NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper framför deltagaren, med mitten av pappret i linje med deltagarens näsa Be deltagaren dra ett streck på mitten av varje linje. Instruera honom/henne, att börja överst på sidan (för horisontella rader) eller till vänster på sidan (för vertikala rader). Vidare att inte hoppa över några rader och att använda så mycket tid som behövs Linjeuppdelning av både horisontella och vertikala rader skall övas. Ordningen i vilka övningarna presenteras varieras mellan sessionerna och lättare uppgifter föregår svårare Deltagarens uppmärksamhet bör riktas mot rader, som har utelämnats eller delats upp felaktigt Jag vill att du noggrant tittar på dessa linjer och arbetar uppifrån och ner (eller från vänster till höger) och sätter ett streck på mitten av varje linje. Arbeta långsamt och noggrant! Utelämna inte någon av linjerna Tänkbara strategier Visuellt neglekt 1. Använd ett finger (deltagaren eller ditt) som visuell stödpunkt i slutet av varje linje, på den sida som negligeras 2. För fingret längs hela linjen innan du markerar mittpunkten 3. Mät ut varje sida av mittpunkten med en linjal 4. Vänd sidan upp och ned för att demonstrera felmarkering 5. Be deltagaren placera en penna på mittpunkten, därefter flyttar du pennan till en mer korrekt position. OBS. Var uppmärksam på att deltagaren kan kompensera för sina svårigheter! Detta genom att alltid markera något för mycket åt höger, vänster, uppåt eller neråt än vad han/hon tror är rätt, snarare än att lära sig att uppmärksamma linjens totala längd Hastighet för hög eller för låg 1. Du pekar på varje linje med den hastighet de bör markeras 2. Använd ovanstående strategier för att minska deltagarens arbetstakt 3. Be deltagaren kontrollera sitt arbete för att få honom/henne uppmärksam på felen och behovet av att minska hastigheten Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 2

LINJEUPPDELNING K2a Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 3

LINJEUPPDELNING K2b Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 4

OÄNDLIGHETSFIGURER KB FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Själreglering av beteendet 2. Visuell avsökning 3. Bibehållande av uppmärksamhet OÄNDLIGHETSFIGURER Om tiden tillåter skall oändlighetsfigur A slutföras först. Placera sedan två tomma blad vertikalt framför deltagaren med ett mellanrum i linje med deltagarens näsa. Visa genom att rita två oändlighetsfigurer (som i A). Rita samtidigt med båda händerna i samma riktning och i samma hastighet Deltagaren skall rita fyra par av oändlighetsfigurer genom att använda båda händerna och börja i mitten på sidan och röra sig utåt i olika riktningar. Riktningens ordning skall ske slumpmässigt. Uppgiften skall slutföras lugnt och korrekt som ovan. Försäkra dig om att deltagaren monitorerar sina framsteg visuellt genom att titta alternativt och snabbt mellan båda händerna. Om deltagaren persevererar genom att titta antingen på det vänstra eller högra synfältet, be honom/henne titta i den andra riktningen och jämföra de två figurerna, t ex Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 5

VISUELLA OBJEKT FÄRDIGHETSFUNKTIONER ÖVERLAPPANDE FIGURER 1. Självreglering av beteendet 2. Självmonitorering 3. Verbalt uttryck 4. Gestalt perception 5. Uppmärksamhet för delar 6. Uppmärksamhet för detaljer 7. Monitorering av andras mentala representation Visa sidan för deltagaren. Be honom/henne beskriva figuren så detaljerat att den skulle kunna ritas av någon som inte ser sidan. Huvuddragen av varje bild skall beskrivas på ett distinkt och metodiskt sätt, med undvikande av för många detaljer Exempel på beskrivning av de 2 första figurerna 1. Det är en liten vit triangel inuti en rektangel fylld med horisontella linjer. 2. Inuti en rektangel finns en fyrkant som överlappar en triangel Strategier 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare, be honom/henne att berätta endast en sak i taget om bilden 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårigheter att initiera självaktiverad respons, ställ frågor om figurerna för att generera en fullständig beskrivning, t ex Vilken form finns inuti rektangeln? 3. För att förfina deltagarens beskrivning och för att modellera en bra beskrivning, upprepa deltagarens beskrivning med nödvändiga modifikationer, t ex Deltagaren: Öh... det är en fyrkant, nej... en cirkel i en fyrkant... och inuti cirkeln är det 2 linjer... och de 2 linjerna blir ett X ; Terapeuten: Ja, det är en cirkel inuti en fyrkant med ett X inuti en cirkel. 4. För att få deltagaren att arbeta i en lämplig takt eller för att demonstrera felaktigheter, rita vad deltagaren beskriver för dig 5. Be deltagaren upprepa den slutliga versionen flera gånger för att möjliggöra övning i att uttrycka sig distinkt och för att hjälpa deltagaren att internalisera den beskrivningsform som efterfrågas Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 6

