Syskonplacering och extroversion/introversion

Psykologi 61-90hp Syskonplacering och extroversion/introversion Författare: Louise Wiederholm Handledare: Rickard Carlsson Examinator: Lena Swalander Termin: 2016 Ämne: Psykologi Nivå: Kandidat Kurskod: 2PS600

Abstrakt Extroversion och introversion är personlighetstyper och dimensioner i en skala som alla människor har i olika grad. Syftet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan vart i en syskonskara man är född och hur extrovert/introvert man är. Hypoteserna var att man som äldst i en syskonskara och ensambarn innehar mer extroverta egenskaper medan man som yngst i en syskonskara och mellanbarn innehar mer introverta egenskaper. Metoden som användes i studien var ett frågeformulär där 20 frågor mätte graden av extroversion/introversion och togs ut som en del av Big-Five skalan. Deltagarna var 563 stycken, varav 501 kvinnor, 54 män och 8 personer som annat/vill inte svara i ålder 19-71 år. Av dessa räknades 33 personer som bortfall. Efter bortfallet var 206 deltagare äldst i syskonskaran, 76 stycken var mellanbarn, 134 stycken var yngst och 114 stycken var ensambarn. Resultatet visade inget signifikant svar på det som mättes. Keywords: extrovert, introvert, siblings, personality, Big Five Birth order and extroversion/introversion 1

Introduktion Alla människor är olika som individer i personlighet och beteende. Människan har formats utifrån arv, miljö och det bemötande hon/han fått av omgivningen (Friedman och Schustack, 2012). Ständigt pågår vetenskaplig forskning om personligheter och om människan och dennes beteende. Därför är det väldigt intressant att fortsätta personlighetsforskning och vad som utgör att människor är olika i sin personlighet. Syftet till studien är att se om det finns något samband mellan var i syskonskaran man är född och om man är mer extrovert eller introvert. Eftersom det ständigt pågår studier om syskonskaror och personligheter är detta en studie som är mer avgränsad till specifik personlighetsdimension som extrovert och introvert. Just extrovert och introvert personlighet är också en vanlig diskurs som blivit i dagens samhälle, hur man är som person och varför är något många människor intresserar sig av och vill lära sig mer av. Personlighet Definition av personlighet: Personlighet avser individuella skillnader i karakteristiska tankemönster, känslor och beteende. Studiet av personligheten fokuserar på två områden: Ett är att förstå individuella skillnader i personlighetsegenskaper såsom sällskaplighet eller irritabilitet. Den andra är att förstå hur de olika delarna av en person kommer tillsammans som en helhet (American Psychology Association, APA, 2017). Friedman och Schustack (2012) fann att det finns åtta nycklar som människan har och utgör en personlighet, den första nyckeln är de saker vi gör och tänker omedvetet och som påverkat oss från tidigare stadier i livet. Andra nyckeln innebär de handlingar människan gör som är egoistiska och för egen vinning för att hitta sitt egna jag. Den tredje är gener och arv vi fått biologiskt från tidigare fäder och den fjärde nyckeln är den miljö vi har runt oss i omgivningen som påverkar oss hela tiden. Femte nyckeln innebär tänkandet, det kognitiva och den sjätte är de förmågor vi innehar och pågående lär oss under livets gång. Den sjunde nyckeln är meningen med vår existens och det 2

spirituella inom oss. Den allra sista åttonde nyckeln innebär interaktionen mellan människor som hela tiden pågår och som påverkar oss människor. Alla dessa nycklar är grunder för hur individer är unika och utgör en avancerad skapelse, människans personlighet. Big-Five modellen Big- Five modellen, även kallad femfaktormodellen på svenska, är en redogörelse för uppbyggnaden av fem olika personlighetsdrag (Costa & McCrae, 2011). Den utkom på 80-talet från olika personlighetsforskare som gemensamt kommit fram till fem olika personlighetstyper och dimensioner till dem. Dessa är extroversion/introversion, vänlighet/hänsynslöshet, samvetsgrannhet/slarvighet, neuroticism/emotionell stabilitet och öppenhet/fantasilöshet (Friedman & Schustack, 2012). Dessa dimensioner är de mest dominerande i en persons personlighet och forskning har påvisat att dessa personlighetsdrag är stabila under en lång period av sitt liv i vuxen ålder. Dragen är också återkommande i olika kulturer samt att de är ärftliga (Costa & McCrae, 2011). Jeffersson, Herbst och McCrae (1998) skriver i sin studie att människan ändrar sin personlighet i sitt liv, den kan vara olika som barn och som vuxen. Därför är det bra att avgränsa studien till en viss ålder av informanterna, i denna studie vuxenålder alltså var alla deltagare över 18 år. I denna studie har endast extroversion/introversion delen plockats ur och används för att mäta det som ska mätas. För att mäta detta används NEO-PI-R test som är ett självrapporttest där man skattar sig själv, detta test utkom 1992 av Costa och McCrae (Sjöberg, 2009). Extroversion/Introversion Jung (1993) var en pionjär för dessa personlighetstyper extrovert och introverta som motpoler till varandra, vilket inte det anses som nu. Extroverta menade Jung var mer utåtriktade och ser mer objektivt till objekt och handlar utifrån det. Att finna meningen med livet gör extroverta objektivt utifrån samhället och omgivningen introverta menade Jung såg mer till det subjektiva inom oss och de sluter sig gärna mer inåt. Meningen 3

