Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten

Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet ingår bl a att beskriva ytvattenförekomsterna och att fastställa deras status utifrån fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig vattenstatus. För grundvattenförekomsterna används bara två klasser: god eller uppnår ej god. En inventering ska göras av betydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet. Eventuella miljöproblem ska identifieras. Vidare ska man göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen för att belysa vattenanvändningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kartläggningen innefattar också en riskanalys där man bedömer risken för att en vattenförekomst inte ska uppnå god status, eller få försämrad status, till 2015. Föreliggande rapport redovisar de preliminära resultaten av kartläggningsarbetet som har pågått intensivt under 2007. Rapporten är i första hand framtagen för att användas i det samverkansarbete som länsstyrelserna och Vattenmyndigheten bedriver kring kartläggningsarbetet. Kunskapsunderlaget om våra vattenmiljöer behöver förbättras men vi tror att huvuddelen av statusklassificeringarna är korrekta. Under våren 2008 kommer kartläggningsarbetet att kompletteras och delvis revideras. Samverkansarbete och insamling av kunskapsunderlag genom inventeringar o s v, hjälper oss att få en så korrekt beskrivning som möjligt över tillståndet i våra vatten och orsakerna till att statusen ser ut som den gör. Resultaten som presenteras i föreliggande rapport är en bild över hur statusklassificeringarna såg ut i januari 2008. Vill man följa de kompletteringar och revideringar som görs så finns den informationen i den nationella databasen VISS (www.viss.lst.se). Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar, motiveringar, information om övervakning m.m.. Vattenkartan (www.gis.lst.se/vattenkartan) är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Ytterligare information kan du få genom att kontakta länsstyrelsen i ditt län eller Vattenmyndigheten. Lennart Sorby Vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns Vattendistrikt

Innehållsförteckning Hur vattenförvaltningen fungerar 4 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt 17 Grundvatten i Stockholms län 26 Grundvatten i Uppsala län 30 Grundvatten i Södermanlands län 35 Grundvatten i Örebro län 42 Grundvatten i Västmanlands län 47 Grundvatten i Dalarnas län 51 54 Tämnaråns avrinningsområde 52 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån 58 55 Forsmarksåns avrinningsområde 63 56 Olandsåns avrinningsområde 68 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån 73 57 Skeboåns avrinningsområde 77 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen 81 58 Broströmmens avrinningsområde 85 59 Norrtäljeåns avrinningsområde 89 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen 93 60 Åkerströmmens avrinningsområde 97 61 Norrström Mälaren 100 61 Norrström Mälarens närområden 109 61 Norrström - Oxundaåns avrinningsområde 117 61 Norrström - Knivstaåns avrinningsområde 121 61 Norrström - Fyrisåns avrinningsområde 125 61 Norrström - Hågaåns avrinningsområde 130 61 Norrström - Sävaåns avrinningsområde 134 61 Norrström - Örsundaåns avrinningsområde 138 61 Norrström - Fiskviks Kanals avrinningsområde 143 2

61 Norrström - Ekaåns avrinningsområde 147 61 Norrström - Enköpingsåns avrinningsområde 151 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 155 61 Norrström - Svartåns avrinningsområde 162 61 Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde 168 61 Norrström - Köpingsåns avrinningsområde 176 61 Norrström - Hedströmmens avrinningsområde 183 61 Norrström - Arbogaåns avrinningsområde 190 61 Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde 196 61 Norrström Råckstaåns avrinningsområde 202 62 Tyresåns avrinningsområde 210 62/63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån 214 63 Trosaåns avrinningsområde 217 64 Svärtaåns avrinningsområde 225 65 Nyköpingsåns avrinningsområde 233 66 Kilaåns avrinningsområde 241 63/64, 64/65 och del av 66/67 Kustnära områden i Södermanlands län 250 Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten 259 Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten 264 Norra Östersjön - Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 270 Norra Östersjön - Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten 274 Norra Östersjön - Stockholms skärgårds yttre kustvatten 280 Norra Östersjön - Östergötlands yttre kustvatten 283 3

Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EU- Kommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år 2015. Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete 4

där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU-Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på alla vatten till år 2015. God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre krav för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Ett Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. 5

Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Beskrivning av Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder, från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Vattendistriktet omfattar huvudavrinningsområdena från och med Tämnarån i norr till och med Kilaån i söder. Dessutom tillkommer landområdena vid kusten mellan huvudavrinningsområdena samt kustvattenområdet intill en sjömil utanför skärgårdens yttersta kobbar och skär (den s.k. baslinjen). Distriktets area exklusive kustvatten är ca 37 000 km 2 och det dominerande avrinningsområdet är Norrström, d v s området som rinner ut via Mälaren i Stockholm och Södertälje, med drygt 22 000 km 2. De största vattendragen i distriktet är Tämnarån, Olandsån, Nyköpingsån och Norrström med dess biflöden Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Några av Norrströms biflöden har i sin tur stora biflöden t.ex. Sävjaån som är biflöde till Fyrisån, Dyltaån som är biflöde till Arbogaån samt Svartån som mynnar i Hjälmaren. De största sjöarna är Mälaren, Hjälmaren, Båven, Yngaren, Väsman, Tisnaren, Tämnaren, Långhalsen, Sottern, Åmänningen och Erken. Inom stora delar av vattendistriktet har man påverkat vattenmiljöerna genom kanalisering och dränering, och många sjöar och vattendrag är reglerade. De flesta regleringsmagasinen är dock små och inverkar därmed i mindre utsträckning på vattendragens flöden. De viktigaste kanalerna i distriktet är Södertälje kanal, Hjälmare kanal samt Strömsholms kanal. Naturgeografiskt hör distriktet till De stora slätterna och till Mellersta och norra skogsområdena. Markanvändningen i distriktet utgörs av 57 % skog, medan jordbruksandelen är 20 %. Sjöarealen är 10 % av totala arealen. Moränjordar dominerar i skogsområdena, medan jordbruksområdena domineras av lera och finkorniga jordarter. Distriktet berör hela eller delar av Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. 76 kommuner ingår helt eller delvis i vattendistriktet. I samverkansarbetet är det lämpligt att arbeta på avrinningsområdesnivå istället för att fokusera på enskilda vattenförekomster. I Norra Östersjöns vattendistrikt är en stor del av samverkansarbetet uppbyggt kring ett antal delområden (se karta). Delområdena utgörs antingen av större vattendrags avrinningsområden, eller av flera mindre avrinningsområden som har grupperats (gäller framförallt i kustnära områden). För sjöar, vattendrag och kustvatten presenteras informationen i kartläggningsrapporten utifrån delområdena. För grundvatten görs en länsvis redovisning. 6

Delområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt. Allmän beskrivning Distriktets storlek -inklusive kustvatten 44 000 km 2 -exklusive kustvatten 37 000 km 2 Befolkning ca 2,9 milj -inom tätort ca 2,6 milj -utanför tätort ca 250 000 Markanvändning -bebyggd mark 3,8 % -skogsmark 58 % -jordbruksmark 19,5 % -vatten 9,4 % Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (limniska) 358 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten 214 st -badplatser enl. badvattendirektivet 180 st -fiskvattendirektivet 3,5 % av distriktet* -nitratkänsliga områden 42 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 16 % av distriktet* *beräknat på totala arean av distriktet inkl. kustvatten 7

Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 86 st -övriga 224 st Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan - Vattenföretag Dammar (SMHI:s dammregister) 945 st Övriga vandringshinder 978 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 5242 st Miljöproblem J/N -övergödning J -försurning J -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag 570 miljoner m 3 -vattenförsörjning - -bevattning - Vattenutsläpp -avloppsvatten 402 miljoner m 3 -markavvattning/dränering av jordbruksmark - -dagvatten - Vattenkraft - Större hamnar - Sjöfart -antal fartygsanlöp - -lastat/lossat gods - -passagerare - -personbilar och bussar - Småbåtshamnar - Fritidsbåtar - Rekreation -fiskevatten - -badplatser - -övrigt friluftsliv - Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) ** 115 Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) ** 71 Värdefulla vattenmiljöer (fiske) ** 96 ** Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 8

Miljöekonomiska strukturer i Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt består av det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet. Distriktet är 36 959 km 2 och hade år 2005 en befolkningsmängd på knappt 3 miljoner personer. Tabeller och underliggande statistik kan hämtas på www.scb.se. Strukturen inom Norra Östersjöns vattendistrikt visar att tjänstesektorn står för den största andelen ekonomiskt bidrag. Tjänstesektorn står för 72 % av distriktets förädlingsvärde. Stockholms kommun står för nästan 42 % av förädlingsvärdet för hela distriktet oavsett bransch. Norra Östersjöns vattendistrikt har ökat sin ekonomiska tillväxt mellan 1995-2004. Det är Kemisk industri som har ökat mest. Mellan 1995 och 2004 ökade förädlingsvärdet för branschen med ca 110 %. Produktionen inom Kemisk industri har överlag i Sverige ökat under dessa år och bidrar till ett ökat förädlingsvärde. Övrig tillverkningsindustri stod för den andra största ökningen av förädlingsvärdet. De ökade under tidsperioden 1995-2004 med 84 %. Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir de vattenintensiva industriernas andel av förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %). Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m 3. Av detta uttag använder hushållen mest. I vattendistriktet har vattenuttagen ökat med 16 % mellan åren 2000 och 2005. De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m 3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Hushållen betalar, precis som i övriga vattendistrikt, mest miljöskatter, 50 %. Inkomsterna i Norra Österjöns vattendistrikt ligger dock något högre än i andra distrikt vilket ger att runt 2 % av inkomsterna går till miljöskatterna. Detta är lägre än i både Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt men i paritet med Södra Östersjön och Västerhavets vattendistrikt. 9

