Teknikföretagens konjunkturprognos NOVEMBER 2011 Teknikföretagens konjunkturprognos utges två gånger per år, i maj och november. Nivå Teknikföretag totalt 2010 2009 2010 2011 prog 2012 prog Produktionsvärde 771,7 Mdr -25,1 +9,8 +14,3-3,0 Produktionsvolym 2005= -29,0 +12,0 +16,0-2,0 Antal anställda 2 0-11,2-4,5 +3,5 ±0,0 Försäljningspriser PPI +5,5-2,0-1,5-1,0 Exportvärde Mdr SEK (inkl reexport) 447 Mdr 516 Mdr 0 Mdr 596 Mdr LÅGKONJUNKTUR OCH ETT FINANSIELLT OSÄKERT 2012 En traditionell cyklisk avmattning för industrin tillsammans med fortsatta effekter av finansiell osäkerhet gör att den internationella efterfrågan på svenska teknikvaror minskar under nästa år. Efter två år av hög tillväxt förväntas därför produktionsvolymen för teknikföretag i Sverige minska med två procent 2012. Skillnaderna mellan olika länder, branscher och företag förväntas bli stora 2012. Antalet anställda i teknikföretag ökar i år med 10 000 personer, men med ett försämrat konjunkturläge och ökad strukturomvandlingstakt väntas antalet minska under loppet av nästa år. Prognosen utgår från att skuldkrisen inte medför mer akuta förlopp på bank- och finansmarknader än vad hittills är känt. Lågkonjunktur och osäkerhet 2012... 2 teknikindustrin i Sverige Transportmedelindustri... 3 Maskinindustri... 4 Elmaskin-, tele- och elektronik... 5 Metallvaruindustri... 6 Arbetsmarknad... 7 TEKNIKFÖRETAG INTERNATIONELLT Investeringsvaror... 8 Transportmedel... 9 USA... 10 Tyskland... 11 Danmark och Norge... 12 Kina... 13 Japan... 14 Prisbilden i teknikföretag... 15 Tabellsammanfattning... 16 1
Lågkonjunktur och osäkerhet 2012 Produktionsvolym för teknikindustri totalt i Sverige Produktionsvolym för teknikindustri totalt i Sverige 3, h skala Index 2005= Produktionen för teknikföretag i Sverige bedöms minska med två procent 2012 då framåtblickande data som aktiemarknad, ledande indikatorer och av företagen planerad produktion pekar på en fortsatt nedgång i konjunkturen för teknikindustrin. Teknikföretag i Sverige påverkas i hög utsträckning av utvecklingen inom Europa, vårt enskilt största marknadsområde. Ökad osäkerhet och stort behov av finansiell sanering inom EMU medför att företag och hushåll avvaktar med investeringar i maskin- och transportutrustning. Även antalet anställda väntas minska under loppet av 2012. Industrins aktivitet internationellt har avtagit under hösten. Visserligen återhämtar sig Japan efter jordbävningen, men den tidigare starka tillväxttakten särskilt i EU, men också i USA och Kina har avtagit. Våra preliminära beräkningar visar att produktionsnivån i Sverige minskade redan under tredje kvartalet i år och en fortsatt nedgång väntas. Transportmedelsindustrin i Sverige, där Europa är det enskilt största marknadsområdet, påverkas av att efterfrågan i detta område försämras nästa år. Som en följd minskar produktionsvolymen i Sverige nästa år. Efterfrågan för maskinindustrin minskar cykliskt och delvis som följd av en längre period med hög efterfrågan. Därutöver bidrar kundernas försämrade lönsamhet, avtagande kapacitetsutnyttjande och ökad osäkerhet på de viktigaste marknadsområdena negativt. Produktionsvolymen väntas minska nästa år. Även produktionen för metallvaruindustrin följer med maskin- och bilindustri nedåt nästa år. I tele- och elektronikindustrin ger ny teknologi en fortsatt expansion och tillväxten fortsätter om än i minskad takt. Företagsnedläggningar påverkar också produktionstillväxten i Sverige negativt. Produktionsvolymen ökar i mycket hög takt för tillver- 2 1-1 -2-3 Källa: SCB produktionsstatistik, 3 månaders genomsnitt (c o p) -4 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 och ledande indikatorer. Teknikföretag EMU Index 2005= procent, v skala och ledande indikatorer. Teknikföretag EMU Källa: Eurostat,OECD Ledande indikatorer aug-94 aug-95 aug-96 aug-97 aug-98 aug-99 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 2
kare av elmaskiner och elapparater i år vilket är en konsekvens av tillfälligt stora slutleveranser. En tillbakagång har redan påbörjats men branschen har en stor orderstock som löper under flera år. Produktionsutflyttning bidrar också till klart lägre produktionsnivå i Sverige framöver. Teknikindustrin i Sverige Nedgång väntas i transportmedelsindustrin Produktionen för transportmedelsindustrin bedöms öka med 22 procent i år efter en ökning med 25 procent i fjol. Trots denna kraftiga tillväxt låg produktionsnivån preliminärt under tredje kvartalet i år hela 30 procent lägre än under den senaste toppnivån vid första kvartalet 2008. Under de tre första kvartalen i år ökade produktionen av tunga lastvagnar preliminärt med procent vilket också förväntas bli tillväxten för helåret. Det är dock viktigt att komma ihåg att produktionsvolymen 2009 minskade med procent, vilket innebär en ökning med hela 233 procent för att komma tillbaka till utgångsläget 2008. Som framgår av