med livet finner de inom dem och utmaningar finner de på det intellektuella planet (Jung, 1993). Varje dimension i Big-Fiveskalan innehar olika fasetter kopplade till dem enligt McCrae och Costa (1991). Varje fasett kan man få antingen höga poäng på eller låga poäng på för att mäta vart på skalan man befinner sig på i de olika dimensionerna. Extroversion har sex olika fasetter där ju mer höga poäng man för är mer extrovert och ju mer låga poäng man får är mer introvert. Den första fasetten är värme där man som mer extrovert lätt finner nya bekantskaper och är man mer introvert så är man svårare att lära känna. Den andra fasetten är sällskapsjuk där man som extrovert gillar stora tillställningar och som mer introvert mer gillar att vara ensam. Den tredje innebär bestämdhet/självsäkerhet där man som mer extrovert då gillar att leda och ta kontroll över saker och andra, är man mer introvert så vill man hellre att någon annan leder och tar kontroll över saker. Den fjärde fasetten innebär att är man mer extrovert är man mer aktiv och gillar att alltid vara sysselsatt med något, är man däremot mer introvert är aktivitetsnivån mycket lägre och man gillar mer att ta det lugnt. Den femte handlar om hur spänningssökande man är, är man mer extrovert söker man gärna mycket spänning och adrenalinkickar, medan om man är mer mot det introverta hållet så söker man sig inte till adrinalinhöjande aktiviteter. Den sista sjätte fasetten innebär hur glatt sinne och hur mycket positiva känslor man har. Extroverta tenderar till att utstråla mer glädje och innehar mer positiva känslor än om man mer är introvert då man mer är seriös (McCrae & Costa, 1991). Utifrån varje fasett inom dimensionen och det grundläggande inom extroversion så har man kommit fram till att personer som är mer extroverta är mer öppensinnade och är ofta mycket sociala och har många vänner runt sig. Extroverta gillar att stå i centrum och möta olika människor i olika sammanhang, de är även mycket goda ledare. Äventyrliga utmaningar är något de verkligen gillar att utsätta sig för och extroverta är vanligtvis väldigt energiska (Costa & McCrae, 1991; Sjöberg, 2009). Personer som är mer introverta är gärna ensamma och har få men väldigt nära vänner dock behöver det inte betyda att de är blyga. Introverta undviker stora grupper och vill inte ha uppmärksamhet riktat mot dem (Costa & McCrae, 1991; Sjöberg, 2009). 4

Syskonskaran Syskon delas in i ensambarn, äldsta, mellan och yngsta barn och enligt Schönbeck (2012) så beror det på var i syskonskaran man är född för en del i hur man blir som person. I hela världen fungerar detta lika mellan olika kulturer, barnen får likadana roller menar Schönbeck (2012). Detta handlar redan från födseln om en kamp mellan syskonen att bli älskad och duga till sina föräldrar. Mycket mer än bara att man är syskon påverkar, som exempelvis könsfördelningen, hur många syskon man är och åldersfördelningen. Är åldersfördelningen mer än sex år mellan två syskon så räknas det som om man är ett funktionellt ensambarn, alltså räknas det som att man är ensambarn. Syskonen har inte en direkt påverkan och känner inte av denna rivalitet och konkurrens som råder ju längre ifrån syskonen är i ålder. Även om det är en syskonskara på fem syskon och man är syskon nummer tre (mellanbarn), men det är sex år som skiljer till de äldsta och sex år som skiljer till de yngre så är man ett funktionellt ensambarn (Schönbeck, 2012). Syskonens personlighet i en familj är delvis utvecklade från deras tävlan om föräldrarnas uppmärksamhet och för att föräldrarna ska acceptera dem (Barni, Roccato, Vieno & Alfieri, 2014). Det äldsta syskonet har i början på dennes liv endast själv haft uppmärksamheten riktat mot sig, när sedan ett syskon till äldsta barnet föds måste denna uppmärksamhet delas. Barni et al. (2014) menar att det äldsta syskonet utvecklar sig till en mer starkare individ och oftast är mer intelligenta än de yngre syskonen eftersom äldsta syskonet befinner sig i en dominant position i syskonskaran. Paulhus, Trapnell och Chen (1999) menar att de äldsta syskonen ofta är duktiga i skolan och är väldigt ansvarsfulla till deras sätt att vara, anledningen till detta är att de vill behaga deras föräldrar. Även Paulhus et al. (1999) menar att när familjen får ett till syskon så måste det äldsta syskonet försöka upprätthålla den position hen redan har i en hierarki. De yngre syskonen vill däremot utmana det äldsta syskonets maktposition till att även de ska få uppmärksamhet och acceptans av föräldrarna genom att hitta en egen nisch i familjen (Barni et al., 2014). Denna nisch utformas ofta till att de yngre syskonen är mer empatiska och har en strävan efter en unik personlighet (Paulhus et al., 1999). Enligt Michalski och Shackelford (2002) tenderar äldsta barnet att vara mer dominanta till sättet därför att föräldrarna favoriserat den äldste mer och vill upprätthålla den 5