VISUELLA OBJEKT K3 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 7

GEOMETRISKA FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER ÖVERLAPPANDE FIGURER 1. Självreglering av beteendet 2. Självmonitorering 3. Verbalt uttryck 4. Gestalt perception 5. Uppmärksamhet för delar 6. Uppmärksamhet för detaljer 7. Monitorering av andras mentala representation Denna uppgift skall genomföras på samma sätt som uppgiften Visuella Objekt, men understryk att det är figurens form som skall beskrivas T ex, en passande beskrivning för den andra figuren skulle bli: En fyrkant delad i två av en vertikal linje, med en cirkel och ett X inuti. Den bör inte beskrivas som en fyrkant delad i 6 trianglar Strategier 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare, be honom/henne att endast berätta en sak i taget om bilden 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårigheter med att initiera självaktiverad respons, ställ frågor om figurerna för att generera en fullständig beskrivning, t ex Vilken form finns inuti rektangeln? 3. För att förfina deltagarens beskrivning och för att modellera en bra beskrivning, upprepa deltagarens beskrivning med nödvändiga modifikationer, t ex Deltagaren: Öh... det är en fyrkant, nej... en cirkel i en fyrkant... och inuti cirkeln är det 2 linjer... och de 2 linjerna blir ett X ; Terapeuten: Ja, det är en cirkel inuti en fyrkant med ett X inuti en cirkel. 4. För att få deltagaren att arbeta i lämplig takt eller för att demonstrera felaktigheter, rita vad deltagaren beskriver för dig 5. Be deltagaren upprepa den slutliga versionen flera gånger, för att möjliggöra övning i att uttrycka sig distinkt och för att hjälpa deltagaren att internalisera den beskrivningsform som efterfrågas Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 8

GEOMETRISKA FIGURER K3 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 9

BOKSTÄVER - K FÄRDIGHETSFUNKTIONER ÖVERLAPPANDE FIGURER 1. Självreglering av beteendet 2. Självmonitorering 3. Verbalt uttryck 4. Gestalt perception 5. Uppmärksamhet för delar 6. Uppmärksamhet för detaljer 7. Monitorering av andras mentala representation Be deltagaren att identifiera varje bokstav i bokstavsgruppen Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 10

BOKSTÄVER - K4 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 11

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Mental representation 4. Perception av delar PLOCKA UPP Visa sidan för deltagaren. Förklara att figurerna består av ett antal delar som överlappar varandra som om de hade tappats i en hög. Be deltagaren identifiera den del som är överst i högen och som skulle kunna flyttas utan att rubba de andra. Be deltagaren att föreställa sig att denna del har flyttats och att identifiera den del som nu ligger överst. Fortsätt tills alla delar har plockats upp. Rätta alla felaktigheter Strategier De flesta deltagare behöver markera eller färga varje del när den har plockats upp för att komma ihåg vilka som redan har valts. Fasa ut denna strategi när prestationen förbättras Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 12

PLOCKA UPP - K1 I vilken ordning måste du plocka upp bitarna, om du varje gång skall plocka upp den översta? Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 13

FIGUR / BAKGRUND FÄRDIGHETSFUNKTIONER Skifta perspektiv mellan två kognitiva set Visa sidan för deltagaren och be honom/henne beskriva vad han/hon kan se. Om endast ett av perspektiven identifieras, fråga honom/henne, vad de mer kan se. Om nödvändigt, förklara det andra perspektivet. Be sedan deltagaren peka ut olikheterna mellan de 2 olika bildalternativen, t ex, säg Peka på de två näsorna Peka på vasens botten Peka ut var ögonbrynen borde vara Peka ut var blommorna skall sättas in i vasen Visa mig de två kinderna Vid den andra veckans arbete med modulen, be deltagaren administrera uppgiften till dig. Försäkra dig om att deltagaren har förstått att efterföljande frågor kräver byte av perspektiv. Bryt alla perseverationer Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 14

