Projekt 2011-1-BG1-LEO05-05046

GRÖN ANSTÄLLBARHET: Överföring med synergieffekt av ett yrkesutbildningssystem för grundläggande arbetsplatskompetenser med medvetenhet om ekologisk hållbarhet i tre europeiska länder SYNTESRAPPORT April 2012 1

INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. ÖVERSIKT ÖVER DEN EUROPEISKA KONTEXTEN 3. NATIONELLA RAPPORTER 4. SLUTSATSER Det här projektet har finansierats med bidrag från Europeiska Kommissionen. Den här skriften avspeglar endast författarens uppfattningar, och Kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur informationen i skriften används. 2

INLEDNING Kortfattad beskrivning av projektet GRÖN ANSTÄLLBARHET har som mål att åstadkomma en överföring med synergieffekt av ett yrkesutbildningssystem för grundläggande arbetsplatskompetens med medvetenhet om ekologisk hållbarhet i tre målländer, Bulgarien, Spanien och Sverige, i samband med förskjutningen av den europeiska arbetsmarknaden mot smarta och hållbara yrken. Målen för projektet är att öka medvetenheten om ekologiska frågor hos yrkeslärare och att stödja en kvalitetshöjning i yrkesutbildningssystemen i 3 länder, genom import av en innovativ metodik. GRÖN ANSTÄLLBARHET kommer att öka förmågan hos YU-lärare och YU-system att främja färdigheter och medvetenhet för grön anställbarhet. Projektet kommer också att stödja deltagarna inom YU när de ska förvärva anställbarhet i allmänhet plus grön kompetens som kan underlätta personlig utveckling, anställbarhet och närvaro på den europeiska arbetsmarknaden. Projektet uppfyller också relevanta prioriteringar som fastställts genom tillhörande dokumentation, exempelvis: EmCo-rapporten: Towards a greener labour market- the employment dimension of tackling environmental challenges som formulerar följande: "Den allmänna kompetensen behöver förbättras för alla arbetstagare. Utbildare och lärare bör också göras medvetna om miljöfrågorna och utbildas för att lära ut nya kompetenser. Det finns vidare ett behov av att stärka förmågan att förutse behov av kompetens och att analysera tendenser för arbetsmarknader och kompetensbehov på nationell och europeisk nivå." - CEDEFOP-rapporten "Skills for green jobs", som understryker att "Det finns inte tillräckligt många utbildare och lärare som är medvetna om miljöfrågor och kan lära nya metoder." Den studien betonar också vikten av att främja sysselsättning med anknytning till produktion med litet koldioxidavtryck och hög verkningsgrad. De deltagande partnerna (Bulgarien, Spanien och Sverige) får stöd av partnerna Österrike och Italien, som bidrar med sin expertis, särskilt den österrikiska partnern som utvecklat de ursprungliga produkterna och kommer att hjälpa till vid anpassning och kvalitetssäkring. Projektet omfattar 7 arbetspaket: 3 1. Ledning och samordning 2. Analys 3. Överföring och anpassning 4. En grönbok för ekologisk medvetenhet vid utläggning av uppdrag

5. Validering 6. Utnyttjande och spridning 7. Intern utvärdering och kvalitetssäkring 4

Mål och metoder för WP2 WP2 implementerades mellan oktober 2011 och mars 2012, under ledning av INVESLAN (P4). Huvudsyftet för WP2 var att ge en gedigen analys av dagsläget i Bulgarien, Spanien och Sverige i fråga om grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser en jämförelse mellan behovet av sådana kompetenser (efterfrågan på arbetsmarknaden) och tillgången på dem; karaktären hos gapet mellan tillgång och efterfrågan; samt rekommendationer för att övervinna detta gap. Syftet med analysen var att ta fram information om: Aktuell utbildningspolitik och -program, särskilt för grundläggande och gröna kompetenser. Allmänhetens medvetenhet om vikten av grundläggande och gröna kompetenser. Förutsättningar för utbildning, som utbildningsmetoder och kanaler för att nå målgrupper. Arbetsgivares krav. Vid tillämpningen av WP2 har partner från Bulgarien, Spanien och Sverige genomfört en uppsättning aktiviteter enligt de metodanvisningar som tagits fram av INVESLAN för att samla in lämpliga data som kompletterar partnernas nationella analysrapporter. Varje sådan nationell rapport avspeglar behovet av och kraven på grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser, och dagsläget i de tre länderna, och därmed det befintliga gapet mellan tillgång och efterfrågan på kompetenser. De nationella rapporterna sammanställdes för att ligga till grund för den här Syntesrapporten, som finns att tillgå på bulgariska, spanska och svenska, och som finns utlagd på projektets webbsajt. Den här rapporten kommer att användas som ett verktyg för spridning på möten och konferenser på lokal/regional/nationell nivå. För att ta fram sin nationella analysrapport har respektive partner genomfört följande aktiviteter: Genomfört skrivbordsundersökningar om dagsläget inom landet med fokus på följande frågor: en översikt över YU-systemen; utveckling av gröna kompetenser; läroplaner för ekologiska kompetenser; arbetsmarknaden under de senaste decennier; efterfrågan på arbetskraft; relevanta "gröna sektorer" i landet. Utskick av enkäter till följande målgrupper: YU-lärare/utbildare och arbetsförmedlare. Genomförande av intervjuer med följande målgrupper: experter inom området gröna jobb och gröna kompetenser. 5

Syntesrapporten sammanställer resultaten av skrivbords- och fältundersökningar i respektive land och presenterar en samling slutsatser och rekommendationer för implementeringen av projektet. 6

