Uppföljning av delmål 2015 Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin

Uppföljning av delmål 2015 Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel, ansöker om externa medel och att institutionen har ett kollegialt system för granskning (mentorskap) av de ansökningar som skickas in. Att säkerställa att lärare söker och erhåller externa anslag bör ses som ett av institutionsledningarnas viktigaste uppdrag vad gäller forskning. Då fördelning av forskningstid i anställningen för en institutions lärare bestäms av prefekten, bör detta användas som instrument för att klara verksamhetsuppdraget som redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Alla lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning bör ha upprättat en plan för sin forskning. Det är därför rimligt att kräva att de använder sin forskningsplan till att sätta ihop en projektansökan (ingår som en del i arbetsuppgiften). Att ha en granskad forskningsansökan avsedd för exempelvis VR, minimerar arbetet med att söka medel även hos andra finansiärer. Uppnådda resultat Vi har bedömt det som svårt att skapa institutionsövergripande intern peer review av större ansökningar. Däremot är det en möjlighet, som kommit igång under 2015, att skapa i större forskargrupper eller nätverk. Karl-Erik Renhorn, delvis verksam vid Grants Office och till större delen vid institutionen, i synnerhet på Epidemiologi och global hälsa, vägleder inför ansökningar och medverkar aktivt i en del större ansökningar. Han har också hållit kurser i att skriva ansökningar, vilket av de enheter som tagit vara på den tjänsten har ansetts värdefullt. Vidare har vi påbörjat arbete med en institutionsgemensam databas, där alla ivägskickade ansökningar registreras och vidare status till avslag eller beviljande. Den databasen ska användas för att bedöma hur framgångsrika ansökningarna är och hur effektiv processen är. Karl-Erik Renhorn och Kristina Lindblom från Epidemiologi och global hälsa respektive Yrkes- och Miljömedicin ansvarar för det. Aktiviteten att söka anslag är hög på institutionen, men frågan om den är optimal kan vi för närvarande inte besvara på något intelligent sätt. Att ha som mål att öka anslagsansökningarna är en förenkling bland annat utifrån det stora arbete som krävs. Det är en fråga om att ansöka till rätt anslagsgivare, vid rätt tidpunkt i forskningsprocessen och att göra ansökningar med hög kvalitet. Antal ansökningar är inte överordnat kvaliteten i ansökningarna. En inventering från 2014 av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag för alla disputerade medarbetare visade att vissa forskare inte ansökte om anslag i vissa fall, eftersom de inte ansåg det vara lönt för mödan, de trodde inte att de skulle få anslag. Vi bedömer att det i vissa fall är fråga om en överdrivet pessimistisk attityd, bristande kunskap, trötthet eller möjlighet att mobilisera tid för att skriva goda ansökningar. Vi bearbetar därför denna fråga enhetsvis med utskick med info om ansökningar, uppmuntran och påminnelser från seniora forskare. Vi har inte nått fram till att alla lärare har en upprättad plan för sin forskning där anslagsansökningar finns specificerade. För ett betydande antal forskare skulle en sådan plan inte få någon betydelse. Vi diskuterar därför att individualisera ett sådant krav och även inrikta den intentionen på de yngre forskarna. 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål 1.1.2 Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet

Universitetets inriktning kring fullfinansierade läraranställningar är vällovlig. Men fakultetens ekonomi för lärarbefattningar är inte så stark att detta verkligen fungerar. Situationen pekar på ett nollsummespel eller snarare på indragningar av vissa lärartjänster när vakanser uppstår. Institutionens GU-resurs kommer fortsatt att vara underfinansierad om budgetering fortsatt sker som tidigare. Det finns få möjligheter att öka GU-intäkterna. Finansiering av lektorat helt eller delvis med externa anslag bör därför i vissa fall där man ser en trygg och långsiktig finansiering kunna övervägas. Annars hämmas rekrytering och en del forskningsgruppers möjligheter att vara framgångsrika. Aktiviteten att söka externa anslag är hög och åtgärder för att öka effektiviteten och utfallen med ansökningar pågår, se ovan. Den uttryckta frågan under punkt 1.1.2 är svårtolkad. Hög effektivitet i nyttjandet av institutionens FO- och GU-resurs bygger på att ta till vara varje individs bästa resurser, vilket enkelt uttryckt kan vara att den som är flink och effektiv i undervisning ska undervisa och den som är flink och effektiv i forskning ska forska. Men effektiviteten är inte alltid direkt och tydligt relaterad till kvaliteten vare sig det handlar om undervisning eller forskning. Och inte sällan samvarierar effektivitet i forskning med effektivitet i undervisning, vilket man gärna skulle vilja utnyttja, men det har sitt pris i orättvis arbetsfördelning och orimlig arbetsbörda för vissa. Vi uppfattar att den vetenskapliga produktionen inom institutionen är förhållandevis hög. Vi arbetar vidare med utvärdering av forskningsmedelsansökningar, både till kvantitet och kvalitet som beskrivits på annan plats i dokumentet. 1.3 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål 1.3.1 Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Den viktigaste utmaningen är att stimulera medarbetare som disputerat att fortsätta med sin forskning efter doktorandexamen. Det är ingen lätt uppgift. Exempelvis har enheten för Medicin 35 landstingsanställda läkare som disputerat, men som inte har någon universitetsanställning. Det största bortfallet från forskning sker direkt efter disputationen. Därför ska en riktad analys göras av de nyligen disputerade med låg eller ingen forskningsaktivitet och som inte är på väg mot docentur. Forskning som kolliderar med egna krav att vara god kliniker liksom klinikens krav på bemanning har betydelse. En fortsatt satsning på biträdande lektorat är viktig för institutionen. Troligen kan också kommunikationen mellan institutionen och denna grupp förbättras, bl. a. för att bättre komma över de första kritiska åren efter disputation. En viktig förklaring kan vara finansieringsfrågor. Det är därför angeläget att handledarna både nyttjar sina kontaktnät och försöka identifiera finansiering för eventuell postdoc, även om den inte behöver göras direkt efter disputation. Institutionen har hittills inte systematiskt arbetat med mentorer som metod att stimulera till fortsatt forskning. Många av institutionens disputerade medarbetare anger att en 2-årig internationell postdoc-vistelse inte är realistisk på grund av exempelvis familjeskäl eller läkartjänst, men att kortare (t.ex. 6 månader) utlandsperioder är mer realistiska. Därför finns det anledning för fakulteten att utveckla en modell där post-doc i Umeå kombineras med t.ex. 6 månaders arbete vid utländsk forskningsinstitution och där fakulteten öppnar möjlighet för de som har post-doc i Umeå att söka pengar för att finansiera de ytterligare kostnader som utlandsvistelsen innebär. Doktorander i allmänmedicin som är antagna till nationella forskarskolan i allmänmedicin erbjuds ett stipendium på 30 000 kronor som ska utgöra ett bidrag till en pre-doc vistelse vid internationell institution. En tredjedel av de 70 deltagarna i forskarskolan har genomfört en pre-docvistelse som varat mellan 1-3 månader. Dessa stipendier inom NFA bedömer vi stimulerar även till postdoc vistelser utomlands, eftersom kontakter knyts vid olika Centers of Excellence. Men än är det för tidigt att utvärdera detta.

