Nr 2 2013 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms succé
Hur smidig vill du ha din gallringsskotare? Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är 11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den speci- Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså. Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10! JohnDeere.se
ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna www.sodra.se www.norra.se 0470-890 00 090-15 67 00 INNEHÅLL Nummer 2 2013 Nästa nummer utkommer den 31 maj Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-482 80 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Claes Kullman, 040-601 63 03 claes.kullman@lrfmedia.lrf.se Marianne Månsson, 040-601 64 31 marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se Roger Mattsson, 08-588 368 25 roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se Eftertext/skogsmarknaden: Ronny Gustavsson, 08-588 367 97 Mårten Bäck, 08-588 367 38 marten.back@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se Box 6044, 200 11 Malmö PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2011: 97 900 Tryck: Forssa Print, Finland Repro: LRF Media AB, Malmö 441 428 TRYCKSAK 5 LEDARE: Familjeskogsbruket bör sätta sin egen dagordning. 6 PROFILEN: Oro för miljömålsberedningen. 9 NÄRINGSPOLITIK: Onödig brådska att ändra skogsvårdslagen. 12 SKOGSSKÖTSEL: Tips om röjning. 14 TIPS: Massor av tips för att underhålla motorsågen och röjsågen. 20 SKOGSGÅRDEN: Unga företagare hittar nya verksamheter. 23 SKOGSVÅRD: Återför aska i bra granskog. 18 EKONOMI: Höj värdet på skogsgården. 25 MARKNAD: Nedläggningar påverkar massavedsmarknaden. Ljusning för råvaran på sikt. VEDFÖRSÄLJNINGEN från den egna skogsgården blev början på en mycket större affär för Carita och Håkan Andersson. Sidan 20 28 FÖRÄDLING: Bra sits för trä. 32 MILJÖ: Kritik från Naturskyddsföreningen. 34 SKOGSSKÖTSEL: Ta vara på lövskogen. 38 FORSKNING: Poppel till norra Sverige. 40 SKOGSSKÖTSEL: Lönande att röja. Ta vara på björken och få granen på köpet. 44 TEKNIK: Kameran kollar huset. MATS BLOM- BERG en profil i näringspolitiken. Sidan 6 46 SKOGSGÅRDEN: Förädlar skogen till möbler. 53 NAMN & NYTT: Då kom modellen. 54 KRÖNIKAN: Visa träfi berns möjligheter. 1 års fast ränta 2,20 % 2013-02-25 lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton. SPARA-RYGGEN-KAMPANJ Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. Vikt endast ca. 3 kg. Sparar din rygg! Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680. Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900) Pris: 14.900:- Farmi flishugg CH260HFEL Bästa priset på energiflis fixar du själv! Förmodligen Sveriges mest sålda fl ishugg. Dubbla huggskivor. Inmatningsöppning 26 x 32 cm. Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Pris:...119.900:- Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar högkvalitativt fl is. Klarar trädstammar upp till 18 cm. Pris:... 36.000:- Besök oss på Facebook och Youtube! Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
ricket för att mingla på en fest är göra precis tvärtom. Luta armbågen mot spiselkransen för att med en gin & tonic i handen lugnt stå still och vänta på att övriga gäster ansluter sig. Minglandet kan annars vara rätt jobbigt, speciellt om man är dåligt bekant med omgivningen. Det är lätt att gå runt alldeles för mycket, bli svettig och smått nervös rotera från grupp till grupp utan att slappna av tillräckligt för att komma in i något samtal. Den som lugnt och värdigt väntar vid spiselkransen får oftast en grupp av andra minglare kring sig. Det där är en erfarenhet som kan komma till glädje i flera sammanhang. HELA SKOGSNÄRINGEN OCH inte minst familjeskogsbruket frestas att mingla runt lite väl frenetiskt i stället för att stanna upp och själva sätta agendan, vilket i sin tur inger respekt och intresse hos andra gäster. Snackisen på mingel-festen har länge varit biologisk mångfald. Det är ett intressant och angeläget ämne, speciellt efter den produktionsinriktade skogspolitiken som gällde tidigare (1978 års beslut). Men utan riktig eftertanke och