ÖVERSIKT ÖVER DEN EUROPEISKA KONTEXTEN Gröna kompetenser, marknader och politiska riktlinjer Publikationen från CEDEFOP, "Skills supply and demand in Europe: medium-term forecast up to 2020" hävdar att Europa måste fokusera mer på kompetenser än någonsin tidigare. Kompetens att anpassa och forma morgondagens jobb är avgörande för att invånarna och företagen i Europa ska kunna påskynda den ekonomiska återhämtningen. Vidare krävs det särskilda kompetenser för att klara långsiktiga utmaningar och kunna hävda sig på den globala marknaden, för att upprätthålla innovationsnivån i samhällen med åldrande befolkning och motverka klimatförändring. (...) Europa är på väg mot en ekonomi där tjänster och yrken som kräver kunskaper och kompetens dominerar. Men även i yrken där antalet utövare minskar kommer det att finnas behov av arbetskraft, när äldre generationer pensioneras och måste ersättas. Prognoserna visar att Europa inte bara behöver öka investeringarna i utbildning utan också uppmuntra arbetsgivare att ta bättre vara på sin personals kompetens och begåvning. Den senaste rapporten från CEDEFOP, Green Skills and Environmental Awareness in Vocational Education and Training understryker vikten av att gröna kompetenser utvecklas inom ramen för den nya arbetsmarknaden. Som nämns i rapporten Towards a greener labour market The employment dimension of tackling environmental challenges (EMCO reports, November 2010) kan man jämföra behovet och tillämpningen av gröna kompetenser på dagens arbetsmarknad med tillväxten inom IT-sektorn under de senaste decennierna. Affärsledare och investerare är dock ännu inte övertygade om fördelarna av att införa gröna beteenden och teknologier i näringslivet. Å andra sidan är YU-scenariot uppmuntrande, och de senaste rapporterna från CEDEFOP indikerar att i de flesta EU-länderna erbjuds god utbildning i fråga om gröna kompetenser. CEDEFOP konstaterar att detta sannolikt är "alltför optimistiskt" och att det finns brister och behov som måste åtgärdas. För att man ska förstå den strategi för gröna kompetenser som tillämpas av EU och de rekommendationer som lämnas om intensivare utveckling av gröna kompetenser inom YU, så måste man förstå den politiska ramen. Ett av huvudmålen för EU är minskad energiförbrukning. Åtskilliga satsningar görs för att öka energieffektiviteten, konkurrenskraften och leveranssäkerheten och för att uppfylla åtagandena i relation till klimatförändring enligt Kyoto-protokollet. Punkterna i 2006 års beslut om att sikta på en minskning av den årliga förbrukningen av primärenergi med 20% fram till 2020 är ett övergripande viktigt mål, som alla aktörer måste ha i minnet, även i ljuset av "Europa 2020 strategi för tillväxt och sysselsättning". Som framgår av EU-kommissionens "Handlingsplan för energieffektivitet 2011" är energieffektivitet en centralpunkt för EU:s strategi Europa 2020, för smart, hållbar och inkluderande tillväxt, och för övergången till en resurshushållande ekonomi. 7

Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att stärka leveranssäkerheten för energi, samtidigt som man minskar utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. Implementeringen av planen, och förverkligandet av de övergripande målen för strategin Europa 2020, inklusive den 20-procentiga minskningen av den årliga förbrukningen av primär energi, är ett allmänintresse som inte skulle vara meningsfullt om det uppnåddes av bara någon enstaka nation eller liten grupp av nationer. Därför krävs större transnationella integration och samverkan mellan alla aktörer, som stimulerar nära samarbete mellan privata och offentliga organ på alla nivåer inom arbetsmarknaden och utbildningssektorn. 20-20-20-målen (att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20%, jämfört med nivån 1990; att öka andelen förnybara energikällor som används för slutenergikonsumtion med 20%; och att minska energiförbrukningen med 20% i förhållande till en förlängning av dagens trend) är särskilt relevant i den ekonomiska kris som EU står inför. När det gäller arbetsmarknaden räknar man med att en tillämpning av gröna målsättningar och åtgärder kan åstadkomma följande: 1. En allmän effekt på typen av produkter som tillverkas och hur produktion och arbete organiseras. 2. Direkt och indirekt tillkomst av arbeten inom specifika sektorer och områden, som ren energi, miljöresursförvaltning, renare produktion, diversifiering, hushållning med energi och resurser, osv. 3. Omfördelning och omplacering av jobb mellan och inom sektorer, till följd av att vissa produktionsfaktorer försvinner, som jordbruksareal, turistorter, fiskbestånd osv. 4. Bortfall av jobb, särskilt "smutsiga jobb", och sänkt produktivitet på kort sikt. 5. Särskilt på kort sikt kan man ställas inför högre energikostnader, sämre konkurrenskraft och färre arbetstillfällen. 6. På lång sikt kan man förmodligen uppnå följande mer positiva effekter: ett lägre beroende av importerad energi, en lägre energiförbrukning, färre lokala miljöproblem, nya innovationer, särskilt teknologiska. 7. När det gäller kompetenser kan följande förväntas: vissa kompetenser blir urmodiga på grund av strukturförändringar på arbetsmarknaden och förskjutningar mellan sektorer, andra nya kompetenser kommer att efterfrågas, och kompetenser som redan finns måste kompletteras med "gröna" element. 8. Slutligen kommer också arbetets kvalitet att förändras: arbetstillfällena blir mer hållbara, jämställdheten främjas (man förväntar sig en mer balanserad arbetsmarknad på grund av minskningen inom mansdominerade sektorer och inkluderingen av kvinnor på nya yrkesområden), arbetsplatserna blir säkrare och hälsosammare. 8