En professor har genomfört sabbatical genom anslag från internationellt konsortium. Forskningsvistelser lyfts tydligt dels inom NFA och dels inom enheten för epidemiologi och global hälsa. Ett forskningsprojekt har varit uppe till diskussion för att anslutas till företagsforskarskolan, men inget har realiserats. Institutionen har ett mycket stort samarbete med externa partners som landsting, kommuner och företag: Medarbetare vid institutionen har samarbetat i form av expertmedverkan eller konsultuppdrag med myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, Naturvårdsverket, Trafikverket och Arbetsmiljöverket liksom SOU (Statens offentliga utredningar). Ett flertal av institutionens medarbetare har förtroendeposter i nationella och internationella råd och nämnder/kommittéer. Flera lärare inom institutionen har flitigt föreläst för allmänheten i olika sammanhang och för patientföreningar. Tillsammans med Hjärtcentrum har institutionen för folkhälsa och klinisk medicin ett sedan många år etablerat samarbete med de olika lokalföreningarna Hjärt- och Lungsjukas förening samt också länsföreningarna för Hjärt- och Lungsjuka i Västerbotten och Norrbotten. Det innebär att vi bidrar med undervisning och utbildning och har regelbundet föreläsningar för lokalföreningar runt om i hela norra sjukvårdsregionen. Således har föreläsningar hållits i Östersund, Ånge, Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik, Lycksele, Dorotea, Storuman, Vilhelmina, Piteå. Under de senaste åren har också samarbeten hållits i anslutning till Alla hjärtans dag där Hjärt- och Lungsjukas förening medverkat i arrangemang som Hjärtcentrum hållit och Hjärtcentrum bidragit med föredragshållare i arrangemang som hållits i bl a Umeå och Sollefteå. Patientorganisationerna stödjer också den forskning som bedrivs här. Föreläsningar har också hållits för länsförbunden för Hjärt- och Lungsjuka. Näringsliv: Institutionen deltar tillsammans med Hjärtcentrum, Medicincentrum och hälsocentraler regelbundet i olika typer av läkemedelsstudier som sker i samarbete med läkemedelsföretag. Det finns också studier som görs i samarbete med medicinsktekniska företag avseende pacemakervård och ultraljudsteknologi. Professor Ulf Näslund har i uppdrag att fördela under fem års tid en donation från Carl Bennet AB för att stimulera pågående forskning som handlar om primärprevention och ultraljudsteknologi och dels thoraxkirurgisk forskning. Delmål 1.3.2 Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Under året har påbörjats tillsammans med VLL en process, som väntas leda till en ny typ av förenad anställning där en professor i yrkes- och miljömedicin omvandlas till professor och miljöepidemiolog. Institutionen borde kunna arbeta mer för att tillskapa förenade anställningar för andra än läkare. Dock må påpekas att sådant förfarande ofta kräver samarbete mellan flera institutioner och klinik. Vid de kliniker som är knutna till vår institution finns ett flertal disputerade biomedicinska analytiker, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Många av dessa forskar tillsamman med anställda vid vår institution men har sin universitetsanknytning vid andra institutioner. Allmänmedicin har docenter som bedriver forskning på alla regionaliseringsorter och genomför en FoU-kurs (30hp) tillgänglig för läkare från hela regionen, oavsett specialitet. Vid Allmänmedicins doktorand-handledardagar för regionen deltar hela regionen vilket leder till ökad forskningsaktivitet. Inom Enheten för Medicin håller en stark forskningsverksamhet på att byggas upp på de tre regionaliseringsorterna. Vi har för närvarande sammanlagt 21 doktorander på de tre orterna. Vi har haft flera disputationer i Östersund, Sunderbyn och Skellefteå. Under 2016 kommer även den första disputationen utgången från vår institution att äga rum i Sundsvall. Den höga forskningsaktiviteten inom medicin i Östersund förtjänar att särskilt nämnas. Vi har sex universitetslektorer och en adjungerad professor på de tre regionaliseringsorterna tillsammans. Förutom dessa orter har vi sedan lång tid en forskningsintensiv enhet vid Skellefteå Lasarett med en adjungerad professor, en

