Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst

Relevanta dokument
Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Centrum för lättläst. Årsredovisning

Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst

Årsredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst Centrum för lättläst. Resultatredovisning

Resultatredovisning Centrum för lättläst

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

Å r s r e d o v i s n i n g Centrum för lättläst

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst

Remissvar från Centrum för lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Betänkandet SOU 2013:58, Lättläst INLEDNING. D nr YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Resultatredovisning Centrum för lättläst

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Kursplan - Grundläggande engelska

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

Enkät 2; Om din läsning (12-15 år)

Verksamhetsplan 2004

Remissvar Lättläst SOU 2013:58

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

AKTIVITETSHANDLEDNING

KVALITETSRAPPORT 2014

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Kursplan - Grundläggande svenska

Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

AKTIVITETSHANDLEDNING

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

En lathund om att. Sverige

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under Mars 2013

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

En viktig mässa för alla

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

POSITIV FÖRVÄNTAN INFÖR SOMMAREN

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Biblioteksplan för Lerums kommun

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Arvika läser Tove Jansson

Strategidokument för Stiftelsen Credo

Projektplan. Lättlästcirkel för vuxna på Familjecentralen. Upprättad av Anki Olsson Flodin & Maria Tjärnbro/Örebro stadsbibliotek 1 (5)

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

2-1 Från manuskript till färdig bok Tre alternativ för tryckning Tryck själv med laserskrivare Anlita kopieringsfirma Vänd dig till ett tryckeri

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Transkript:

Centrum för lättläst Årsredovisning 2005 Centrum för lättläst

Form: Tom Weegar

Innehåll: Årsredovisning 1 Om lättläst 4 Centrum för lättläst 5 2005 i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden 10 Kompetenscentrum 12 8 SIDOR 13 LL-förlaget 17 Lättläst-tjänsten 24 Läsombud 27 Information och marknadföring 30 Det Lätta Priset 35 Forskning m m 36 Utvecklingsarbete IT 37 Internationellt arbete 39 Administrationoch personal 41 Styrelse, direktör och revisorer 43 Kommentarer till resultat- 44 och balansräkningarna 44 Disposition 53

centrum för lättläst Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Diagram: Organisationen av Centrum för lättläst Styrelse VD Adminstration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten Läsombud Marknadsföring Information Arbetsgrupper Läsombud 4

årsredovisning 2005 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (802012-6416) driver sin verksamhet under namnet Centrum för lättläst Centrum för lättläst Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Till vissa delar regleras verksamheten också genom ett avtal mellan staten och stiftelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, barndomsdöva, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med utvecklingsstörning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Figuren (på föregående sida) visar hur verksamheten är organiserad. 5

centrum för lättläst 2005 i korthet Verksamhetsåret 2005 har präglats av å ena sidan försäljningsframgångar och framtidstro och å andra sidan betydande ekonomiska svårigheter. Samtidigt har arbetet med att göra verksamheten mer forsknings-orienterad och mer integrerad fortsatt. Förberedelsearbetet med att skapa en kommunikationsenhet för att ta ett mer samlat grepp över marknadsinriktade frågor har pågått under året. Tidnings- och bokutgivningen har varit av samma omfattning som tidigare år. Inom ramen för ett forskningsprojekt har läsombudsmodellen testats för äldre personer med demens. Lättläst-tjänstens uppdragsverksamhet med bearbetningstjänster och kurser har utvecklats vidare genom en mer systematisk marknadsbearbetning. Insäljningsarbetet har givit mycket bra resultat och visar att det finns en betydande marknad för sådana tjänster. Prioriterat under året Viktiga uppgifter har självklar varit att fortsätta bredda utgivningen och öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Att ambitionerna i utgivningen har hållits på en måttlig nivå förklaras av begränsade resurser och osäkerhet om försäljningsintäkternas utveckling. Det har hindrat större satsningar. En extra ansträngning har dock gjorts för att marknadsföra Lättläst-tjänsten ytterligare. Vid sidan av utgivningsverksamheten har angelägna uppgifter varit fortsatt utveckling av verksamheten som kompetenscenter på lättlästområdet. Produktion, kommunikation, forskning och utvecklingsarbete är alla viktiga delar i detta. En angelägen uppgift under året har varit att arbeta vidare med frågor om helhetssyn kring verksamhetens olika delar och förbereda uppbyggnaden av kommunikationsenheten. Ett syfte med detta är att ta ett mer samlat grepp över marknadsföringen för att kunna föra ut budskapen om lättläst mer effektivt. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angelägen för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Endast därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Under året har ett vetenskapligt råd bildats och planer finns på ett forsknings- och omvärldssekretariat liksom ett forskarnätverk. Under året har förberedelser inför en internationell forskarkonferens om lättläst har gjorts. Ett vetenskapligt råd för frågor om lättläst bestående av några forskare har bildats. Ett planerat forsknings- och omvärldssekretariat för bevakning av sådana frågor har dock inte kunnat inrättas. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier har av brist på resurser fått hållas på sparlåga. 6

