RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se
Forskargruppen SLSU (Språk-, läs- och skrivutveckling) Fakultetsöverskridande forsknings- och skolutvecklingsprojekt Språkvetare, litteraturvetare och pedagoger Fakulteten för konst och humaniora och Fakulteten för samhällsvetenskap Forskning om Barns texter Hur barn utvecklar språk-, läs- och skrivkompetens Hur språkutvecklande undervisning kan bedrivas så att lärande främjas. Kontaktpersoner Ewa Bergh Nestlog, Institutionen för svenska språket Elisabeth Frank, Institutionen för utbildningsvetenskap
Forskning utifrån olika frågeställningar och med olika fokus: Litteracitetsutveckling Andraspråksutveckling Språkstimulerande undervisning och verksamhet Läs- och skrivundervisning Muntlighet i klassrummen och verksamheten Skönlitteratur i det flerspråkiga klassrummet och verksamheten Läs- och skrivsvårigheter
Forskare inom SLSU undervisar och handleder inom: Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet Speciallärar- och specialpedagogprogrammen Fristående kurser som ger verksamma lärare behörighet i skolämnena svenska eller svenska som andraspråk Fortbildningsuppdrag på initiativ från skolor, kommuner och Skolverket.
Skolutvecklingsuppdrag Läslyftet Modulerna Skriva i alla ämnen (åk 4 6 och 7 9, Linnéuniversitetet) Modulen Kritiskt textarbete (åk 7 9, Malmö högskola) Handledarutbildning Fortsatt stöd för handledare (Nätverket för svenska och ämnesspråk) Ev. ytterligare två moduler riktade till 1) gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk och 2) gymnasielärare i alla ämnen Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Samverkan för bästa skola samarbete Skolverket, skolhuvudmän och Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet Kortare eller längre uppdrag från kommuner i regionen
Kunskapsutveckling genom språk och texter Ska alla lärare vara svensklärare? Måste jag göra det också? Elever använder språk när de kommunicerar med andra om ämnesinnehåll. tänker själva om ämnesinnehåll. tänker tillsammans om ämnesinnehåll och ämnesspråk. visar sina ämneskunskaper.
En del är lika men kanske ändå inte Elever ska i flera ämnen kunna: resonera, diskutera, kritiskt granska, analysera, samtala om, tolka, framställa texter, använda begrepp, beskriva, förklara, värdera, presentera, argumentera, motivera Hur skulle de kunna göra det utan språk och undervisning i ämnesspråk?
Annat är definitivt olika Matematiker, historiker och kemister skapar, kommunicerar och värderar kunskaper på olika sätt. De använder språket på olika sätt.
Hur lär man sig att läsa och skriva? Ämnesspecifik literacy Undervisning? Allmän literacy Grundläggande literacy (Shanahan & Shanahan 2008)
Språk i alla ämnen Content area literacy Tekniker som elever behöver lära sig för att förstå ämnestexter Generella lässtrategier Innehållet i olika ämnen skiljer sig åt, men inriktar sig inte på att lärstrategierna eller ämnesspråken skiljer sig åt Kritiskt tänkande är en generell kompetens Disciplinary literacy Specifika och unika redskap som experter inom området använder när de skapar mening och kommunicerar inom sitt ämne Kunskaper om innehåll, språk och lärstrategier är specifika för ämnet Betydelsen av olika perspektiv och röster skiljer sig åt mellan ämnen Kritiskt tänkande är ämnesspecifikt. Olika ämnesröster? (jfr Shanahan & Shanahan 2012)
Vad kan det innebära att språkundervisa i alla ämnen?
IN-TEXTER Samtala och skriva för att utveckla tankar Tankeprocess (se t.ex. Sandström Madsén 2007; Liberg 2001; Bergh Nestlog 2016)
UT-TEXTER Textprodukt Skriva och tala för andra (se t.ex. Sandström Madsén 2007; Liberg 2001; Bergh Nestlog 2016)
SPRÅK I ALLA ÄMNEN Ämnestexter Ämnesfraser Ämnesbegrepp Texttriangeln Skrivsituation (didaktisk funktion, syfte, tänkt läsare, genre) Innehåll och textstruktur HELA TEXTEN AVSNITT STYCKEN MENINGAR FRASER ORD TECKEN (Jfr Dysthe, Hertzberg & Hoel 2011; Bergh Nestlog 2012)
Lärare i alla ämnen och på alla stadier behöver Tid att tillsammans utveckla undervisning som bygger på kunskaper om ämnestexter och ämnesspråk. Tid att tillsammans utveckla kunskaper om: strategier för samtal, skrivande och läsande som främjar elevers lärande. texters strukturer och språk. Samtala och samskriva med eleverna för att främja deras kunskapsutvecklingen. Lyssna på elever och läsa elevers texter för att förstå vad eleverna förstår för att kunna anpassa undervisningen därefter.
Exempel på frågor som skolledare kan ställa sig Hur kan jag stödja lärares möjligheter till långsiktigt och fördjupat kollegialt lärande om språk, texter och literacy i sina ämnen? Hur kan jag se till att lärarna får tid att utveckla kunskaper om språk, texter och literacy i sina ämnen? Hur kan jag ta en aktiv roll i utvecklingsarbetet om språk, texter och ämnesspecifik literacy? Hur kan huvudmannen organisera skolan så att samarbete med andra skolor och regionens lärosäte (t.ex. det Regionala nätverket för svenska och ämnesspråk) främjas och kommer alla skolor till del?
Exempel på frågor som lärare kan ställa Granska kursplanerna: Vilka skrivningar pekar på språkliga kompetenser? Hur uttrycks kunskaper i mina ämnen? Vad kännetecknar ämnets språk och texter? Vilka strategier och rutiner som behövs i undervisningen för att eleverna ska fördjupa sin förståelse i ämnet genom in-texter? Vilka strategier och rutiner som behövs i undervisningen för att eleverna ska fördjupa sin förståelse av hur man brukar kommunicera i ämnet (ut-texter)?
Hur ser ni på lärares möjligheter att utveckla kunskaper om språk och text i sina ämnen? Vilka strategier behöver ni erbjuda för att långsiktigt ge lärare stöd att tillsammans utveckla medvetenhet om sina ämnens specifika literacy? Vilken roll kan ni spela och vilka förhållningssätt behöver ni ha för att varje lärare ska utveckla sin undervisning så att den främjar alla elevers kunskaps- och språkutveckling? Vilka möjligheter ser ni? Vilka utmaningar anar ni?
Referenser Bergh Nestlog, Ewa, 2012. Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a562114&dswid=-562. Bergh Nestlog, Ewa (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I: Språk i alla ämnen för alla elever. Forskning och beprövad erfarenhet. Ewa Bergh Nestlog & Desirée Fristedt (red.). Växjö: Linnaeus University Press. S. 21 41. Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard, 2011. Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Liberg, Caroline, 2001. Den livsvida och livslånga läs- och skrivutvecklingen och svensklärarens uppdrag. I: Att växa med språk och litteratur. Svensklärarföreningens årsskrift 2000. S. 109-124. Sandström Madsén, Ingegärd, 2007. Samtala, läsa och skriva för att lära i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. Shanahan, Timothy & Shanahan, Cynthia (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review: April 2008, Vol. 78, No. 1, s. 40-59. Shanahan, Timothy & Shanahan, Cynthia (2012). What is disciplinary literacy and why does it matter? I: Topics in Language Disorders 32(1). S. 7 18.