övertygelse i hjärtat har skogsbruket minglat runt för att komma till tals med olika grupper. På sätt och vis var det samma sak, fast tvärtom, när privatskogsbruket, några årtionden tidigare, drogs in i kampanjen mot lövskog med alla tänkbara medel, inklusive hormoslyr. Hjärtat var aldrig riktigt med. Någon annan satte dagordningen. FÖR ATT SAKER och ting ska bli riktigt bra måste det finnas en inre övertygelse. Naturligtvis måste man förhålla sig till lagar och regler i samhället, men i stället för att följsamt lägga all energi på att mingla runt är det klokt bromsa upp, fundera över vad som fyller hjärtat och formulera dagordningen. Det finns en del sådana frågor och fler lurar runt hörnet. Vattnet är ett exempel där familjeskogsbruket tagit initiativet med boken Skogens vatten och allt som följer i dess spår. Ingen vill ha körskador och livet i bäckarna ligger nära både skogsägare och allmänhet. På så sätt hakar frågan in på sociala värden. Det handlar kort och gott om att det ska vara trevligt att vistas i skogen, inte i första hand för lavar och insekter utan för människor. I FÖRRA TIDNINGEN skrev vi om konstnären och skogsägaren Eva Magnusson. Många läsare hörde av sig och kände igen sig i hennes önskan att lyfta fram estetiken i skogen. Det handlar om att med relativt små medel göra det lite trevligare. Att fundera över hur ett hygge ser ut för det mänskliga ögat och visa omsorg om detaljerna i en ganska ordinär produktionsskog. Det finns alla möjligheter att ta initiativet och sätta dagordningen. Om inte är det någon annan som gör det, då vet man inte hur det slutar. Skogen värderas högt av allmänheten, men skogsbruket ligger betydligt sämre till än vad vi i näringen gärna hoppas och tror. I stället för onödiga konflikter finns all anledning att ta vara på vännerna. Kulturvärden är en annan fråga som borde ligga nära familjeskogsbruket. Många känner sorg i hjärtat när markberedaren brusar in i ett bronsåldersröse eller då torpgrunder raseras. LÄS GÄRNA INTERVJUN med Naturskyddsföreningens företrädare längre fram i tidningen. De förtjänar respekt för sitt arbete och för att framgångsrikt, utifrån sin övertygelse, lyckas sätta dagordningen. Men inget talar för att skogsbruket någonsin kommer helt överens med SNF. Att en smula nervöst försöka armbåga sig fram i minglet är måttligt framgångrikt. Dialogen har mycket bättre förutsättningar att lyckas om man utgår från sin egna ärliga övertygelse och står still vid spiselkransen. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN VI SKOGSÄGARE 2/13
PROFILEN Även om nya stridsfrågor seglar upp har myndigheternas attityd förbättrats. Det menar en av veteranerna i det näringspolitiska arbetet. Text & foto: Pär Fornling är är tre bilder av Mats Blomberg: I publikhavet på Sweden Rock Festival, där han hängivet rör sig till den tunga musiken från Europe på scenen. Vilt skrikande från avbytarbåset en mörk och kall höstkväll med Elitfyra-laget Kalmar AIK på planen. Ett engagerat möte vid ett vattendrag i skogen där han förklarar för politikerna varför alla vinner på skogsägarnas frihet under ansvar. VI MÖTER MATS Blomberg i den senare rollen, som näringspolitisk handläggare på Södra, men det ligger nära till hands att också snegla lite på rockmusiken och fotbollen. Eftersom han gång på gång återkommer till hur viktigt det är att arbeta tillsammans med medlemmarna och de förtroendevalda känns det naturligt att träffas hos Mats Löfgren som är ordförande i skogsbruksområdet. Jag informerar och utbildar de förtroendevalda som gör mycket av arbetet i kontakten med medlemmar, politiker och tjänstemän på myndigheterna, säger Mats Blomberg. Han framhåller att arbetssättet passar honom bra eftersom han är kooperatör i själ och hjärta och tror på samverkan och betydelsen av en demokratisk organisation. Det handlar om att arbeta tillsammans för att få gemensam styrka. Vad är den viktigaste frågan just nu? Det som oroar mig mest är miljömålsberedningens förslag. Varför? Vi riskerar att få nya detaljregler i skogsbruket. Det vore olyckligt. Moroten för att få människor engagerade är att de får