Parallellt med denna process på arbetsmarknaden är det relevant att fundera över vilka huvudutmaningarna blir för YU under de närmaste decennierna, särskilt när det gäller att utveckla gröna kompetenser: 1. Finansiering av yrkesutbildning och reformer på utbildningsområdet som förbättrar YU. I denna mening görs ansträngningarna för att hitta lösningar som ger bättre utbildning till lägre kostnad samtidigt som arbetstillfällena blir mer tillgängliga för YU-deltagare. 2. Elevprofilen domineras av lågutbildad arbetskraft och en åldrande befolkning. 3. Det är mycket viktigt att åstadkomma ett gemensamt meriteringssystem för YU på europeisk nivå: det slutliga målet bör vara ett enda system för poängöverföring och poänganskaffning. 4. Vid utbildningen ska hänsyn tas till att nya yrken uppstår, men CEDEFOP rekommenderar att redan befintliga kompetenser revideras och uppgraderas. 5. Allmänna kompetenser bör ses som lika viktiga som tekniska kompetenser. Detta mål är särskilt relevant i relation till: 6. Otillräckligt erkännande av sådana kompetenser som förvärvats via informell eller icke formaliserad utbildning, vilket är ett hinder för överföring av arbetskraft till gröna sektorer. Denna korta analys av den europeiska kontexten tydliggör behovet av projektet GRÖN ANSTÄLLBARHET. De nationella rapporterna från Bulgarien, Spanien och Sverige bekräftar de ovannämnda idéerna och erbjuder en praktisk översikt över behoven av personer som är verksamma med YU och yrkesvägledning. 9

NATIONELLA RAPPORTER BULGARIENS NATIONELLA RAPPORT 1. Inledning Syftet med den här rapporten är följande: Undersökningarna genomfördes av Business Foundation for Education och Lomonosovyrkesskolan för elektronik och elektroteknik, under perioden december 2011-mars 2012. Avsikten var att ge en gedigen analys av dagsläget i Bulgarien i fråga om grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser en jämförelse mellan behovet av sådana kompetenser (efterfrågan på arbetsmarknaden) och tillgången på dem; karaktären hos gapet mellan tillgång och efterfrågan; samt rekommendationer för att övervinna detta gap. Analysen ger en överblick över hur YU-systemet är organiserat, särskilt i fråga om att utveckla gröna kompetenser. Den ger exempel på god praxis vid utbildning för gröna kompetenser inom det allmänna skolsystemet, som utbildningsmetoder, läroplaner och utbildningsmiljöer; och beskriver arbetsmarknadens utveckling de senaste decennierna, aktuell efterfrågan på arbetskraft och relevanta "gröna sektorer" i landet. 10

2. Skrivbordsundersökningar Beskrivning av det nationella YU-systemet Det bulgariska skolsystemet 1 Yrkesutbildning, teoretisk och praktisk, ges på: yrkesskolor, högre yrkesskolor, tekniska skolor, administrerade under departementet för utbildning, ungdomsfrågor och forskning 2 (MEYS) yrkesutbildningscentrum, under licens från Nationella byrån för yrkesutbildning; företag, som står för mer än två tredjedelar av den icke formaliserade livslånga fortbildningen i Bulgarien 3 ; intresseorganisationer som erbjuder icke formaliserad utbildning på olika områden. 1 http://www.dynot.net/index.php?option=com_content&task=view&id=38&itemid=72 2 http://www.mon.bg/en/news-home/ 3 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/lifelong_learning_statistics 11

Typer av utbildningsorgan 4 4 http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/eurybase/national_summary_sheets/047_bg_ EN.pdf 12

Grundläggande yrkesutbildning erbjuds på hantverksskolor, yrkesskolor och högre yrkesskolor, samt yrkeshögskolor för utbildning efter mellannivån. Antalet elever som deltar i yrkesutbildning är omkring 165 000 (antalet har minskat med omkring 20% under de senaste fem åren). Omkring 60% av eleverna är pojkar eller män. De vanligaste inriktningarna är teknik (33%) och ekonomi med administration (omkring 18%). Yrkesutbildning på mellannivå regleras i lagen om yrkesutbildning 5. Den nya lagen om yrkesutbildning reglerar både grundläggande yrkesutbildning, som ingår i det allmänna skolsystemet, och vidareutbildning, som erbjuds individer som är äldre än 16 år. Yrkesskolor kan vara statliga eller privata. Båda typerna regleras av staten. Staten spelar en ledande roll vid planering, finansiering, organisering och övervakning av utbildningens kvalitet. Vid en övergång till marknadsekonomin har de samhälleliga krafterna trätt i förgrunden. Yrkesorganisationerna talar om vad de förväntar sig av personalutbildning; de uttrycker sina åsikter om nya yrkeskategorier; och de deltar vid utarbetandet av krav på utbildningsinnehållet liksom vid förslag till förbättringar av villkoren för yrkesutbildning. Ett särskilt system har utvecklats för att låta arbetsgivarna delta i bedömningen av elevernas yrkesmässiga kompetenser. Det är arbetsgivarna som ansvarar för lärlingssystemet, vilket regleras i lagen om arbete 6. Arbetsgivarna ansvarar för teori och praktik under lärlingstiden. Utbildning ges i företagens utbildningslokaler eller på de ordinarie yrkesskolorna på arbetsgivarnas begäran. Utbildningen av vuxna på Yrkesutbildningscentrum (YUC) har påverkats starkt av krisen under senare år: 2008-16 000 deltagare; 2009-12 900 deltagare; 2010-17 589 (36,2% fler). Den största ökningen registreras för elever med låg utbildningsnivå, som vill få ett certifikat för första (lägsta) yrkesutbildningsnivån - 81,1%. Denna ökning på området yrkesinriktad vidareutbildning och vuxenutbildning sammanhänger också med den ekonomiska krisen, nämligen efter friställning av mindre kvalificerad personal inom industri, byggenskap, transporter och andra sektorer. Politik och styrning 7 Det finns två primära nationella organ som ansvarar för satsningar som gäller sysselsättning och kompetenser: den bulgariska nationella arbetsförmedlingen (EA) och den nationella byrån för yrkesutbildning (NBYU). Båda dessa deltar aktivt i arbetet med att fastställa riktlinjer. 5 http://www.mlsp.government.bg/en/docs/2%20vocational%20education%20and%20training%20act.doc 6 http://www.mlsp.government.bg/en/docs/labour/labour%20code%20consolidated%20en.pdf 7 Program för att främja gröna kompetenser Ecorys, 2010 - http://ec.europa.eu/environment/enveco/industry_employment/pdf/environmental_skills_report.pdf 13