FIGUR / BAKGRUND - K4 Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 15

VISUELL ILLUSION FÄRDIGHETSFUNKTIONER Skifta mellan två kognitiva set Be deltagaren identifiera illusionen i bilden. Be honom/henne sedan identifiera det rätta perspektivet. Be honom/henne växla mellan de två olika beskrivningarna Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 16

VISUELL ILLUSION K4 Skulle de två diagonala linjerna bilda en rak linje om de möttes? Skulle de böjda linjerna bilda en cirkel om de möttes? Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 17

UDDA/JÄMNA BEGREPPSSKIFTEN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Skifta mellan två kognitiva set 2. Bibehållande av ett kognitivt set 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Placera sidan med siffror framför deltagaren. Säg till för honom/henne att du vill att han/hon skall granska varje rad från vänster till höger, arbeta uppifrån och ner. Deltagaren skall omväxlande stryka över udda eller jämna siffror och variera tiden för skiften mellan dessa. Vid åtminstone ett tillfälle skall deltagaren ha arbetat sig igenom minst tre rader innan skifte sker. Administrera så många rader av uppgiften som tiden tillåter Denna uppgift ger möjlighet till både setskifte och bibehållande av ett set över tid. Allteftersom skiftningsförmågan förbättras, skall hastigheten med vilken setväxlingarna sker, ökas Ringa in alla fel, om inte dessa är så många att deltagaren reagerar negativt Be deltagaren vid några tillfällen, att administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren instruerar dig att växla set med slumpmässiga intervaller och att han/hon bryter all perseveration Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu. Det skall ske minst en gång för varje rad, t ex Vad kryssar du över nu?. När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att högt för sig själv, verbalt mediera sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen, be honom/henne, tyst för sig själv, verbalt mediera sitt beteende 2. För deltagare, som initialt har svårt att bibehålla ett set, be honom/henne byta set i början av varje rad och att benämna varje rad utifrån vad som skall strykas över 3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka på varje nummer allteftersom han/hon kontrollerar det Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 18

b) be honom/henne följa linjen med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet som siffrorna bör kontrolleras 4. Täck över de rader som deltagaren inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 19

UDDA / JÄMNA - K2 6 54 62 7 40 98 53 16 49 47 88 92 23 11 27 1 21 7 76 40 22 12 35 98 99 96 83 18 29 65 37 68 83 37 67 31 24 42 26 47 73 9 38 69 41 96 97 4 25 43 38 98 32 96 56 55 8 42 70 98 85 3 54 41 70 19 4 89 9 86 97 39 43 84 3 94 19 83 88 29 56 9 75 41 10 69 43 99 1 85 35 33 46 36 20 55 10 66 11 18 86 89 28 55 39 89 23 57 35 87 52 80 29 12 25 58 18 66 37 14 34 19 24 17 87 64 30 13 78 47 10 15 88 63 85 40 39 23 28 16 27 14 34 39 64 1 79 3 18 33 50 47 29 21 62 26 70 42 37 27 34 18 88 17 71 22 16 30 73 96 17 25 38 24 36 19 20 52 36 32 49 86 83 29 4 89 11 47 32 22 59 67 47 12 59 40 23 27 49 53 26 47 51 91 53 14 42 17 53 51 36 72 46 39 83 11 46 59 13 60 35 40 96 71 5 67 7 11 96 12 58 84 12 19 18 55 28 96 39 66 6 82 10 29 36 97 27 Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 20

NUMMERVÄXLING - K FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Självreglering av beteendet 2. Mental flexibilitet 3. Bibehållande av uppmärksamhet Be deltagaren, att högt läsa upp antalet prickar i varje grupp, arbeta längs varje rad från vänster till höger, uppifrån och ner på sidan. Uppgiften kan påbörjas vid vilken rad som helst. Fortsätt med ungefär 3 4 rader. Försäkra dig om, att deltagaren behåller konstant uppmärksamhet på uppgiften ända till radens slut. En långsam och jämn hastighet skall hållas genom hela uppgiften Strategier 1. Täck över rader som du inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information 2. Hastigheten kan regleras av dig eller deltagaren genom att peka på varje grupp i den ordning de beskrivs Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 21