favorisering och den uppmärksamhet barnet fått från början. Det äldsta barnet vill då göra allt för att tillfredställa föräldrarna, medan de barn födda efter inte alls bryr sig om detta i samma utsträckning om vad föräldrarna tycker och tänker om dem och deras val i livet. Föräldrarna lägger också mer tid på den äldsta än på de andra barnen och är den äldsta ensamt barn en lång tid i början av dennes liv blir detta dock en självklarhet. Detta i sin tur leder till att de äldsta barnen har andra personliga egenskaper än syskonen (Michalski & Shackelford, 2002). Mellanbarnet i en familj är de barn som föräldrarna minst investerar i av alla syskon, de är också minst plikttrogna av syskonen (Hertwig, Davis & Sulloway, 2002). Enligt tidigare studier påvisar det att mellanbarn känner att de får minst stöd och hjälp både ekonomiskt och känslomässigt av föräldrarna (Salmon, 2003). Salmon (2003) menar att mellanbarn är de barn i syskonskaran som minst tyr sig till familjen och är inte alls lika nära sina föräldrar som sina syskon är, de är mer nära sina syskon och vänner. Forskning av ensambarn är sparsam. Falbo (2012) menar att genom deras avsaknad av syskon så kan de få samma erfarenheter av att ha syskon då de tar efter sina vänner. Ensambarn är de barn som får mest av investering av sina föräldrar (Hertwig et al., 2002), vilket kan vara självklart då ingen tävlan finns med andra syskon. För att undvika en tävlan mellan syskon, försöker syskonen hitta egna nischer, individuella sociala attityder, intressen och personligheter. Syskonen försöker i en syskonskara då anta olika roller i stället för den tävlan av föräldrarnas uppmärksamhet och investering som krävs (Beck, Burnet & Vosper, 2006). Relationen mellan syskon är viktiga för att förstå barnens utveckling både socialt och emotionellt. Rollerna mellan syskonen och hur de samspelar med varandra har betydelse för detta och hur deras liv kommer att se ut (Modry-Mandell, Gamble & Taylor, 2006). Inom syskonskaror har det generellt påvisats att det finns skillnader i personligheter. Klein (1984) gjorde en studie där han undersökte skillnader i egenskaper mellan syskon, där han använde familjer med tre barn som var studenter på universitet i åldern 17-24 år. Klein fann bevis om att äldsta barnet tenderar att vara mer introverta än mellanbarnet eller yngsta barnet, vilket är ett resultat olikt den hypotes denna studie har. Klein använde sig av mätinstrumentet the Social Introversion Scale (Scale 0) of the Minnesota Multiphasic Personality Inventory. Pollet, Dijkstra, Barelds och Buunk (2010) skriver i sin artikel att många studier har gjort och att olika resultat har redovisats om ämnet som 6

exempel Kurtz och Marini (2011) studie och Dixon, Leppert, Pappas och Reye (2007) där de förstnämna inte fick ett signifikant resultat i deras studie och de sistnämnda fick ett signifikant resultat. Kurtz och Marini använde sig av Big-five skalan där informanterna var syskon som skulle skatta sig själva på skalan, sedan skulle de biologiska föräldrarna skatta sina barn (deltagarna)och sist skulle någon i deltagarnas närhet som kände deltagaren väl skatta dem. I Dixon et al. studie mätte de extroversion i stora syskonskaror där de var mer än sex syskon, men använde sig av Eysenck Personality Questionnaire som mätinstrument och inte Big- Five skalan. Syfte och hypotes Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan var i syskonskaran man är född och hur extrovert/introvert man är. Hypoteser som råder i denna studie är Äldsta syskonet i syskonskaran innehar mer extroverta egenskaper. Yngsta syskonet i syskonskaran innehar mer introverta egenskaper. Mellersta syskonet i syskonskaran innehar mer extroverta egenskaper. Ensambarn i en familj innehar mer extroverta egenskaper. Dessa hypoteser grundar sig i tidigare studier samt den forskning som finns som beskrivits i introduktionen i denna studie. Metod Deltagare Ett bekvämlighetsurval med en snöbollseffekt (Langemar, 2008) användes där ett formulär länkades ut på social media för informanterna att klicka in på och besvara. Deltagarna var bosatta i Sverige. Ålder på informanterna var 19-71 år, yngsta var 19 år och äldsta 71 år. Antal deltagare i undersökningen var 563 stycken varav 501 kvinnor, 7