årsredovisning 2005 Visst utvecklingsarbete med webbmediet har bedrivits. Andra angelägna projekt på detta område, som t ex webb-tv och multimediaproduktioner, har inte kunnat genomföras. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är också ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a har ett internationellt nätverk för lättläst bildats på svenskt initiativ. Vi har hos regeringen tidigare begärt en ny utformning av stadgarna och dessa diskussioner har förts bland annat mot bakgrund av de förändringar som skett i omvärlden under de gångna 20 åren både på medieområdet och i fråga om synen på olika funktionshinder och studier avseende läsförmågan. En ansökan om stadgeändring genom permutation hos Kammarkollegiet har dock avslagits. Ekonomiska villkor Efter en ganska trög försäljning under våren tog försäljningen fart under höstmånaderna och både LL-förlaget och Lättläst-tjänsten uppnådde goda försäljningsresultat. Tidningsprenumerationerna blev något lägre än förväntat. Samtidigt som försäljningsresultaten i sin helhet varit goda och marknadsbearbetningen fortsatt har verksamheten under hela året varit drabbad av ekonomiska problem. Delårsresultaten har visat på stora underskott och periodvis har kapitalet varit kraftigt reducerat. De ekonomiska problemen hänger till stor del samman med produktionsförutsättningarna, särskilt gäller detta bokutgivningen. Intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa balans i ekonomin. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Ekonomin påverkas också starkt av en del tillgångar och skulder i balansräkningen såsom lagervärdet, värdet av pågående bokprojekt, prenumerationsskuldens storlek och även semsterlöneskuldens storlek. Dessa balansposter kan förändras med bortåt en miljon kronor från en tid till en annan och påverkar direkt resultatet. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. Det året boken tryck realiseras alla kostnader. När boken läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en längre period. De ekonomiska effekterna kan vara svåra att förutse och hantera. Produktionsförutsättningarna kräver egentligen en större buffert i form av kapital för att fungera smärtfritt och för att inte påverkas lika mycket av balansposternas förändring. Ökade intäkter och minskade kostnader kan också skapa bättre balans. Risken för stora underskott skapar osäkerhet och gör det svårt att planera på lång sikt. Istället för att bearbeta nya marknader som skulle kunna leda till större försäljning tvingas vi in i en situation där neddragningar och besparingar måste diskuteras. God försäljning trots allt Under en stor del av året låg försäljningen på 7

centrum för lättläst en ganska låg nivå och under förväntningarna. Kvartalsboksluten visade på stora underskott, i betydande utsträckning också till följd av förändringar av poster i balansräkningen. Försäljningen repade sig under årets senare del och sammantaget blev försäljningen under 2005 trots allt god. Bokförsäljningen slog rekord. Bokförlagets sammanlagda intäkter blev mellan 5,8 och 5,9 miljoner kronor. Med fakturerade kostnader blev intäkterna närmare 6,2 miljoner kronor. Uppdragsintäkterna blev också goda och nådde ca 1,7 miljoner kronor, vilket är på ungefär samma nivå som året innan, en mindre ökning dock. Det finns sannolikt en betydande potential för uppdragsverksamheten. Prenumerationsintäkterna minskade dock jämfört med året innan och stannade på ca 6,6 miljoner kronor, vilket var något lägre än förväntat. Totalt nådde de egna intäkterna upp till närmare 14,7 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med ca 0,7 procent trots att inga priser höjdes under året. Tillsammans med det statliga anslaget blev intäkterna nästan 30 miljoner kronor. Kostnaderna uppgick till drygt 30,3 miljoner kronor. Det var en ökning med ca 1,8 procent, vilket motsvarar förväntade pris- och löneökningar. Resultatet minus 290 000 kronor Trots god försäljning blev årets resultat ett underskott på 290 109 kronor. Under årens lopp har vi ett antal gånger tvingats konstatera ett minusresultat. Vi har återigen en situation där vi behöver skapa balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med högre intäkter eller förstärkt kapital återstår besparingar och neddragningar för att få ner kostnaderna. 8

årsredovisning 2005 Effekter av verksamheten Centrum för lättläst är förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2005 hade hela verksamheten en budgetomslutning på ca 30 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av omkring 120 000 personer. Fram till dags dato har omkring 750 titlar av lättlästa böcker givits ut och under ett år levererar vi cirka 81 000 böcker till kunderna. Inom läsombudsverksamheten är över 5 400 personer engagerade runt om i landet. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Både utgivningen, konsultverksamheten, läsombudsverksamheten och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. 9

centrum för lättläst Inför framtiden Lättläst vårt varumärke Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupple- 10