EA, som är ett verkställande organ under Departementet för arbete och välfärd (MLSP), verkställer alla program och satsningar som syftar till att genomföra den nationella sysselsättningsstrategin och sysselsättningsprioriteringarna. Det är ett centralt organ som har två strategiska mål: att motverka arbetslöshet på kort sikt; och att förbättra befolkningens ekonomiska situation och anställbarhet på lång sikt. Efter anslutningen till EU formulerar EA sina riktlinjer med betoning på nyckelord som livslångt lärande och anpassning med hjälp av kontinuerlig vidareutbildning och kompetenshöjning. NBYU är istället ett specialorgan som arbetar under det nationella ministerrådets paraply. Dess uppgift är att främja kvalitetsstandarder inom yrkesutbildning och kompetenshöjning. Särskilt konkretiserar NBYU kraven för olika yrkeskvalifikationer och beviljar licenser till offentliga och privata utbildare utgående från dessa krav. Till de viktigaste centrumen för yrkeskompetenser hör de bulgariska industrikammarna och byggkammaren. NBYU fungerar också som kontaktpunkt för de samhälleliga aktörerna, som arbetsgivare, fackförbund och kursanordnare, så att olika synpunkter kommer fram och tas till vara vid formulering av relevanta riktlinjer. Det finns flera strategidokument som ligger till grund för EA:s och NBYU:s verksamhet. De viktigaste är utan tvekan den uppdaterade nationella sysselsättningsstrategin (2008-2015), liksom aktivitetsprogrammet "Utveckling av personella resurser" (OP), som strävar efter att höja kompetensnivåer och produktivitet för landets arbetstagare, genom att erbjuda bättre utbildning och bättre tillgång till vidareutbildning, och som lägger fast ramverket för program som finansieras av European Social Fund. OP hänvisar direkt till gröna kompetenser när det gäller horisontell implementering av programmets principer. För principen "hållbarhet" anges i strategin att ett av de primära målen för programmet ska vara att: "stimulera aktiviteter som bidrar positivt till skydd och förbättring av miljön, som minskad avfallsproduktion och ökad återvinning, till energieffektivitet och ökad medvetenhet om vikten av hållbara miljöer, och i förekommande fall till utformning av specialutbildning, stöd till projekt med inriktning på miljökompetens, samt organiserande av utbildning för miljöförvaltning." 8 Vidare finns sedan 2008 ett nationellt program för främjande av utbildning och kompetenshöjning för vuxna (PTSDA), som uttryckligen har som mål att förbättra kvalifikationer och utbildningsnivåer hos vuxna arbetstagare. PTSDA befinner sig just nu i sin första, snarast förberedande, fas (se nedan). Det kan påpekas att det på politisk nivå finns flera nationella program med fokus på energieffektivitet samt ökad användning av alternativa energikällor som vindkraft, biomassa och biobränsle. Dessa program tar dock inte ställning till hur tillhörande yrkesutbildningar ska främjas eller utvecklas. 8 Departementet för arbete och välfärd, Aktivitetsprogrammet Utveckling av personella resurser, september 2007, http://www.az.government.bg/internal.asp?catid=28/02/02&wa=efunds/ophrd/hrd.htm 14