54 män och 8 stycken som annat/vill inte svara. Av dessa deltagare räknades 33 stycken som bortfall varav 29 kvinnor och 4 män. Internt bortfall räknades det som när deltagarna hade fyllt i att de var tvillingar, eller om de var yngre än 18 år eller även om de missat fylla i någon ruta som var av vikt för studien. Efter bortfall återstod 530 deltagare där 206 deltagare var äldst i syskonskaran, 76 stycken var mellanbarn, 134 stycken var yngst och 114 stycken var ensambarn. Studien innefattade endast biologiska helsyskon, vilket också beskrevs i enkäten. Informanterna fick inte någon ersättning för att vara med i studien. Instrument En enkät som formulär, skapades i Google Formulär (2016), länkades ut på social media till informanter där de själva fick välja att svara på studien. Frågorna i formuläret mätte olika personlighetstyper och graden av extroversion och introversion. Denna enkät ät uttagen från Big- Five testet (Morizot, 2014) för att kunna mäta detta på ett tillförlitligt sätt. Frågorna på testet översattes från engelska till svenska för att underlätta för deltagarna genom Swedish translation of 1955 IPIP items (International Personality Item Pool, 2016). Antalet frågor i enkäten var 20 stycken varav tio som mätte garden av introversion och tio som mätte graden av extroversion. Svarsskalan från Big- Five testet är en femgradig Likertskala där påståendena går från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt och hållet). Exempel på frågor: Är den som håller igång på ett party, sätter igång konversationer och älskar att dagdrömma. Introversionfrågorna var omvända för att de skulle ge samma resultat i Likertskalan nämligen att ju mer man instämde i påståendena desto mer extrovert är man och ju mindre man instämde desto mer introvert är man. Frågeformuläret var tredelad med ett missivbrev, enkäten som mätte graden av extroversion och introversion och sedan bakgrundsfrågor som frågor om ålder, kön, antal syskon, kön på syskon och om man var tvilling. Cronbachs alfa var.87. 8

Procedur Ett formulär konstruerades via Google Formulär (2016). Alla deltagarna fick fylla i samma formulär över internet som de klickat in självmant över social media. Formuläret lades upp bland mina vänner samt i olika grupper på den sociala median, där man kunde dela denna länk vidare (snöbollseffekt). Deltagarna fick först läsa missivbrevet om de forskningsetiska principerna för att avgöra om de ville gå vidare att svara på enkäten. Deltagarna blev inte informerade om att studien skulle mäta graden av extroversion och introversion och var i syskonskaran man är född utan endast att studien handlade om personligheter. Enkäten tog cirka fem minuter att fylla i och de markerade om de instämde eller inte på ett påstående om deras egna upplevda personlighet som mätte extroversion eller introversion. Statistisk bearbetning I analysen av materialet ansågs det om man hade fyllt i att man var tvilling som bortfall, även om man var under 18 år. Funktionella ensambarn räknades manuellt ut, genom att det behövde vara en ålderskillnad på mer en 6 år för att räknas som funktionellt ensambarn (Schönbeck, 2012) och då begränsa studien för ett säkrare resultat. Under screeningen av datamaterialet undersöktes om det förekom dubbletter med hjälp av Excel funktion för detta. Av okänd anledning, förmodligen en bugg i programmet, hade flera svar felaktigt registrerats på enkäten i rad för fem deltagare. Deltagarna var enkla att identifiera eftersom tidsstämpeln för samtliga svar låg mycket nära inpå. Den troligaste förklaringen är att man inte har fått feedback på att man fyllt i enkäten och klickat många gånger på uppdatera webbläsaren så att för många svar skickades in. De fem deltagarna uteslöts ur analysen, eftersom dessa svar på enkäten utgjort att svaret på analysen kunde blivit fel. Etik I missivbrevet som getts ut redogjordes det på grund av informationskravet (Vetenskapsrådet, 2016) att det var frivilligt att delta i studien och att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst i undersökningen. Enligt informationskravet 9