Miljöekonomisk statistik för Norra Östersjöns vattendistrikt 2005, absoluta tal Industri Jord-,skogs- Vatten- Tillverkning Vatten- o Tjänster Hushåll Ofördelat Totalt bruk o fiske intensiva övrigt 1 Reningsverk 21 + 24 + SNI2002 01-05 27 + 40 10-37 41 + 90001 45-99 övr Förädlingsvärde 2 (milj kr) 4 809 51 811 96 552 2 045 711 779. 126 444 993 440 Inrikes omsättning (milj kr) 9 262 91 532 34 889 601 1 320 260. 6 492 1 463 036 Antal arbetsställen 25 204 880 17 606 151 259 763. 13 006 316 610 Antal sysselsatta 3 13 441 35 911 147 365. 1 212 286. 18 159 1 427 162 Folkmängd....... 2 950 566 Antal hushåll (familjer 20+ år)..... 1 569 600. 1 569 600 Hushållens inkomst (milj kr)..... 538 051. 538 051 Totala miljöskyddskostnader (milj kr) -- 1 469 703 -- -- -- -- 2 173 Vattenrelaterade miljöskyddskostnader (milj kr) -- 409 146 -- -- -- -- 555 VA kostnader....... 4 410 VA intäkter....... 4 257 Totala miljöskatter 2 (milj kr) 356 1 581 559 76 9 545 11 977 361 24 455 Vattenuttag 5 (1000 m 3 ) 17 690 191 170 39 580 302 883 -- 18 947 -- 570 270 Användning av kommunalt vatten 6 (1000 m 3 ) -- 20 215 12 130 58 009 7 39 310 173 104 -- 302 768 Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m 3 ) -- 29 656 1 247 371 572 2 -- -- -- 402 475 Utsläpp av fosfor (ton) -- 6 2 78 0 -- -- 87 Utsläpp av kväve (ton) -- 427 9 4 785 8 -- -- 5 229 Utsläpp av BOD 7 (ton) -- -- -- 1 552 -- -- -- 1 552 Utsläpp av COD Cr (ton) -- 4 551 1 381 14 504 -- -- -- 20 437 1 Exkl 21, 24, 27 2 Avser år 2004 3 Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4. SNI 41 ingår i vattenintensiva industrin 5 Endast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten 6 Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt 7 Verkets egen vattenanvändning samt läckage 8 Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna 10-40 avses utsläpp med egen rening i egen regi. 10

Vattenintensiva branscher I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m 3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Diagrammet visar utvecklingen av tre utvalda variabler (vattenuttag, förädlingsvärde och sysselsatta1) mellan 2000-2005 per vattenintensiv bransch. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och 2005. Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Norra Östersjön 250 200 Vattenuttag Förädlingsvärde* Sysselsatta Index 2000=100 150 100 50 0 Massa- och papper Kemisk industri Stål och metall El, gas, värm everk *Förädlingsvärde gäller mellan år 2000 och 2004 i fasta priser Diagram över utvecklingen av utvalda variabler 2000-2005 Miljöekonomiska profiler Av de vattenintensiva branscherna är det branschen Massa- och papper som har de största utsläppen av fosfor medan kvävet till största delen kan tilldelas Stål- och metallindustrin. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 5 % av distriktets BRP. Det ekonomiska bidraget i form av förädlingsvärdet kommer från Kemisk industri som också har största andelen sysselsatta. De vattenintensiva branscherna har större utgifter för investeringar och löpande kostnader för miljöskydd än övrig tillverkningsindustri. Skillnaden är relativt stor, 2005 investerade de 1 469 miljoner kronor av totalt 2 173 miljoner kronor i distriktet. 1 Miljöskyddskostnader per vattenintensiv bransch i Norra Östersjöns vattendistrikt är under statistiksekretess. 11

Miljöskatterna, som till största delen består av energiskatter berör mest El, gas och värmeverken. Norra Östersjön 0% 20% 40% 60% 80% 100% Massa- och pappersindustrin Kemisk industri Stål och metallverk El, gas och värmeverk Förädlingsvärde* Sysselsatta Miljöskatt* Kväve Fosfor Not: endast stora punktkällor är inkluderade i statistiken för kväve och fosfor. *Förädlingsvärde och miljöskatter 2004 Diagram över miljöekonomisk profil för vattenintensiva branscher år 2005 (% av vattenintensiva branscher i distriktet). 12

Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avdunstning Den genomsnittliga årsnederbörden i vattendistriktet varierar mellan 600 och 900 mm med lägst nederbörd i områdena närmast de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Mest nederbörd faller i de nordvästra delarna av distriktet. Under året är nederbörden högst under sommar och höst samt lägst under vinter och vår. Avdunstningen är betydligt mer homogen i distriktet och den genomsnittliga avdunstningen per år är 400-500 mm. Avrinning och vattenföring Årsmedelavrinningen varierar mellan 200 och 400 mm (6-12 l/s km 2 ) och följer i stort sett nederbördsmönstret, d.v.s. lägst avrinning i områdena närmast Mälaren och Hjälmaren samt högst avrinning i nordvästra delen av distriktet. Avrinningen varierar från år till år och mellan olika årstider. Säsongsvariationen beror till stor del på magasinering av nederbörden i form av snö, liksom på magasinering som mark- och grundvatten. Trots att nederbörden är störst under sommaren är avrinningen då oftast som lägst beroende på hög avdunstning. Avrinningen är i regel som högst under vintern och våren. Området runt Mälaren tillhör de torraste områdena i landet tillsammans med östra Småland, Öland och Gotland. I en nationell jämförelse är avrinningen i området nära Mälaren särskilt låg under våren. Medelavrinning i Sverige under perioden 1961-2005 (underlag från SMHI). 13

Vattenföringen i enskilda vattendrag uppvisar stora variationer under årets lopp och mellan olika år. Den hydrologiska regimen, d.v.s. vattnets kvantitet och dynamik, varierar för varje vattendrag beroende på avrinningsområdets storlek, markanvändning, andel sjöar, grundvattenförhållanden, jordarter, klimat, väder, reglering m.m.. I figur nedan visas hur avrinningen fördelar sig i några olika vattendrag under samma tidsperiod. Arbogaån och Kolbäcksån samvarierar i stort sett, vilket man också kan förvänta sig eftersom de har liknande klimat och sjöandel i sina avrinningsområden. Dessa vattendrag kan jämföras med Eskilstunaån och Nyköpingsån. Dessa liknar också varandra, men skiljer sig stort vid en jämförelse med Arbogaån och Kolbäcksån. Den viktigaste orsaken till de lägre, men i tid mer utbredda flödestopparna för Eskilstunaån och Nyköpingsån är att dessa avrinningsområden innehåller en högre andel sjöar. I Eskilstunaån har Hjälmaren och dess reglering ett stort inflytande på den hydrologiska regimen. I de sjöfattiga vattensystemen Fyrisån och Sävjaån kan man förvänta sig relativt snabba flödesförlopp med höga flödestoppar som snabbt klingar av. I jämförelsen i figuren är detta mönster inte så tydligt. Avrinningsmönstret innehåller visserligen relativt snabba flödesförändringar, men avrinningen är oftast betydligt lägre än i de övriga vattendragen, även när man jämför flödestopparna. Detta beror på att den klimatologiska effekten gör sig gällande, d.v.s. att avrinningen generellt är högre västerut i distriktet beroende på större nederbörd och lägre avdunstning. Avrinning i distrikt Norra Östersjön 2000-2001 75 70 65 60 55 50 Avrinning (l/s km 2 ) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Eskilstunaån Arbogaån Kolbäcksån Fyrisån Sävjaån Nyköpingsån jan-00 feb-00 mar-00 apr-00 maj-00 jun-00 jul-00 aug-00 sep-00 okt-00 nov-00 dec-00 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 Datum Dygnsmedelavrinningen för några vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2000-2001. 14

Grundvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som till större delen ligger under den högsta kustlinjen, genomkorsas av många stora rullstensåsar, som håller stora, lättutnyttjade grundvattenförekomster. Exempel på sådana åsar är Uppsalaåsen, Enköpingsåsen och Badelundaåsen. Åsarna är breda och fortsätter ofta i sidled under täckande leror. Ibland försvinner åsarna från ytan, men återfinns under lerorna. Inom stora områden av vattendistriktet består jordlagren av moräner, d v s en osorterad jordart som oftast har relativt litet jorddjup. Endast små mängder vatten kan utvinnas ur moränerna, ibland inte ens i tillräcklig mängd för enstaka hushåll. Urberget i vattendistriktets östra och norra delar håller mycket små uttagbara grundvattenmängder, medan förutsättningarna för att utnyttja berggrundvattnet för vattenförsörjning är bättre i den centrala västra delen av vattendistriktet. Närkeslättens sedimentära berggrundsområde har en begränsad utbredning, men sandstensakviferen är en grundvattentillgång med goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten i kalkstenen är däremot av underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Grundvattenbildningen i större delen av vattendistriktet är mellan 200 och 300 mm, men är större längst i väster. Grundvattenmagasinen fylls på ungefär lika mycket under våren och hösten, men töms mer under den varma vegetationsperioden än under vintern. Det medför att årets högsta grundvattennivåer uppträder under våren och de lägsta under sensommaren. Sverige är indelat i nio geografiska regioner baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Fyra av dessa områden finns representerade i vattendistriktet. D. Mellansveriges sedimentära bergrund - Sedimentära berggrundsområdet i Närke har lättvittrade berg- och jordarter som ger god motståndskraft mot försurning och grundvattnet har höga jonhalter. Naturligt höga sulfathalter förekommer. E. Mellansvenska sänkan - Mellansvenska sänkan karakteriseras av urbergsområden under högsta kustlinjen (HK). Berg- och jordarter är relativt svårvittrade, men läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar gör att alkaliniteten ökar och därmed motståndskraften mot försurning. F. Upplands kalkpåverkade område - Upplands kalkpåverkade område ligger norr om östra Mälaren och är mycket motståndskraftigt mot försurning genom att jordarna är kalkhaltiga. Kalken har sitt ursprung i sedimentära bergarter i Bottenhavet. Den gör att grundvattnet är mycket hårt med hög alkalinitet. Runt Mälaren kan grundvattnet ha höga sulfathalter genom påverkan från gyttjeleror. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från relikt havsvatten i berggrund och jordlager. I. Urbergsområden, Norrland ovan Högsta Kustlinjen - I den nordvästra delen av vattendistriktet, som ligger över HK, finns relativt svårvittrade berg- och jordarter. Det medför att grundvattnet har betydligt lägre joninnehåll och är försurningskänsligt. 15

