årsredovisning 2012
Innehållsförteckning VD-ord...3 Förvaltningsberättelse...4 Fem år i sammandrag... 6 Förslag till disposition av årets resultat... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Rapport över förändringar i eget kapital... 9 Kassaflödesanalys... 10 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 11 Kapitaltäckning... 32 Styrelsens underskrifter... 34 Revisionsberättelse... 35 Bankens huvudmän, styrelse m.fl.... 36 Företagsstyrning...37 Bankens personal... 38 Stämman hålls 24 april kl 19.00 på Gryts Varv. Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild framsida: Eva Asklöf, privatrådgivare på och personalrepresentant i styrelsen. Baksida: Lena Djerf, privatrådgivare på. Foto: Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB.
Att tro på sina idéer Sparbanksidén blir allt mer viktig för varje år som går. liksom många andra sparbanker finns på mindre orter med sviktande befolkningsunderlag och ungdomar som flyttar. I det sammanhanget spelar sparbanksidén en betydande roll. Vår viktigaste uppgift är bygdens blomstring och vår största utmaning är att identifiera vad som leder till detta. Vi på banken har under året identifierat några nyckelfrågor som kan vara avgörande för bygdens framtid. Det handlar om att vi alla ska tro på oss själva och med gott självförtroende möta vardagens kunder, sommarens besökare och alla som är nyfikna på att etablera sig eller stanna kvar - i vår bygd. Men i än högre utsträckning handlar det om att tro på våra idéer för utveckling, innovation och kreativt skapande. Därför har startat en kampanj för att ta tillvara uppfinningsrikedomen i bygden. Varumärket för detta är Tokiga idéer. Vi har sett att nästan all utveckling, alla goda affärsidéer och innovationer har någon gång startat med det som många tyckt var en tokig idé. Därför uppmanar vi nu bygdens invånare att förutsättningslöst bolla sina idéer med all den expertis som finns på banken. Och om man tänker efter, vad trodde en gång i tiden folk i Henry Duncans närhet om hans idé. Han hade en helt ny och oprövad idé; att vem som helst, när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst i en bank och ta ut pengarna när man behövde och bankens vinst skulle dessutom återinvesteras i bygden! Henrys idé kom med tiden att kallas för Sparbanksidén. Och det kanske är så, att vi själva är det bästa exemplet på hur en tokig idé kan leda till en långsiktig och god affärsidé som dessutom får bygden att blomstra. Håkan Eriksson vd 3
Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 108:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum. Sparbankens utveckling Balansomslutning Bankens balansomslutning uppgår till 1 387 Mkr (1 245 Mkr), vilket är en ökning med 11,4 %. Medelomslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 179 Mkr till 1 311 Mkr (1 132 Mkr). Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 118 Mkr (142 Mkr) till 1 195 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valdemarsvikskontot uppgår till 267 Mkr eller 22 % av den totala inlåningen. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 700 Mkr, en ökning med 19 Mkr. under året. Utlåning Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräkning ökade med 114 Mkr (21 Mkr) till 1 061 Mkr. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 932 Mkr, en ökning med 61 Mkr. under året. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 009 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 170 Mkr (151 Mkr) eller 9,3 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 169 000 stamaktier och 103 090 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 34,5 Mkr (24,3 Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger det nedskrivna anskaffningsvärdet med 22,4 Mkr. Aktierna är bokförda till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 1 442 tkr (850 tkr) från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 4 151 Mkr (3 823 Mkr), vilket är en ökning med 8,6 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 143,6 Mkr (132,9 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 78,0 Mkr (70,3 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 1,84 (1,89). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 19,1 Mkr, vilket är en ökning med 3,4 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 14,3 Mkr. Det är en minskning med 0,3 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på att intäkterna har utvecklats väl under året. Räntenettot för år 2012 har ökat med 2,8 Mkr, på grund av bra volymtillväxt och förbättrad placeringsmarginal. Bankens provisionsnettot har ökat med 0,9 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB. Provisioner från förmedling av fonder och försäkringar har minskat. Allmänna administrationskostnader har stigit jämfört med 2011. Under året har resultatet påverkats av kostnader för renovering av ett par av bankens bostadslägenheter. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 23 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 21, varav 13 kvinnor och 8 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2013 År 2012 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2013 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkning och något försämrad räntemarginal. Räntenettot förväntas sjunka något under året. Provisionsintäkterna budgeteras lägre än 2012 beroende på osäkerhet om utveckling av provisioner från fondsparandet och utvecklingen av provisioner från Swedbank Hypotek Bankens omkostnader kommer att vara lägre än för år 2012. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli något lägre 2013 än 2012. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten 1 4
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete skett med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken har en oberoende funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller. Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredithanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Halvårsvis lämnas rapport till styrelsen om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. 5
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 4 151 3 823 3 660 3 365 2 984 Förändring under året, % 8,6 4,5 8,8 12,8-2,0 Kapital Soliditet 12,9 12,7 13,7 13,8 13,3 Kapitaltäckningskvot 1,84 1,89 1,83 1,87 1,85 Primärkapitalrelation 15,6 19,6 19,6 19,5 18,4 Resultat Placeringsmarginal 2,8 3,0 2,5 2,7 3,4 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 1,3 1,1 1,3 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 0,4 0,2 0,3-0,2 Räntabilitet på eget kapital 6,3 7,0 4,5 6,1-3,6 K/I-tal före kreditförluster 0,63 0,67 0,76 0,73 0,63 K/I-tal efter kreditförluster 0,72 0,69 0,77 0,73 0,79 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 56 65 69 71 59 Andel osäkra fordringar 1,4 0,8 0,6 0,6 1,2 Kreditförlustnivå 0,5 0,1 - - 0,9 Övriga uppgifter Medelantal anställda 20 20 20 21 21 Antal kontor 2 2 2 2 2 Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt minimikapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier Valdemarsviks 3 Sparbank 6
Resultat- och balansräkning 2010 2009 2008 Resultaträkning Räntenetto 36 300 33 494 25 026 25 474 29 952 Provisioner, netto 13 012 12 081 11 415 10 221 10 130 Nettoresultat av finansiella transaktioner 664 362 448-62 -833 Övriga intäkter 1 849 1 212 985 4 587 1 818 Summa intäkter 51 825 47 149 37 874 40 220 41 067 Allmänna administrationskostnader -28 150-27 065-24 776-24 779-22 179 Övriga kostnader 1) -4 602-4 411-3 962-4 731-3 628 Kreditförluster -4 737-1 003-433 -18-6 681 Summa kostnader -37 489-32 479-29 171-29 528-32 488 Värdeförändring på finansiella tillgångar - - - - -15 031 Rörelseresultat 14 336 14 670 8 703 10 692-6 452 Bokslutsdispositioner -2 961 39-126 -602-9 Skatter -2 707-3 672-2 646-1 997-1 720 Årets resultat 8 668 11 037 5 931 8 093-8 181 Balansräkning Kassa 6 585 4 943 6 608 5 805 5 633 Utlåning till kreditinstitut 173 241 207 411 115 041 86 912 79 493 Utlåning till allmänheten 1 060 688 946 823 925 708 856 753 788 686 Räntebärande värdepapper 101 185 49 951 2 657 2 361 1 967 Aktier och andelar 35 129 24 916 25 806 19 739 12 620 Materiella tillgångar 4 710 