årsredovisning 2005 velser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att försäljningsintäkterna ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Vi måste också kunna möta behoven från alla de läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Allt eftersom verksamheten ökar i omfattning svarar ett anslag på nuvarande nivå för en allt mindre del av finansieringen. Enbart försäljningsökningar täcker inte alla de kostnader som en expanderande verksamhet för med sig. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Västentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Finansieringen behöver stärkas. Utökad verksamhet leder till högre distributionskostnader, större royaltykostnader mm. Finansieringen behöver stärkas även i andra led, framför allt krävs medel till utvecklingsprojekt, inte minst teknikutveckling som skulle vara till gagn för grupper med särskilda behov. Läsfrämjande insatser är för övrigt ett ansvar för flera aktörer, inte enbart Centrum för lättläst. En verksamhet med läsombud borde kunna stöttas med särskilda anslag. De former av extern finansiering som vi själva kan medverka till, t ex samarbetsavtal, sponsring och särskilda bidrag, är temporära och osäkra och inriktade på speciella projekt. Om vi inte kan räkna med högre kapital eller större anslag eller hoppas på ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 11

centrum för lättläst Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har uppdragsverksamheten Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Grundläggande för att nå ut med information och nå goda försäljningsresultat är att läsarna och deras förmedlare inser behovet av lättläst och att de lättlästa produkterna fyller en funktion. För att stärka information och marknadsföring bör vi sträva efter mer integrerad kommunikation i verksamheten. Ett sätt har varit att att samordna insatserna inom läsombud och marknadsföring inom en kommunikationsenhet. Ett kompetenscenter bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Vi bör fungera som en kunskapsbank på LL-området. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Ett vetenskapligt råd har bildats och andra förberedelser gjorts. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi bör få in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram har påbörjats. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall försöka utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete vad gäller nya medier, forskarkontakter och ännu bättre kontakt med kunderna mm. Vi bör också utveckla samarbetsformer mera. 12

årsredovisning 2005 8 SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att öka upplagan och att utveckla läsaranpassningen av 8 SIDOR. Utgivning 8 SIDOR har funnits som nyhetstidningen i över 20 år, det första numret av tidningen kom ut 1984. Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR innehåller ungefär tio gånger om året också en sektion med fyra extra sidor, oftast som en form av temanummer. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober. Till utgivningen hör även en skriftserie. Under året gavs två nya skrifter ut i serien. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan. Läsare får där också möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Under året startades även en daglig blogg på webben. Centrum för lättlästs hemsida på Internet hade ca 300 000 besök under året, eller i genomsnitt ca 900 besök per dag. Den populäraste platsen är 8 SIDORs nyheter. Utvecklingsarbete mm Utvecklingen av tidningen har under de senaste åren i stor utsträckning varit knuten till webbtidningen. Den stora satsningen har varit Bonuswebben. Bonuswebben är en avdelning av 8 SIDOR som tagits fram helt utan extra resurser. Till Bonuswebben har skrivits 300 artiklar om världens länder och om stora organisationer som t ex FN, där finns en rad faktaartiklar och varje vardag görs en självrättande nutidsorientering. Bonuswebben innehåller även en illustrerad receptbok med 25 lättlästa matrecept. Bonuswebben premierar betalande läsare. Endast prenumeranterna på den tryckta tidningen kan komma nå Bonuswebben. Den ger viktiga faktabakgrunder som inte får plats i den tryckta tidningen men den ger även förnöjelsematerial. Sedan en tid tillbaka finns en läsaravdelning på Bonuswebben. Där kan läsarna själva göra en 13

centrum för lättläst webbtidning som kommer att ligga på 8 SIDORS hemsida och är åtkomlig för alla prenumeranter. Under året har avdelningen utvecklats till ett utrymme även för personliga dagböcker och tyckanden. Detta för att göra det lättare för läsarna att våga skriva och låta publicera sig. Detta är också ett led i läsaranspassningen. Utvecklingen av internetutgåvan av 8 SIDOR har gjort det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Internettidningen är sedan något år försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Brist på resurser har inneburit att det inte heller detta år har varit möjligt att göra försök med t ex webb-tv, vilket skulle innebära ytterligare möjligheter till läsaranpassning med ljud och rörliga bilder i anslutning till nyhetsmaterialet på nätet. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till andra dagstidningar. Under året marknadsfördes tjänsten mer aktivt till lokala och regionala tidningar runtom i landet. En ny kund har tillkommit och nu abonnerar fyra andra dagstidningar på nyhetssammanfattningar, Nerikes Allehanda, Nya Wermlands Tidningen, Länstidningen i Östersund och Västerbottens-Kuriren. Vikande upplaga men plusresultat 8 SIDORs upplaga fortsatte att minska något under år 2005. Under hösten avstannade minskningen och upplagan stabiliserade sig på ca 12 600 exemplar. Toppnoteringen låg på drygt 13 000 exemplar, vilket är en minskning med ca 650 exemplar eller drygt 5 procent. Det är en större minskning än vad vi hade räknat med. Det har under året inte varit möjligt att bryta den nedåtgående trenden. Upplageminskningen kan bero på att stora prenumerantgrupper som skolor gjort inbesparingar av ekonomiska skäl. Eftersom skolan är så dominerande får neddragningar där stora konsekvenser för upplagan. Ett annat faktum som sannolikt inverkat är att år 2005 i mångt och mycket varit ett mellanår utan allmänna val, folkomröstningar och liknande händelser som normalt skapar ett intresse för att prenumerera på 8 SIDOR. En annan förklaring kan vara en viss mättnad bland de traditionella kundgrupperna. Vi måste också räkna med att andra nyhetsprodukter Metro, Sesam m m till en del konkurrerar med 8 SIDOR. Utvecklingen från år 1989 till 2005 framgår av diagrammet på sidan 15. 8 SIDORs intäkter minskade märkbart under 2005 och blev drygt 6,6 miljoner kronor med försäljning av skrifter och intäkter från nyhetstjänsten. Det är lägre än föregående år. Samtidigt som intäkterna sjönk minskades tryckkostnaderna rejält. Tidningsverksamheten redovisar ett resultat på +73 000 kronor efter det att kostnader och intäkter från övriga delar av Centrum för lättläst förts dit. Se diagram över 8 SIDORs prenumerationsintäkter 1997-2005 på sidan 16. Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Ungdomsskolan har som tidigare en stark ställning. Ca 65 procent av prenumeranterna kommer från skolan. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för 11 procent av abonnemangen. En del av dessa prenumerationer är i princip att betrakta som privata abonnemang. Övriga prenumerationer som går direkt till privatpersoner är i storleksordningen 9-10 procent. Därutöver är det 14