vara delaktiga i besluten. Att försöka driva fram bättre miljövård genom att slå lagboken i huvudet på folk är kontraproduktivt. Då förlorar man det frivilliga engagemanget som betyder mycket för de här frågorna. Vad är alternativet? Under 1,5 år har Skogsstyrelsen haft ett så kallat dialogprojekt om god miljöhänsyn i skogen. Vi från näringen har varit med och formulerat en tydligare målbild för skogsbruket. Rimligen borde det arbetet synkroniseras ihop med miljömålsberedningen. Vilket betyg ger du dialogprojektet på en femgradig skala? En klar femma. Jag har suttit med i två av de sex arbetsgrupperna och det har varit mycket bra. Vi vinner på ett gemensamt synsätt. Nu ska det bli verkstad av arbetet. Under slutet av året är det dags att omsätta alla målbilder i handledningar och instruktioner. Ett problem som miljömålsberedningen vill lösa är att dagens lag är otydlig. Jag kan hålla med om problemet. Det är inte helt lätt att säga vad skogsvårdslagen kräver i form av miljöhänsyn, men just det arbetar vi med i dialogprojektet. Det behövs inga dramatiska förändringar av skogsvårdslagen. Vari ligger dramatiken? I dag finns ett regelverk i form av föreskrifter och allmänna råd som kan förtydligas, anpassas och förbättras i takt med ny kunskap. Att överföra regelverket till en förordning, som är ett förslag i miljömålsberedningen, innebär en ny lagstiftning som bara kan ändras genom politiska beslut. Hur länge har du arbetat med näringspolitik? Moroten för att få människor engagerade är att de får vara delaktiga i besluten. När jag började på Södra för snart 14 år sedan hade jag arbetat med liknande frågor på LRF i Kalmar under tio år. Vad är den största enskilda händelsen under de 24 åren? Den största upplevelsen för mig var demonstrationen på Sergels torg efter stormen Gudrun. Har det blivit bättre med åren? Det beror på frågorna. Jag tycker att det finns en ökad förståelse för de äganderättsliga frågorna hos myndigheterna. Det visar sig inte minst i Kometprogrammet, 6 VI SKOGSÄGARE 2/13
Mats Blomberg Namn: Mats Blomberg. Ålder: 59 år Familj: Hustrun Louise, som är psykolog och barnen: Viktor, 26, Charlotta, 24, och Maja, 14 år, och barnbarnet Disa, 3 år. Karriär: Född i Hudiksvall och uppväxt i byn Näverkärret utanför Lindesberg innan familjen flyttade tillbaks till Hälsingland. Pappa var kronojägare på Domänverket vilket inspirerade till utbildningen som skogsmästare. Några olika anställningar, däribland på lantbruksnämnden i Härnösand och Enköping kommun, ledde vidare till LRF i Kalmar 1988. Därifrån var steget till Södra nära. Fritid: Ordförande i Kalmar AIK, musik, helst bluesbaserad hårdrock från 1970-talet, vilket också präglar vinyl samlingen, jakt och sommarstugan i Hälsinglands skärgård. Dröm: Att skaffa en egen skogsgård och ett minisågverk. ÄLGAR och äganderätt är två av många saker som diskuteras vid köksbordet hos Mats Löfgren, skogsägare utanför Växjö. Äganderätten är nyckelfrågan som Mats Löfgren lyfter fram och den nya älgförvaltningen är ett av de områden där han är engagerad som förtroendevald (ordförande i älgförvaltningsgruppen). Arbetet med den nya älgförvaltningen är en av de frågor som engagerat oss mest under senare år. Hela skogsnäringen har gått samman i gemensamma ställningstaganden för att öka markägarnas inflytande. Det är bra när vi kan arbeta över gränserna, säger Mats Blomberg. Vad innebär det för skogsbruket? Allmänheten som vistas i skogen vill ha pelarsalar av relativt gammal men skött skog. Vi kan bidra med att anpassa skogsbruket genom mindre hyggen och skärmställningar. Blir det kostsamma åtgärder måste förstås skogsägaren få ersättning. Det handlar också om att förklara för allmänheten hur skogsbruket fungerar. Jag tror att vi med relativt små medel kan göra mycket för att få med oss allmänheten och få mer förståelse för vad vi gör i skogs bruket. Det anknyter till vattenfrågorna, där vi gör mycket. Vilket vatten tänker du på? Alla skogsägarföreningarna arbetar med vattenfrågorna. Tillsammans tog vi fram boken om Skogens vatten och nu har studiecirklarna börjat. Vi jobbar för att minska