5 872 6 216 6 665 4 140 Övriga tillgångar 5 449 5 006 7 819 7 662 9 288 Summa tillgångar 1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 Skulder till kreditinstitut - - - 258 6 998 Inlåning från allmänheten 1 194 534 1 076 721 934 282 842 729 763 787 Övriga skulder 12 532 10 187 6 386 6 547 10 887 Summa skulder 1 207 066 1 086 908 940 668 849 534 781 672 Obeskattade reserver 3 808 847 886 760 158 Eget kapital 176 113 157 167 148 301 135 603 119 997 Summa skulder och eget kapital 1 386 987 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 8 667 910,81 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2012 145 058 281,30 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 8 667 910,81 kr Reservfonden uppgår härefter till 153 726 192,11 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,84 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,89 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 143 416 tkr (132 910 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 77 956 tkr (70 270 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Valdemarsviks 4 Sparbank 7
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2012 2011 Ränteintäkter 53 101 47 287 Räntekostnader -16 801-13 793 Räntenetto 4 36 300 33 494 Erhållna utdelningar 5 1 472 850 Provisionsintäkter 6 15 478 14 613 Provisionskostnader 7-2 466-2 532 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 664 362 Övriga rörelseintäkter 9 377 362 Summa rörelseintäkter 51 825 47 149 Allmänna administrationskostnader 10-28 150-27 065 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 196-1 177 Övriga rörelsekostnader 11-3 406-3 234 Summa kostnader före kreditförluster -32 752-31 476 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 19 073 15 673 12-4 737-1 003 14 336 14 670 13-2 961 39 14-2 707-3 672 8 668 11 037 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2012 2011 Årets resultat 8 668 11 037 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 10 278-2 171 Årets övrigt totalresultat 10 278-2 171 Årets totalresultat 18 946 8 866 17 8
Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Not 2012 2011 Kassa 6 585 4 943 Utlåning till kreditinstitut 15 173 241 207 411 Utlåning till allmänheten 16 1 060 688 946 823 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 101 185 49 951 Aktier och andelar 18 35 129 24 916 Materiella tillgångar 19 4 710 5 872 - Inventarier 2 210 3 195 - Byggnader och mark 2 500 2 677 Aktuell skattefordran 77 0 Övriga tillgångar 20 261 93 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 5 111 4 913 Summa tillgångar 1 386 987 1 244 922 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 - - Inlåning från allmänheten 23 1 194 534 1 076 721 Aktuell skatteskuld 0 304 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 24 6 639 5 284 25 5 893 4 599 1 207 066 1 086 908 26 3 808 847 145 058 134 021 27 22 387 12 109 8 668 11 037 176 113 157 167 1 386 987 1 244 922 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 28 28 104 30 494 Åtaganden 29 85 777 81 739 Ställda panter inga inga Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- fond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 2011 Tkr IB eget kapital 2011-01-01 128 090 14 280 5 931 148 301 Årets resultat 11 037 11 037 Årets övrigt totalresultat -2 171-2 171 Årets totalresultat -2 171 11 037 8 866 Vinstdisposition 5 931-5 931 UB eget kapital 2011-12-31 134 021 12 109 11 037 157 167 Reserv- fond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 2012 Tkr IB eget kapital 2012-01-01 134 021 12 109 11 037 157 167 Årets resultat 8 668 8 668 Årets övrigt totalresultat 10 278 10 278 Årets totalresultat 0 10 278 8 668 18 946 Vinstdisposition 11 037-11 037 UB eget kapital 2012-12-31 145 058 22 387 8 668 176 113 17 9