diagrammet på denna sida är det en nivå som tillverkare av motorfordon sammantaget ännu inte nått eller kommer att nå 2012. Transportbehoven dämpas Det är framför allt ökad efterfrågan i Västeuropa som bidragit till den starka uppgången 2010 och 2011. Registreringarna av tunga lastbilar bedöms här nå 240 000 enheter i år för att sedan falla tillbaka något nästa år. Sambandet mellan nyregistreringar räknat per Mdr Euro BNP i fasta priser och variationer i resursutnyttjandet är starkt. Då BNP-tillväxten i Europa, särskilt inom EMU, förväntas bli mer eller mindre obefintlig 2012 samtidigt som resursutnyttjandet minskar kommer antagligen inte försäljningen av tunga lastbilar i Västeuropa bli högre än 225 000. En försvagad marknadstillväxt i Europa har redan påverkat branschen som drar ner produktionsnivån redan under senare delen av 2011. För närvarande är läget högst osäkert för personbilsindustrin. Vi kan dock konstatera att den sammantagna personbilsmarknaden i Västeuropa minskar någon procentenhet i år. Vi förväntar oss också att marknaden minskar ytterligare någon procentenhet nästa år. Mot detta står en något starkare amerikansk marknad, en marknad som når en försäljning på 12,5 miljoner enheter i år men som bedöms öka något, eller till 13 miljoner bilar nästa år. I USA finns alltså ett underliggande momentum som kan bidrar positivt. Produktionsvolym. Motorfordon Produktionsvolym. Sverige Motorfordon Sverige 8 6 4 2-2 -4-6 Källa: SCB Sammantaget förväntas produktionen i transportmedelsindustrin (bilindustrin inkl. övriga transportmedel som spårbunden trafik samt mekaniska och elektriska bilkomponenter) minska med 5 procent nästa år. Detta då främst fordonsindustrin väntas möta en begränsad eller på många håll en minskad efterfrågan. Index 2005= -8 40 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 1 140 3
Maskinindustri: Försvagning i cyklisk bransch Mellan maj och september i år har produktionsnivån i maskinindustrin minskat. Två år av mycket stark internationell efterfrågan på maskinutrustning har därmed avslutats. Orderingången, såväl enligt Statistiska centralbyråns statistik som Teknikföretagens barometerundersökning, pekar på en fortsatt försvagning under resten av 2011. Men genomslaget av ett starkt första halvår kommer innebära ett årsgenomsnitt på 15 procent i ökad produktionsvolym för 2011. Det är endast jord- och skogsmaskiner samt maskiner för andra tillverkande industrier än teknikföretag som visar tvåsiffrig tillväxt i år, men här har å andra sidan tillväxten varit mycket hög. Ett tidigare uppdämt behov av maskinutrustning på våra exportmarknader - och inom de flesta områden av maskiner - har nu blivit åtgärdat. Då förbättrad lönsamhet och stigande kapacitetsutnyttjande hos maskinindustrins kunder vänds till sin motsats, vänder också efterfrågan på maskiner. Detta i kombination med ökad finansoro och fallande börskurser har försämrat marknadsförutsättningarna för maskinindustrin inte bara i Sverige utan också globalt. Produktionsvolym. Maskinindustri Produktionsvolym. Sverige Maskinindustri Sverige 4 3 2 1-1 -2-3 Index 2005= Källa: SCB -4 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 4 Globala fasta investeringar och maskinproduktion Sverige. USD Globala fasta investeringar och maskinproduktion Sverige. USD 140 Export minskar Maskinindustri i Sverige har därtill en ogynnsam exportsammansättning marknadsmässigt då höga % av svensk export av maskinutrustning säljs på gamla traditionella lågväxande marknader som USA och inom EU. Dessa två områden omfattar idag bara en tredjedel av världens samlade efterfrågan på investeringsvaror. Marknader utanför Europa och USA försörjs i många fall av lokal produktion. Då efterfrågan på maskinutrustning bedöms växa i ringa omfattning i USA och därtill minska i EU nästa år, förväntas produktionsvolymen för maskinindustrin i Sverige minska med två procent. De två senaste årens höga tillväxt har varit ett undantag från den underliggande tillväxten på endast 1,5 procent per år. 3 2 1-1 -2-3 -4-5 Maskinproduktion Sverige USD Globala fasta investeringar USD Källa: SCB,IMF Bearbetning Teknikföretagen 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 4