årsredovisning 2005 framför allt vuxenundervisning av olika slag samt bibliotek som framträder. Undersökningar som gjorts har visat att 8 SI- DORs prenumeranter är relativt jämnt fördelade över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. Vissa effekter av ombudsverksamheten kan dock konstateras. Det är något bättre täckning i de län där det finns läsombud. Se diagram över 8 SIDORs kundgrupper 2005 på sidan 16. 98 % nöjda läsare För att få ytterligare kunskap om läsarnas synpunkter och bra underlag för en fortsatt läsaranpassning genomförs med jämna mellanrum intervjuundersökningar bland 8 SIDORs läsare. Undersökningarna görs bland ett slumpmässigt urval av prenumeranterna. Den senaste genomfördes 2005. Undersökningarna har varje gång visat att prenumeranterna är nöjda eller mycket nöjda med tidningens kvalitet och svårighetsnivå. En stor andel säger sig också läsa allt i tidningen. Det som läsarna tycker är särskilt bra med 8 SIDOR är det lätta språket, den konkreta framställningen och nyhetsurvalet. Man uppskattar också bilderna i tidningen och att layouten är tydlig. Sammanfattningsvis anser 98 procent av de intervjuade att tidningen är bra eller mycket bra. De kritiska synpunkter som finns är att tidningen är för tunn, kommer för sällan och är för dyr. Läsarundersökningarna visar också på att 8 SIDOR har betydligt större läsekrets än vad antalet prenumerationer anger. Varje nummer läses av i genomsnitt drygt 10 personer, dvs läsekretsen är ungefär 120 000 personer. Dessa läsare tillhör i stor utsträckning två grupper, nämligen barn, ungdomar och invandrare som möter 8 SIDOR i skolan samt personer med utvecklingsstörning som läser 8 SIDOR framför allt i grupper av olika slag. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis har målen för utgivningen uppfyllts. Utgivningen har hållits på en planerad nivå. Ytterligare ansträngningar för att öka läsaranpassningen har gjorts, inte minst gäller detta i fråga om nätupplagan. Försök med Webb- TV har dock inte varit möjligt att genomföra. Upplagemålen har inte uppnåtts. Upplagan har minskat vilket snart kan bli ett problem om det visar sig vara bestående. Diagram över 8 SIDORs upplaga 1990-2005 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 15

centrum för lättläst Diagram över 8 SIDORs prenumerationsintäkter 1998-2005 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram över 8 SIDORs kundgrupper 1998-2005 6% 6% 3% 9% Ungdomsskolan Utvecklingsstörda personers boenden, arbeten, skolor Privatpersoner Bibliotek Vuxenutbildning 11% Annat 65% 16

årsredovisning 2005 LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. En särskild målsättning för det gångna året har att satsa på bredare titlar när det gäller barn och ungdom, ge ut ca 30 titlar samt sträva efter att bryta den nedgående trenden när det gäller försäljningen. Svårighetsnivåer och genrer LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom en rad genrer, romaner, deckare, barnböcker, faktaböcker mm. LL-böckerna finns numera indelade i tre nivåer; mycket lätta bildbaserade berättelser med korta meningar och enkla ord (nivå 1), böcker med enkel handling, ofta med bilder (nivå 2) samt bearbetade klassiker och andra textböcker med längre kapitel och många gånger utan bilder (nivå 3). Böcker med mycket bilder och lite text vänder sig främst till läsare med utvecklingsstörning men även till exempelvis lågutbildade invandrare från andra språkområden. LL-böcker med mera text vänder sig till en bredare publik men även dessa böcker kan mycket väl komma personer med utvecklingsstörning till del. Oftast är det då fråga om högläsning i grupp och då är det läsombud eller andra som förmedlar läsupplevelsen. När det gäller nivåer av lättläst ligger de flesta titlarna enligt planerna på mellannivån. Allt sammantaget är ambitionen vad gäller genrer och nivåer att alla våra läsare ska kunna hitta passande titlar, vilket också resultaten från våra utvärderingsgrupper tyder på. Målsättningen att få en god spridning på nivåerna med de flesta titlarna på mellannivån har uppfyllts genom att bearbetade klassiker och titlarna i spänningsserien håller sig inom nivå 2. Problemet är fortfarande att få titlar på den allra lättaste nivån. Utgivning, nya satsningar Förlaget gav ut 29 boktitlar, en cd-produktion och tilltryck av sju titlar samt arbetade med webbplatsen www.surra.se. Ambitionen med en varierad utgivning har nåtts med åtta böcker för barn och ungdom och något fler skönlitterära volymer än faktaböcker. När det gäller ungdomsböcker har förlaget fortsatt att satsa på historiska berättelser och fantasy, som säljer mycket bra. Flera titlar har hamnat på 17