adjungerad universitetslektor och en senior professor. Vid Medicinkliniken finns ytterligare tre disputerade läkare och för närvarande även tre doktorander. I flera fall utgår forskningen på de tre regionaliseringsorterna och i Skellefteå från gemensamma norrländska patientkohorter. Våra lektorer i regionen är mycket aktiva i att handleda läkarstudenter i T10-projekt. Viktigt att också involvera regionkollegorna i betygsnämnder och forskarhandledningskurser. Research managern vid Epidemiologis och global har under 2015 besökt några av regionorterna för att öka deras intresse och kapacitet vad gäller forskningsansökningar. Återbesök planeras. Yrkes- och Miljömedicin har etablerat forskningssamarbete med Sundsvall (Yrkesmedicin) och Luleå (OLIN/ luftvägar), och har doktorander i Luleå och Sundsvall. Institutionen fortsätter med att uppmuntra landstingen att bidra till ytterligare adjungeringar (jfr Skellefteå, Sunderbyn) samt att hålla regionorterna informerade med inbjudningar till all gemensam fo-verksamhet, t.ex. i uppdragen för enheternas Forskarutbildningsgrupper. 2. Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent. Vår dominerande utbildningsinsats ligger inom läkarprogrammet och där påverkar institutionen inte volymerna. För övriga utbildningar inom institutionen har antalet helårsstudenter på avancerad nivå ökat under de två senaste åren. Delmål 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer. Institutionens kommentar: Vi äger ej denna fråga. Noteras att Masterutbildningen i Folkhälsovetenskap ej finns redovisat i bilagan. Delmål 2.3 55 procent av antalet examensarbeten är externa. (Def. "Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig") Definitionen av vad som är externa samarbeten vid examensarbeten bör klargöras. Ett stort antal examensarbeten sker i landstingsmiljö eller i nationella kvalitetsregister och liknande vilket vi uppfattar som externa samarbeten. Vi ser till tvärtom att examensarbetena inte läggs in i Diva, eftersom en del tidskrifter betraktar detta som publicering (och det är lätt att hitta på nätet), och då är det svårt att göra en artikel av ett examensarbete, vilket faktiskt är ganska vanligt. Alltså: vi betraktar det som olämpligt att examensarbetena läggs in i Diva. Det enda som läggs in i Diva är titel, författare och institution. Ansvarig för detta är kursadministratören på T10. Delmål 2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Uppnått! Vår kvalificerade bedömning, baserad på samråd med en av projektkoordinatorerna, är att >80 procent av alla examensarbete är knutna till pågående forskning (det krävs för mycket resurser om man skall ordna ad hoc-uppsatser). Några siffror om detta samlas dock inte in. För att få ett exakt besked i frågan skulle projektkoordinatorerna kunna rapportera knytningar till pågående forskning för varje termin i samband med att man läser och bedömer projektdeklarationerna. Svårigheten blir väl att avgränsa pågående forskning, ett litet luddigt uttryck. Ansvarig för en sådan uppföljning skulle unna vara kurssamordnaren för T10 (numera Clas Ahlm).

Delmål 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. Utbildningarna inom institutionen har väl fungerande strukturer med lärarmöten, pedagogiska temadagar inom programmen, kursutvärderingar etc. Studenternas synpunkter inhämtas via student council (MPH), studeranderepresentanter i programråd, via enkäter och förstås genom god daglig kontakt med kurssekreterare, kurssamordnare och lärare. Detta återkopplas till regelbundet hållna lärarmöten. Delmål 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Institutionen var som ansvariga för den första terminen i den regionaliserade läkarutbildningen pionjärer i IKT-baserad undervisning. Inom läkarprogrammet har man arbetat så sedan 2010. I institutionens mastersprogram och forskarutbildningskurser finns av naturliga skäl studenterna delvis på annan ort vilket nödvändiggör användande av andra medier. Delmål 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Vi har en meriterad lärare vid institutionen och ytterligare en som ansöker. Vi har inte arbetat tillräckligt med att stimulera lärare till att meritera sig och ansöka. 3. Forskning som spränger gränser Delmål 3.1 Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. (Nyckeltal, bilaga 6.) Institutionen försöker att föra ut information om vikten av publikationer i högrankade tidskrifter, särskilt kännedom om den Norska Listan. Enligt bibliometridata ökar vår totala bibliometriska produktion. Dock har inte andelen högrankade publikationer enligt norska listan inte ökat utan ligger på c:a 17 %. De lokala biobankerna används av många forskargrupper. Dels insamlas material från olika studier i biobank, dels använder många av våra forskare data och biobanksmaterial insamlade i VIP, MONICA, Mammarkohorten etc. i sin forskning. Delmål 3.2 Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). Se punkt 3.1 Delmål 3.3 Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens. Var god se svar inledningsvis om det särskilda verksamhetsuppdraget. När det gäller externa anslag har vi tyvärr sett en nedgång under 2015 till samma nivå som 2012. Under 2013 och 2014 hade vi större intäkter. Vi har svårt att bedöma om det generellt är en nedåtgående trend men frågan diskuteras på institutionen. Se även 1.3.2 om Research Manager Karl-Erik Renhorns arbete vid institutionen. Han arbetar just med att ge stöd till ansökningar främst fokuserade på större anslagsgivare och anordnar bland annat workshops för att stärka forskarnas ansökningskompetens.