beskrevs det även i missivbrevet att studien ämnar studera personligheter, vidare gicks det inte in på detaljer för att inte utsätta deltagarnas svar i enkäten. Deltagarna fick även själva bestämma om de skulle gå in på länken och göra studien enligt samtyckeskravet. Deltagandet skedde även helt anonymt. Personuppgifterna för deltagarna behandlades konfidentiellt enligt konfidentialitetskravet genom att ingen person gick att identifiera från Google Formulär (2016). Deltagarna skrev inte in någon information som gick att spåra till dem. Enligt nyttjandekravet används inte studien och deltagarnas svar till annat än denna studie och ad den ämnar studera. Deltagarna meddelades också i missivbrevet att de kunde ta del av studien och resultatet av den efteråt om de ville genom att skicka ett mail eller ringa. Ingen av deltagarna hade heller inte tagit skada i undersökningen enligt de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2016). Resultat Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan var i syskonskaran man är född och hur extrovert/introvert man är. Beroendevariabeln i undersökningen var om personen var mer extrovert eller introvert och oberondevariabeln var vart i syskonskaran personen var född. För att kunna upptäcka en tendens till detta användes 80 % Power, men fler deltagare svarade på enkäten än beräknat och studien fick i stället en Power på 99,9% för att upptäcka en Tendes till detta (Eta-squared = 0.13). Risken för typ-ii fel för en måttlig skillnad är därför mycket liten och slutsatsen kan då dras att sambandet för den här populationen inte är måttlig eller större. Studien hade vidare 80 % power för att upptäcka en liten skillnad (Eta-squared = 0.02). ANOVA test utfördes för att se om grupperna äldsta barnet, mellanbarn, ensambarn och yngstabarn, skiljer sig åt och då får reda på om hypoteserna stämmer att förstfödda och ensambarn tenderar att vara mer extroverta och sistfödda och mellanbarn tenderar att vara mer introverta. Resultatet påvisade inget signifikant svar på signifikansnivån 5 %, F =.099, p =.960. Sammantaget kan man alltså dra slutsatsen att sambandet mellan extroversion/introversion och position i syskonskaran inte finns eller är mycket liten. Här är det dock viktigt att komma ihåg bekvämlighetsurvalet som inte är representativt. Det kan alltså finnas andra 10

Populationer där samband finns. I tabell 1 redovisas medelvärde (M) och standardavvikelse (SD) för ensambarn, yngst, mellan och äldstabarn hur de svarade på enkäten på graderna 1-5 där ju högre på skalan desto mer extrovert var man och ju lägre på skalan desto mer introvert var man. För ensambarn, mellanbarn och äldstabarn i syskonskaran ligger medelvärdet (M) på samma resultat. Yngstabarn i syskonskaran ligger något lägre i medelvärde (M). Standardavvikelsen (SD) ligger nära varandra där äldstabarn har det lägsta värdet och ensambarn det högsta värdet. Även hur många som svarade på enkäten av varje grupp redovisas (N). Tabell 1. Medelvärde och standardavvikelse på syskon och extroversion-introversion Placering i syskonskaran N M SD Ensam 114 2,8 0,64 Yngst 134 2,76 0,62 Mellan 76 2,8 0,56 Äldst 206 2,8 0,55 11

Figur 1 visar en Box-plot på resultatet där vi ser att nivån mellan de olika syskongrupperna inte visar en skillnad. X-axeln visar den position man har i syskonskaran i grupperna. På Y-axeln visar medelvärdet på de svar i Likertskalan som angetts där ju närmare skalsteget 5 desto mer extrovert och ju närmare skalsteget 1 desto mer introvert är gruppen. Figur 1. Box-plot på position i syskonskaran och medelvärdet på svarsskalan extroversion-introversion. 12

Diskussion Syftet med föreliggande studie var om det fanns ett samband med var i syskonskaran man var född och hur extrovert/introvert man är. Hypoteserna var att är man äldst i en syskonskara så tenderar man att inneha mer extroverta egenskaper och är man yngst i syskonskaran tenderar man att inneha mer introverta egenskaper, är man mellanbarn innehar man mer introverta egenskaper och är man ensambarn innehar man mer extroverta egenskaper. Detta mättes genom ett uttag av extroversion ur Big-Five testet, ett personlighetstest som mäter fem olika egenskaper därav ena är extroversionintroversion (Costa, McCrae, 2011). Data som erhållits visar att det inte finns någon tendens till hypoteserna. Personlighet är ett komplext ämne där många olika metoder, synsätt, teorier och lärande finns inom ämnet, som exempel de åtta nycklar Freidman och Schustack (2012) nämner som utgör en personlighet. Att begränsa sina studier på något sätt är oundvikligt eftersom det blir allt för komplicerat ju mer man lägger till i studien. Som tidigare nämnt har många forskare studerat ämnet (Pollet, Dijkstra, Barelds och Buunk 2010) och många har varit intresserade av just syskon och graden av extroversion/introversion. Eftersom det i samhället är en sådan diskurs angående extroversion och introversion är detta ett intressant ämne att studera. Jung (1993) var en pionjär för personlighetstyperna extroversion/introversion. Dessa har sedan utvecklats till djupare förstålelser med olika fasetter kopplade till dem (McCrae & Costa, 1991). Genom att ställa frågor utifrån självrapporttestet NEO-PI-R som utkom av Costa och McCrae 1992 (Sjöberg, 2009) kan man mäta vart på en skala med poäng man befinner sig. Är poängen höga är man mer extrovert och är poängen mer låga är man mer introvert (McCrae & Costa, 1991). Enligt Schönbeck (2012) delas syskonskaran in i ensambarn, äldsta, mellan och yngstabarn och detta har delvis betydelse i vilken personlighet man har. Detta utvecklas i den tävlan om föräldrarnas uppmärksamhet och deras acceptans mot barnen de har (Barni, Roccato, Vieno & Alfieri, 2014). Föräldrar har också enligt tidigare forskning olika investeringar i barnen såsom investeringar 13