körskadorna och tar in vattnet i skogsbruksplanerna genom en blå målklassning. Hur går det med studiecirklarna? De är i igång. Målet är att 10 000 skogsägare ska ha deltagit i cirklar eller studiedagar fram till år 2015. där markägare erbjuder samhället skyddsvärd mark. På vilket sätt är det en attitydförändring? Historiskt har jag flera exempel där myndigheten haft rätt i sak, men saboterat allt genom dålig hantering utan dialog med markägaren. Hela naturvårdshanteringen började fel med ett uppifrån och ner-perspektiv, där markägaren fick ålägganden utan inflytande och vettig information. Det har självklart lett till konflikter. I Kometprogrammet däremot är det ett möte mellan två jämbördiga parter. Markägaren VI SKOGSÄGARE 2/13 kommer med ett erbjudande och därefter börjar en förhandling om ersättnings nivåer och hur området ska skyddas. Vad är morgondagens stora näringspolitiska fråga? Det tycks vara ett ökat intresse för människan i skogen, det handlar då om friluftsliv, sociala värden och rekreation. Berätta om ett bra fotbollsminne! Jag är ordförande i Kalmar AIK som länge kämpat för att komma upp i trean. Första kvalmatchen förra året vände vi 0 2 till oavgjort. Känslan av förväntningar och glädjen när vi åkte hem från Tollarp den där höstlördagen har etsat sig fast. Hur gick det sedan? Det är en annan historia. Varför är du engagerad? Jag har alltid gillat föreningsliv där man tillsammans uträttar saker. En extra dimension med fotbollen är de många invandrarkillarna i klub- 7
PROFILEN Fortsättning: Hårdrock, fotboll och näringspolitik ben. Det är mitt bidrag till integrationen i samhället. Och musiken? Den har jag alltid haft med mig. Årets höjdpunkt är Sweden Rock Festival där jag bara bommat ett år sedan festivalen började. I år får jag smita lite tidigare från Elmia för att hinna dit. En riktig höjdpunkt blir kanadensiska Rush. Mats Blomberg på ett av många möten. Hur kan byråkratin förenklas och livet bli enklare för skogsföretagare? Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att förenkla skogsägarens vardag som kallas en dörr in. Tanken med förslaget är att det ska räcka med en myndighetskontakt. En del har blivit bättre, men det finns mycket mer att göra. Ge två exempel. Vid dikesrensning ansvarar Skogsstyrelsen för samråd och tillsyn. Det är inte ovanligt att ett dike är så igenväxt att rensningen gränsar till markavvattning. Då kallar man in länsstyrelsen för att avgöra om ett så kallat naturligt tillstånd inträtt. Skogsstyrelsen borde ha mandat att ta fullt ansvar hela vägen. Det är i princip samma sak med frågor kring kulturminnen där skogsstyrelsen inte har mandat att ta beslut om vilken hänsyn som ska lämnas vid ett fornlämningsområde. Vad är kärnan i ditt arbete? Att föra fram medlemmarnas åsikter och bygga broar mellan oss, myndigheterna och andra aktörer. Jag träffar många handläggare på myndigheterna. Det är viktigt att ha respektfulla samtal och även förstå samhällets önskemål. Oftast är det bäst att träffas på plats i skogen, det är en utmärkt miljö för problemlösning. Rädda skogen Vid temperatur över +5 C Tid att behandla! Rotröta skogens värsta skadegörare! När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5 C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Lika viktigt vid gallring som vid slutavverkning. Kom då också ihåg att även små stubbar på endast några centimeter sprider rotröta. Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt eller hur? Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se
POWER UP FOR ACTION. NYHETER! I våra nya 50 cc-sågar finns allt du behöver för att kunna arbeta effektivt. Clean Power-motorn är både stark, snål och snabb. Nyheten Peak-pulse ger en acceleration utöver det vanliga. Och den låga tyngdpunkten, slimmade motorkroppen och kvicka gasresponsen gör att sågen reagerar direkt. JONSERED CS 2253/ CS 2253 WH Kompromisslös såg för heltidsproffs. 50,1 cc, 2,8 kw, 5,0/5,2 kg. JONSERED CS 2252 Optimal såg för markägare. 50,1 cc, 2,5 kw, 5,0 kg. 8.300:-/9.100:- 7.500:- www.jonsered.se Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms.