Delmål 3.4 Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Institutionen intar en central position när det gäller att utnyttja och utveckla de komplexa forskningsstödjande strukturer som finns i våra stora databaser, register och biobanker. Vi har under 2015 hållit seminarier där flera forskargrupper som arbetar med närliggande frågeställningar tvingats samman för att beskriva sina projekt. Ett exempel är projekt som nyttjar VIP-data, ett annat fem olika oberoende av varandra projekt som studerar effekter av snus och där VIP-data är centrala i utvärderingen. Dessa halvdagsseminarier har lett till ökad samverkan mellan grupper och korsbefruktning. 4. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Delmål 4.1 Förbättrad rekrytering av doktorander. A. Dagens system är i princip väl fungerande med annonsering, bedömning av ansökningar och intervjuer av de mest intressanta personerna. Studenter som gör examensarbeten, dels T10 och dels för specialistexamen är en viktig inkörsport till forskning och som kan utnyttjas ytterligare. Emellertid är en svårighet att få kompetenta och engagerade handledare för alla dessa arbeten. Därför är vårt primära behov för närvarande inte att öka antalet doktorander totalt utan att mer arbeta med en förbättrad forskarutbildning. B. Bäst kvalitetskontroll fås vid rekrytering av personer som redan är kända sedan tidigare från läkarutbildning eller masterprogram och där bl.a. uppsatsarbete genomförts under handledning av någon av våra medarbetare. Det samma gäller även när personer rekryteras från andra utbildningar (t.ex. omvårdnadsprogrammen) och där vi, eller kända kolleger, haft han om uppsatshandledningen. En annan väg till kvalitetskontroll är rekrytering av doktorander från väl etablerade forskningssamarbeten, där personens egenskaper och kapacitet är väl känd. Naturligtvis kan också bedömning av lämplighet också inkludera aspekter som relaterar till om den fortsatta karriären är inriktad på forskning/undervisning vid universitetet eller karriär utanför akademin Nationella forskarskolor stimulerar ett förhöjt kvalitetstänkande också i rekryteringsfasen, eftersom presumtiva kandidater därmed underkastas en särskild bedömning och därmed också försök att förutse individens förutsättningar och lämplighet som forskare. Som bekant har vid t.ex. enheten för Medicin tillämpats en modell, där potentiella forskarstuderande får en "prövotid", inkluderande produktion av ett första arbete, innan doktorandanmälan kan ske. Detta leder till att den formella doktorandtiden förkortas och att doktorander inte tar i anspråk den anbefallda 4-åriga doktorandtiden, vilket i sin tur då tolkas som en kvalitetsbrist på fakultetsnivå. Institutionen bedömer, trots risken att bli ifrågasatt på grund av den förkortade genomströmningstiden, att modellen med prövotid för kliniker kan försvaras. Risken är annars att vi bygger ytterligare hinder för rekrytering av kliniskt verksamma läkare till forskning. Inom de kliniska enheterna är problemet mindre påtagligt genom att handledare och presumtiva doktorander kan känna på varandra innan projekt startas till skillnad mot när doktorandprojekt utannonseras. C. Enheterna arbetar med olika insatser utifrån sina förutsättningar: Gemensamt försöker enheterna visa upp sin forskning på ett tydligare sätt. Forskande lärare har särskilda möjligheter att på ett intressant sätt inkludera sin forskning i undervisningen. En del studenter får särskild boosterdos att prova på forskningsuppgifter via korta anställningar (sommarjobb, amanuensjobb) osv. Men den kanske viktigaste möjligheten har är att bjuda in studenter till samarbete med enheternas forskargrupper i samband med att studenterna ska välja T10-projekt. Aktiviteten är relativt hög här, men forskande kliniker har det väldigt svårt att avsätta tillräcklig tid.

Delmål 4.2 Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Under 2015 har institutionens studierektorer för forskarutbildningen haft sittningar för att gå igenom och kvalitetssäkra alla steg i forskarutbildningen från rekrytering/antagning ända fram till disputation. Sådant som fungerat mycket bra vid en enhet tas till vara och kopieras på de andra enheterna. Här har den stora institutionens olika enheter varit en tillgång. Examinators roll tydliggörs, underlättas och ökar. Antagnings- och mittseminarier styrs upp. Handledarskapet tydliggörs. Att handleda kliniskt verksamma doktorander som är bosatta utanför Umeå är förenade med svårigheter som ibland är svåra att överbrygga. Det kan handla om möjlighet till närvaro vid seminarier, närvaro i en akademisk miljö med möjligheter att diskutera frågeställningar med andra än handledarna etc. Även här pågår diskussioner för förbättringar. Vid institutionen finns två nationella forskarskolor: Forskarskolan i Allmänmedicin och Forskarskolan i Global Hälsa. Bägge fungerar på ett utmärkt sätt och ger en omvittnat god vetenskaplig skolning och erbjuder en kreativ forskarutbildningsmiljö till studenterna. Varje enhet en omfattande verksamhet med antagningsseminarier, seminarieserier, inklusive journal club, gästlärare, gästföreläsare och många internationella och svenska samarbeten. Institutionen tillämpar en relativt frikostig policy för att motivera studenter att åka på kurser och konferenser etc. Forskarutbildningen ligger på enhetsnivå. Enheten för Medicin och enheten för Epidemiologi och global hälsa härbärgerar omkring eller mer än 60 doktorander vardera. Risken finns att doktorandprojekten har så stor variation att det hela upplevs som spretigt och utbytet för den enskilde därför blir mer begränsat. Genom att successivt utveckla antagningsseminarier och doktorandverksamhet är det möjligt att bidra med t.ex. metodmässiga mervärden av nytta för många. En särskild utmaning härvidlag är att finna former för att involvera regionens doktorander. I takt med att antalet doktorander växer på regionaliseringsorterna, växer behoven att utveckla praktiskt genomförbara arbetsmodeller, t.ex. gemensamma internat där alla doktorander inbjuds att delta. Epidemiologi och global hälsa har en motsvarande utmaning att involvera de nära 2/3 utländska doktoranderna så att också de känner delaktighet i enhetens arbete. Vid olika typer av seminarier uppmuntras doktorander delta och bjuds in att vara aktiva; både som presentatörer och frågeställare. Ofta är det nationella och internationella gäster som bidrar både via seminarier och i diskussioner i fikarummet. För att styra upp denna del av verksamheten utses en senior samordnare (=professor), med ettårsmandat, för seminarieserier. Även om doktoranderna uppmuntras presentera sina arbeten på både nationella och internationella konferenser, bedöms externa presentationer vara alltför lågprioriterade i forskarutbildningen. 5. Det goda och effektiva universitetet Delmål 5.1 Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Att gå från det analoga till det digitala är en universitetsgemensam uppgift! Ett arbete pågår att söka synergier mellan enheterna kring kompetens och administration för att hjälpas åt mer i perioder med hög belastning vid vissa enheter, för att ge bättre stöd till undervisning och forskning. Institutionens administratörer är erfarna och avlastar lärarna redan idag i betydande omfattning.