Tele, elektronik och elmaskiner mot strömmen Under första kvartalet i år nådde tillverkare av elmaskiner och elapparater en historiskt sett hög produktionsnivå som en följd av tillfälligt höga slutleveranser av utrustning. Därefter har produktionsnivån successivt fallit tillbaka, eller med 12 procent mellan mars och augusti. Vi räknar med att produktionsnivån faller tillbaka ytterligare något resten av året. Fenomenet med omfattande slutleveranser av produkter inom denna delbransch är inget nytt utan förekommer från tid till annan, då det inom denna bransch oftast gäller stor projektutrustning. Orderingången har därtill varit på rekordhög nivå under tredje kvartalet vilket bidrar till att orderstocken är stor med projekt som löper under flera år framåt. Vi räknar ändå med att produktionsnivån trots den stora orderstocken faller tillbaka med 10 procent 2012 efter en rekordtillväxt på 35 procent i år. Denna tillbakagång är mer av s.k teknisk statistisk karaktär. 1 I negativ riktning påverkas också branschens produktion framöver av successiv utflyttning av produktion. 2 I tele-, elektronik- och instrumentindustri ökar produktionen starkt i år. Totalt räknar vi med en produktionsökning på 20 procent. I fjol ökade produktionen i en mindre omfattning och främst som en konsekvens av svag efterfrågan internationellt, förutom i USA. I år är bilden den omvända. Exporten till USA minskar medan exempelvis Indien, Mellanöstern, Turkiet och Östeuropa växer mycket kraftigt. Orderingången pekar nu på en lägre tillväxt framöver. Ny teknik och nya produkter innebär ändå att produktionsvolymen för tele-, elektronik- och instrumentindustrin sammantaget förväntas fortsätta öka nästa år, men i lite lägre takt eller omkring 10 procent. Ett undantag utgörs här av instrumentindustrin där produktionen förväntas falla kraftigt som en konsekvens av utflyttning av produktion. 2 1) Enligt internationella överenskommelser ska produktionen beräknas som deflaterade leveransvärden. Med stora orderstockar som löper under flera år och problem att fördela dessa värden över rätt period uppkommer vissa statistiska problem. 2) Hela eller delar av produktion i multinationella företag flyttar till andra länder Produktionsvolym. Elektriska maskiner Sverige Produktionsvolym. Elektriska maskiner Sverige 6 1 Index 2005= 5 150 4 140 3 2 1-1 -2-3 Källa: SCB -4 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 Produktionsvolym. Tele-,elektronik- och instrumentindustri Produktionsvolym. Tele-, elektronik- och instrumentindustri Sverige Sverige 4 1 Index 2005= 3 140 2 1-1 -2-3 Källa:SCB -4 40 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 5
Metallvaruindustrin följer sina cykliska kunder Efterfrågan för metallvaruföretag har stigit påtagligt. Under första halvåret i år ökade produktionsvolymen för metallvaruindustrin med 11 procent. Viktiga kundsegment som bil- och maskinindustri samt byggsektorn i Sverige har naturligtvis bidragit till expansionen. Exporten till EU utgör två tredjedelar av metallvaruföretagens totala export och efterfrågan har även här varit högre än normalt som en följd av ökad produktionsnivå främst i maskin- och bilindustrin. Den starka inledningen på 2011 har dock förbytts till en försämrad efterfrågan och produktionsnivån har fallit tillbaka mellan maj och augusti (senast tillgänglig uppgift) i år. Nedgången är ett resultat av lägre produktionsnivå i Sverige bland viktiga kundgrupper samt av en lägre exportefterfrågan. I Teknikföretagens barometer för tredje kvartalet minskade här exportorderingången för första gången sedan tredje kvartalet 2009. Det tidigare gynnsamma konjunkturläget har därmed brutits efter nära två år av ökad efterfrågan. Under andra halvåret i år sker en uppbromsning och produktionsvolymen bedöms öka med jämförelsevis måttliga 6 procent helåret 2011. Som en konsekvens av en försvagad efterfrågan från i stort sett samtliga kundsegment såväl hemma som på export räknar vi med en produktionsminskning på 2 procent i volym nästa år. Efter två år med en sammantagen volymexpansion på drygt 20 procent minskar alltså produktionen återigen. Det är även i denna bransch värt att notera att den långsiktigt genomsnittliga volymtillväxten endast varit 1,5 procent per år, en siffra som även tillverkare i konkurrentländer som EU och USA i stora drag legat på. Produktionsvolym. Metallvaruindustri Produktionsvolym. Sverige Metallvaruindustri Sverige 4 140 Index 2005= 3 2 1-1 -2-3 Källa: SCB -4 aug-00 aug-01 aug-02 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 6
Arbetsmarknad; Antalet anställda minskar under loppet av 2012 Siffror från arbetskraftundersökningen, AKU, visar att antalet anställda var knappt två procent högre under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. I genomsnitt kommer antalet anställda i teknikindustrin öka med runt 10 000 personer, eller med cirka 3,5 procent i år. En tvåsiffrig produktionstillväxt har naturligtvis bidragit till att efterfrågan på arbetskraft ökat i år. Samtidigt visar såväl Teknikföretagens som Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer att arbetskraftsbristen har minskat på senare tid. Under tredje kvartalet i år minskade bristen på såväl ingenjörer som yrkesarbetare jämfört med toppen under andra kvartalet. Antalet personer som varslas om uppsägning är fortfarande relativt få, men varsel förekommer. Konjunkturförsvagningen som redan inletts har inneburit att antalet tillfälligt anställda eller anställda på viss tid börjat minska. Ytterligare indikatorer på lägre efterfrågan på arbetskraft i teknikföretag är att antalet