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 1) 2012-12-31 2011-12-31 14 336 14 670-375 14 1 196 1 177 5 015 1 270 194 0-2 707-3 672 17 659 13 459-118 877-22 360-50 862-49 951 117 813 142 439-443 2 813 2 345 3 762-32 365 90 162 65 1 967 - -591 500 - -728-833 -163 543-32 528 90 705 212 354 121 649 179 826 212 354 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa 2012-12-31 2011-12-31 6 585 4 943 173 241 207 411 179 826 212 354 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr 2012-12-31 2011-12-31 Erhållen utdelning 1 472 850 Erhållen ränta 53 419 47 039 Erlagd ränta 16 212 13 708 1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 50 Mkr. 7 10
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 24 april 2013 De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. 11
Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 12
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsre dovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga deri vat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovi- 13
sas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 594 tkr (659 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas 14
omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning till anställda. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75 2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 15
3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av bankens risker. Beträffande regelefterlevnad (compliance) har banken tecknat ett avtal med Tjustbygdens Sparbank i Västervik om samarbete. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. 16
Kreditriskexponering, Kreditriskexponering, brutto och netto brutto och Total netto kreditriskexponering (före exponering Avsättning (före Total Nedskrivning/ kreditrisk- 2012 2012 nedskrivning) nedskrivning) Nedskrivning/ Redovisat Avsättning värde Värde Redovisat av säkerheter värde Total Värde kreditriskexponering säkerheter efter exponering efter av Total kreditrisk- avdrag avdrag säkerheter säkerheter Krediter 1 mot Krediter säkerhet mot av: säkerhet av: Statlig och kommunal Statlig och borgen kommunal 2 borgen 2 484 484 484 484 484 Pantbrev i villa- Pantbrev och fritids-fastigheter i villa- och fritids-fastigheter 3 278 282 2784282 886 2734 396 886 273 259 396 337 25914337 059 14 059 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 73 586 73 586 73 586 73 586 002 73 002 584 584 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter 360 109 360 109 360 109 360 359 109 697 359 697 412 412 Pantbrev i andra Pantbrev närings-fastigheter i andra närings-fastigheter 81 075 813075 954 773121 954 77 67 121 188 679188 933 9 933 Företagsinteckning Företagsinteckning 127 047 1276047 225 1206 822 225 120 97 822 395 9723395 427 23 427 Övriga 5 Övriga 5 417 509 4173509 321 4143 188 321 414 22 188 536 22 391536 652 391 652 varav: kreditinstitut varav: kreditinstitut 173 241 173 241 173 241 173 241 173 241 173 241 Summa Summa 1 338 092 1 338 18092 386 1 319 18706 386 1 319 879 706 639 879 440639 067 440 067 Värdepapper 7 Värdepapper 7 Säkerställda obligationslån Säkerställda obligationslån - AAA - AAA 101 185 101 185 101 185 101 185 101 185 Summa Summa 101 185 101 185 101 185 101 185 101 185 Åtaganden Åtaganden Utställda finansiella Utställda garantier finansiella garantier 28 104 28 104 28 104 287 104 680 720680 424 20 424 Summa Summa 28 104 28 104 28 104 287 104 680 720680 424 20 424 Total kreditriskexponering Total kreditriskexponering 6 1 467 381 1 467 18381 386 1 448 18995 386 1 448 988 995 504 988 460504 491 460 491 Kreditriskexponering, Kreditriskexponering, brutto och netto brutto och Total netto kreditriskexponering (före exponering Avsättning (före Total Nedskrivning/ kreditrisk- 2011 2011 nedskrivning) nedskrivning) Nedskrivning/ Redovisat Avsättning värde Värde Redovisat av säkerheter värde Total Värde kreditriskexponering säkerheter efter exponering efter av Total kreditrisk- avdrag avdrag säkerheter säkerheter Krediter 1 mot Krediter säkerhet mot av: säkerhet av: Statlig och kommunal Statlig och borgen kommunal 2 borgen 2 428 428 428 428 428 Pantbrev i villa- Pantbrev och fritids-fastigheter i villa- och fritids-fastigheter 3 243 285 2433285 172 2403 113 172 226 240 729 113 22613729 384 13 384 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 68 533 68 533 68 533 68 67 533 288 671288 245 1 245 