Verksamhetsberättelse för 2015 Inom Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin fanns under 2015 följande enheter: Allmänmedicin Epidemiologi och global hälsa Socialmedicin (nyinrättad 2014). Medicin (med lungmedicin, reumatologi och kardiologi) Yrkes-och miljömedicin Näringsforskning Organisationsförändringar Under 2015 har enheten för socialmedicin särskilt analyserats. Efter diskussioner bland medarbetare och efter riskanalyser och facklig samverkan gick socialmedicin upp i enheten för epidemiologi och global hälsa fr o m 160101. Utifrån fleråriga diskussioner och Hjärtcentrums önskemål uttryckta sedan flera år och i dess verksamhetsplan påbörjades under ledning av dekanus diskussioner med prefekten för Inst för kirurgi och perioperativa vetenskaper om att samla bättre Hjärtcentrums samverkan med universitetet till färre akademiska enheter. Idag har Hjärtcentrum knytning till 4 olika enheter vid två olika storinstitutioner. Ett första steg har tagits i och med att man överenskommit att thoraxkirurgin hålls ihop med kardiologin institutionsmässigt från 160101. Detta berör inga budgeterade tjänster. Vidare beslöts att under 2016 fortsätta diskussioner med nytillträdd prefekt för Inst för kirurgi och perioperativa vetenskaper för att även knyta ihop klinisk fysiologi med kardiologi och thoraxkirurgi på fakultetssidan liksom det sedan snart 30 år har hängt ihop på kliniksidan. Programutbildningar/kurser inom institutionen Läkarprogrammet Internationellt magister- och masterprogram i folkhälsovetenskap Internationellt masterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mor hälsoekonomi (nytt för 2015) Medverkat med lärare i de flesta av fakultetens programutbildningar och fristående kurser Miljö- och hälsoskyddsprogrammet (ligger inom mat/nat fak, svarar för kurs om miljö och hälsa) Magisterprogram i Arbetsliv och hälsa Ett flertal forskarutbildningskurser: Vetenskapsteori och Vetenskapliga metoder 3hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Forskningsmetodik med grundläggande statistik 7.5 hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Grundkurs i Good Clinical Practice 4.5 hp (Medicin). Metoder inom social epidemiologi 3 hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Klimatförändringar och Hälsa, forskningsmetoder 5 hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Analys av data i kvalitativ forskning 3 hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Biostatistik, fördjupningskurs 1.5 hp (Epidemiologi och Global Hälsa). Forskningsmetodik för läkare i norra regionen 30 hp (Allmänmedicin).

Lokaler Lokalmässigt är institutionen utspridd över hela NUS och det finns inga naturliga samlingspunkter för hela institutionen. De flesta enheterna är trångbodda, ofta arbetar flera personer i samma rum. Inte ens inom de i institutionen ingående enheterna finns sammanhållna arbetsplatser för alla ingående delar. Detta gör det svårt att ha en sammanhängande administration, så denna har fortsatt att vara spridd på de olika enheterna. En stor fråga för de tre enheterna allmänmedicin, socialmedicin och epidemiologi och global hälsa är när fastigheterna som hyser enheternas lokaler ska rivas och vilka ersättningslokaler man ska få. Frågan har skapat osäkerhet och nödvändigt underhåll och avhjälpning av brister i nuvarande lokaler har skjutits upp eller avfärdats eftersom fastigheterna så småningom ska rivas. Under 2015 framlades ritningar och planlösningar för de nya lokalerna i byggnad 5 B. Planerad tid för flytten från byggnad 9 har angetts till halvårsskiftet 2017. Runtom på sjukhuset liksom för institutionen har lokaler måst utrymmas och renoveras pga sjukhusaproblematik och vattenskador. Framför allt enheten för medicin har drabbats. Enheten för Yrkes- och miljömedicin har runt sommaren 2015 flyttat nästan all sin personal från byggnad 6H till 6B, återstående tre personer flyttar 2016 när rum kan erhållas i 6B. Viss lokalbrist föreligger numera. Lokalerna i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund fungerar väl. Utbildning Allmänmedicin Undervisningen på läkarprogrammet inom enheten för Allmänmedicin karakteriseras av en god och av studenterna uppskattad undervisning, med stort engagemang av lärargruppen, som består av vid institutionen tillsvidareanställda lärare såväl som adjungerade lärare. Undervisningsåtagandet inom Enheten för Medicin domineras nästan helt av läkarprogrammet. Den största kursen är Klinisk Baskurs 1 (30 hp). Enheten ansvarar också för kurserna i Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp) Dermatologi och Venerologi (5,5 hp) och Reumatologi (2,2 hp) i Läkarprogrammet men undervisar dessutom på flera andra terminer. Lärarna undervisar dessutom enstaka timmar i andra program inom den medicinska fakulteten. Enheten har sammanlagt sex universitetslektorer anställda på de tre RLU-orterna. Undervisningen på regionaliseringsorterna fungerar utmärkt, både lärare och studenter är mycket nöjda. Enheten för Medicin ansvarar för termin 6. Vi börjar nu även se hur forskningsaktiviteter och övrigt samarbete mellan våra orter börjar byggas upp. Det finns en stor entusiasm bland våra RLUlektorer. Den trettonde omgången av kursen "Grundläggande forskningsmetodik för läkare i Norra regionen" över tre terminer (30 hp) påbörjades i januari 2015 Dermatologi och venereologi Undervisningen i ämnet dermatologi och venereologi får fortsatt utmärkta omdömen i alla kursutvärderingar. Det genomförs kontinuerliga förbättringar och det noteras.