ekonomiskt och känslomässigt (Salmon, 2003). Föräldrar har även en favorisering gentemot barnen som påverkar syskonen olika (Michalski & Shackelford, 2002). Genom hur föräldrarna har bemött och behandlat barnen och hur andra syskon bemött och behandlat andra syskon utvecklas en del av personligheten. Deras roller och samspelet mellan varandra har betydelse för barnens utveckling både emotionellt och socialt (Modry-Mandell, Gamble & Taylor, 2006). De tidigare studierna påvisar att äldsta barnet i syskonskaran fått den främsta uppmärksamheten. I början av äldsta syskonets liv är denne ensamt barn och inte behöver tävla mot andra syskon om föräldrarnas uppmärksamhet. Barni et al. (2014) menar att det äldsta barnet blir en starkare individ och även mer intelligent än sina andra syskon. Mycket för att upprätthålla den position till föräldrarna äldsta barnet än gång hade innan ett syskon föds. Äldsta syskonet vill behaga sina föräldrar och då blir ansvarsfulla och duktiga i skolan (Paulhus, Trapnell & Chen, 1999). Liknande blir detta ensambarnet som föds som enda barn i en familj. Ensambarnet får då all uppmärksamhet och vill göra sig duktig inför föräldrarna. Ensambarn är de som får mest investering av föräldrarna (Hertwig, Davis & Sulloway, 2002). Ensambarn kan också ta efter sina vänner som har syskon menar Falbo (2012). Med denna tidigare forskning drogs slutsatsen i denna studie att äldstabarn i en syskonskara och ensambarn mer skulle vara åt det extroverta hållet. Eftersom delvis dominans finns som hög grad som äldst syskon och ensambarn och dominans finns i hög grad inom extroversion. Inom extroversion finns även fasetten att man gillar att dra uppmärksamhet till sig och som äldst och ensambarn vill man göra det genom att vara duktig och tillfredsställande för föräldrarna. Detta kan då innebära att behöva vara social och att gilla att vara i centrum på tillställningar. De vill framställa sig som väldigt bra person och bryr sig väldigt mycket om det inför andra. Alltså som Jung (1993) uttryckte det, att man finner meningen med livet objektivt utifrån. Som yngsta barn vill man utmana äldsta barnets position mot föräldrarna och gör det ofta genom att hitta en egen nisch (Barni et al., 2014). Detta innebär att de yngsta barnen ofta är mer empatiska och strävar efter en unik personlighet (Paulhus et al., 1999). De yngsta barnens strävan är inte då att vara duktiga och behaga föräldrarna i lika stor utsträckning. De vill mer gå sina egna vägar (Michalski & Shackelford, 2002). 14

Mellanbarn har den minsta investeringen av föräldrarna (Hertwig et al. 2002; Sulloway, 2003). De tyr sig också minst till familjen och vill hitta sina egna vägar. Med denna tidigare forskning kan samband antas mellan introversion och yngsta barn i en syskonskara och mellanbarn. Då de inte alls i samma utsträckning vill tävla om den uppmärksamhet föräldrarna ger barnen. Detta genom att hitta egna, andra roller (Beck, Burnet & Vosper, 2006) som ofta inte innebär den dominanta rollen. Dock påvisade det inget samband mellan varken äldre syskon och ensambarn med extroversion och mellan yngre syskon och mellanbarn med introversion. Metoddiskussion Att det inte funnits ett samband i denna studie kan anledningar till detta vara delvis den population och/eller det mätinstrument som användes, men även den sociala önskvärdhet vi människor har som kan ha påverkat deltagarnas svar. Mest kvinnor besvarade enkäten på social media, kanske var gruppen kvinnor som svarade på enkäten mer åt det introverta hållet oavsett position i syskonskaran. Även om det var många som svarade på enkäten (563 deltagare) var detta bekvämlighetsurval inte representativt och vidare kan en annan population få annat resultat trots stort antal deltagande i denna. Som Jeffersson, Herbst och McCrae (1998) nämnde i sin studie att personligheter ändras över tid, den är olika som barn och vuxen så kan detta också påverka resultatet. Kanske är personligheten så olik för vissa som är runt 20 års åldern och hur den är för vissa runt 65 års åldern. Tidigare forskning påvisar olika resultat, dels för att de använt sig av olika populationer och dels för de använt olika mätinstrument. Kurtz och Marini (2011) använde sig likt denna studie av Big-Five skalan och de fick inte heller ett signifikant resultat i deras undersökning, dock blev valet av mätinstrument Big-Five skalan ändå i denna studie dels för att den mäter det den avser mäta och är en etablerad skala samt att populationen och utförandet var annorlunda än i Kurtz och Marinis studie. I Kurtz och Marinis studie fick både deltagarna skatta sig själva, deras föräldrar och sist någon i deras närhet skatta deltagarna vilket också är en bra idé då man också kan bli skattat utifrån någon annan än sig själv. Det är väldigt lätt att skatta sig själv vad man tror är ett bra svar och mer hur man vill vara än vad man faktiskt är i sin 15