anmälda lediga platser minskat under augusti och september. Denna statistik är inte på något vis heltäckande men är i överensstämmelse med förändringar i brist på arbetskraft och i produktionstillväxt. Mot bakgrund av en avtagande brist på arbetskraft i kombination med en förväntad tillbakagång i produktionen kommer antalet anställda påverkas negativt med viss eftersläpning. Det innebär att antalet anställda förväntas minska under loppet av 2012. Produktivitetstillväxten riskerar därmed t o m att bli negativ nästa år. Förändringar i produktionsvolymen varierar alltid tidigare och i högre grad än förändringar i antal anställda. Kasten under det tidigare raset i produktion och även under det därpå följade lyftet upp från botten har också varit stora. Sammantaget innebär detta att produktiviteten mellan 2007 och 2011 varit i det närmaste oförändrad, vilket i jämförelse med att produktiviteten historiskt förbättrats med i genomsnitt 5 procent per år innebär ett stort tapp. Antal anställda. teknikföretag Antal anställda. Sverige Teknikföretag Sverige Antal personer 3 000 3 000 350 000 330 000 310 000 2 000 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Källa: SCB Inkl. defintionsförändringar AKU 2 000 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Nyanmälda Nyanmälda lediga platser lediga per månad. platser Teknikföretag per månad. Teknikföretag Sverige 25 20 15 10 5-5 Procentuell förändring Källa: Arbetsförmedlingen Procentuell förändring -10 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 7
Teknikföretag internationellt En stark period av investeringstillväxt dämpas Världsmarknaden för investeringsvaror bedöms i år öka med omkring 15 procent räknat i USD till ca 16 500 Mdr USD. Det är därmed först i år som världsmarknaden passerar den tidigare toppnivån på 14 500 Mdr USD från 2008. Efterfrågan på investeringsvaror är särskilt stark i emerging Asien inklusive Kina samt Sydamerika. I USA förväntas tillväxten öka som i fjol. Inom EU är det främst den tyska ekonomin som visat en hög efterfrågan, medan Italien, Portugal och Spanien visat ett fall för fjärde året i rad. Inom Östeuropa, undantaget Polen, ökar efterfrågan på investeringsvaror efter finanskrisen ännu så länge marginellt. Preliminära siffror för tredje kvartalet i år visar att produktionsnivån i den globala maskinindustrin ökat 11 procent jämfört med i fjol. Tillväxttakten avtar under resten av 2011 men i genomsnitt ökar produktionen 13 procent i år efter ett starkt första halvår. Jämfört med fjolårets 18 procent visas således en försvagning i år. 3 Aktiemarknaden har visat sig väl indikera utvecklingen av global investeringskonjunktur 4. Börsutvecklingen pekar nu på en försvagning 2012. I kombination med en rad andra indikatorer kommer den globala tillväxten för maskinindustrin nästa år blir måttlig och inskränka sig till storleksordningen 5 procent. Naturligtvis är det främst inom emerging Asia som tillväxten återfinns, om än med en försvagning. Inom EU räknar vi med att investeringarna minskar, men ökar i begränsad omfattning i USA. Att tillväxten försvagas nästa år innebär inte att optimismen minskat för en del globala företag. VW:s satsning på 64 Mdr Euro eller Samsungs satsningar på 20 Mdr USD de närmaste fem åren är några exempel på expansion. Eller kanske rent av på felsatsningar? 3) Vår ländersammansättning utgör procent av världsproduktionen av maskinutrustning. 4) Detta har också en stark teoretisk grund. En tidsmässig eftersläpning förekommer naturligtvis då t.ex. en nyinvestering kan löpa under ett eller flera år. Börsvärde för de internationellt största noterade Börsvärde för de internationellt största maskintillverkarna noterade maskintillverkarna och och globala fasta investeringar globala USD fasta investeringar. USD 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Börsvärde årlig procentuell förändring Källa: IMF och Börsdata. Fanuc,Kubota,Komatsu,Mitsubishi Heavy,SMC,Hitachi,Igersoll,Caterpillar, Cummins, Deere,Kuka,Schindler,SKF,AlfaLaval,Metso,Kone, Bekaert, GEA, Atlas Copco. 2011 är årlig procentuell förändring per genomsnitt för august-september Globala fasta investeringar årlig procentuell förändring 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Produktionsvolym. Maskinindustri globalt Produktionsvolym. Maskinindustri globalt. 25% 2 15% 1 5% -5% -1-15% -2 Index 2006= Källa: Nat.stat. EU,Japan,USA,Kina,Korea,Brasilien,Mexico,Taiwan,Singapore,CH -25% sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 3 25% 2 15% 1 5% -5% -1-15% 140 8