centrum för lättläst Bibliotekstjänsts urval av årets bästa böcker. I barnboksgenren har förlaget fortsatt den framgångsrika serien Barn i världen med två nya titlar. Vi kan med glädje konstatera att denna serie läses av alla våra läsarbrupper, alltså även vuxna. De har blivit mycket uppskattade av personer med utvecklingsstörning. För denna grupp har vi även gjort några speciella produktioner som t ex Vi sköter handelsträdgården, som ingår i serien Mitt jobb. Serien med bearbetade klassiker fortsätter, detta år med titlar som Jane Eyre och en nyutgåva av Greven av Monte-Cristo i två pocketvolymer. När det gäller bearbetningar är det glädjande att ha kunnat publicera Joyce Carol Oates Våldtagen bara några månader efter den svenska utgåvan. Den populära utgivningen av bearbetade titlar av Sjöwall-Wahlöös titlar har fortsatt med Mannen på taket, som också är bioaktuell. Jag-serien har fortsatt med två nya titlar, Jag, Sven Hedin och Jag, slaven Gustavus Vassa, omsorgsfullt genomillustrerade volymer, som är något av förlagets signum. En fiktiv dokumentärhistoria är Resan mot döden som utnämnts av Svensk bokkonst som en av årets 25 vackraste och mest genomarbetade böcker (visas på utställningar runt om i landet och utomlands under 2006). Roliga böcker efterfrågas alltid och därför har förlaget gjort en antologi med Per Gustavssons bästa historier, Skatten i berget. En handfull genomillustrerade fackproduktioner, som krävt mycket redaktionellt arbete, Bilar och broar, sportskor och stolar lätta designboken, Blommor året runt och Tag tåget! har visat sig passa olika typer av läsare, både äldre med demens och personer med utvecklingsstörning. En utgivning som tar upp bl a invandrares situation har tagit form i serien Mitt i Sverige. Arbete har pågått med denna serie och en titel utkommer våren 2006. Serien vänder sig inte endast till invandrare utan passar till många skilda läsarkategorier. När det gäller specialsatsningar med litteratur för dyslektiker ordnade förlaget en seminariedag för skribenter och författare. Förlaget fick in ett 80-tal manus till tävlingen Kärlek i vår tid. Det glädjande var att förlaget fick flera manus som är mycket lätta, nivå 1, alltså passande för personer med utvecklingsstörning. Flera böcker kommer att ges ut under de kommande två åren. En ambition för året var att producera en speciell serie kapitelböcker för barn med utvecklingsstörning. Detta har dock inte kunnat realiseras under året. Orsaken har främst varit att det är svårt att engagera skribenter i denna genre. Webbproduktioner och multimedia Samarbetet med Sensus kring www.surra.se har gått in på sitt andra år. Arbete pågår för att förbättra webbplatsen. Förhoppningsvis ska en del barnsjukdomar som funnits de två första åren upphöra och webbplatsen utvecklas mer under det kommande året. Som planerats har en cd getts ut med Per Gustavssons inläsning av Skatten i berget. En förhoppning var att producera en cd-rom till boken Kompisar, kärlek, känslor med och om personer med utvecklingsstörning. Denna produktion kunde inte genomföras eftersom det inte gick att få ekonomiskt stöd till projektet. 18