Epidemiologi och global hälsa Enheten för Epidemiologi och Global hälsa fortsätter med framgång driva Umeå International School of Public Health (UISPH). Masterutbildningen i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet var den enda masterutbildningen som fick det högsta omdömet mycket hög kvalitet vid Högskoleverkets utvärdering av de 23 utbildningar i folkhälsovetenskap som bedrivs vid 15 olika lärosäten i Sverige. Tretton utbildningar, bland annat Umeå universitets magisterutbildning, fick betyget hög kvalitet. Högskoleverkets höga betyg kommer förhoppningsvis att innebära en fortsatt god tillströmning av studenter. Stipendier finns tillgängliga att söka för utomeuropeiska studenter dels tack vare en särskild donation från Erling Persson Foundation, samt via stipendier från Umeå universitet. Under 2015 startade ett nytt internationellt masterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mor hälsoekonomi i samarbete med handelshögskolan vid Umeå universitet. Masterprogrammet har samarbete med såväl institutioner inom Umeå universitet - Ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) samt Omvårdnad, som Europeiska universitet och universitet utanför Europa, ffa Hanoi Medical University. Genom medlemskap i TropEd har förutsättningarna för samarbete inom EU ytterligare stärkts. Epidemiologi och global hälsa tillsammans med Yrkes- och miljömedicin liksom tidigare ansvarat för ca fyra veckors undervisning på läkarlinjen, termin 5, under rubriken GAMES (global hälsa, arbetsoch miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi och socialmedicin). På landstingets uppdrag ansvarar enheten epidemiologi och global hälsa för den kurs i forskningsmetodik som ingår i STläkarutbildningen. Yrkes- och miljömedicin Enheten för yrkes-och miljömedicin samordnar magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa och ger själva "Arbetsliv och hälsa, introduktionskurs" samt "Fysikaliska aspekter på arbetsmiljön". Liksom tidigare håller enheten en kurs på miljö- och hälsoskyddsprogrammet, medverkar på kursen "Katastrofmedicin" på Internationella Kris- och konfliktprogrammet samt medverkar med undervisning i statistik vid enheten för epidemiologi och global hälsa. Ur sammanställning av rapporterade examensarbeten I DIVA finns 30 st registrerade för folkhälsa och klinisk medicin, varav 15 externa. Målen för grundutbildningen är uppfyllda under 2015

Forskning och forskarutbildning Forskning och forskarutbildning inom institutionens enheter har uppfyllt de uppställda målen. Enheten för Allmänmedicin Den nationella forskarskolan i Allmänmedicin har fortsatt drivits framgångsrikt och med gott stöd nationellt och av Vetenskapsrådet. Till och med 2015 har antagits 67 deltagare, varav flertalet är antagna doktorander vid andra universitet och många har redan disputerat. 18 doktorander av det totala antalet inklusive disputerade hör till Umeå universitet. Åtta aktiva doktorander inom Forskarskolan var antagna vid vår enhet. De flesta är allmänläkare, men även sjuksköterskor och annan vårdpersonal finns representerade. De kurser, seminarier och andra aktiviteter som genomförts har alla fått utomordentligt goda vitsord. Doktoranderna, men även handledarna är mycket nöjda. Flera internationella forskare har knutits till forskarskolan som lärare och stora ansträngningar har gjort för att kunna erbjuda både post-doc platser så småningom, men även så kallade pre-docs dvs möjligheter för doktorander att under doktorandtiden kunna tillbringa 1-2 månader i annan forskningsgrupp, företrädesvis internationell, för att få feedback på egna arbeten, men även inhämta nya kunskaper och erfarenheter. Detta är en unik ansats eftersom detta inte tidigare har gjorts i någon större skala och systematiskt, som nu i denna forskarskola. Målet för NFA är att utveckla och öka forskningen i allmänmedicin i Sverige för att säkerställa att vi får en ny generation välutbildade forskare i ämnet med en utbildning som håller hög internationell standard. Forskarskolan genomförs med hjälp av lärare från den ansedda medicinska tidskriften The Lancet och från Medical Research Council (MRC) i Storbritannien och National Institute of Health (NIH) i USA. Enheten hade vid årsskiftet 14 aktiva doktorander antagna till forskarutbildning och under året genomfördes 3 disputationer. Enhetens medarbetare har publicerat 62 publikationer i reviewgranskade vetenskapliga tidskrifter under 2015. 2014 har inneburit fortsatt samverkan i ett stort antal nätverk med förgreningar mot andra institutioner inom fakulteten och universitet, liksom samarbeten med andra institutioner inom och utom landet. Exempel på sådana nätverk är forskning inom MONICA- projektet. Den trettonde omgången av kursen "Grundläggande forskningsmetodik för läkare i Norra regionen" över tre terminer (30 hp) påbörjades i januari 2015. Enheten för Socialmedicin Enheten har hittills bara funnits sedan hösten 2014 och uppgick i enheten för epidemiologi och global hälsa vid årsskiftet 2015-16. Det finns fyra doktorander. Enheten för Medicin Som tidigare pågår en stor mängd olika forskningsprojekt inom enheten, såväl i Umeå som vid enhetens övriga noder i Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Östersund. Större projekt som drivs från enheten för medicin eller där enheten är starkt bidragande kan nämnas NAILED, MONICA, VIP-VIZA, SCAPIS, OLIN, VÄV och kvalitetsregistren AURICULA, Riks-Stroke, PSO- REG, PAH-registret. Från enheten för medicin publicerades 338 vetenskapliga artiklar under 2015. Under 2015 disputerade 8 doktorander vid enheten. Totala antalet doktorander vid enheten för medicin vid senaste årsskifte var 63. Enheten för medicin ansvarar sedan flera år för forskarutbildningskursen i GCP (Good Clinical Practice) 4.5 hp.

Enheten för Epidemiologi och Global hälsa Arbetet inom FAS-Centrat Global Health Research och EU projektet Denguetools i samarbete med ett 10-tal partners i Sydamerika, Afrika och Sydostasien, som leds av gästprofessor Annelies-Wilder- Smith har under 2015 fortgått enligt tidigare planering. EU projektet INTREC inriktat på kapacitetsuppbyggnad av forskning kring hälsans bestämningsfaktorer i Afrika och Sydostasien under ledning av John Kinman avslutades under 2015 med en konferens i Ghana. Enhetens medarbetare har publicerat 129 publikationer i review-granskade vetenskapliga tidskrifter under 2015. Samtidigt medverkar medarbetarna i ett allt större globalt nätverk av vetenskapliga samarbeten. Förutom flera beviljade forskningsrådsansökningar har medarbetare vid Epidemiologi och Global hälsa också fått nya 5-årsanslag från SIDA för att bedriva samarbete kring forskarutbildning i Bolivia och Tanzania. Samarbetet inom CEDAR, Centre for Demographic and Ageing Research/Enheten för demografi och åldrandeforskning har ytterligare utvecklats och flera av enhetens forskare är atkiva samarbetsprojekt. Den nationella forskarskolan i global hälsa som drivs tillsammans med KI och LUF fortsätter. Sedan forskarskolan startade 2008 har ett drygt 80-tal doktorander antagits till dess verksamhet. Forskarskolan har lett till utvecklandet av en rad forskarutbildningskurser i ämnet samt workshops i bl. a ledarskap, etik och presentationsteknik. Forskarskolan ger också doktoranderna möjlighet att internationellt presentera sin forskning och gå specialiserade kurser utanför Sveriges gränser. Den femåriga finansieringen från VR som avlutades under året ersätts from 2013 av ett nytt tre-årigt anslag från FORTE. Under 2015 antogs 5 doktorander vid enheten, sju doktorander disputerade. Vid årsskiftet fanns efter detta kvar 57 antagna aktiva doktorander inom enheten, varav 22 är svenska doktorander och 35 internationella s.k. sandwich-doktorander. Medarbetare från enheten för Socialmedicin har under året med aktivt deltagit i seminarier, undervisning och utvecklat samarbetsprojekt vid enheten för Epidemiologi och Global hälsa. Efter samråd med medarbetare bestämdes det att slå samman de båda enheterna from 1:e januari 2016. Enheten för Yrkes-och Miljömedicin Den vetenskapliga produktionen vid enheten mätt som antalet publikationer har fortsatt att öka till ca 90 under 2015. Efter 5 disputationer vid enheten 2014, blev det en disputation 2015. Med tre antagna under 2015 uppgår antalet doktorander i slutet av 2015 till 9. Under 2015 beviljades större projektanslag bl. a. från Formas och AFA. Nordforsk beviljade ca 30 miljoner norska kronor till forskningskonsortiet NordicWelfAir för forskning om luftföroreningar och hälsa, med 16 medverkande institutioner och hälsostudierna koordinerade av enheten. Yrkes- och miljömedicin arrangerade i oktober ett slutmöte i Bryssel för ERANET-projektet ACCEPTED (Assessment of changing conditions, environmental policies, time-activities, exposure and disease) som koordinerats av enheten. Projektet har haft 11 partners och en total budget på ca 13 miljoner kr. I september arrangerade enheten på uppdrag av Naturvårdsverket ett nationellt 2-dagarsmöte om hälsorelaterad miljöövervakning. Eva Rönmark, adjungerad professor vid yrkes- och miljömedicin, anställd av Norrbottens läns landsting, tilldelades Margareta och Eric Modigs pris 2015 för sin lungforskning, och professor Bertil Forsberg utsågs av Svenska Läkaresällskapet till 2015 års Lennanderföreläsare för sitt arbete kring klimatförändringar, miljö och folkhälsa.