Indelning av grundvattenområden I vattendistriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 521 grundvattenförekomster. För de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats, liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). Grundvattenförekomsterna inom vattendistriktet uppträder alla i isälvsavlagringar. Då kunskapen är bristfällig om hydrogeologin, vattnens status och påverkan samt att indelningen i grundvattenförekomster förändras, har en administrativ geografisk indelning valts kopplat till länsindelningen. Det skapar större möjligheter att anpassa vattenförvaltningsunderlaget. Bedömningar av grundvattnets status och påverkan måste anpassas till de fyra geografiska grundvattenregionerna baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Grundvattenbeskrivningarna för vattendistriktet presenteras för Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Dalarnas län. 16

Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl har man emellertid satt en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Indelningen görs så att storleken på vattenförekomsterna inte underskrider 1,0 km 2 för sjöar eller 10 km 2 tillrinningsområde för vattendrag. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I Norra Östersjöns vattendistrikt har vi i dagsläget 1640 vattenförekomster. Fördelningen mellan de olika vattenkategorierna visas i tabell nedan. Den 18 januari 2008 hade 1338 av vattenförekomsterna statusklassificerats. Antal vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, fördelat på olika vattenkategorier. Vattenkategori Antal vattenförekomster -Sjöar 335 -Vattendrag 631 -Kustvatten 135 -Övergångsvatten 18 -Grundvatten 521 Grundvatten Statusklassificeringar Grundvattenförekomster klassificeras med avseende på kemisk status och kvantitativ status. Under 2007 har den kemiska statusen bara klassificerats med avseende på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel. Tröskelvärden för andra ämnen och joner kommer att tas fram under 2008. Den 18 januari 2008 hade 311 grundvattenförekomster klassificerats med avseende på kemisk status och 338 med avseende på kvantitativ status. De preliminära statusklassificeringarna redovisas i tabeller och kartor nedan. Sammanställning över statusklassificering (kemisk status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kemisk status Antal vattenförekomster -God 286 -Uppnår ej god 25 17

Statusklassificering (kemisk status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sammanställning över statusklassificering (kvantitativ status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 338 -Uppnår ej god - Statusklassificering (kvantitativ status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 18

Potentiell påverkan och riskbedömningar Vid riskbedömningen för grundvatten har man utgått från en nationell analys av potentiell påverkan på grundvattenförekomster som gjordes 2007 (se figur). Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Exempel på faktorer som togs med i analysen är effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen delades grundvattenförekomsterna in i fyra klasser, där klass 4 har den högsta potentiella belastningen. Vid riskbedömningen har förekomster i den högsta påverkansklassen bedömts vara i risk att inte uppnå god status 2015 medan övriga har bedömts som ej i risk. Den 18 januari 2008 hade 244 av distriktets grundvattenförekomster riskklassats. Bedömning av potentiell påverkan på grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. 19

Sammanställning över riskbedömning för grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster -Ej i risk 222 -I risk 22 Riskbedömning för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 20

Ytvatten Statusklassificeringar 1027 av distriktets 1119 ytvattenförekomster hade den 18 januari 2008 klassificerats med avseende på ekologisk status. Resultaten presenteras i tabell och karta nedan. Sammanställning över statusklassificeringar av ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och övergångsvatten) i Norra Östersjöns vattendistrikt. Ekologisk status Antal vattenförekomster Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Totalt -hög 3 4 1 8 -god 87 110 5 202 -måttlig 197 378 85 7 667 -otillfredsställande 38 55 13 10 116 -dålig 7 22 5 34 Statusklassificering (ekologisk status) för ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 21