Finansiering och genomförande Program och åtgärder som sammanhänger med yrkeskvalifikationer och kompetenser finansieras genom EA, liksom även i betydande omfattning genom ESF, som är en av finansiärerna bakom programmet OP. Arbetsgivare är en viktig källa till finansiering av yrkesutbildning för den egna personalen. Under 2005 utgjorde kostnaderna för vidareutbildning (CVT) inom företagen 0,7% av arbetskraftskostnaderna, jämfört med 1% under 2002. Under 2007 genomfördes svarade 60% av arbetsgivarna i en nationell enkät gällande efterfrågan på utbildad personal i Bulgarien att de antingen redan genomförde yrkesutbildning på företaget eller att de planerade att genomföra sådan inom det närmaste året. 9 En aktör bland utbildningsanordnarna förtjänar särskilt intresse, nämligen de bulgarisktyska utbildningscentrumen (BGTC). BGTC finns i tre större bulgariska städer, och initierades av den bulgariska staten redan 1995, i nära samarbete med tyska YU-aktörer. Syftet är att erbjuda utbildning som motsvarar höga tyska standarder i fråga om teknologisk nivå och kvalitet. BGTC har ett nära samarbete med tyska företag som är verksamma på den bulgariska marknaden, som Mercedes och Liebherr. Yrkesutbildning och kompetenshöjning organiseras genom statliga, kommunala och privata utbildningscentrum (570 st med licens); företagens utbildningscentrum, yrkesskolor och yrkeshögskolor (170 st); universiteten samt yrkescentrum som drivs av arbetsgivarorganisationerna, fackförbunden och olika intresseorganisationer. Allmänt sett finns det flera sätt att anordna utbildning med stöd av EA: En arbetsgivare kontaktar den regionala/lokala servicepunkten, anger sina konkreta kompetensbehov och förbinder sig att anställa registrerade arbetssökande under minst 6 månader. Denna arbetsgivare får själv välja utbildningsanordnare. Regionala byråer kan också ordna utbildning för registrerade arbetssökande utan att det finns någon specifik anställning klar. I så fall beslutar man om utbildning efter analys av lokala behov på arbetsmarknaden, och utbildningen genomförs av anordnare som valts av den lokala EA-filialen. Tillsammans med PTSDA finansierar EA också kurser för arbetstagare från små företag i syfte att bevara sysselsättningstillfällen i samband med rationaliseringar eller effekter av den ekonomiska krisen. I dessa fall förbinder sig arbetsgivaren att behålla den vidareutbildade personalen under minst 6 månader efter genomförd utbildning. 9 http://www.eurofound.europa.eu/eiro/2007/07/articles/bg0707039i.htm 15

Beskrivning av arbetsmarknadsläget Dagens arbetsmarknad - nyckeltal för sysselsättning och välfärd i Bulgarien 10 : Sysselsättning 2011 = 45,3% av befolkningen över 15 års ålder Antalet sysselsatta är 138 000 färre än 2010. Det totala antalet sysselsatta personer över 15 år är 2 934 100. Arbetslöshet 2011 = 11,2% Antalet arbetslösa är 370 000 = 27 600 färre än 2010. Arbetslösheten har minskat gradvis till 6,8% för 2009 (Källa: Eurostat (online data code: lfst_r_lfu3rt).). 11 men på grund av den ekonomiska nedgången har den ökat igen de senaste åren, tillbaka mot den nivå på 12% som rådde 2004. Arbetslöshet bland ungdomar = 27,2% (inom EU: 27-22%) Långtidsarbetslöshet = 6,3% Den nationella statistiska översikten anger att 8% av landets producerande företag i september 2008 framhöll att brist på utbildad arbetskraft var ett hinder för deras verksamhet. 12 Medellönen i landet i september 2011 var 704 leva (=352 euro). Antalet personer som löper risk att hamna i fattigdom eller social utstötning var 41,6% =3,5 miljoner (den högsta andelen i Europa). 10 EU-kommissionen, Youth Opportunities Initiative - http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=en&catid=89&newsid=1143&furthernews=yes 11 Eurostat regional yearbook 2011 Labour Market http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_offpub/ks-ha-11-001-02/en/ks-ha-11-001-02-en.pdf 12 http://www.nsi.bg/epdocs/keyind2011-09.pdf 16

Projekt 2011-1-BG1-LEO05-05046 Sysselsättning inom olika ekonomiska sektorer 2010 Antalet sysselsatta har minskat inom alla ekonomiska sektorer. Tjänster = 59,9% av alla anställda Tillverkning = 20,9% Byggverksamhet = 8,8% Primärsektorn och infrastruktur = 10,4%, av vilka: o jordbruk, skogsbruk och fiske = 6,8% o övriga primärsektorn = 1,1% o produktion och distribution av elkraft, fjärrvärme och naturgas = 1,4% o vattenförsörjning, avloppsbehanding, avfallshantering = 1,.1% 13 Följderna av krisen drabbar främst medelklassen, som börjat formas först på senare år i Bulgarien, liksom av de socialt känsliga grupperna. Till de direkta följdverkningarna hör ökande arbetslöshet, minskande realinkomster och begränsade socialutgifter. Många företag förkortar nu arbetstiden, avskedar personal för att minska lönekostnaderna, tvingar arbetstagare att ta obetald tjänstledighet osv. Under innevarande år beräknas arbetslösheten nå 11,4%. Fackförbundens prognoser talar istället om en ökning till 14-15%. Detta betyder att samhällskostnaderna till följd av den ekonomiska krisen kommer att stiga, vilket särskilt drabbar de fattigare grupperna i Bulgarien. Därmed minskar efterfrågan på yrkesutbildning i dessa grupper, och arbetstagarkollektivets kvalitetspotential sjunker. 13 http://libserver.cedefop.europa.eu/vetelib/2011/2011_cr_bg.pdf, p.12 17

