás. 2005. "Servants and Farmhands in Historic Hungary before the First Wold War, in the Mirror of Figures," S. Pasleau, I. Schopp and R. Sarti, Domestic Service and the Emergence of a New Conception of Labour in Europe (Vol Ii). Liège: Les Éditions de l Université de Liège, Gadd, Carl-Johan. 2000. Det svenska jordbrukets historia Band 3: Den agrara revolutionen 1700-1870. Natur och Kultur/LTs förlag.. 1983. Järn och potatis. Jordbruk, teknik och social omvandling i Skaraborgs län 1750-1860. Göteborg. Harnesk, Börje. 1990. Legofolk: Drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige. Umeå: Umeå Universitet. Humphries, Jane. 1990. "Enclosures, Common Rights, and Women: The Proletarianization of Families in the Late Eighteenth and Early Nineteenth Centuries." Journal of economic history, 50(1), 17-42. Isacson, Maths. 1979. Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680-1860. Bondeklassen i By socken, Kopparbergs län. Uppsala. Kussmaul, Ann. 1981. Servants in Husbandry in Early Modern England. Cambridge: Cambridge University Press. Laslett, Peter. 1965. The World We Have Lost. Lundh, Christer. 2004. "Life-Cycle Servants in Nineteenth Century Sweden: Norms and Practice," A. Fauve- Chamoux, Domestic Service and the Formation of European Identity. Understanding the Globalization of Domestic Work, 16th-21st Centuries Bern: Peter Lang,. 1999. "The Social Mobility of Servants in Rural Sweden, 1740-1894." Continuity and Change. Löfgren, Orvar. 1978. "The Potato People. Household Economy and Family Patterns among the Rural Proletariat in Nineteenth Century Sweden," S. Åkerman, H. C. Johansen and D. Gaunt, Chance and Change. Social and Economic Studies in Historical Demography in the Baltic Area. Odense: Odense University Press, Sogner, Sølvi. 2004. "The Legal Status of Servants in Norway from the Seventeenth to the Twentieth Century," A. Fauve-Chamoux, Domestic Service and the Formation of European Identity. Understanding the Globalization of Domestic Work, 16th-21st Centuries Bern Peter Lang, Sommestad, Lena. 1998. "Ett genusperspektiv på jordbrukets modernisering några reflektioner," K. Niskanen, Föreställningar om kön. Ett genusperspektiv på jordbrukets modernisering. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, Söderberg, Johan. 1978. Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet. Stockholm. Utterström, G. 1957. Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1800-talet. Stockholm. Wiking-Faria, Pablo. 2009. Freden, friköpen och järnplogarna. Drivkrafter och förändringsprocesser under den agrara revolutionen i Halland 1700-1900. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier. Vikström, Marie-Christine (Lotta). 2004. "Female Domestic Servants in Sundsvall. A Swedish Sawmill Town, During Industrialization," A. Fauve-Chamoux, Domestic Service and the Formation of European Identity. Understanding the Globalization of Domestic Work, 16th-21st Centuries. Bern Peter Lang, Winberg, Christer. 1975. Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen. Göteborg. 7