Statusklassificeringar per kvalitetsfaktor (biologiska) Som underlag för klassificeringen av ekologisk status i ytvatten ligger klassificeringar med avseende på en rad så kallade kvalitetsfaktorer. Nedan redovisas kartor med statusklassificeringar för de biologiska kvalitetsfaktorerna: makrofyter, fisk, bottenfauna, växtplankton och påväxtalger. Makrofyter, bottenfauna och fisk används vid statusklassificering av samtliga vattenkategorier. Kvalitetsfaktorn påväxtalger används bara vid klassificering av vattendrag och växtplankton används bara för klassificering av sjöar, kustvatten och övergångsvatten. Statusklassificering för kvalitetsfaktorn bottenfauna i Norra Östersjöns vattendistrikt. 22

Statusklassificering för kvalitetsfaktorn makrofyter i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statusklassificering för kvalitetsfaktorn påväxtalger i Norra Östersjöns vattendistrikt (enbart vattendrag). 23

Statusklassificering för kvalitetsfaktorn växtplankton i Norra Östersjöns vattendistrikt (sjöar och kustvatten). Statusklassificering för kvalitetsfaktorn fisk i Norra Östersjöns vattendistrikt. 24

Riskbedömningar Vid riskbedömningen klassas vattenförekomsterna som ej i risk eller i risk att inte uppnå god status, eller ha försämrad status, till 2015. 891 av distriktets 1119 ytvattenförekomster hade riskbedömts i januari 2008. Resultaten presenteras i tabell och karta nedan. Sammanställning över riskbedömningar för ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och övergångsvatten) i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Totalt -Ej i risk 65 64 6 135 -I risk 236 411 92 17 756 -Ej bedömda 34 156 37 1 228 Riskbedömning för ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 25

Grundvatten i Stockholms län Allmänt om vattenförsörjning Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet innebär en hög belastning på yt- och grundvattnet i länet. Drygt 90 % av länets befolkning försörjs med dricksvatten från Mälaren. Resten av befolkningen får sitt dricksvatten genom lokala vattenverk eller egna brunnar. Drygt 200 000 människor i Stockholms läns är helt eller delvis beroende av grundvatten från egna eller gemensamma brunnar. Denna centralisering av vattenförsörjningen innebär många fördelar, men samtidigt också en hög sårbarhet i regionen. En trend i Stockholms län är att vattenförsörjning baserad på ytvatten ökar, bl a genom expansion av Stockholm Vattens distributionsnät. För närvarande pågår en utbyggnad av systemet till Nynäshamn och Strängnäs/Mariefred (via Ekerö). I samband med dessa utbyggnader och andra väcks frågor om vilka grundvattentäkter längs de nya distributionsnäten som ska behållas som reservvattentäkter. Idag är reservkapaciteten i länet otillräcklig i händelse av att Mälaren skulle bli obrukbar som dricksvattentäkt. I ett krisläge behövs fungerande reservvattentäkter som snabbt kan tas i drift samt förbättrad beredskap för kompletterande uttag av grundvatten samt uttag från sjöar och vattendrag t ex genom konstgjord grundvattenbildning. För framtida vattenförsörjning (både reguljär försörjning och reservvatten) krävs att potentiella dricksvattenförekomster identifieras och att en prioritering görs av vilka som behöver utvecklas och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Dessa utpekade drickvattenförekomster ska ges ett långsiktigt skydd, vilket är ett krav enligt den nya vattenförvaltningsförordningen och uttrycks också i flera miljökvalitetsmål som satts upp för Stockholms regionen. De vattenrelaterade miljöproblemen i länet är av annan karaktär i tätorterna än i de glesare befolkade delarna av regionen. I tätbebyggda områden och på hårt trafikerade vägar medför olika föroreningar i dagvattnet försämrad vattenkvalitet och skador på växt- och djurlivet. I tätorterna är dock vatten- och avloppsförsörjningen samordnad vilket gör det lättare att effektivt rena avloppsvattnet. I områdena som ligger utanför de storskaliga försörjningsnäten är man hänvisad till de lokala yt- och grundvattenresurserna både som källa för dricksvatten och som recipient av utsläpp. I kustbandet och skärgården utgör sänkta grundvattennivåer och saltvatteninträngning de stora problemen. Därutöver finns det relikt saltvatten i stora delar av länet. Den kartläggning och analys som har gjorts 2007 omfattar inte enskilda brunnar i skärgården. Grundvattenförekomster saknas för dessa områden. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen behövs vattenskydd även för de kommunala grund- och ytvattentäkterna utanför de regionala näten. Ett sådant skydd har samtidigt ett regionalt värde för reservvattenförsörjningen. 26