NUMMERVÄXLING - K Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 22

FORMMANIPULERING - K1 FORM Ge deltagaren ett papper a) Läs upp namnen på följande figurer. Be deltagaren rita figurerna och sedan rita dem i omvänd ordning i) _ ii) O + iii) % X b) Be deltagaren hitta på tre olika figurpar och sedan rita dem i omvänd ordning c) Läs upp namnen på följande figurer. Be deltagaren rita följande formsekvenser och växla mellan de olika sekvenserna O _ + + _ O d) Läs upp namnen på följande figurer Be deltagaren rita olika varianter av denna figursekvens X O Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 23

STOR/LITEN BEGREPPSSKIFTEN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Skifta mellan två kognitiva set 2. Bibehållande av ett kognitivt set 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Placera sidan framför deltagaren. Säg till honom/henne att du vill att han/hon skall granska varje rad från vänster till höger, arbeta uppifrån och ner och sedan antingen högt läsa upp ordet eller säga vilken bokstavsstorlek som orden är tryckta i. För ord som är tryckta i versaler (stora bokstäver) skall deltagaren säga stor och för ord som är tryckta i gemener (små bokstäver) skall deltagaren säga liten. Växla instruktioner med varierande mellanrum. Vid åtminstone ett tillfälle skall deltagaren ha arbetat sig igenom minst tre rader innan skifte sker. Administrera så många rader av uppgiften som tiden tillåter Denna uppgift ger möjlighet till både setskifte och bibehållande av ett set över tid. Allteftersom skiftningsförmågan förbättras, skall hastigheten med vilken setväxlingarna sker, ökas Ringa in alla fel, om inte dessa är så många att deltagaren reagerar negativt Be deltagaren, vid några tillfällen, att administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren instruerar dig att växla set med slumpmässiga intervaller och att han/hon bryter all perseveration Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu. Det skall ske åtminstone en gång för varje rad, t ex Vad berättar du för mig nu? Deltagaren: bokstavs-storlek eller ord. När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att högt för sig själv beskriva sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen, be honom/henne tyst för sig själv beskriva sitt beteende 2. För deltagare, som initialt har svårt att bibehålla ett set, be honom/henne byta set i början av varje rad och namnge varje rad utifrån vad som skall benämnas Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 24

3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka på varje ord allteftersom han/hon kontrollerar det b) be honom/henne följa raden med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet, med vilken orden skall kontrolleras 4. Täck över raderna som deltagaren inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 25

STOR / LITEN - K1 stor LITEN liten stor liten STOR stor LITEN STOR liten LITEN liten STOR stor liten STOR LITEN stor liten stor Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 26

STOR / LITEN - K2 STOR liten stor LITEN stor LITEN liten liten STOR LITEN STOR STOR LITEN stor liten liten STOR liten LITEN stor LITEN LITEN stor STOR liten stor stor liten STOR stor liten Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 27

STOR / LITEN - K3 LITEN stor liten stor STOR liten stor LITEN STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten liten STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor liten liten stor liten stor stor liten STOR STOR LITEN stor liten stor liten liten Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 28

STOR / LITEN - K4 STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor liten stor liten liten LITEN stor STOR liten LITEN stor stor STOR LITEN stor liten stor liten stor LITEN stor STOR STOR stor LITEN stor STOR liten LITEN LITEN stor liten stor liten stor STOR STOR liten LITEN stor liten STOR LITEN stor liten stor LITEN STOR Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 29

STOR / LITEN - K5 STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor LITEN stor STOR LITEN stor liten STOR liten liten liten stor liten liten stor liten stor liten liten stor stor LITEN stor STOR LITEN stor liten stor STOR liten STOR LITEN stor STOR LITEN stor stor liten stor Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 30

NUMMERGENERERING - K FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Generativitet/skapandeförmåga 2. Självinitiering 3. Mental flexibilitet 4. Självmonitorering Tala om för deltagaren att han/hon skall växla mellan att skriva 2, 3 eller 4 sifferkombinationer.utifrån de ursprungliga sifferserierna bör 2-5 sifferkombinationer genereras innan man växlar till en annan kortare eller längre serie. Samma siffra kan inte användas två gånger i samma sekvens eller i omedelbart efterföljande sekvens. Bryt perseveration och användande av omedelbart föregående serie. De siffror som används bör vara slumpvis ordnade. Denna uppgift ger övning i generativitet/skapandeförmåga och flexibilitet Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 31