Enheten för Näringsforskning Näringsforskning deltar i flera stora forskningsprojekt som CHANCES (Consortium Health and Aging- Network of Cohorts in Europe and the US) och EPIC (European Prospective Investigations into Cancer and Nutrition). Uppbyggnad av NorthPop-kohorten (samarbete med Demografiska DataBasen) fortsätter liksom verksamheten inom BBMRI.se. Vidare finns projektet HELGA (Nordic Center of Excellence Programme on Food, Nutrition and Health) som inkluderar samarbeten i Shanghai, Kina. Enhetens medarbetare har publicerat 49 publikationer i review-granskade vetenskapliga tidskrifter under 2015. Nya doktorander inom institutionen Vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har under 2015 antagits 15 nya doktorander vilket utgör 19.2 % av hela medicinska fakultetens 78 nya antagna doktorander under 2015. Det är en avsevärd minskning av antalet nya doktorander, men om man ser till det totala antalet doktorander på institutionen är nivån rimlig. Totala andelen doktorander har varit mycket hög, faktiskt mer än 40% av den totala andelen doktorander på fakulteten. Externa anslag Institutionens beviljade externa anslag för åren 2011-2015 från större nationella anslagsgivarna som FAS, FORMAS, Vetenskapsrådet, FORTE, Hjärt-Lungfonden men (exklusive mindre lokala eller regionala anslagsgivare eller ersättningar för läkemedels- eller medicintekniska prövningar): Trenden för beviljade anslag från de större anslagsgivarna är att de minskar något. Under åren 2013 och 2014 fanns några mycket stora tex. Forte och EU-projekt som påverkar utfallen betydligt. Men det finns skäl att ytterligare öka ansträngningarna att få externa anslag av både stora och små anslagsgivare. Finansiär 2011 2012 2013 2014 2015 Vetenskapsrådet 14414 15059 16815 10634 7400 Wallenbergstiftelserna 148 76 109 71 50 FORTE 9934 12823 17487 18887 15200 EU programmet/koordinator 2736 4396 9504 2407 2400 FORMAS 3359 2134 2432 3543 4100 Hjärt- och lungfonden 3293 4098 3988 5526 3700 EU-programmet 2043 3988 5338 8722 7100 National institute of health 244 626 134 116 100 SIDA 3304 4438 203 646 870 SIDA via KI 1410 385-120 481-447 Totalt vh 22, samtliga finansiärer 63 180 61 615 75 995 67 388 61 609

Personal Personalstaben har varit relativ stabil. Några pensioneringar, med tillkomst av huvudsakligen några forskare, postdoktorer och doktorander. I regionen finns också fyra adjungerade professorer, en adjungerad universitetslektor och en senior professor. De studieadministratörer som finns på de olika enheterna är ytterst kompetenta och kunniga och är ovärderliga och fungerar som spindlar i nätet inte minst inom arbetet med regionaliseringen med all den extra problematik som detta innefattar. Internationalisering Vid institutionen finns många forskare/lärare med både svensk och annan bakgrund som med sina forsknings-, men även personliga nätverk bidrar till utblickar mot omvärlden. Många forskningsprojekt i samarbete med INDEPTH nätverket och andra samarbetspartners sker i både medel- och låginkomstländer i Afrika, Asien och Sydamerika. Vid institutionen finns ett stort antal doktorander från dessa delar av världen. Samverkan 2015 har inneburit fortsatt samverkan i ett stort antal nätverk med förgreningar mot andra institutioner inom fakulteten och universitet, liksom samarbeten med andra institutioner inom och utom landet. Exempel på sådana nätverk är forskning inom MONICA- projektet, Riks-Stroke, Psoriasisregistret, Register för nydebuterad Reumatoid Artrit, Forskarskola i Global hälsa, Forskarskola i Allmänmedicin, Centrum för genusforskning, INDEPTH-samarbete, SIMSAM, SALUT, Vinnvård med flera. Exempel inom allmänmedicin på sådana nätverk är forskning inom VIP-CAM som är ett samarbete mellan forskare från Allmänmedicin och Epidemiologi och Global hälsa vid institutionen samt representanter för institutionen för allmänmedicin vid Cambrige University, UK. Vidare har det skapats ett nationellt nätverk för forskande allmänläkare inom diabetesområdet (SPACE). Nätverket genomför två vetenskapliga möten varje år, arrangerar journal club samt bedriver gemensamma forskningsprojekt. Medarbetare vid institutionen har samarbetat i form av expertmedverkan eller konsultuppdrag med myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, Naturvårdsverket, Trafikverket och Arbetsmiljöverket liksom SOU (Statens offentliga utredningar). Ett flertal av institutionens medarbetare har förtroendeposter i nationella och internationella råd och nämnder/kommittéer. Flera lärare inom institutionen har flitigt föreläst för allmänheten i olika sammanhang och för patientföreningar. Våra samverkanskontakter och aktiviteter är goda.

Kommentarer till kompetensförsörjningsplan för 2015 1.1.1 Delmål som universitetet/fakulteten har satt upp och som har inverkan på kompetens och bemanning. Två lektorer har befordrats till professor och två biträdande lektorat har tillsatts vid enheten för socialmedicin respektive medicin. Till stor nytta för institutionen har det varit hög aktivitet av seniora professorer, lektorer och emeritus. Sålunda har många tjänster som senior lärare tillsatts respektive förlängts. Inom institutionen diskuteras för närvarande om att ansöka att få tillsätta biträdande lektor i njurmedicin respektive allmänmedicin samt en lärartjänst i försäkringsmedicin med inriktning på arbetsmedicin. 2.7 Tillse att möjligheter ges för lärare att utvecklas till meriterade och excellenta lärare. För lite har gjorts här. I den verksamhetsplanen för 2016 är det en aktivitet att varje enhet ska sträva efter att ha minst en meriterad/excellent lärare. 3.3 Öka antalet medarbetare som söker externa anslag. Omfattande beskrivet I verksamhetsberättelsen. Vi behöver åstadkomma konkurrenskraftigare anslagsansökningar. 4.1 Förbättra rekrytering av doktorander, vilken kompetens behövs för att nå målet? Institutionen har om något haft för många doktorander sett till handledarkapacitet bl a. De senaste två åren har antalet nya doktorander minskat och för 2015 till en nivå, som gör att frågan nu behöver bevakning. 5.1 Vilken kompetens behövs inom administrationen för att nå målet? Påbörjat