Åtgärdsplanen för genomförandet av den nationella sysselsättningsstrategin omfattar olika steg med målet upptäcka vilka kompetenser som behöver höjas (4). Olika projekt under OP HRD syftar till kompetenshöjning på alla nivåer genom utbildning av skoltrötta elever, vidareutbildning och yrkesutbildning av unga människor, specialutbildning och omskolning av unga arbetslösa, utveckling av livslånga utbildningsprogram, samt utbildning för nyckelkompetenser. Arbetslöshet bland ungdomar i Bulgarien = 27,2% (inom EU: 27-22%) 14 Många arbetslösa ungdomar i Bulgarien tillhör minoriteten romer, som slutar skolan i förtid med begränsade kompetenser och inga avgångsbetyg. Den nationella sysselsättningsplanen för 2012 syftar till att: öka anställbarheten och stimulera deltagande av inaktiva och modlösa personer; höja arbetstagarkollektivets kvalitetsnivå genom vidareutbildning, kompetenshöjning och bättre anpassning till arbetsmarknadens behov; begränsa arbetslösheten i specifika regioner. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har följande prioriteringar: arbetslösa ungdomar; arbetslösa över 50 år; osysselsatta som vill arbeta, inklusive modstulna långtidsarbetslösa; arbetslösa med låg kompetens och kort skolgång, inklusive romer; personer med funktionshinder. Gröna kompetenser i läroplanerna Det finns flera ämnen i läroplanerna för den obligatoriska skolan som fokuserar på gröna kompetenser, miljömedvetenhet och miljöhänsyn: miljökunskap, människan och naturen, biologi, kemi och miljöskydd. På grund av ett växande intresse för dessa ämnen hos barn och vuxna, också på förskolenivå, har olika initiativ tagits utanför skolan eller fritt valda skolämnen, exempelvis bio-trädgårdar (se Bra praxis 2), erbjudits, på icke formaliserad nivå eller i form av ekoprojekt, med ekonomiskt stöd från OP. Konceptet med att gröna kompetenser utgör en del av alla jobb under det 21a århundradet har dock ännu inte anammats av alla. 14 http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=en&catid=89&newsid=1143&furthernews=yes 18

Inom YU-systemet är gröna kompetenser kopplade till särskilda ämnen, men på grund av att lärarna har gammaldags utbildning och utrustningen är omodern ligger utbildningen på en teoretisk och allmän nivå. Inom universiteten finns allmänna program för de grundläggande akademiska examen inom ekologi och miljö, men det finns också program som berör gröna kompetenser och grön teknologi inom ämnen som kemi, jordbruk, byggteknik, maskinteknik m.m. På företagen ökar antalet utbildningar för de anställda när det gäller avfallsbegränsning, avfallshantering, återvinning, bioenergi, energieffektivitet, energiåtervinning, förnybara energislag. På senare år har trenden varit mot främjande av miljömedvetenhet i allmänhet, inte bara inom företagen utan inom hela befolkningen. Flera stora offentliga kampanjer har genomförts, där nationella media spelat en viktig roll: Let's clean Bulgaria in one day; Nylon is out of fashion, m.fl. Utbildning som främjar miljökompetenser 15 I dagsläget, som framgår av Ecorys-rapporten, utvecklas gröna kompetenser i Bulgarien främst i ytterändarna av spektrumet - på chefsnivå och hos outbildad arbetskraft, därför att kompetenserna krävs antingen i högteknologiska sektorer eller på nivåer där inga särskilda kompetenser för övrigt krävs (okvalificerade jobb). Men eftersom gröna kompetenser förväntas bli en central del av alla arbeten framöver finns ett tomrum i mitten, som måste fyllas. Detta kräver dock särskilda insatser för att ta fram lämpliga utbildningsprogram för det ordinarie skolväsendet. 15 Program för att främja miljökunskaper, Ecorys, 2010 - http://ec.europa.eu/environment/enveco/industry_employment/pdf/environmental_skills_report.pdf 19

20

Tillgång och efterfrågan inom arbetsmarknaden på gröna jobb Tillgången på program och utbildningar som höjer gröna kompetenser har främst påverkats av två trender: en historisk och en strukturell, och europeisk integration har spelat en viktig roll för avvikelser från väl etablerade mönster i båda dessa fall, som uppträtt på senare tid. Historiskt sett har medvetenheten om miljöfrågor i Bulgarien varit relativt låg, och landet har under tidigare politisk ledning utsatts för miljömässiga försvagningar. Det har inte funnits nästan några bestämmelser alls som reglerar hur energi och naturresurser ska utnyttjas. Billiga och smutsiga energikällor har utnyttjats, och naturresurserna har överexploaterats, med föroreningar till följd. Det fanns av dessa skäl nästan ingen medvetenhet alls om miljöfrågor, och ingen praxis för tillämpning av miljöhänsyn. Därmed är utgångsläget svårt vid strävan att få miljöhänsyn att bli allmänt accepterat och infört i olika yrkesutbildningar. I motsats till länder som Tyskland och Nederländerna, där det finns starka miljörörelser, var det först i samband med EU-medlemskapet och införandet av EU:s miljölagstiftning som Bulgarien tvingats angripa frågan om reglering av miljöskyddet. Under denna process har man kunnat se en viss ökning av miljömedvetenheten och stödet för dithörande åtgärder i den bulgariska befolkningen. Detta ska också ses i samband med en fortlöpande betoning inom EU av en grönare ekonomi. En följd därav är att arbetsgivare börjar upptäcka fördelarna med att anta en strategi för samhällsansvar och tillämpa miljövänliga arbetssätt. Den ökade allmänna medvetenheten om miljöfrågorna gör alltså att efterfrågan på ekologisk kompetens ökar. En enkät 16 som nyligen genomfördes bland arbetsgivare visade att 66% av de företag som besvarade enkäten hade utsett en särskild person att hantera miljöfrågor, och 25% uppgav att deras företag hade en miljöpolicy och vidtog åtgärder som en del av sin strategi för samhällsansvar. Inte desto mindre lever den inställningen kvar att miljösatsningar är kostsamma och får överlämnas till de rikare länderna, medan bulgariska företag till följd av svårigheterna med omvandlingen saknar resurser för sådana. Om man tittar på införandet av EU-lagstiftningen på miljöområdet bör man notera att den omfattar över 200 lagar, med horisontell lagstiftning, vatten- och luftföroreningar, avfallsoch kemikaliehantering, bioteknologi, naturskydd, industriföroreningar och riskhantering, buller samt strålskydd. Att anpassa och införa dessa lagar nationellt var bara ett första steg, och det andra är kopplat till implementeringen av stora - och mycket dyrbara - investeringsprojekt, särskilt för hantering av avlopp och avfall. Särskilda bidrag fanns att 16 Association of Industrial Capital in Bulgaria (2008), Analysis of Challenges in the areas of corporate management and CSR - www.biaca-bg.com/uploads/analiz.pdf (på bulgariska) 21