årsredovisning 2005 Utvärderingsgrupper Förlaget har haft två möten med förmedlare som läser med personer med utvecklingsstörning och två möten med personal som läser med äldre. Dessa möten är mycket viktiga för förlaget då vi får indikation på om vi tänkt rätt eller fel när det gäller produktionerna och vad som krävs för att böcker ska bli angelägna för just dessa läsare. Det ger också goda idéer och uppslag till nya ämnen och inriktningar. Genomgångar direkt med läsare har vi haft med en grupp särskoleelever i åldern 10 15 år och med elever med läs- och skrivsvårigheter, därav några med dyslexi, från en folkhögskola, Här är det den direkta kontakten med läsarna själva som är mycket inspirerande. Det är viktigt att få ta del av hur böcker kan upplevas olika av olika människor. Alla dessa möten dokumenteras skriftligt. Dessutom har förlaget träffat särskolelärare från två olika skolor för att informera sig om vilket behov dessa elever har när det gäller litteratur. Samarbete och intresse från utlandet Göteborgs stadsbibliotek köpte in över 5 000 exemplar av Hans Petersons Staden brinner för att dela ut till alla tredjeklassare. Stadsmuseet har sedan följt upp med visningar kring branden. Vid Bokmässan i oktober samarbetade förlaget i två seminarier med Sven Hedinsällskapet kring boken Jag, Sven Hedin och med Ergonomidesigngruppen kring Lätta Designboken. Diskussioner har förts med Arbetets museum som under nästa år kommer att ställa ut bilderna ur Matlådan multikulti. En titel har sålts till Danmark, Niklas Korgs Draksvärdet. Optioner har dock tagits på många fler böcker bl a från Holland och Finland och några av dessa kommer att säljas under 2006. Priser och upplagor Ambitionen har varit att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Lättpocketböckerna ligger på 35 kr och övriga pocketböcker på 60 kr. Barnoch ungdomsböckerna har ett pris på 135-170 kr, och de flesta fackböcker runt 195 kr. Broar och bilar, sportskor och stolar lätta designboken är den dyraste boken med priset 285 kr. Det relativt höga priset är ett undantag som motiverades av de höga kostnaderna för produktionen. Trots priset har volymen sålt mycket bra och är den bok som fått överlägset flest recensioner i en bred press. Konsumentpriset låg i genomsnitt på 136 kr, alltså avsevärt lägre än föregående år då det var 144 kr. Detta beror på att betydligt fler volymer än tidigare har getts ut i pocketformat. Man kan också se detta som ett sätt öka böckernas tillgänglighet. När det gäller upplagor ligger liksom tidigare böckerna i serien med lättpocket i topp med 5 000 ex, därnäst kommer de återberättade klassikerna som trycks i 3 000 ex. Titlarna i serien Unga läsare varierar från 2 000-3 000 ex. De nischade böckerna för personer med utvecklingsstörning trycks endast i 1 500 ex. Genomsnittsupplagan för en LL-bok hamnar på 2 530 exemplar. Rekordförsäljning Försäljningen av böcker uppgick till mer än 5,8 miljoner kronor, rekordförsäljning och klart över budget. De sammanlagda intäkterna, inklusive fakturerade portoavgifter mm uppgick till närmare 6,2 miljoner kronor. Det slutliga resultatet för bokförlaget innebar dock ett underskott på ca 363 000 kronor efter det att kostnader och intäkter från övriga delar av Centrum för lättläst lagts till. Resultatet påverkas 19

centrum för lättläst som redan nämnts av värdet på lager och pågående projekt mm. Värdet på dessa tillgångsposter har minskat något under året. Resultatet påverkas även av ganska höga royaltykostnader. Vilka köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget har närmare 2 500 aktiva kunder och dessa kunder kommer under året in med sammanlagt ca 5 500 beställningar. I genomsnitt består en order av 10 böcker till ett värde av cirka 900 kronor. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst AB. Övriga större kunder, bokhandeln och biblioteken, handlar för mellan 2 500 och 4 000 kronor per år. Privatpersoner köper för i genomsnitt 340 kronor. Vi kan glädjande nog konstatera att bibliotek och skolor som förra året minskade sina inköp nu till stor del återtagit sin ställning. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för 54 procent av inköpen. En betydande del av försäljningen går numera också via de traditionella bokhandlarna. Försäljningen via denna kanal har ökat under senare år. Återförsäljarna i bokhandeln som stod för 33 procent av de sammanlagda inköpen. Det är svårt att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En hel del privatpersoner gör sina inköp från vår postorder-bokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Diagrammen på sidan 21-22 visar hur bokförsäljningen har utvecklats 1996-2005 och hur den är fördelad mellan olika kundgrupper. Vad säljer bäst? I tabellerna som följer på sidan 23 redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. Liksom tidigare år toppas listan över de bäst säljande böckerna av Henning Mankells deckare i lättpocket Fotografens död som har nu sålts i över 13 000 exemplar. Därefter kommer Ondskan av Jan Guillou i LL-version och klassikern Anne Franks dagbok. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. Nyskrivna böcker i den historiska serien säljer också bra. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott om man bortser från personal- och marknadsföringskostnader. En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2005 toppas av ungdomsboken Det mystiska skeppet som under året såldes i mer än 2 000 exemplar. Bland övriga böcker som såldes bäst under året är två lättpocket, två bearbetningar och en faktabock den ganska påkostade boken om design. Listar vi upp de sex bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa 20