SORTERA MATERIAL FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Växling mellan olika kognitiva set 2. Abstraktion Material 36 token: Stora och små token i tre former. Varje token i 6 exemplar i olika färger Blanda token och lägg dem på bordet. Fråga deltagaren hur han/hon skulle kunna sortera dem i grupper (möjliga sorteringsgrupper: färg, form, storlek). Be deltagaren sortera utifrån en av grupperna. När sorteringen är klar, blanda token och be om en annan sorteringsstrategi. Växla mellan de olika grupperna Om deltagaren inte kan göra gruppering och/eller skifta gruppering, överväg att demonstrera lämplig gruppering När deltagaren behärskar sortering efter färg, form och storlek, lär honom/henne hur man kan sortera efter speciella nummer. Att sortera efter antalet 4 skulle t ex innebära att deltagaren skall sortera token i grupper om 4 och då ignorera form, färg eller storlek När de 4 grupperingsprinciperna behärskas, be deltagaren utföra sortering som involverar två olika kategorier ( t ex färg och form; form och storlek; färg och antal 4) Allteftersom deltagaren blir skickligare, behöver han/hon inte sortera alla token för varje skifte. Byt eller växla set när det står klart att deltagaren förstått sorteringsprincipen Uppgiften kan varieras genom att be deltagaren administrera den till dig. Deltagaren skall dock inte tillåtas att växla set innan han/hon helt förstått sorteringsprincipen Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 32

SORTERA BYGGA TORN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Växla mellan olika kognitiva set 2. Abstraktion 3. Planering 4. Självinitiering Material Samma som i Sortera material Blanda token och placera dem i slumpmässiga grupper framför deltagaren. Välj ut ett token och placera det framför deltagaren. Säg att du vill att deltagaren skall bygga ett torn med token. Du ger instruktionerna för att välja ett nytt token och byter endast en dimension åt gången (färg, form eller storlek). T ex, om instruktionen att byta färg ges, skall form och storlek på det nya tecknet vara densamma som tidigare, men det skall ha ny färg. Varje gång deltagaren väljer ett token, placeras det ovanpå det byggda tornet. Instruktionen skall omfatta slumpmässigt byte av färg, form och storlek Målet är att använda alla framlagda token. Detta kräver framförhållning av dig. Allteftersom prestationen förbättras kan vissa deltagare själva planera att använda så många token som möjligt. Om så, notera antalet av kvarvarande token och uppmuntra deltagaren att överskrida det tidigare uppnådda antalet När tornet är färdigbyggt (eller en del av tornet om deltagaren arbetar långsamt), be deltagaren administrera uppgiften till dig. Försäkrar dig om att växlingarna sker slumpmässigt. Även nu är målet att använda så många token som möjligt Allteftersom prestationen förbättras kan dubbla förändringar introduceras (t ex ändra form och storlek ). Även om detta gör växlingarna mer komplexa, blir planeringen att använda samtliga token lättare Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 33

HANDÖVNINGAR - K PEKFINGER - OCH ALLFINGERSLAG. FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Pekfingerslag Be deltagaren vila sin dominanta hand bekvämt mot bordet. Demonstrera pekfingerslag mot bordet, medan handen, de andra fingrarna och tummen ligger kvar mot bordet. Be deltagaren kopiera dina slag på ett kontrollerat och regelbundet sätt. Hastigheten bör vara tillräckligt långsam för att garantera en jämna och välmonitorerade slag. Fastställ det maximala antalet jämna slag som deltagaren kan utföra. Målet är att stegvis öka antalet slag i sekvensen allteftersom deltagarens prestation ökar Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen och sedan med båda händerna samtidigt Allfingerslag Be deltagaren vila sin dominanta hand bekvämt mot bordet. Demonstrera hur man slår med alla fyra fingrarna samtidigt medan handen och tummen ligger kvar mot bordet. Fortsätt på samma sätt som för uppgiften med pekfingermotorik Strategier 1. Verbalt medierande av slagen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att slå tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 34