tillgå via ISPA för sådana projekt, ibland uppgående till över 40 MEUR. 17 En utmaning i detta sammanhang var då den administrativa kapaciteten, och som det uttrycks i Monitoring Report från 2005: "avsevärd uppmärksamhet måste fortfarande ägnas åt rekryteringen av specialutbildade personalresurser" 18 De viktigaste målgrupperna här var alltså anställda på regional, lokal och kommunal nivå. Undersökningen gällande miljöutbildning visade att det fanns flera sådana särskilt riktade till eller öppna för dessa grupper. På senare år har man också kunna se en strukturell omvandling av den bulgariska ekonomin mot sektorer som förnybara energikällor och ekologiskt jordbruk, där stora bidrag kan erhållas via EU:s Cohesion Funds. Miljökompetenser kopplade till företagsbildning, företagsledning och produktion inom dessa områden växer därför. Samtidigt ligger traditionella kompetensbrister, särskilt IT-kompetens och språk, kvar på prioriteringslistan, tillsammans med mer speciella utbildningar för att höja kompetens i vissa yrken, exempelvis inom livsmedelsproduktionen. 19 Standardutbildning på miljöområdet Vid kartläggningen av program och utbildningar som främjar miljökompetens erhölls fragmentariska och tämligen otillfredsställande resultat. Detta är inte överraskande, med tanke på att området ligger utanför politikernas agendor och allmänhetens medvetenhet är låg om den växande potentialen och behovet av sådan kompetens. Allmänt kan fem olika programtyper urskiljas: nationella/statliga program; utbildningar gällande förnybara energikällor; utbildningar gällande ekologiskt jordbruk; utbildningar för byggsektorn; utbildningar inom företagen gällande miljömedvetenhet och miljöskydd. Nationella/statliga program I samband med den globala ekonomiska nedgången 2009 togs en nationell krisbekämpningsplan fram. I den finns dock inga åtgärder planerade med målet att föra ekonomin i grön riktning; inte heller i samband med åtgärder för att bevara jobben exempelvis genom bidrag till företag för personalutbildning. I sin slutliga årsredovisning konstaterar också EA att ingen av de licensierade centrumen under året har erbjudit programmet "Technologies for environmental protection", som leder till den statligt erkända examen som "ekolog". 17 ECI (2008) ; Bulgariens strävan att införliva miljölagstiftningen - http://www.esiweb.org/index.php?lang=en&id=379 18 EG (2005): Bulgaria: Comprehensive Monitoring Report 19 EA (2009): Yearbook of activity 2008. 22

Samtidigt finns det i nästan alla NBYU-licensierade utbildningar särskilda moduler om miljöutbildning, som skiljer sig mellan olika yrken. Dessa moduler täcker exempelvis avfallshantering, hantering av farliga ämnen inom byggbranschen, energieffektivitet inom tekniska yrken och pappersåtervinning för administrativa yrken. Det är samtidigt oklart i vilken utsträckning dessa moduler faktiskt används och utvecklas vid utbildningscentrumen; svaren på enkäten indikerade ofta att modulen bara finns "pro forma". I samband med införandet av miljölagstiftningen och övervakningen av investeringsprogrammen finns det också olika kurser som riktar sig till kommunaltjänstemän. De mest omfattande utbildningarna tillhandahålls av Kommunekologernas förbund (BAMEE). Sedan 2007 har BAMEE etablerat ett utbildningscentrum för kurser i miljöfrågor. Utöver utbildningar i samband med programmering och övervakning av aktiviteter som sammanhänger med miljöhänsyn på kommunal/lokal nivå erbjuder BAMEE också utbildningar om analys av miljöeffekter, om vattenhushållning, avfallshantering, luftföroreningar, miljömedvetenhet, NATURA 2000, liksom om hela miljölagstiftningen i Bulgarien. Kurserna är öppna inte bara för offentliganställda utan också för anställda i företag som har sökt eller överväger att söka bidrag inom specifika EU-program. Inom byggsektorn igångsattes 2006 ett pilotprojekt gällande utbildning i avfallshantering, installation av biobränsleanläggningar samt solfångare, inom ramen för EU-projektet EARTH. Efter pilotskedet, då två kurser genomfördes i Varna i samarbete med Tekniska högskolan i Varna, kvalificerade sig dock de bulgariska utbildningsanordnarna för fortsatt ackreditering av de relevanta EU-organen, och kurserna har därför inte anordnats på nytt. Två program har nyligen tagits fram av Glavbolgarstroy, som är det största bulgariska byggföretaget och har ett stort centrum för yrkesutbildning. Dessutom betonade alla de centrum för yrkesutbildning som kontaktades att inom byggbranschen är ekologi och miljöhänsyn en obligatorisk modul i alla kurser, och betraktas som särskilt viktigt. Till följd av den goda tillväxt som noterats i Bulgarien på senare tid för ekologiskt jordbruk, så har flera relevanta kurser anordnats. De inriktas på grunderna för ekologiskt jordbruk, agroekologi, liksom på de krav som ställs för att erhålla EU-bidrag från EU:s strukturella och sammanhållningsfonder. En förutsättning för att kunna söka EU-bidrag är att en kurs i agroekologi har genomförts. Hittills finns bara ett begränsat antal jordbrukare som har certifierats för ekologisk produktion, men antalet växer. Ett exempel på utbildning om ekologiskt jordbruk och gröna kompetenser redovisas som god praxis (se nedan: Smakfulla bioträdgårdar). Majoriteten av programmen erbjuds som företagsegna utbildningar inom olika sektorer. Det visade sig svårt att få fram information för vatten- och energisektorerna (E.On, Toplofikacia AD, Plama Peven), eftersom sådana utbildningar oftast genomförs "på 23