Personbilsproduktionen i de större tillverkningsländerna har haft svårt att lyfta i någon större omfattning det senaste året. Totalt har produktionsvolymen säsongsrensat parkerat på knappt 4 miljoner enheter per månad. Inom EU påverkas fortfarande personbilsförsäljningen negativt av tidigare skrotningspremier, som tillfälligt lyfte försäljningen under 2009 och 2010, samt av den allmänt svaga tillväxten. Positiva undantag är marknaderna i bl.a. Tyskland, Danmark och Sverige. Sammantaget kommer försäljningen inom EU minska med någon procentenhet i år. Efterfrågan har i stället ökat i USA. Under de tre första kvartalen ökade personbilsförsäljningen med 10 procent i årstakt. I år bedöms personbilsförsäljningen här nå 12,5 miljoner enheter för att öka ytterligare något till 13 miljoner enheter under nästa år. I Kina har också avslutade stimulanser samt kvoteringar och stigande räntor dämpat den tidigare näst intill explosionsartade personbilsförsäljningen. Under de tre första kvartalen i år ökade personbilsförsäljningen med måttliga 6 procent. I Japan har försäljningen i augusti och september kommit tillbaka till mer normala nivåer efter jordbävningen i våras. I övrigt kan konstateras att det inte förväntas bli något större momentum i vare sig produktion eller försäljning nästa år. I Europa förväntas personbilsförsäljningen fortsätta minska nästa år då hushållen i Storbritannien, Spanien, Frankrike, Portugal och Italien är påverkade av svag arbetsmarknad och/eller skattehöjningar. Om försäljningen i Europa minskar nästa år skulle det innebära en tillbakagång under fyra av de fem senaste åren. Detta kan möjligen öka förutsättningarna för en ökad försäljning under 2013 eller 2014 som en följd av att bilparken åldras. Bedömningen på 13 miljoner bilar i USA nästa år är en högoddsare då planerna på framtida bilinköp enligt consumer confidence indikatorn försämrats i betydande omfattning mellan april och oktober i år. Global personbilsförsäljning 4 3 2 1-1 -2 Procent Enheter per månad Global personbilsförsäljning Enheter per månad Källa: Nat.stat. Branschorg. ARG,AUS,EU,Japan,Kina,USA,Indien,IDN,ME,NO,NZ,RU,SGP,KOR,CH,Taiwan,Can,TH,TR,BR -3 0 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 Personbilsproduktion. Personbilsproduktion. enheter per månad Enheter per månad 4 400 000 4 200 000 4 000 000 3 0 000 3 0 000 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 0 000 2 0 000 2 400 000 2 200 000 2 000 000 Enheter per månad Totalt länder nedan säsongrensad Total exkl. Kina. Säsongrensad Källa: Nat.stat. Branschorg. Kina,USA,Japan,Brasilien,Tyskland, UK, Spanien,Frankrike,Polen, Mexico,Korea,Indien 85 % of global output 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 1 0 000 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 9
USA: Det kan gå vägen Det går långsamt, men ändå uppåt i amerikansk ekonomi. Hushållen har sparat ordentligt de senaste åren i form av amortering av huslån. Totalt har hushållen betat av knappt 0 Mdr USD på sin totala finansiella skuld, främst bostadsskulder, sedan sommaren 2008. Det är viktigit att påpeka att en likartad saneringsprocess inte tidigare förekommit hos amerikanska hushåll under hela efterkrigstiden. Det är svårt att avgöra när denna unika process avslutas och det beror bl.a. på hushållens önskade skuldsättningsgrad och börsutvecklingen. Investeringar i näringslivet växer sammantaget i begränsad omfattning trots en liten återhämtning efter finanskrisen 2009. Bristande lönsamhet och en byggsektor som inte vill komma igång är de främsta förklaringarna. Bilindustrin svagt uppåt, övriga sämre Tvärt emot inköpschefernas index, som indikerat en försvagning för tillverkningsindustrin sedan i våras, har produktionsnivån stigit successivt mellan maj och september. Detta förklaras bl.a. av att japanska biltillverkare i landet successivt kommit tillbaka efter tidigare leveransstörningar. Efter ett starkt första halvår har tillväxttakten däremot avtagit för teknikföretag, trots en ökad produktionsnivå i bilindustrin. Det beror främst på att produktionsnivån för investeringsvaror (maskiner och elmaskiner) inte ökat mellan juni och september samt att IT-industrin ökat mycket måttligt under samma period. Totalt förväntar vi oss att teknikföretag ökar sin produktionsvolym med 8 procent i år som en följd av ett starkt första halvår. Håller bedömningarna för inhemsk bilförsäljning nästa år förväntas personbilsindustrin expandera, medan investeringsvaror påverkas negativt. Bostadsbyggandet förväntas äntligen komma igång, men samtidigt pekar vinstläget i näringslivet på svaga investeringar. Totalt halveras därför produktionstillväxten till fyra procent för 2012. Den genomsnittliga konsensusprognosen för BNPtillväxt är 1,5 procent i år och 1,9 procent nästa år. Vi betraktar nästa års BNP-siffror som högst osäkra då prognoserna reviderats ner successivt månad för månad i år. 10 Produktionsvolym. Teknikföretag Produktionsvolym. USA Teknikföretag USA 15% Index 2007= 1 5% -5% -1-15% -2-25% Källa: Federal Reserve -3 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Vinster och fasta investeringar. Totala privata näringslivet USA Vinster och fasta investeringar. Totala privata näringslivet 1 400 000 Mill USD 1 200 000 1 000 000 Fasta investeringar 0 000 0 000 Vinst + 4 kvartal 400 000 200 000 Källa: Federal Reserve Flow of Funds Q2 2011 Exklusive jordbruk-och finanssektor. 0 jun- jun-92 jun-94 jun-96 jun-98 jun-00 jun-02 jun-04 jun-06 jun-08 jun-10 jun-12