årsredovisning 2005 har alla nått över 4 000 exemplar och den bäst säljande nästan 6 500 exemplar. Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydelse för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, men där finns även illustrerade böcker med hårda pärmar till genomsnittligt pris och där finns några av de dyrare produktionerna designboken. Vi kan även notera att bruttointäkten från försäljningen av ca 1 250 exemplar av designboken på ca 350 000 kronor motsvarar bruttointäkten från försäljningen av 10 000 exemplar av en lättpocket för 35 kronor. Det ger en illustration till vilka volymer vi har att laborera med. Även om många titlar kan ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är det viktigt att hålla i minnet att andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med utvecklingsstörning. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka kan över en period av flera år nå över 2 000, några en försäljning mellan 1 000 och 2 000 exemplar, medan andra inte säljer mycket mer än 500 exemplarsammanlagt. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna i tabellen längst ned på sidan 23 är nivå 1-böcker och exempel på berättelser utformade särskilt med tanke på utvecklingsstörda läsare. Alla dessa böcker gavs ut för flera år sedan. Måluppfyllelse Utgivningen har haft den variation och bredd, både när det gäller genrer och svårighetsnivåer, som har varit målsättningen. Antalet produktioner blev något fler än planerat. Försäljningen har nått över målet och en ökningjämfört med föregående år. Även utvärderingsarbetet har varit mer omfattande än tidigare år. Diagram: Intäkter LL-förlaget 1997-2005 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 21

centrum för lättläst Diagram: Försäljning kundgrupper 2003-2005 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 2005 2004 2003 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga Diagram: Antal LL-böcker per kundgrupp (procent) 4% 2% 28% 33% Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga 3% 26% 4% 22

årsredovisning 2005 Tabell: De fem mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Mankell Fotografens död Lättpocket 13 192 35 kr Guillou Ondskan Bearbetning 12 439 60 kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 10 463 120 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 9 997 35 kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 9 293 125 kr Tabell: De sex mest sålda LL-böckerna 2005 Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Krogh Det mystiska skeppet Ungdom 2 009 170 kr Brylla Den mystiska bilen Lättpocket 1 703 35 kr Sjöwall-Wahlöö Mannen på taket Bearbetning 1 367 60 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 1 295 35 kr Lundahl Bilar, broar... design Fakta 1 256 285 kr Bronte Jane Eyre Bearbetning 1 228 160 kr Tabell: De sex mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia 6 449 105 kr Killander Lättlästa lagar Juridik 4 593 160 kr Persson Jag bröt med nazismen Samhälle 4 322 80 kr Peterson Jag, Karl XII Historia 4 145 150 kr Peterson Jag, Kristina Historia 4 091 135 kr Lindqvist & Schildt Festa och fira Handbok 4 045 175 kr Tabell: De mest sålda böckerna för personer med utvecklingsstörning Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Andersson Patriks kokbok I Kokbok 2 833 Killander Rätt sätt Fakta 1 931 Andersson Patriks kokbok II Kokbok 1 640 Abelin De röda skorna Bildberätt. 1 609 Karlsson Oj, vad känder Bildberätt. 1 428 Thorsén Pommac och p-piller Fakta 1 393 23

centrum för lättläst Lättläst-tjänsten Målsättning De viktigaste övergripande målen för 2005 var att arbeta offensivt med att utveckla och marknadsföra Lättläst-tjänsten utifrån en konkret strategi samt att uppnå positivt nettoresultat. Verksamheten plusresultat Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren vid Centrum för lättläst. Lättläst-tjänsten gör på uppdrag lättlästa bearbetningar av samhällsinformation och erbjuder kurser och föreläsningar i att skriva lättläst. Försäljningen blev 1,7 miljoner kronor, vilket innebar en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Omsättningsmålet uppnåddes. Bearbetningar och konsultationer svarade för ca 1,25 miljoner kronor, kursverksamheten lite mindre än 500 000 kronor. Bruttoresultatet blev ett överskott på 340 000 kronor. Även efter interndebitering för omkostnader ger det en nettovinst. Sammanlagt utfördes mer än 1 600 bearbetnings- och konsultationstimmar under året vilket är mer än tidigare år. Fler kursledare och frilansande bearbetare har engagerats vilket ger verksamheten ytterligare bredd. Det som präglade året var en stor marknadsföringssatsning av tjänsten. För att bedriva insäljningsarbetet projektanställdes en person på heltid under tre månader. Under hösten kontaktade vi sammanlagt 70- talet myndigheter och organisationer. Detta resulterade i 30-talet inbokade kundmöten och tre större informationsmöten. Vi fick uppdrag från 16 myndigheter varav några stora jobb. 2005 års arbete lade grunden för vårt fortsatta utvecklings- och marknadsföringsarbete. Under 2005 hade Lättläst-tjänsten 114 olika kunder. Dessa kunder beställde 124 bearbetnings- och granskningsuppdrag samt 21 utbildningsdagar och föreläsare. Vi ser att flera av våra kunder har beställt både bearbetningar och kurser. Några kunder har vi haft ett omfattande och långtgående samarbete med under året. De flesta av våra kunder kommer från kommuner och myndigheter/statliga verk. 70 procent av kunderna 2005 var nya kunder som inte tidi- 24