NÄRINGSPOLITIK äldigt mycket av tiden och engagemanget för LRF Skogsägarna, LRF och skogsägarföreningarnas näringspolitiska experter har i vinter gått till arbetet med miljömålsberedningen. Vi bestämde oss tidigt för att inta en konstruktiv hållning och vi har kommit med ett stort antal förslag på hur vi kan förbättra miljöarbetet ute i skogen. Tyvärr har man från beredningens sida valt att inte i någon större utsträckning lyssna till våra förslag. Man har i stället, i ett rasande tempo, kommit med nya regelförslag som vi förväntas förhålla oss till utan att man beskriver konsekvenserna av förslagen. Vi är i ett läge där det tagits fram ett skarpt förslag på ändring av skogsvårdslagen som leder från frihet under ansvar tillbaka till detaljreglering och som kommer att leda till rättsosäkerhet. Vi känner oss förundrade är det verkligen så har det ska gå till när man stiftar nya lagar i Sverige? Ett problem med att välja en hårdaretag-väg med lagstiftning och sanktioner är att det riskerar att bli kontraproduktivt. Vem kommer att känna engagemang för det frivilliga miljöarbetet när vi får signalen att allt vi gör är fel? Samtidigt är vi djupt engagerade i Skogsstyrelsens dialogprocess som förväntas lösa samma problem som tas upp i miljömålsberedningen. Det känns lite som en Kafkaprocess just nu... Ett annat problem är att bara miljöfrågorna avhandlas. För mig är det självklart att hållbart brukandet enligt den Svenska modellen förutom miljöhänsyn även omfattar en hållbar skogsproduktion, lönsamhet samt hänsyn till sociala värden. Risken är att miljöfrågorna blir till en gökunge som leder till ett sämre totalt resultat än om man hade hanterat helheten från början. Frågan om den Svenska modellen behandlades på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien nyligen. Men kom fram till att mycket fungerar bra men att modellen behöver utvärderas. Forskningprogrammet Future Forests under ledning av SLU har fått över 100 miljoner kronor för att under fyra år göra en ordentlig utvärdering av vårt sätt att bruka skogen. Varför är det så bråttom att ändra på regelverket i skogsvårdslagen innan det är ordentligt utvärderat? Arbetet i miljömålsberedningen kommer att fortgå under våren och skogsdelen ska vara klar i mitten av juni. Vi fortsätter att föra en konstruktiv dialog med politikerna för att visa vad vi redan gör och hur vi kan förbättra miljöhänsynen, men jag tycker att det börjar bli dags för våra politiker att komma ut på banan och ta debatten. Varför är det så bråttom att ändra lagen? Varför vill man gå ifrån frihet under ansvar? Varför kan man inte låta dialogprocessen ha sin gång? Och finns det inte viktigare frågor att diskutera, däribland hur vi skapar en konkurrenskraftig skogsnäring som ger jobb på landsbygden och nettointäkter till landet? Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Dags att deklarera Ska du deklarera näringsverksamhet? Logga in på vår e-tjänst Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a eller använda appen. Deklarera senast den 2 maj. www.skatteverket.se/deklarera2013
SKOGSKONTO: FÖRVANDLA DINA trädkronor till många ENKRONOR. Som experter på jord- och skogsbruk vet vi vad som krävs för att du ska kunna bedriva ett fungerande skogsföretag. Landshypoteks Skogskonto ger dig för närvarande 2,50 % i ränta och är du medlem blir din ränta än mer fördelaktig. Dessutom får du möjlighet att dela upp intäkterna från avverkningen över flera år, vilket ger en bättre fördelad inkomst och en jämnare beskattning. Gå in på landshypotek.se och läs mer eller kontakta oss på 0771-44 00 20 så hjälper vi dig få ut mer av din skog. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.