HANDÖVNINGAR - K HANDVÄNDNING OCH HANDFLATELYFT FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Utför uppgifterna som i den föregående sessionen. Bestäm nya mål, om tidigare målsättning har uppnåtts Handvändning Visa uppgiften för deltagaren Placera den dominanta handen med handflatan på ryggen av den andra handen. Vänd den dominanta handen så att händernas ryggar ligger mot varandra. Vänd den dominanta handen tillbaka så att handflatan ligger mot den icke dominanta handens rygg. Be deltagaren att göra likadant. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet vändningar i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras. Om deltagaren först finner att denna uppgift är speciellt svår, be honom/henne utföra uppgiften på bordet i stället för på den andra handen Upprepa uppgiften med den icke dominanta handen Handlyft Visa uppgiften för deltagaren Vila den dominanta armen mot bordet, med handflatan platt mot bordet. Lyft handen (medan armen ligger kvar) vinkelrätt mot bordet. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet lyft i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa uppgiften med båda händerna separat och samtidigt Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 35

Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom uppmaning högt från dig ( t ex för handvändning: Vänd och tillbaka ; för handlyft: Upp och ned ), sedan genom att deltagaren själv tar över strategin och slutligen upprepar den tyst för sig själv (internaliserar strategin) 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/henns hand lätt och guida rörelsen Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 36

KNYTA/STRÄCKA & HANDLYFT FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - K Utför uppgifterna som i den tidigare sessionen. Bestäm nya mål om tidigare målsättning har uppnåtts A. Knyta / sträcka Visa uppgiften för deltagaren Håll handen framför dig med handflatan vänd uppåt med raka, utsträckta och spretande fingrar. Knyt handen. Växla långsamt mellan utsträckt och knuten hand. Försäkra dig om att fingrarna är utsträckta och spretande med jämt avstånd mellan fingrarna och handen så platt som möjligt. Be deltagaren kopiera rörelsen. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och utförd med regelbunden rytm. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet i den felfria sekvensen allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa övningen med båda händerna var för sig och samtidigt B. Handlyft Visa uppgiften för deltagaren Vila den dominanta armen mot bordet, med handflatan vänd uppåt. Lyft handen (medan armen ligger kvar mot bordet) vinkelrätt mot bordet. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet lyft i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa uppgiften med båda händerna separat och samtidigt Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 37

Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom uppmaning högt från dig (t ex för knyta/sträcka: knyt/sträck ut ), sedan genom att deltagaren själv tar över strategin och slutligen upprepar den tyst för sig själv (internaliserar strategin) 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 38

HANDÖVNINGAR - K FINGERSLAG, KNYTA / STRÄCKA (HANDFLATOR MOT VARANDRA) OCH ALTERNERANDE FINGERSLAG FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Fingerslag Be deltagaren vila sin högra hand mot bordet. Demonstrera uppgiften genom att slå med pek- och långfingret samtidigt mot bordet. Säg att du vill att deltagaren skall slå med i samma hastighet Be om tio långsamma, jämna sekvensrepetitioner. Om nödvändigt, stöd deltagaren genom att räkna högt och utföra övningen tillsammans med honom/henne. Be deltagaren göra 30 sekvenser. Gör de 5 första tillsammans med honom/henne för att bestämma hastighet och låt sedan deltagaren fortsätta själv. Om han/hongör fel, gör övningen tillsammans för att återfå rätt rytm och hastighet Låt deltagaren utföra uppgiften med höger och vänster hand separat och samtidigt under olika förhållanden 1. Med handled och arm vilande mot bordet 2. Gör övningen på bordets kant Knyta / Sträcka Handflator vända mot varandra Tala om för deltagaren att han/hon skall öva knyta/sträcka övningen med handflatorna vända inåt mot varandra. Även här är det viktigt att fingrarna spretar jämt och att rytmen är långsam och jämn Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 39

Alternerande fingerslag Tala om för deltagaren att denna uppgift är annorlunda från de som lärts in tidigare. Den här gången är deltagarens respons beroende på vad du gör a) Terapeut-initierad - Du slår fingret i bordet en gång, deltagaren slår två gånger - Du slår fingret i bordet två gånger, deltagaren slår en gång Upprepa övningen två gånger med både höger och vänster hand separat. Varje sekvenslängd skall vara minst 20-30 slag. Detta för att skapa tillräckligt många repetitioner för att deltagarens bibehållna motoriska uppmärksamhet skall kunna tränas b) Deltagar-initierad Säg till deltagaren att denna uppgift är nästan samma som föregående, förutom att hon/han initierar den och bibehåller sekvensen. Du skall svara enligt följande - med två slag när deltagaren slår en gång i bordet - med ett slag när deltagaren slår två gånger i bordet Träna med båda händerna separat och samtidigt Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 40

Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 41

HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Knyta/sträcka 6. Handlyft a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 42