För att yt- och grundvatten ska skyddas bättre behövs förutom regelrätta skyddsåtgärder även tillsyn och upplysning riktad till konsumenter, industrier och lantbruk, gällande bland annat konsumtionsmönster och produktanvändning i samhället. Grundvattenförekomster I Stockholms län utgör isälvsavlagringar, främst grusåsar, med sina lager av sand och grus de geologiska formationer som har störst förutsättningar att lagra grundvatten och ur vilka större mängder grundvatten kan utvinnas t ex genom pumpning ur brunnar. Grundvatten kan även utvinnas ur andra geologiska formationer än isälvsavlagringar, t ex morän och berg, men de medger sällan större grundvattenuttag. Grundvattenmagasin i dessa geologiska formationer har inte ingått i kartläggnings och analysarbetet 2007. Stockholms län har 133 potentiella grundvattenförekomster i sand och grusavlagringar. Fem av dessa delas med Södermanlands och Uppsala län, varav tre ligger till allra största delen utanför länsgränsen. Ett stort antal förekomster är små och har mindre betydelse för vattenförsörjningen. Det pågår för närvarande ett omfattande projekt inom Stockholms län att kartlägga grundvattenförekomsterna och identifiera vilka som är viktiga för vattenförsörjningen samt vilka områden som är behov av skyddsåtgärder. Utkast till rapport kommer att finnas färdig i början av februari. Kartläggningen kommer att ge underlag till att identifiera befintliga och framtida dricksvattenförekomster. För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län. Kemisk status nuläge Kemisk status Antal vattenförekomster -God 13 -Uppnår ej god 6 -Ej klassad 114 Hittills har endast ett fåtal grundvattenförekomster analyserats. Data saknas för de flesta av förekomsterna. Under våren kommer bilden att kompletteras med expertbedömningar. Växtbekämpningsmedel Spår av växtbekämpningsmedel förekommer i tre av förekomsterna. Därutöver finns enstaka kända problem i förekomster som ännu ej har klassats. Nitrat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status. 27

Höga nitrathalter är inget stort problem i Stockholms läns grundvattentäkter i jord. Den enda grundvattentäkt som (oss veterligen) haft problem med nitrat är Norrby (Söderby-Karl) på grund av gödselupplag. Problemen har åtgärdats och vattenverket försetts men jonbytarfilter som dock inte används i dagsläget. Sulfat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status, d.v.s > 100 mg/l. Problemen med sulfat i grundvattentäkter i jordlager föreligger inte i länet, även om påverkan kan ses i vissa förekomster (värden som ligger mellan 50-100 mg/l). Normalt har grundvattentäkterna i jordlagren sjunkande sulfathalter på grund av minskningen av nedfall av försurande ämnen från atmosfären, men de finns enstaka grundvattentäkter med ökande sulfathalter. Klorid Tre grundvattenförekomster överskrider gränsvärdet för god status, d.v.s > 100 mg/l. Salt grundvatten) är ett problem som är svårdefinierat eftersom det till övervägande del, när det gäller relikt salt vatten isälvsmaterial liksom inträngning av Östersjövatten, sker genom inducerad infiltration. Problemen med salt grundvatten hanteras normalt genom att uttagen minskas om halterna når ca 100 mg/l. Två viktiga grundvattentäkter Hammarby och Segersjö har halter kring 100 mg/l på grund av tidigare saltupplag samt vägsalt (Hammarby). Tullinge vattentäkt får besvär med halter uppemot 50 mg/l och däröver vid stora uttag (>100 L/s) från relikt salt grundvatten. I Södertäljemagasinet går kloridhalten upp till 1000 mg/l vid stora uttag. Grundvattnet används därför till badanläggningen Sydpolen. 28

Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 133 -Uppnår ej god 0 -Ej klassad 0 Kvantitativ status har bedömts av Sveriges Geologiska Undersökning till God status i hela länet. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Bedömning av risk har ej gjorts, men kommer att göras under våren. Flera förekomster utsätts för hårt tryck från vägar och tätorter. Klorid utgör ett stort problem i länet. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk* 0 Ej klassad 133 29

Grundvatten i Uppsala län Sammanfattning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Den dominerande jordarten är morän men inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nordsydlig riktning och de största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar. 44 avgränsade grundvattenförekomster finns i länet, men antalet kommer att öka allt eftersom karteringen av grundvattenförande geologiska formationer fortsätter. 24 av dagens grundvattenförekomster används för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Den bedömning av kemisk status som genomförts avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Det finns problemområden med halter av bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad men en statusklassning kan ske först då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. De 44 grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Nio av grundvattenförekomsterna riskerar att ej uppnå god status 2015. Förekomsterna ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status 2015. Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. 30