Karin Vestlund Ekerby arbetar med frågor om skogsbruk och forskning på LRF Skogsägarna. 5-8 juni 2013 MER ElmiaWood MERinnovationer Elmia Wood söker problemlösare och gränsöverskridare Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga sina idéer och då visas de först på Elmia Wood. Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se denna och andra filmer. www.elmiawood.com Se filmen! 5-8 JUNI 2013 I skogen Nyheter Möten Maskiner Demo Teknologi Bioenergi Ekonomi www.elmiawood.com @elmiawood facebook.com/elmiawood Röjningen bäddar för kommande inkomster från skogsbruket. Sträck ut armarna Fokusera på vilka träd du vill gynna och se till att de inte står för tätt. I vanlig barrskog är rekommendationen att 2 500 stammar per hektar ska stå kvar efter röjningen. Men vad innebär det egentligen? Jo, att avståndet mellan stammarna ska vara två meter. Så sträck ut armarna, den spännvidd du har ger ett bra resultat. Vid val av enskilda stammar ska träd som växer bra och har god kvalitet gynnas. Spara träd som är friska och som inte sticker ut i beståndet. Det är viktigare att lämna bra stammar än att de står på exakt rätt avstånd, men det bör vara minst en halv meter mellan varje träd. Detta för att det ska vara enklare för maskinföraren (och billigare för dig) att gallra. Använd nätet Även i röjning är det viktigt att ta hänsyn till natur- och kulturvärden genom att välja trädslag, skapa bryn och röja fram kulturminnen. För mer information se www. kunskapdirekt.se. Det är en stor kunskapsbank om skog. Här hittar du svar på frågor som du inte ens visste om att du hade. Röjsågskörkort Det kan vara både roligt och enkelt att röja själv, men det bygger på att du har tid, ork och lust samt bra utrustning och arbetsteknik. Genom att lära mer om sågens skötsel, teknik för att fälla träd dit du vill och planera för röjningen blir jobbet säkrare, roligare och effektivare. Just nu kan du få utbildningsbidrag via Landsbygdsprogrammet för att ta ett röjsågskörkort. Se mer på www.sakerskog.se Anlita hjälp Den bästa röjningen är den som blir utförd. Om stamantalet är alltför högt i början av omloppstiden blir skogen instabil och risken för snöbrott liksom vindfällen ökar. Dessutom får träden för liten grönkrona och tappar i tillväxt. Jag vill verkligen rekommendera att leja för röjning så att den blir gjord, i stället för att den blir ett dåligt samvete. Kontakta din skogsägarförening så hjälper de dig. Framför önskemål Har du väl bestämt dig för att anlita någon för att röja så ställ krav på genomförandet. Vill du exempelvis ha löv i sänkan så är det bäst att du berättar det. Många som röjer upplever att de får för dålig instruktion om hur markägaren vill att skogen ska se ut efter röjningen. 12 VI SKOGSÄGARE 2/13
ÖKA TILLVÄXTEN AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN ATT VÄXA BÄTTRE Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befintliga skogen växer nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med nytt plantmaterial ökar tillväxttakten 12-25 procent, jämfört med den skog som står där nu. Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten tidigare och få högre avkastning på din skog. Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom avverkning, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
TIPS Vad gör man när röjsågen inte startar och varför klistrar motorsågen igen av vegetabilisk kedjeolja? Det är ett par av många frågor om skogsgårdens mest flitigt använda verktyg. Vi bad Mr motorsåg Tomas Gullberg (verksamhetsledare för Säker Skog) att reda ut begreppen och fick ytterligare tips under fotograferingen hos en erfaren reparatör, Jim Åkesson på Bepps i Sjöbo. Om arbetet med röjsåg och motorsåg ska bli roligt och effektivt måste verktygen fungera väl. Text: Tomas Gullberg Foto: Pär Fornling edjan och klingan på röjsågen ska hållas väl skärpta, det handlar både om säkerhet och effektivitet. Såga aldrig med dåliga eller farliga verktyg! Skärverktyg med sprickor eller alltför korta tänder ska bytas. Använd mall för filning av skärtänder och underställningsklackar på motorsågskedjor. Använd skränkverktyg för röjklingor. Om du sågat i sten, bedöm hur mycket filning som behövs för att tänderna ska bli helt felfria och välj att fila bort hela skadan eller byta till ny kedja/klinga. Fila aldrig halvklart! VAR NOGA med rätt kedjespänning och skärpa på tänderna så behöver