personlighet, en social önskvärdhet som bör tas i beaktning angående validiteten. Detta kan också vara en del man får ta i aktning vid resultatet. Dixon et al. (2007) använde sig däremot av ett annat mätinstrument, Eysenck Personality Questionnaire där de fick ett signifikant svar, intressant vore att använda sig av detta mätinstrument för att se om skillnader finns i mätinstrument för att påvisa sambandet. Styrkor i denna undersökning var att så många personer kunde delta, vilket ökade Power på studien. Även att ett beprövat mätinstrument användes var en styrka för validiteten och ingen fråga var för känsligt för deltagarna att svara på. Reliabiliteten var god med en Cronbachs alfa på.87. Innan deltagarna fyllde i formuläret så fick de inte veta syftet till studien utan endast att det skulle handla om personligheter, detta bidrog till en mindre påverkan angående syftet. Svagheter var att populationen eventuellt inte var representativa då den kom från vänner och olika grupper på social media och därmed kunde ha en inverkan på vilka vänner och vilka grupper det var. Det visade sig vara många fler kvinnor än män som också svarat, vilket också det kunde vara en påverkan. Den bugg som uppkom i systemet då några deltagare fått in samma svar fler gånger påverkade bearbetningen och förhalade det hela, men kunde ordnas via program i Excel och dessa deltagare togs bort ur studien, eftersom det blev dubbletter av svaren, och därmed inte påverkade resultatet. Angående enkäten så kunde frågan om kön på syskonen tas bort, då det inte var intressant för studien och resultatet. Fortsatta studier inom ämnen skulle vara intressant att göra, till exempel att urvalet till populationen var bredare, att deltagarnas närstående som biologiska föräldrar och den signifikanta andre kunde delta med att skatta deltagaren, som även gjorts i tidigare studier. Ett eventuellt mindre åldersspann skulle vara intressant och även det kunna bidra till ett mer signifikant svar, som i studien Klein (1984) gjorde på informanter som var 17-24 år. Klein använde sig även av ett annat mätinstrument för att få fram ett signifikant svar nämligen the Social Introversion Scale (Scale 0) of the Minnesota Multiphasic Personality Inventory, och för fortsatta studier vore det aktuellt att använda sig av ett annat mätinstrument för att se om det finns någon skillnad i detta, även om Klein fick ut resultatet att senarefödda barn var mer extroverta än tvärtom som 16

denna studie sökte. Det skulle även vara intressant om det finns skillnader på personligheter och var i syskonskaran man är född på alla fem delar av Big-Five testet och inte bara extroversion/introversion. Det vore också intressant att studera om det finns mer samband mellan ensambarn och äldsta barnen i personlighet och också samband mellan yngsta och mellanbarnen. Genom tidigare forskning låter sambanden nära till dessa genom den rivalitet som råder syskon emellan och den motivation barnen känner att de har till att upprätthålla den position av favorisering från föräldrarna. Syskonskarornas olika personligheter är i sig intressanta att studera och syskonens motivation dem emellan och mot föräldrarna så känner jag mycket väl igen mig. 17

Referenser American Psychology Association. (2017) Personality. Hämtad 2017-01-01, från http://www.apa.org/topics/personality/index.aspx Barni, D., Roccato, M., Vieno, A., & Alfieri, S. (2014). Birth order and conservatism: A multilevel test of Sulloway s Born to rebel thesis. Personality and Individual Differences, 66, 58-63. Beck, E., Burnet, K. L., & Vosper, J. (2006). Birth-order effects on facets of extraversion. Personality and Individual Differences, 40, 953-959. Costa, P. T., & McCrae, R. (2011). The Five-Factor Model, Five-Factor Theory, and Interpersonal Psychology. Handbook of Interpersonal Psychology: Theory, Research, Assessment, and Therapeutic Interventions, 6, 91-103. Dixon, M. M., Leppert, M. F., Pappas, L. M. & Reyes, C. J. (2007). Personality and birth order in large families. Personality and Individual Differences, 44, 119-128. Falbo, T. (2012) Only Children: An Updated Review. The Journal of Individual Psychology, 68(1), 38-49. Friedman, H. S., & Schustack, M. W. (2012). Personality. Pearson, (5e uppl.) Google. (2016) Formulär. Hämtad 2016-12-06, från https://www.google.com/intl/sv/forms/about/ Hertwig R., Davis J. N., & Sulloway, F. J. (2002). Parental Investment: How an Equity Motive Can Produce Inequality. Psychological Association, Inc., 128(5), 728-745. International Personality Item Pool. Swedish Translation of 1955 IPIP Items. Hämtad: 2016-12-01, från http://ipip.ori.org/swedish1955items.htm Jefferson, T. Jr., Herbst, J. H., & McCrae, R. R. (1998). Associations between birth order and personality traits: Evidence from Self-Reports and Observer Ratings. Journal of Reasearch in Personality, 32, 498 509. Jung, C. (1993). Psykologiska typer. Natur och kultur: Stockholm. Klein, S. (1984). Birth order and Introversion-Extraversion. Journal of Reasearch in Personality, 18, 110-113. Kurtz, J. E., & Marini, V. A. (2011) Birth order differences in normal personality traits: 18