årsredovisning 2005 gare anlitat LL-tjänsten. Tendensen från tidigare år med mer webb-baserad information håller i sig. Vi får allt fler beställningar som fokuserar på lättläst information på webben både när det gäller bearbetningar och i form av inriktningen påkurser. Vår marknadsföringssatsning under hösten fokuserade helt och håller på webben, vilket visade sig vara en bra strategi. Bearbetningar Bearbetningarna ökade även detta år. Intäktsökningen är ett direkt resultat av den satsning på marknadsföring som gjordes under hösten. Arbetsbelastningen har varit hög, främst under hösten, men vi har klarat att leverera de uppdrag vi åtagit oss på ett tillfredsställande sätt. Under året har vi haft löpande avtal med Karlstad kommun om lättlästa kommunstyrelsebeslut, Kalmar läns landsting om lättlästa sidor i hushållstidningen Salvia samt med Västra Götalandsregionen och deras tidning Regionmagasinet. Vi har varit med i arbetet med att utveckla den första lättlästa webbplatsen med turistinformation för Västerbotten Turism Sommarvägar i norr 2005. Vi har haft flera uppdrag där vi ansvarat för hela produktionskedjan fråm textbearbetning till leverans av färdigtryckta exemplar. Två exempel är Lex Sarah i lättläst fickformat åt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och Handikapplan för Orust kommun. Vi har samarbetat med Uppsala läns landstings nya webbplats Infoteket. Det har varit stor bredd i uppdragen under 2005 ett axplock: rumsbeskrivningar på Hallwylska museet, enkät till SFI-studerande, informationsbroschyr om den nya sexualbrottslagstiftningen, information om kyrkovalet, lättlästa skyltar på svenska och engelska till Siggebohyttans bergsmansgård, Regeringskansliets årsbok, webbtexter åt Kriminalvårdsstyrelsen, lättlästa medlemsbroschyrer åt sif, Hjälpmedelsguiden åt Stockholms läns landsting. Uppdragsgivare har varit kommuner och stadsdelsnämnder, departement, offentliga utredningar, myndigheter och handikappförbund. Genom den satsning vi gjort under 2005 har vi fått fler myndigheter som kunder. Kurser Efterfrågan av kurser har minskat jämfört med 2004. Vi har genomfört färre utbildningsdagar. Vi har inte nått lika många deltagare som året innan. Totalt har vi nått ca 800 personer med våra kurser och föreläsningar under året. Kurser och föreläsningar har genomförts på olika platser i landet från Kristianstad i söder till Lycksele i norr. Uppdragsgivarna har främst varit kommuner. Vi har även genomfört kurs och/eller föreläsning för Banverket, Folkoperan, Länsbibliotek Västernorrland och FUB. Vi har även under 2005 erbjudit Öppna kurser i våra egna lokaler (9 st). 25

centrum för lättläst Sammanlagt har cirka 80 personer deltagit vid de olika kursdagarna hos oss. Under året utarbetades också ett nytt kursmaterial Rakt på sak. Ett utbildningsprojekt i Hägerstens stadsdelsförvaltning som genomfördes under 2004 avslutades med en stor konferens i Stockholm där Lättläst-tjänsten föreläste om att skriva lättläst för 150 personer anställda inom Stockholm stad. Vi har även genomfört flera skräddarsydda utbildningar. Måluppfyllelse De övergripande målen uppnåddes. Lättlästtjänsten har fortsatt att utvecklats. Intäkterna 2005 blev när det gäller bearbetningar över förväntan. Den systematiska marknadsföring som vi planerat genomfördes med stor framgång och har banat väg för en fortsatt positiv utveckling för 2006. 26

årsredovisning 2005 Läsombud Målsättning Målsättningen är att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud. 4) Marknadsföra lättläst till nya målgrupper 5) Utvärdering och underlag för framtida organisation av läsombudsverksamheten. Attitydpåverkan och lässtimulans Personer med mycket stora lässvårigheter behöver ett personligt stöd för att kunna ta del av lättlästa nyheter, böcker och lättläst samhällsinformation. De behöver hjälp att hitta lättläst material. Oftast behöver de också någon som läser högt och förklarar texten. De behöver få hjälp att bygga upp eget intresse för läsning. Enheten för läsombud har uppgiften att skapa detta stöd. Verksamheten 2005 Under senare år har arbetet med Läsombud bytt fokus från personer med utvecklingsstörning till äldre med demens. Det har inneburit att också arbetsformerna förändrades. Tidigare dominerades det centrala arbetet av fleråriga länsprojekt knutna till omsorgen och med externa projektledare där vi var konsulter och rådgivare. Arbetet har nu inriktats mot nya typer av projekt med annan inriktning. För 2005 formulerade vi fem olika huvudmål: 1) 4.300 läsombud i december 2005 2) Läsombuden erbjuds vidareutbildning med nya cirkelmaterial. 3) Skapa breda, effektiva kanaler till nätverket Mål 1: 4.300 läsombud december 2005 Vi har träffat företrädare för regeringens äldresatsning Kompetensstegen vid två tillfällen och informerat behovet av lättläst material inom demensvård. Vi gjorde också ett utskick under våren till samtliga äldreomsorgschefer i landet och erbjöd samarbete och presenterade vårt studiematerial. Gensvaret var mycket svagt. En enda kommun planerar att utbilda läsombud inom ramen för Kompetensstegen. I samarbete med PRO och Demensförbundet valde vi ut två kommuner för regional konferens för äldreomsorgen av samma typ som de tidigare genomförda Fånga stunden. Det blev Växjö och Östersund. Konferensen i Östersund samla- 27