du inte spänna efter så ofta. Kedjan ska inte hänga ner men ändå gå lätt. En skarp kedja går inte varm och blir slak. Kontrollera att svärdet är rakt och inte för slitet. Fila bort eventuella grader. Kontrollera att drivhjulet inte är för slitet. Om kedjan går ryckigt finns troligen slitage mellan kedja och drev. En tumregel är att slitaget får vara högst en milllimeter djupt på ringdrivhjul. Ett nytt svärd och drivhjul håller normalt till minst tre kedjor. Kolla att alla tre bromsarna fungerar. Till vänster tri brake till höger kastskyddet. Dessutom har sågen en inbyggd broms som ska utlösas vid tvära kast. Om det inte kommer fram bensin kan det bero på membranen i förgasaren. Membranet uppe till vänster är alldeles för buckligt. Kolla att kedjefångartappen är hel. Den breda nederdelen av handtaget ska vara hel. Det är en säkerhetsdetalj som skyddar vid kedjebrott. Ibland är justerskruven, bakom svärdet, lite krånglig att komma åt Det främre gamla drivhjulet behöver bytas mot ett nytt. På tomgång ska kedjan stå still. Om den rör sig behöver förgasaren justeras. Det kan också hjälpa att smörja axeln till svänghjulet. på nyare sågar är det betydligt enklare att reglera kedjespänningen. RENGÖR LUFTFILTRET med diskmedel och vatten regelbundet, dagligen på sågar utan centrifugalrening. Tag bort kåpor och se till att kylflänsar på cylinder och fläkt är rena och ger kylning. Svärdets topptrissa rekommenderas nu- 14 Håll kylflänsarna rena. Låsmuttern på röjklingan behöver bytas regelbundet. VI SKOGSÄGARE 2/13
Glöm inte säkerhetskontrollen! Kolla att kedjebromsen fungerar. Aktivera den med vänster hands handled vid lätt gaspådrag. Kolla tröghetsutlösningen, med avslagen såg släpps svärdspetsen mot en stubbe eller träbit. Då ska bromsen slå till. Kedjan ska stå still på tomgång. Om kedjan snurrar på tomgång kan det vara för hög tomgång, brusten kopplingsfjäder eller skräp vid kopplingslagret (kanske trådar från sågskyddsbyxorna). Kolla vidare att: Spärren för ofrivilligt gaspådrag fungerar. Kedjefångartappen är hel. Stoppreglaget fungerar. Skyddskåpor, vibrationsdämpning och ljuddämpare är hela. För röjsågen är det i princip samma sak. Tänk extra på att klingans låsmuttern fungerar (den ska bytas efter tio åtdragningar). mer att inte smörjas då kedjeoljan normalt räcker att smörja nållagret i svärdspetsen. Om man börjat smörja med fett ska man dock fortsätta. Luftfiltret kan rengöras, men om det är så dåligt som på bilden, med flera hål, måste det bytas. Börjar man smörja topptrissan är det lika bra att fortsätta. Jim Åkesson med stor erfarenhet av att serva sågar vid Bepps i Sjöbo. KOPPLINGSLAGRET KAN behöva lite fett någon gång. Om det är svårt att starta sågen med bromsen i kan felet vara att kopplingslagret är dåligt smort. Kontrollera vinkelväxelns fettnivå på röjsågen. Det är lämpligt att där finns ungefär lika mycket fett som luft. Peta med en liten skruvmejsel eller spik och bedöm hur mycket fett som finns. Observera att vinkelväxeln inte får vara helt fylld med fett då tätningar lätt kan börja läcka. För att rengöra sågen från kåda och torkad vegetabilisk olja är varmt vatten minst lika bra som starkare lösningsmedel. VEGETABILISK KEDJESMÖRJOLJA är bättre för miljön och hälsan än mineralolja. Vegetabilisk olja har dock nackdelen att den efter en längre tids uppehåll vill torka och bilda en klistrig film. Det händer att kedjor sitter fast och att oljepumpar havererar på grund av stelnad olja. En varmluftspistol kan underlätta för att mjuka upp den klistriga oljan. Den som använder sågen regelbundet brukar inte ha några problem. Ett alternativ är att köra sista tanken inför ett längre uppehåll med mineralolja. Den som kör väldigt lite och sporadiskt bör nog ändå överväga att använda mineralolja. Vegetabilisk kedjeolja kan bli klistrig, vill det sig illa måste oljepumpen bytas. Avvibrering görs med metallfjädrar på nyare sågar Ibland blockerar en liten kvist eller skräp stoppreglaget. alternativt används gummi. Ibland brister fjädern eller gummibussningen, då hänger sågkroppen löst. Spärren för ofrivilligt gaspådrag. PÅ VINTERN kan snö och frusen fukt vara ett problem för röjsågen genom igensatt luftfilter och kärvande gasreglage till röjsågar. Sätt på så kallad vintertillsats som hindrar snö att dras in i motorn och låt röjsågen torka upp i ett varmt utrymme efter varje dag. VI SKOGSÄGARE 2/13 15