Grundvatten i Uppsala län Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största del av urgranit och den vanligaste jordarten är morän. Moränen är kalkhaltig, ofta sandig-moig och normalblockig. Inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i Uppsala tätort ibland mer än 100 meter. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. De största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar, som ger möjlighet till mycket stora vattenuttag. Rullstensåsarna har mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Rester av bekämpningsmedel har konstaterats i ett antal kommunala vattentäkter i länet. Man har även uppmätt halter av tungmetaller, nitrat, bakterier, klorerade lösningsmedel samt naturligt förekommande ämnen så som radon och uran. Vidare finns problemet med salt grundvatten. I Uppsala län finns saltvatten på många håll kvar i marken sedan Uppland täcktes av havsvatten efter istiden. I kustkommunerna, särskilt sommartid, finns det risk för överuttag och saltvatteninträngning. Saltpåverkan från saltvatteninträngning och påverkan från vägsaltning finns även i andra delar av länet. Kemisk status nuläge Bedömningen av kemisk status avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. Gränsvärden har överskridits i ytterligare några vattentäkter, men det har endast skett ett fåtal gånger. Dessa förekomster har klassats som god status men med risk att ej nå god status 2015. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Statusklassning kommer att ske då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Till följd av att tillgången på underlagsdata varit begränsad är denna statusbedömning endast preliminär och kommer att uppdateras allt eftersom bedömningsunderlaget kompletteras med utförligare kemidata. De data som ligger till grund för grundvattenförekomsternas kemiska status härstammar från kommunernas inrapportering av råvattenanalyser från kommunala vattentäkter till SGU. I de fall då kemiprovtagning ej funnits tillgänglig har statusklassningen bedömts utifrån potentiellt påverkanstryck. Kemisk status Antal vattenförekomster God 41 Uppnår ej god 2 31

Växtbekämpningsmedel I två grundvattenförekomster har halter som överskridit gränsvärdet uppmätts, dessa har därmed klassats som ej god status. Det finns även problemområden med bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad. Detta kommer att utredas vidare då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Nitrat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga har inga medelvärden för 2006 eller perioden 2001-2007 överskridit gränsvärdet för god status i länet. Sulfat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga är det endast i en täkt där förhöjda halter av sulfat påträffats. Detta ansågs ej innebära risk för att förekomsten ej ska uppnå god status. Klorid Företrädesvis under sommaren finns risk för överuttag och saltvatteninträngning. Förhöjda kloridhalter finns i flera av länets täkter. Endast i en vattentäkt har gränsvärdet under perioden 2001-2007 överstigits och grundvattenförekomsten klassats som ej god status. 32

Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status God 44 Uppnår ej god 0 Antal vattenförekomster Tillgången på grundvatten är ojämnt fördelad över länet. Karaktäristiskt för Uppsala län är att tillgången till grundvatten är god i anslutning till de två stora åsarna, men sämre i länets kust- och skärgårdsområden. De grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Vattentjänster samhällsekonomiska värden Uppsala län har 44 grundvattenförekomster som är avgränsade isälvsavlagringar. Det finns utöver detta även 16 preliminära grundvattenförekomster i berg och jord. Dessa 16 omfattas ej i denna statusklassning. Av de 44 grundvattenförekomster som finns i länet i nuläget används 24 för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Det naturliga grundvattnet räcker inte alltid till för kommunernas vattenförsörjning och vattenförekomsternas grundvattentillgångar kan ibland förstärkas genom konstgjord infiltration. Grundvattenförekomsten tillförs då vatten via en ledning från en sjö eller vattendrag. Exempelvis fylls Uppsalaåsen på med vatten från Fyrisån och Tämnarån för att inte 33

riskera att grundvattennivån sänks inne i Uppsala. Delar av länet försörjs även genom dricksvatten från Mälaren och ytvattentäkten Östra Långsjön i Uppsala kommun. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Stora delar av Uppsala läns grundvattentillgångar har en mycket hög påverkansbelastning. Åsarna och andra grundvattenförande geologiska formationer ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I många fall finns det även ett stort antal förorenade områden i tillrinningsområdet. Detta påverkanstryck medför en stor risk för att föroreningar ska spridas till grundvattnet och att grundvattnet i åsarna förorenas. Där det finns lerjordar utgör dessa ett gott skydd mot föroreningsspridning till grundvattnet, men skyddet är inte fullständigt och det finns risk för att föroreningar så småningom tränger igenom lerskiktet och med fördröjning når grundvattnet. I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status 2015. I en av dessa förekomster har även halter av bekämpningsmedel som överskridit gränsvärdet för god status uppmätts. Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. Två av de grundvattenförekomster som bedömts ligga i risk för att ej uppnå god status ligger i den stora rullstensås, som brukar benämnas Enköpingsåsen, i sträckningen mellan Tärnsjö och Heby. På grund av den hårda trafikbelastningen har saltning av vägen skett i mycket stor omfattning och förhöjda salthalter har kunnat konstateras på ett flertal ställen. Under perioden 2001-2007 har mätvärdena i vattentäkterna ej överstigit det övre gränsvärdet för god status men grundvattenförekomsterna löper risk att ej nå god status 2015. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 35 I risk 9 34