perspectives from within and outside the family. Personality and Individual Differences, 51, 910 914. Langemar, Pia. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi- att låta en värld öppna sig. Liber AB: Stockholm. McCrae, R., Costa, P. T., & Dolliver, R. H. (1991). The NEO Personality Inventory: Using the Five-Factor Model in Counseling. Journal of Counseling and Development, 69, 367-372. Michalski, R. L., & Shackelford, T. K. (2002). An attempted replication of the relationships between birth order and personality. Journal of Research in Personality, 36, 182 188. Modry-Mandell, K. L., Gamble, W. C., & Taylor, A. E. (2006). Family Emotional Climate and Sibling Relationship Quality: Influences on Behavioral problems and Adaptation in Preschool-Aged Children. J Child Fam Stud, 16, 61-73. Morizot, J. (2014). Construct validity of adolescents self-reported big five personality traits: Importance of conceptual breadth and initial validation of a short measure. Assessment, 21(5), 580-606. Paulhus, D. L., Trapnell, P. D., & Chen, D. (1999). Birth order effects on personality and achievement within families. American Psychological Society, 10(6), 482-488. Pollet, T. V., Dijkstar, P., Barelds, D. P. H., & Buunk, A. P. (2010). Birth order and the dominance aspect of extraversion: Are firstborns more extraverted, in the sense of being dominant, then laterborns? Journal of Research in Personality, 44, 742-745. Salmon, C. A. (2003). Birth order and relationships: Family, friends, and sexual partners. Human Nature, 14(1), 73 88 Schönbeck, E. (2012). Äldst, yngst eller mittemellan: din placering i syskonskaran och hur den påverkar dig. Bokförlaget Forum: Stockholm. Sjöberg, L. (2009). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration, 2008(7). Vetenskapsrådet, (2016). Forskningsetiska principer inom humanistisk- Samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-01-01, från http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf 19

Bilaga I Enkätundersökning om personlighet Hej, Jag heter Louise Wiederholm och studerar Psykologi III på Linnéuniversitetet. Denna studie ingår i C-uppsats, som är den avslutande delen i kursen. Ämnet som jag studerar är om personligheter. Undersökningen kommer att innefatta en enkät där du får kryssa i svarsalternativ på påståenden. Den tar cirka 5-10 minuter att svara på och sker frivilligt. Du kan även när som helst avsluta deltagandet. Deltagandet sker anonymt och följer de forskningsetiska principer som finns. Vid frågor om deltagandet eller resultatet kontakta mig gärna Louise Wiederholm Tel: XXX Mail: XXX Med vänlig hälsning, Louise Wiederholm 20

Bilaga II Avsnitt 1 av 2 Tänk noga igenom och sedan välj det svarsalternativ som stämmer bäst överens med hur du vanligen upplever att du är. Kryssa i den siffra efter påståendet som tillhör det svarsalternativ som bäst beskriver hur du är. 1. Är den som håller igång på ett party. 2. Trivs med människor omkring mig. 3. Håller mig i bakgrunden. 21

4. Sätter igång konversationer. o 4.Instämmer 5. Har lite att säga. o Instämmer helt och hållet 6. Pratar med en massa olika människor på fester. 7. Älskar att dagdrömma. 22

8. Talar utan att tänka. 9. Är tyst tillsammans med främlingar. 10. Är oftast aktiv och full av energi. 11. Dagdrömmer sällan. 23

12. Tänker över saker innan jag handlar. 13. Tycker illa om att göra mer än en uppgift i taget. 14. Söker äventyret. 15. Föredrar att göra saker ensam. 24

16. Uppskattar lagarbete. 17. Ogillar att stå i centrum för uppmärksamheten. 18. Gillar en lugn och maklig livsstil. 19. Tycker om att dra uppmärksamhet till mig. 25

20. Gillar att vara ensam. Avsnitt 2 av 2 Lite kort information om dig Kön o Kvinna o Man o Annat/vill inte uppge Ålder Skriv nedan hur många äldre respektive yngre syskon du har. Ange vilket kön och ålder de äldre och yngre syskonen har. Undersökningen innefattar endast de syskon som är biologiska helsyskon. Antal äldre: Ålder på äldre syskon: 26

Kön på äldre syskon: Antal yngre: Ålder på yngre syskon: Kön på yngre syskon: Har du en tvillingsyster/bror? Tack för din medverkan! 27