Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets andra fas 14:05 Fika 14:30 Susanna Alakoski berättar för oss om sin sociala resa under rubriken Mormor Analfabet Jag författare 15:30 Tid för frågor och avslut
FAMILJER I SOCIALTJÄNSTEN -Ett FoU projekt om barn, unga och deras familjer i Östergötland -Motala, Mjölby, Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Linköping
Projektets 3 faser Fas 1 - enkätintervju Fas 2 - djupintervju Fas 3 - metodutveckling
Hur har vi gjort? Projektgrupp 8 medforskare, 2 forskare Interaktiv design 202 deltagande familjer (enkätintervju) De 30 som uppgav tyngst belastning (djupintervju) Uppväxt, nätverk, arbete och flyttning Kvalitativ analys Tolkningar och mönster
Vad kan vi säga om våra familjer?
Familjetyp 1 (11 st) Omsorgssvikt i förälderns egen barndom Mycket svår uppväxt. Försummad och utsatt för fysisk och psykisk misshandel. Fysisk och psykisk ohälsa blir vägen in i arbetslöshet. 7 av 11 urvalsbarn är placerade inom jourhem, behandlingshem eller familjehem. 7 av 11 urvalsbarn har en diagnos. Saknar ofta socialt nätverk.
Familjetyp 2 (10 st) Traumatiska händelser i vuxen ålder Varierande erfarenheter av egen uppväxt Trauma som misshandlad av partner, alkoholiserad partner. Krigsupplevelser, flykt, svåra separationer. Fysisk och psykisk ohälsa blir vägen in i arbetslöshet. 5 av 10 urvalsbarn har en diagnos och 3 är placerade.
Familjetyp 3 (2 st) Drogfria men tidigare missbrukare Mycket svår uppväxt. Har varit placerade inom barnpsykiatrin och/eller familjehem. Sammaboende med samma partner och missbrukat i över 20 år. Familjerna har många barn Har sjukersättning och fokus är att hålla ihop familjen. 2 av urvalsbarnen har diagnos.
Familjetyp 4 (3 st) Problem med barnet i pubertetsåldern Har som regel haft en bra egen uppväxt. En krissituation uppstår kring barnet. Det är exempelvis med i ett ungdomsgäng där snatteri, missbruk etc. förekommer. Kontakt med socialförvaltningen för att få hjälp till barnet i krissituationen. Har ett ganska bra socialt nätverk. 1 av 3 urvalsbarn har diagnos, 2 är placerade.
Familjetyp 5 (4 st) Barn med funktionshinder Har haft en egen bra uppväxt. Söker aktivt stöd från socialförvaltningen till barnet. 4 av 4 urvalsbarn har en neuropsykiatrisk diagnos, eller annat funktionshinder. Ett bra fungerande socialt nätverk som ger avlastning.
Arbete och sjukskrivning Familjetyp 1 4 Familjetyp 2 Familjetyp 3 Familjetyp 4 Familjetyp 5 Saknar anställning Sjukskriven/ sjukpension Har anställning
Erfarenheter från socialtjänsten 4 Familjetyp 1 Familjetyp 2 Familjetyp 3 Familjetyp 4 Familjetyp 5 Övervägande negativ Både negativ och positiv Neutral Övervägande positiv
Hur beskriver dessa 5 familjetyper sin upplevelser av socialtjänsten?
Familjetyp 1 (omsorgsvikt i barndomen) Mestadels negativa erfarenheter Känner sig hotade och har svårt att göra sig förstådda Relationen med familjehemmen viktig
Familjetyp 2 (traumatiska händelser i vuxen ålder) Blandade erfarenheter från socialtjänsten men övervägande negativa Förstår inte hur socialtjänsten agerar Ifrågasatt som förälder
Familjetyp 3 (missbruk med nu drogfria) Blandade erfarenheter Socialtjänsten finns i familjerna
Familjetyp 4 (Problem med barnet i tonåren) Mestadels nöjda med socialtjänsten Lugna samlade berättelser med fokus på föräldrarollen Delaktiga, drivande
Familjetyp 5 (Barn med funktionshinder) Blandade upplevelser, övervägande positiva Socialsekreterarspråk Distans till upplevelsen
Hur ser familjens situation ut 1 ½ år senare? Resultat från en uppföljande telefonintervju med de 30 tyngst belastade föräldrarna
Vilken hjälp har ni haft i er familj?
Skulle du vilja ha fått mer eller annan hjälp?
Förälderns upplevelse av belastning
Hur har barnet det nu jämfört med tidigare?
Familjetyp 1,2,3
Familjetyp 4,5
De familjer med sammansatta problem har svårast att tillgodogöra sig socialtjänstens insatser.
Fas 3 Projektets resultat + kommunernas utvecklingsbehov Pilotprojekt i de deltagande kommunerna
Pilotprojekt Motala Samordnat stöd från socialkontoret för de familjer som har flera handläggare.
Pilotprojekt Mjölby De familjer som har sammansatt problem får en koordinator som håller ihop behandling och utredningsplan samt kontakten med skolan och landstinget. Hela familjens behov beaktas vid planering.
Pilotprojekt Kinda Metodutveckling för familjer med sammansatta problem och de familjer som är svåra att motivera till att deltaga i behandling
Pilotprojekt Linköping Familjer med sammansatta problem, och barn eller föräldrar med NP-diagnos, får ett familjeombud som håller ihop behandlingskontakterna, mer praktiskt pedagogiskt stöd och fokus på att hela familjens behov ska beaktas i planering.
Kan den specialiserade organisationen möta familjen med sammansatta problem idag?
Vem bestämmer vilket problem som är prioriterat?
Behövs det en specialist på sammansatta problem?