Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Relevanta dokument
Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Den multisjuka äldre och läkemedel

Smarta råd om läkemedel för äldre

Läkemedelsbiverkningar

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu


Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

2. Åldrandet och läkemedel

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Läkemedel till äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Läkemedel till äldre 245

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Okloka listan NY KORRIGERAD VERSION

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Studiebrev Läkemedel och äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv.

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Läkemedelsgenomgångar

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Behövs alla dessa läkemedell

Läkemedels- kommitténs terapirekommendation

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Tema äldre och läkemedel

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Kallelse Föredragningslista

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Transkript:

Äldre och läkemedel

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner). Förändrad organfunktion och därmed metabolism hos äldre Exempel på biverkningar : 1. Förstoppning 2. Urinstämma 3. Urininkontinens 4. Illamående 5. Förvirring 6. Yrsel 7. Fallskador 8. Blödningar

Varför får äldre mer biverkningar? Annan kinetik med ökad ålder, dvs annat upptag, nedbrytning och utsöndring. Försämrad upptag via magtarmkanalen, dessutom sämre skydd av slemhinna i ventrikel. Förändrad fördelning i kroppen då vi får mer fett och mindre vatten vilket ger större volym för fettlösliga läkemedel som ligger kvar längre (psykofarmaka, lugnande och sömnmedel)

Varför får äldre mer biverkningar? Ökad känslighet för läkemedel, t ex antikolinerga läkemedel (Attarax) pga kognitiv svikt, trögare blodtrycksreglering (betablockad eller urindrivande som ger ortostatism), känsligare för bradykardi (betablockad, t ex ögondroppar), Parinsonism vid Försämrad storlek och blodflöde i lever, samt de nedbrytande enzymerna får lägre kapacitet som Cytochrome p450 (neuroleptika, antidepressiva). Stora individuella skillnader.

Varför får äldre mer biverkningar? Försämrad utsöndring via njurar då dessa fungerar sämre, och vissa preparat ökar dessutom risk för njursvikt (antibiotika, metformin,digoxin, opioider samt NSAID speciellt tillsammans med ACE-hämmare, NOAK). Förläng dosintervall eller reducera dos.

Mäta njurfunktion Historiskt sett har egfr beräknats enligt Cockroft-Gaults formel utgående från plasmakreatinin (som oftatst använts för att beräkna olika läkemedelskinetik) Numera Lund Malmö modellen (normerat efter kroppsyta) Mer exakt med t ex Cystatin C (bra vid malnutrition/nedsatt muskelmassa). Påverkas av bla steroidbehandling, rökning, leverfunktion, thyroidea, ålder och kön Iohexolclearance ett alternativ

Ökad känslighet för läkemedel hos äldre Centrala nervsystemet känsligare för trötthet, förvirring osv Antikolinerga läkemedel (Atarax och tricykliska), lugnande, sömnmedel, opioder, neuroleptika Trögare blodtrycksreglering som ger ortostatism Blodtryckssänkande (betablockerare/ögondroppar) urindrivande, nitropreparat, Parkinsonläkemedel

Ökad känslighet för läkemedel hos äldre Magsäckslemhinna, ökad risk för sår eller blödning NSAID, ASA Vätske-ansamling som kan förvärra hjärtsvikt och njursvikt NSAID+ACE-hämmare, Coxhämmare, Brustabletter Muntorrhet Massor av läkemedel. Påverkar välbefinnande, kariesrisk, smak, aptit, tuggning och sväljning Obstipation Opioider, kalciumantagonister och diuretika samt a ven kalciumtillskott.

Polyfarmaci Olika definition ibland >= 5 ibland >=10 ( excessive polypharmacy ) Biverkningsrisken o kar exponentiellt med antalet preparat Interaktionsrisken ökar, med o kad, minskad eller utebliven effekt som fo ljd Minskar patientens fo ljsamhet till ordination (compliance eller adherence) sjunker drastiskt med antalet preparat.