platsen", är ganska osystematiska och inte passar inom ramarna för de alternativ som presenterades (liksom för icke formaliserade alternativ). Lukoil, landets största bränsleproducent, har en stor utbildningsanläggning med ett etablerat program för att utveckla och höja miljökunskaperna hos sina anställda. Ett intressant exempel är Chelopech Mining, som är ett dotterbolag till Dundee Precious. Detta företag genomför olika företagsegna utbildningar som berör miljöfrågor, exempelvis hantering av farliga metaller och material, återvinning av avfall, samt energihushållning. För de flesta företag som inte är direkt kopplade till energisektorn fokuserar de företagsegna utbildningarna på energieffektivitet och miljömedvetenhet. Sådana ämnen blir allt viktigare i Bulgarien. Svaren från den första specialiserade konsultfirman (Denkstatt) för företagslösningar i riktning mot hållbar verksamhet med miljöhänsyn, som genomfört utbildningar för Coca-Cola Bulgaria och medverkat i organiserandet av landets första Green Innovations Forum, bekräftar denna trend. Det finns olika utbildningar från Denkstatt, men vissa frågor som alltid återkommer är minskat koldioxidavtryck samt införandet av miljöledningssystem. Ämnet förnybara energikällor (RES) erbjuder för närvarande goda möjligheter till EUbidrag. Workshops anordnas för anställda på chefsnivå om förnybar energi. De behandlar de juridiska ramverken, möjligheterna att bygga kraftverk för vind, sol och jordvärme, möjligheterna att finansiera sådana projekt med pengar från EU:s strukturfonder liksom från offentlig-privata samarbeten och andra bidrag. Overgas, Bulgariens största naturgasproducent, är mycket aktivt när det gäller att få fram kompetens i samband med energieffektivitet och ren energiutvinning. Dess projekt "Mer kunskap för renare energi" utgör ett unikt samarbete med EA och ett privat YU-centrum; det samfinansieras också via OP. Målet är uttryckligen att minska underskottet på nödvändiga miljökompetenser på marknaden. Projektet presenteras nedan som ett exempel på god praxis. 24

Den gröna trenden har blivit populärare i Bulgarien under 2011, och många forum och konferenser har fått många besökare: Plattformen Cleantech.bg är ett innovativt verktyg som sammankopplar alla intressenter på området rena teknologier och hållbar utveckling. Konferensen "Cleantech Bulgaria - Marketplace, Research and Funding" var en sammanställning av alla företag och organisationer som verkar inom sektorn "ren" produktion, plus akademiska/vetenskapliga institutioner, media, offentliga organ och organisationer. Den genomfördes i november 2011. Gorichka.bg är ett informellt initiativ för att främja hållbar utveckling. Det startade 2006 som en kampanj för trädplantering. Det har sedan dess blivit allt populärare, och inbegriper idag offentliga forum för olika ämnen som har samband med hållbarhet (livsmedel, förändring, boende osv.), företagsutbildningar, mediakampanjer, filmfestivaler, bokutgivning m.m. Academy for green business är ett seminarium som sammankopplar förändringarna i näringslivet med hållbara och ansvarskännande aktiviteter, i övertygelsen att lösningar på miljöproblem innebär affärsmässiga möjligheter. Seminariet omfattar föredrag om ekologi, ekonomi, styrning, marknadsföring, kommunikation och ledarskap, framförda av erkända auktoriteter. Det finns många företag, Devnya Cement, Eco Pack, Globul, och hundratals andra, som i praktiken tillämpar gröna teknologier och riktlinjer, och som strävar efter att minska sitt koldioxidavtryck och bevara miljön. Ett antal av dem skapade den så kallade Gröna cirkeln ett samarbete mellan tidskriften Manager och företaget Globul, i syfte att stötta hållbar utveckling. Företagen har olika fokus för sina aktiviteter. Följande data från Ecorys-rapporten, Program för att främja miljökompetenser 20 ligger också helt i linje med den "gröna trenden" i Bulgarien: 20 http://ec.europa.eu/environment/enveco/industry_employment/pdf/environmental_skills_report.pdf 25

26

Det är svårt att förutsäga vilka specifika gröna kompetenser som kommer att vara aktuella för olika sektorer inom näringslivet. Det som kan vara lättare att förutsäga, genom att titta på ett begränsat antal sektorer, är vilka kompetenser som kommer att behövas inom framtidens gröna ekonomi. Tabell 2.2 illustrerar de förändringar olika sektorer förväntas genomgå. Framtida kompetenser inom miljörelaterade sektorer 27

28