EU-länder Bilden inom EU är fortfarande splittrad. Industrin i Spanien, Italien och Portugal har stora problem, medan teknikföretag i Tyskland med hjälp av bilindustrin har nått en produktionsnivå som nu är högre än före finanskrisen. Ledande indikatorer för EMU-länderna och IFO-indexets framåtblickande siffror pekar dock på en successivt lägre produktionsnivå för teknikföretag det närmaste halvåret. Faktisk och förväntad produktion. Teknikföretag Tyskland Faktisk och förväntad produktion. Teknikföretag Tyskland 3 Produktion årlig procentuell förändring Förväntad produktion. Nettotal, högre minus lägre 2 Faktisk produktion 1 40 20 Tyskland: Stor och stark, men med tecken på avmattning Trots ett litet avbräck under andra kvartalet växte BNP under första halvåret 3,7 procent i årstakt, men når ca 3 procent för hela 2011. Efterfrågan på arbetskraft är hög och antalet sysselsatta har t o m tredje kvartalet i år ökat med 0 000 personer sedan första kvartalet 2010. Hushållens konsumtion har däremot bara ökat i ringa omfattning under samma period. Tyska teknikföretag har med sitt höga exportberoende fått hjälp av en stark internationell investeringskonjunktur men också av en ökad efterfrågan på hemmamarknaden. Den världsledande tyska maskinindustrin har i år en produktionsökning på 14 procent. Personbilsproduktionen ökar till 5,85 miljoner enheter i år, en nivå som aldrig tidigare nåtts. Starkt efter de senaste årens turbulens! Totalt ökar teknikföretag i Tyskland produktionsvolymen med 14 procent i år. Bilindustrins tillfälligt höga produktionsnivå under sommaren föll som väntat tillbaka stort i september. Ledande indikatorer har försämrats vilket förväntas leda till en lägre produktionsnivå för industrin om några månader. Framåtblickande produktionsdata enligt IFO-index och det faktiska utfallet går normalt hand i hand och även här är riktningen åt fel håll. Den tyska branschorganisationen för maskinindustrin VDMA räknar med att produktionstillväxten växlar ner nästa år till 4 procent. Produktion för hemmamarknad bedöms minska och det är enbart exporten som bidrar. Personbilsindustrin förväntas inte öka produktionen nästa år mot bakgrund av ett i övrigt svagt Europa. Stora orderstockar vid utgången av tredje kvartalet innebär dock att produktionstillväxten för teknikföretag ökar nästa år, men med måttliga tre procent. -1-2 -3 Källa: Stat.Bundesamt, IFO -4 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Produktionsvolym. Teknikföretag Tyskland 3 2 1-1 -2 Produktionsvolym. Teknikföretag Tyskland Förväntad produkion om sex månader Index 2005= Källa:Stat.Bundesamt -3 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 0-20 -40 - - 140 11
I våra skandinaviska grannländer råder stora skillnader. Den danska ekonomin växer svagt medan Norge har det nästan som vanligt. Den danska ekonomin har haft svårt att återhämta sig efter finanskrisen. En stor bidragande orsak är att hushållen fortfarande är inne i en skuldsaneringsprocess. På marginalen har en del överbelånade hushåll, precis som i USA, haft det svårt. Hushållens konsumtion, som bara tilltog tillfälligt i fjol efter två svåra år, faller återigen tillbaka i år. Industrin å sin sida har fått draghjälp av ökad tillväxt på de två i särklass största exportmarknaderna Tyskland och Sverige. För teknikföretag räknar vi med en volymexpansion på 10 procent i år. Samtidigt hade många branscher som livsmedel, drycker och läkemedel inte alls någon större nedgång 2009, men de visar å andra sidan inte heller någon långsiktig tillväxt. Maskinindustrin är kraftigt överrepresenterad i teknikbranschen och påverkar utfallet såväl i år som nästa år. Mot bakgrund av svagare internationell investeringskonjunktur, krympande orderstockar och lägre efterfrågan i Sverige och Tyskland bromsar tillväxten framöver. Mot detta står en expansivare hemmaefterfrågan då finanspolitiken blir mer expansiv vilket förväntas påverka såväl hushållens konsumtion som hemmainvesteringar positivt. Teknikföretag når därför en tillväxt på cirka två procent under 2012. Norges ekonomi är i gott skick. BNP bedöms öka med 2,5 procent i år för att tillta till 2,7 procent nästa år. Hushållen gynnas av en hög tillväxt i reala disponibla inkomster såväl i år som nästa år. Därutöver får industrin såväl i år som nästa år draghjälp av en starkt expanderande oljesektor. Optimismen i oljeindustrin har tilltagit och investeringsplanerna har reviderats upp under sommaren. Sektorn förväntas öka sina investeringar till rekordhöga 1 Mdr NOK nästa år. Därutöver visar konjunkturbarometern för industrin ökade inhemska industriinvesteringar nästa år. Naturligtvis påverkas den exportkonkurrerande industrin negativt av en förväntad internationell avmattning nästa år. Sammantaget betyder detta att teknikföretag i Norge förväntas expandera även nästa år om än i lite lägre takt än i år. Total förväntas produktionen öka med fem procent i år och med tre procent 2012. 