Polyfarmaci Effekterna av läkemedelsbehandling blir svåra att förutsäga och utvärdera Eventuella biverkningar blir sva ra att identifiera och kan till och med misstolkas som ett symtom som kan fo ranleda ytterligare läkemedelsordinationer

Polyfarmaci Åtgärder Överväg icke-farmakologiska behandlingsalternativ Behandla orsak inte symtom Försöka helhetsbedöma, inte behandla varje symtom Att ha en huvudansvarig läkare för läkemedel Dokumentera, speciellt vid övergång mellan olika vårdformer Utvärdera effekten av behandling

Polyfarmaci Åtgärder forts Inte slentrianmässigt förnya läkemedelsförskrivning Undvik förskrivningskasakaden, nytt läkemedel mott en biverkan från ett annat Beakta följsamhet till behandling Beakta livskvalitet som variabel Start low, go slow Vid nyordination, överväg att ta bort något annat läkemedel

Vanligaste riskläkemedlen till äldre Många internationella t ex Beer s list (men förskrivarmönstret skiljer sig) Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Riskläkemedlen till äldre: Bör undvikas Långverkande bensodiazepiner (nitrazepam, diazepam, flunitrazepam) risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Läkemedel med antikolinerga effekter (t ex Toviaz, Detrusitol, Emselex, Vesicare, Tryptizol, Saroten, Sensaval, Anafranil, Ata rax, Lergigan, Theralen, Nozinan, Madopa rk, Sinemet) risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Tramadolpreparat (Tramadol, Tradolan, Nobligan, Gemadol, Tiparol) risk för illamående och förvirring hos äldre Vissa sömnmedel (Propavan, Lergigan)

Vanligaste riskläkemedlen till äldre Propavan risk för dagtrötthet, restless legs, stelhet och gångstörningar, samt har viss antikolinerg effekt. NSAID inklusive cox-2 hämmare (t ex diklofenak, ibuprofen, naproxen, coxib er) risk för gastrointestinala blödningar, samt försämrad njurfunktion och försämring/utlösning av hjärtsvikt. Perorala diabetesmedel risk för laktacidos finns vid nedsatt njurfunktion och kan uppstå efter bara några dagars dehydrering, t ex vid gastroenterit.

Riskläkemedel till äldre: Viktigt med korrekt och aktuell indikation Smärtstillande: NSAID, Paracetamol, opioider Antipsykotiska läkemedel Protonpumpshämmare Digoxin Loopdiuretika SSRI Regelbunden sömntablett > 1 månad Dagligen tarmirriterande (t ex laxoberal droppar) Antieplieptika eller kortison >1 år utan omprövning Antipsykotika > 3 mån utan omprövning/utsättningsförsök

Riskläkemedel till äldre ASA = 75 mg Paracetamol = 4 g Haldol = 2 mg Risperidon = 1,5 mg Oxaszepam = 30 mg Zopiklon = 7,5 mg Undvik C och D interaktioner

God läkemedelshantering hos äldre 1: Gör läkemedelsgenomgångar för att kartlägga vilka läkemedel patienter tar samt för att utvärdera behandlingen. Överväg icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Att indikation för behandling finns. Överväg om läkemedelsbehandlingen kan bli framgångsrik, det vill säga patientens förmåga till följsamhet, förstå information, behov av hjälp med dosering/intag. Gör ett korrekt läkemedelsval utifrån indikation, patientens eventuella multisjuklighet och tidigare medicinering. Starta med låg dos och höj försiktigt (start low, go slow)/ tillämpa längre doseringsintervall. Dokumentera läkemedels-behandlingens indikation, mål, längd och tidpunkt för uppföljning. Läkemedelsgenomgångar

God läkemedelshantering hos äldre 2: Beakta den äldres livskvalitet, väg risken för biverkningar mot förväntad effekt av behandlingen. (Boten får inte vara värre än soten) Ge tydligt läsbar, skriftlig information om aktuell läkemedelsordination vid varje läkarbesök eller utskrivning från sjukhus, utöver muntlig information. (PINF) Utvärdera effekten av nyinsatt medicinering, ta därefter ställning till fortsatt behandling. Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt. Ompröva läkemedelsordinationerna regelbundet med avseende på indikation och dos. Överväg om symptom kan vara läkemedelsutlösta. Undersök när ett nytt läkemedel ordineras om något annat kan tas bort. Kontrollera njurfunktionen med regelbundet, minst en gång per år.

Blodförtunnande SSTH.se

Diskutera! Läkemedelsfrågor i din vardag