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter 314 233 314 233 314 233 314 313 233 593 313 593 640 640 Pantbrev i andra Pantbrev näringsfastigheter i andra näringsfastigheter 78 280 781280 717 761563 717 76 67 563 230 679230 333 9 333 Företagsinteckning Företagsinteckning 104 575 1045575 309 995266 309 99 97 266 481 971481 785 1 785 Övriga 5 Övriga 5 440 165 4403165 328 4363 837 328 436 13 837 656 13 423656 181 423 181 varav: kreditinstitut varav: kreditinstitut 207 411 207 411 207 411 207 411 207 411 207 411 Summa Summa 1 249 499 1 249 13499 526 1 235 13973 526 1 235 786 973 405 786 449405 568 449 568 Värdepapper 7 Värdepapper 7 Säkerställda obligationslån Säkerställda obligationslån - AAA - AAA 49 951 49 951 49 951 49 951 49 951 Summa Summa 49 951 49 951 49 951 49 951 Åtaganden Åtaganden Utställda finansiella Utställda garantier finansiella garantier 30 494 30 494 30 494 309 494 321 921321 173 21 173 Summa Summa 30 494 30 494 30 494 309 494 321 921321 173 21 173 Total kreditriskexponering Total kreditriskexponering 6 1 329 944 1 329 13944 526 1 316 13418 526 1 316 845 418 677 845 470677 741 470 741 1 1 Med kredit avses Med fordringar kredit avses och fordringar andra placeringar och andra i värdepapper, placeringar i dock värdepapper, ej aktier, dock i balansräkningen ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden samt kreditåtaganden utanför utanför balansräkningen, balansräkningen, exempelvis, garantier exempelvis, och borgensåtaganden. garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna Säkerheterna är upptagna till är bedömda upptagna marknadsvärden till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter inklusive till stat krediter och kommun till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter inklusive utan säkerhet krediter utan samt säkerhet ej utnyttjade samt krediter ej utnyttjade i räkning krediter i räkning 6 6 Reservering har Reservering skett för krediter har skett till för allmänheten krediter till se allmänheten not 16. Ianspråktagna se not 16. Ianspråktagna säkerheter uppgår säkerheter till 0 tkr uppgår (0 tkr) till 0 tkr (0 tkr) 7 7 I detta exempel I detta utgår exempel vi från Standard utgår vi från and Standard Poor's rating and Poor's rating Kreditkvalitet Kreditkvalitet Sparbanken följer Sparbanken årligen upp följer och årligen rapporterar upp och kreditgivningen rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang på företagsengagemang enligt särskilda enligt riktlinjer särskilda för att riktlinjer säkerställa för att säkerställa kreditkvaliteten kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat i banken. Ett scoringsverktyg centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma för kvaliteten att bedöma i kvaliteten i engagemangen. engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning är bankens företagsutlåning fördelad enligt fördelad parametrarna enligt parametrarna Risk för obestånd Risk och för obestånd och Risk vid obestånd. Risk vid Scoringverktyget obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens tar hänsyn till nyckeltal, företagens extern nyckeltal, skötsamhet extern (UC) skötsamhet samt intern (UC) skötsamhet. samt intern För skötsamhet. privata För privata engagemang används engagemang ett scoringsystem används ett scoringsystem anpassat för att anpassat säkerställa för att kvaliteten säkerställa på nybeviljade kvaliteten på krediter nybeviljade till privatpersoner. krediter till privatpersoner. Både Både internt samt externt internt beteende samt externt vägs beteende ihop för att vägs få fram ihop för ett risktal. att få fram Scoringsystemet ett risktal. Scoringsystemet för såväl privat för och såväl företag privat används och företag även används av även av Swedbank och Swedbank andra sparbanker. och andra sparbanker. 15 15 17
Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra fordringar 2012 2011 tkr Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre 12 475 2 543 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 4 956 731 Fordringar förfallna > 360 dgr 15 535 17 650 Summa 32 966 20 924 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor 309 641 279 260 - hushållssektor 769 433 681 089 varav enskilda företagare 465 257 406 714 Summa 1 079 074 960 349 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 32 966 20 924 - företagssektor 28 993 18 490 - hushållssektor 3 973 2 434 Osäkra lånefordringar 32 966 20 924 - företagssektor 28 993 18 490 - hushållssektor 3 973 2 434 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 18 386 13 526 - företagssektor 16 947 12 206 - hushållssektor 1 439 1 320 Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor 292 694 267 054 - hushållssektor 767 994 679 769 varav enskilda företagare 465 257 406 714 Summa 1 060 688 946 823 Derivat och säkringsredovisning 2012 Derivat Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar - 70 000-70 000-1 487 Total summa 0 70 000-70 000-1 487 Derivat och säkringsredovisning 2011 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 8 600 18 000-26 600-637 Total summa 8 600 18 000-26 600-637 16 18
Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens styrelse har fastställt att bankens likvida medel skall uppgå till 200 Mkr +/- 25 Mkr exklusive inlåning från kommuner. Om likviditetsberedskapen understiger 150 Mkr ska bankens beredskapsplan för likviditetsrisk aktiveras. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering, 2012 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån men år men år högst 1 år högst 5 år Summa redovisat värde Kassa 6 585 6 585 Utlåning till kreditinstitut 173 241 173 241 Utlåning till allmänheten 77 152 31 080 120 150 349 236 483 070 1 060 688 Obligationer 101 185 101 185 Övr. tilgångsposter 45 288 45 288 Summa tillgångar 250 393 31 080 120 150 450 421 483 070 51 873 1 386 987 Skulder Inlåning fr allmänheten 1 149 887 27 725 15 548 1 374 1 194 534 Övriga skuldposter och eget kapital 192 453 192 453 Summa skulder och eget kapital 1 149 887 27 725 15 548 1 374 192 453 1 386 987 Total skillnad -899 494 3 355 104 602 449 047 483 070-140 580 0 Likviditetsexponering, 2011 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån men år men år högst 1 år högst 5 år Summa redovisat värde Tillgångar Kassa 4 943 4 943 Utlåning till kreditinstitut 207 411 207 411 Utlåning till allmänheten 76 298 34 828 137 594 300 631 397 472 946 823 Obligationer 49 951 49 951 Övr. tilgångsposter 35 794 35 794 Summa tillgångar 283 709 34 828 137 594 350 582 397 472 40 737 1 244 922 Skulder Inlåning fr allmänheten 1 054 772 11 499 7 838 2 612 1 076 721 Övriga skuldposter och eget kapital 168 201 168 201 Summa skulder och eget kapital 1 054 772 11 499 7 838 2 612 168 201 1 244 922 Total skillnad -771 063 23 329 129 756 347 970 397 472-127 464 0 De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 35129 tkr dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. 17 19
Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 672 tkr (100 tkr). Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk (Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/-200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2012 uppgick ränterisken till 5 022 tkr eller 3,50 % av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Sparbanken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 70 Mkr. Swaparnas verkliga värdet netto uppgick till -1 487 tkr. (-637 tkr). 2012 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa 6 585 6 585 Utlåning till kreditinstitut 173 241 173 241 Utlåning till allmänheten 542 960 373 016 8 375 10 588 57 047 68 702 1 060 688 Obligationer och andra 25 298 75 887 101 185 Övriga tillgångar 45 288 45 288 Summa 716 201 373 016 8 375 10 588 82 345 144 589 51 873 1 386 987 Skulder Inlåning från allmänheten 1 153 157 20 020 13 206 2 342 935 439 4 435 1 194 534 Övriga skulder 16 340 16 340 Eget kapital 176 113 176 113 Summa skulder och 1 153 157 20 020 13 206 2 342 935 439 196 888 1 386 987 Differens tillgångar och -436 956 352 996-4 831 8 246 81 410 144 150-145 015 Räntederivat, fast ränta 70 000-17 000-53 000 Kumulativ exponering -436 956-13 960-18 791-10 545 53 865 145 015 145 015 0 18 20