12 Orderstocken. Teknikföretag Orderstocken. Danmark Teknikföretag Danmark 40 20 0-20 -40 - Nettotal. Större än normalt minus mindre än normalt Källa: Danmarks Statistik - sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 Företagens faktiska och planerade investeringar. Oljesektorn Norge 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 00 5000 Företagens faktiska och planerade oljeinvesteringar. Norge Mill NOK per kvartal Mill. NOK. Planerade enl. företagen fr.o.m. 3 kv 2011 Källa: SSB, Statistisk Sentralbyrå. 0 dec-03 jun-05 dec-06 jun-08 dec-09 jun-11 dec-12
Asien Enligt officiella, men som vanligt tveksamma siffror, växte BNP i Kina med höga 9,6 procent under första halvåret i år, för att dämpas till 9,1 procent under det tredje kvartalet. Räntehöjningar som inleddes under hösten 2010 och stigande inflationstakt har bl.a. bidragit till lite lägre tillväxt jämfört med fjolårets rapporterade 10,3 procent. Samtidigt med en svagare tillväxt ökar inte heller bankutlåningen som tidigare utan växer i lägre takt än nominell BNP för närvarande. Investeringsaktiviteten fortsätter dock i mycket hög omfattning. En ekvation som går ihop så länge som det inhemska sparandet är högt. Total växte industriinvesteringar med höga 20 procent de tre första kvartalen i år varav teknikföretag med hela 45 procent. Exemplen över expansiva industriinvesteringar är många, inte minst i bilindustrin, men främst i IT-industrin som just nu expanderar kraftigt och når ett investeringsvärde på 550 Mdr Yuan i år. Faran är att överkapacitet byggs upp. 5 Ledande indikatorer pekar ännu så länge inte på någon alarmerande inbromsning för industrin. Tillväxten i bilförsäljning, och därmed också tillväxt i inhemsk bilproduktion, har dock bromsat in som en följd av såväl borttagna stimulanser som kvoteringar av bilinköp. Den inhemska maskinindustrin gynnas dock av hög investeringstillväxt såväl i år som nästa år. I frånvaro av stimulanser för bilinköp räknar vi med en fortsatt måttlig produktionstillväxt för bilindustrin nästa år. Det förefaller dock som om industrin kan börja få problem med såväl konkurrenskraft och vinstmarginaler. Lönerna bedöms öka med bortemot 17 procent i år samtidigt som produktiviteten inte riktigt hänger med. Produktionen för teknikföretag ökar med 15 procent i år, vilket är en liten inbromsning från fjolårets tillväxt på 19 procent. Nästa år förväntas en mindre avmattning som en följd av lägre export till Västeuropa och USA. Den inhemska efterfrågan förblir hög relativt andra länder och BNP förväntas växa med 8 procent. Sammantaget betyder detta att produktionsvolymen i teknikföretag väntas öka med 12 procent nästa år. 5) Totalt investerar hela industrin för ca 8 500 Mdr Yuan i år. Skillnaden mellan total industri och teknikföretag utgörs bl.a. av att stålindustrin inte ökat sina investeringar speciellt mycket vare sig i år eller de senaste åren Fasta investeringar i Teknikföretagen. Fasta investeringar Kina i Teknikföretag. Kina 7 0 Index 2005= 6 0 0 5 500 4 400 3 300 2 200 1 0 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 Källa: Nat.stat. Urban fixed investment. Maskiner,anläggningar,byggnader Ledande indikationer och industriproduktion. Kina Ledande indikatorer och industriproduktion. Kina 3 25% 2 Industriproduktion 15% Ledande indikatorer 1 5% Källa: OECD sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 13
Japan snabbt åter på banan Industriproduktionen i Japan föll med 15 procent och för teknikföretag med 20 procent i mars jämfört med februari i år som en följd av naturkatastrofen. De flesta branscher förutom bilindustrin var dock snabbt tillbaka. Redan i juni var maskin, elmaskin och metallvaror tillbaka på samma produktionsnivå som i februari. Bilindustrin har i stort sett kommit tillbaka i augusti i år vilket var lite tidigare än de planerade i våras. Japans sex största handelsländer, varav fyra i Asien, tar emot nära procent av exporten. Kina gick om USA redan 2009 och står för den allra största delen av exporten. Korea, Taiwan och Thailand utgör sammantaget en lika stor andel som Kina. Efterfrågan från Asien har naturligtvis lyft teknikexporten i år och förväntas ge ett positivt bidrag även nästa år, medan efterfrågan i USA och den sjätte största exportmarknaden Tyskland förväntas bli svagare än i år. Men med en inhemsk efterfrågan som återhämtar sig efter jordbävningen i våras och att förtroendet i Centralbankens konjunkturbarometer åter förbättrats kommer läget bli starkare för teknikföretag i Japan. Produktionen går tillbaka med tre procent i år men förväntas öka med fem procent nästa år. Sett över två år är detta naturligtvis en begränsad tillväxt. BNP-tillväxten fick ett bakslag av naturkatastrofen i våras. Men en svag återhämtning är inledd och konsensusprognosen pekar på ett fall på 0,5 procent i år men en ökning på drygt två procent nästa år. Japansk ekonomi har fortsatt stora obalanser med en offentlig statsskuld som uppgår till 200 procent av BNP. Att detta fungerat för Japan men inte för Grekland förklaras bland annat av att bara 7 procent av skuldstocken är placerad i utlandet och att upplåningskostnaden ligger på några tiondels procentenheter. Något som Grekland inte kan uppvisa. Produktionsvolym Teknikföretag. Produktionsvolym Japan Teknikföretag. Japan 5 140 Index 2005= 4 3 2 1-1 -2-3 -4 Källa:METI -5 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 aug-11 Konjunkturbarometer business climate Teknikföretag. japan Konjunkturbarometer business climate Teknikföretag. Japan 40 Nettotal, affärsklimatet tillfredsställande minus icke tillfredsställande 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 - Källa: Bank of Japan, "Tankan" - sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 14
Prisbilden i teknikföretag Priser på industrimetaller har minskat sedan i somras räknat i SEK. I stort sett samtliga metaller som förbrukas intensivt i teknikföretag som koppar, aluminium och zink har fallit. Det finns flera förklaringar till detta, men den lägre tillväxttakten som den globala industrin visar är en starkt bidragande orsak. Analysföretaget CRU:s stålpriser (spot) från europeiska stålverk har minskat med omkring tio procent i SEK mellan första kvartalet och september i år. Detta är också en följd av bl.a. lägre tillväxttakt hos stålförbrukare och något ökade färdigvarulager som konsekvens av trögheter att dra ner kapacitet hos stålproducenter. För att hålla prisnivån uppe har en del kapacitet börjat tas bort i Europa. Pristrycket från insatsmetaller och stål har därmed avtagit och minskat behovet för teknikföretag att i sin tur höja försäljningspriserna. Mellan januari och april i år stärktes kronan mot USD men var då i stort stabil mot Euron. Sedan dess har en kronförsvagning, främst mot USD, skett. Detta har visat sig i högre exportpriser för teknikföretag räknat i SEK. Givet att växelkursen inte förändras speciellt mycket resten av året kommer kronan stärkas mot USD och EURO i år jämfört med i fjol. Detta har pressat PPI/försäljningspriser (viktade hemma och exportpriser) för teknikföretag och i genomsnitt minskar priserna med 1,5 procent i år. Exkluderas IT-produkter blir motsvarande siffra minus en procent. Oräknat ev. omfattande växelkursförändringar bedöms PPI för teknikföretag i Sverige att nära följa prisutvecklingen i konkurrentländerna, främst EMU och USA. Här ökar priserna begränsat såväl i år som nästa år. Därtill betyder svagare efterfrågan minskade möjligheter till prisökningar. Vi räknar med att priserna exkl. IT-produkter kan öka något och komma i takt med EMU och USA:s måttliga prisökningar vilket skulle innebära en ökning med en procent i SEK. Inkluderas IT-produkter blir det i stället sammantaget fortsatt prisfall på cirka en procent. CRU composite stålprisindex. Europa Composite stålprisindex. Europa 8 1 Index 2005= 6 1 150 4 Index 2-2 -4 50 Källa: CRU. Index 2005= i SEK -6 30 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Producentpriser teknikföretag. Sverige Producentpriser.Teknikföretag Sverige 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% Källa: SCB Index 2005= Index -1 85 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 115 105 95 15
B PORTO BETALT SVERIGE Årlig procentuell förändring BNP Volym Fasta investeringar hela ekonomin Volym Produktionsvolym teknikföretag 2011 prog 2012 prog 2011 prog 2012 prog 2011 prog 2012 prog Kina* +9,3 +8,0 +28,0 +22,0 +15,0 +12,0 USA** +1,5 +1,9 +7,0 +2,0 +8,0 +4,0 EMU +1,5 +0,3 +2,0-4,0 +10,0 ±0,0 Tyskland +3,0 +1,0 +10,0-3,0 +14,0 +3,0 Norge +2,5 +2,7 +5,0 +6,5 +5,0 +3,0 Danmark +1,0 +1,5 +2,0 +5,0 +10,0 +2,0 Teknikföretag delbranscher Sverige Produktionsvärde Mdr SEK prel. Produktionsvolym Index 2005 = 2010 2009 2010 2011 prog 2012 prog Metallvaror 118,5-28,0 +15,5 +6,0-2,0 Tele, elektronik och 139,8-12,0 +9,5 +20,0 +10,0 instrument Elektriska maskiner 59,3-15,0-0,5 +35,0-10,0 Maskinindustri 163,7-35,0 +9,0 +15,0-2,0 Transportmedel 256,4-45,0 +25,0 +22,0-5,0 Service och installation 33,9-6,0-1,0-9,0 +2,5 * Urban fixed investment. ** Fasta investeringar privat sektor Aktuellt från Teknikföretagen Teknikföretagens Konjunkturprognos ISSN 1403-9559 Utges i maj och november. Teknikföretagen Box 5510 114 85 Stockholm Telefon 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 Anders Rune Telefon 08-782 08 36, anders.rune@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist Telefon 08-782 08 34, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Beställning av tryckt exemplar: