NORDVÄSTSKÅNINGARNAS EGEN BANK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 för Sparbanken Gripen AB (publ.) 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse. 3-6 Fem år i sammandrag. 7-8 Förslag till vinstdisposition. 9 Organisationsschema. 10 Resultat- och Balansräkning.. 11-12 Kassaflödesanalys.. 13 Noter till de finansiella rapporterna 14-51 Revisionsberättelse. 52 Bolagsstyrning. 53-55 Sparbanken Gripens styrelse 56-57
Förvaltningsberättelse Sparbanken Gripen är en fristående bank som driver traditionell bankverksamhet i nordvästa Skåne. Banken har som målsättning att vara den ledande nordvästskånska fullsortimentsbanken för: privatpersoner, små och medelstora företag, lantbruk kommuner Inom dessa marknadsområden tillhandahålls ett komplett sortiment av banktjänster. För att hela tiden ligga i frontlinjen vad gäller utbud av produkter och tjänster har Sparbanken Gripen etablerat en rad samarbeten inom en mängd olika områden. Samarbete sker bland annat med Cerdo Bankpartner, Frispar Bolån, Frispar Företagskredit, Frispar Finans, Catella, HQ Bank och Folksam. Bankens mål är att befästa och förstärka den marknadsposition Sparbanken Gripen har idag. Kunden kommer i kontakt med banken via tre olika kanaler; Kontorsrörelsen, Telefonbanken och Internetbanken. Genom att utnyttja Gripens unika kunskap om regionen och kunderna, kan man fokusera bankens resurser på mötet med kunden. Utvecklingen har en längre tid gått mot att kunderna gör allt färre tradionella kassaärenden på bankkontoren, vilket möjliggör en utökning av tiden för ekonomisk rådgivning och placeringar. För att ytterligare öka kapacitet och flexibilitet har bankens kontor successivt byggts om till rådgivningskontor. Allmänt om verksamheten Verksamheten indelas i två grenar, affärsrörelsen med dess affärsstöd samt administrationen med support-, ekonomi/finansoch kontrollfunktioner. Kontorsrörelsen är uppdelad i sex regioner: Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Tillsammans har regionerna tolv kontor i nordvästra Skåne. Vårt senaste kontor återfinns på Väla Köpcentrum utanför Helsingborg, som är nordvästa Skånes största marknadsplats. Detta gjorde att Sparbanken Gripen blev Sveriges mest tillgängliga li bank med en öppettid på 66 timmar i veckan. Affärsstödet inom rörelsen består av Affärsområde Privat, Affärsområde Företag, Utveckling/Förvaltning samt Marknad. Bankens administrativa funktioner, Chefsjurist, Compliance, Ekonomi/Finans, Säkerhet, Riskhantering, Inköp/Fastighet, Personal, Information/Kommunikation med ansvar för bland annat bankens hemsida är direkt underställda VD. (En grafisk beskrivning av bankens organisation finns på sidan 10.) Bankens huvudsakliga administrativa verksamhet, (bland annat redovisning, kreditförvaltning, krav, datastöd och löneadministration), sköts sedan hösten 2001 av Cerdo Bankpartner AB, ett med Sparbanken Finn och Sparbanken Syd gemensamägt bolag. Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Bankens affärsvolym, det vill säga den sammanlagda summan av bankens inlåning, utlåning, outnyttjade checkkrediter, förmedlade utlåning, placeringar och finansieringar hos bankens externa parter har fortsatt öka och var vid 2009 års utgång 27,1 (24,2) Mdkr, en ökning med 11,8 % (3,4) mot föregående år. Banken har haft en fortsatt volymökning på både in- och utlåningsidan inom samtliga regioner, vilket bidragit till denna volym. Inlåningen från allmänheten inklusive postväxlar har ökat med 55 (336) Mkr. Inlåningen vid årsskiftet uppgick till 6.658 (6.603) Mkr. Utlåningen till allmänheten exklusive reserveringar har ökat med 142 (138) Mkr och uppgick till 7.330 (7.188) Mkr vid årsskiftet. Bankens aktier och andelar i intresseföretag har varit oförändrat under året och uppgick vid årets slut till 179 (179) Mkr. Banken fortsätter att erbjuda förmånlig finansiering utanför den egna balansräkningen till både privat- och företagskunder. Under 2009 förmedlades 1,3 (1,4) Mdkr kronor via FriSpar Bolån i form av bottenkrediter med privatfastighet eller bostadsrätt som säkerhet. 3
FÖRDELNING AFFÄRSVOLYM 2009 2008 Mkr Utlåning egen portfölj 7 070 7 013 Utlåning samarbetspartners 8 245 6 935 Garantier 116 121 Outnyttjad checkkredit 1 336 1 236 Total utlåning: 16 766 15 306 Inlåning egen portfölj 6 795 6 689 Fondvolym 1 641 957 Depå & strukturerade produkter 1 853 1 258 Total placeringsvolym: 10 289 8 904 SUMMA AFFÄRSVOLYM 27 055 24 210 Kapitaltäckningskvoten för banken uppgick vid årsskiftet till 1,33 (1,55). Banken arbetar kontinuerligt med avlyft och förlagslån. I slutet av år 2006 upptogs ett evigt förlagslån på 60 Mkr. Lånet uppfyller kraven för ett primärkapitaltillskott och fick i februari år 2007 Finansinspektionens medgivande för att tas upp som primärkapital enligt gällande regelverk. Den finansiella företagsgruppen utökades vid förra årsskiftet med Frispar Bolån. Under året har både FriSpar Företagskredit och FriSpar Bolån ingått i gruppen. Ur kapitaltäckningssynpunkt konsolideras båda bolagen med hjälp av klyvningsmetoden. Den finansiella företagsgruppens kapitaltäckningskvot uppgår till 1,22 (1,51). Målsättningen för den finansiella företagsgruppen är att långsiktigt överstiga 1,25 i kapitaltäckningskvot att jämföra med lagstadgade 1,00. Målet underskrids tillfälligt per 2009-12-31 på grund av ett tillfälligt förhöjt belopp avseende övergångsregler i Frispar Bolån AB. Sparbanken Gripen uppvisar för år 2009 ett rörelseresultat på 35 Mkr (51). Räntenettot har stärkts med 3 Mkr, 204 (201) Mkr jämfört med samma period föregående år. Ökade volymer i motvikt mot den stora marginalpress på marknaden har bidragit till denna ökning. Provisionsnettot har ökat kraftigt i jämförelse med förra året, 88 Mkr (76) Mkr. Denna ökning hänförs till ökade värdepappersprovisioner på grund av återhämtning på börsen efter finanskrisen 2008. Nettoresultat av finansiella poster och Övriga intäkter uppgår till 2 (19) respektive 9 (18) Mkr. I jämförelseposterna fanns poster av engångskaraktär. Banken sålde av sitt innehav i intresseföretag. Sparbanken Gripens kreditförluster uppgår till 17 (23) Mkr. Minskningen av kreditförluster måste ses som mycket bra i under de oroliga finansiella tiderna vi upplevt under året. De allmänna administrationskostnaderna uppgick till 227 (219) Mkr, varav personalkostnader på 109 (114) Mkr. Ökningen av allmänna adminstrationskostnader hänförs till utvecklingskostnader för anpassning och förbättringar av bankens nya ITsystem. Jämfört med föregående år har av- och nedskrivningar på materiella tillgångar ökat, 10 (9) Mkr. Ökningen hänförs till ökade avskrivningar i takt med ökade förvärv av materiella tillgångar för leasing. Övriga rörelsekostnader har jämfört med föregående år ökat med 4 Mkr och uppgick vid årsskiftet till 19 (15) Mkr. Ägarförhållanden Sparbanken Gripen är sedan 2003 ett stiftelseägt bankaktiebolag. Banken ägs av Sparbanksstiftelsen Gripen, som har sitt säte i Ängelholm 4
Förhållanden som inte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning Inlåningen har varit positiv och utlåningen har varit balanserad under året. Banken har arbetet med uppföljning och framsynthet vilket har resulterat i en god likviditet under året. I slutet av maj beviljade Riksgälden Sparbanken Gripens deltagande i statliga garantiprogrammet. För att säkerställa en fortsatt god likviditet till konkurrenskraftiga villkor har banken genom det statliga garantiprogrammet gjort långsiktig upplåning av likviditet. Under året som gått har banken placerat överskottslikviditet i svenska banker. Sparbanken Gripen har som målsättning att alltid ha en god framförhållning i sin likviditetsplanering samt att alltid ha täckning för oväntade fluktuationer i form av outnyttjade bindande kreditlöften. Vid årsskiftet uppgick dessa outnyttjade bindande kreditlöften till totalt 400 Mkr (460). Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Finanskrisens verkningar år 2009 blev inte så illa som många experter och media förutspådde. Redan för ett år sedan trodde vi att Sverige skulle ha bättre förutsättningar att klara krisen än andra länder. Vår tro grundade sig bland annat på att de svenska storbankerna har ett lägre risktagande än andra länders storbanker. Dessutom har de flesta andra länders regeringar tillfört stora summor till de finansiella systemen, vilket mildrat effekten av finanskrisen och ökat optimismen inom näringslivet. Regionalt kan vi se att Öresundsregionen haft en starkare tillväxt än övriga Sverige, vilket är mycket positivt för näringslivet här i Skåne. 2009 blev året då Sparbanken Gripen fattade beslut om att tillsammans med Sparbanken Finn skapa en ny bank, som skall bli den ledande banken i Öresundsregionen. I september lade styrelserna i de båda bankerna fram ett förslag om att tillsammans bilda en ny bank. Huvudmännen godkände förslaget på stämmor i de respektive bankerna och därefter inleddes ett arbetet med att sammanföra de båda bankerna. Ägare i den nya banken blir Sparbanksstiftelsen Gripen och Sparbanksstiftelsen Finn. Säte och huvudkontor kommer att placeras i Malmö. Nya banken beräknas vara fullt verksam den 1 januari 2011. I januari 2010 lade även Sparbanken Syds styrelse fram ett förslag till sina huvudmän om att ansluta sig till sammanslagningen. Beslut av huvudmännen kommer att fattas på stämma under våren 2010. Andra händelser under 2009: - Verksamheten på Örebrogatan i Helsingborg flyttades till Drottninggatan och Väla. - Västra Karups privat- och företagsrådgivare flyttade till kontoren i Båstad och Förslöv för att samla rådgivarkompetensen. Kassa- och kundtjänst finns kvar som tidigare. - Banken har knutit till sig fyra nya fondförvaltare - Lannebo Fonder, Enter Fonder, Skagen Fonder och SEB Fonder. - Banken deltog i Leva 2009 en bo-, fritids- och näringslivsmässa i Örkelljunga. Sparbanken Gripen anordnade en näringslivslunch där Barbro Wickman Parak, vice riksbankschef, samt Erik Paulsson, entreprenör från Båstad var föredragshållare. - Banken genomförde en marknadsundersökning i maj. Resultatet från den visar att nästan 40 % av andra bankers kunder har Sparbanken Gripen som förstahandsval om de skulle byta bank. 5
Finansiella instrument och riskhantering Sparbanken Gripen AB använder sig av säkring enligt IAS 39 för att skydda tillgångar och skulder i balansräkningen mot framtida ogynnsamma värdeförändringar. Till bankens säkrade poster hör fastförräntad utlåning till allmänheten, emitterade obligationer samt förlagslån. Som säkringsinstrument används basis- och ränteswappar. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, såsom kreditrisker, marknadsrisker, likviditets- och kapitalförsörjningsrisker, samt operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens risker beskrivs mer ingående i not 3. Bankens förväntningar avseende den framtida utvecklingen Framtida fokus för banken kommer naturligtvis ligga på bildandet av den nya banken. Den nya banken kommer att ha en affärsvolym på närmare 84 Mdkr, 600 medarbetare (inklusive Cerdo Bankpartner), 33 kontor på 24 orter, 200.000 privatkunder och 16.000 företagskunder. Detta kommer att ge den nya banken en stark ställning i Öresundsregionen redan från början. Samgåendet kommer ge den nya banken finansiella muskler att fortsätta erbjuda växa med företagskunderna och att kunna alla våra kunder konkurrenskraftigt utbud. Den nya banken ska bli den naturliga ekonomiska mötesplatsen och en synlig aktör som driver frågor som rör utvecklingen i Öresundsregionen. Det ska bli en bank som är stark nog att både våga tänka nytt och vara trogen sina värderingar - långsiktiga relationer, lokalt engagemang, affärsmässighet och professionellt bemötande. Den finansiella sektorn genomgår ständiga regelverksförändringar i takt med den alltmer globaliserade ekonomin. Lägger man till kundernas ändrade beteenden, krav på kundservice 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, samt den snabba utvecklingen, inser man att det fordras en större bank för att hålla administrationen på en rimlig nivå. De årliga kostnadsminskningarna när bankerna slås samman beräknas bli cirka 60 Mkr. Kostnaderna av engångskaraktär, för att skapa den nya banken, beräknas vara intjänade på ett och ett halvt år. Att kostnaderna inte blir högre beror till stor del på den omfattande kundstocken, det mångåriga samarbetet som gjort att bankerna redan har ett liknande arbetssätt, gemensamt bankdatasystem och de många identiska produkter och tjänster. 6
Fem år i sammandrag * * ** Nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 27 055 24 210 23 403 20 127 17 429 förändring under året, % 11,8 3,4 16,3 15,5 18,5 Summan av bankens inlåning, utlåning, outnyttjade krediter, samt förmedlade utlåning, placeringar och finansieringar hos bankens externa parter. Kapital Soliditet *** *** *** *** 5,8 5,4 5,0 6,3 8,0 Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot (Banken) Kapitalbas/Kapitalkrav 1,3 1,6 1,6 1,6 1,8 Primärkapitalrelation (Banken) Primärkapital/Kapitalkrav 1,0 1,1 1,0 1,1 1,2 * * ** Resultat 2009 2008 2007 2006 2005 Placeringsmarginal Räntenetto [1] i % av Medelomslutning (MO)**** 2,4 2,3 2,3 2,4 2,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig 1,2 1,3 1,4 1,3 1,5 affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,1 0,2-0,4 0,3 0,3 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 5,3 8,3-13,7 7,3 6,6 0,83 0,77 1,27 0,80 0,80 0,89 0,84 1,29 0,80 0,83 53 50 51 51 51 0,7 0,7 0,5 0,5 0,9 0,2 0,3 0,1 0,0 0,2 Övriga uppgifter Medelantal anställda 154 165 157 143 145 Antal kontor 12 13 12 11 11 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 *** Skattesatsen = 28 % **** MO = Genomsnittlig balansomslutning för året 7
Kkr * * ** Resultat- och balansräkning 2009 2008 2007 2006 2005 Resultaträkning Räntenetto 1 203 882 200 542 186 562 161 676 158 335 Provisioner, netto 87 620 75 801 79 333 79 480 71 848 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 265 19 164 18 234 2 434 8 911 Övriga intäkter 13 554 22 418 18 368 5 163 4 456 Summa intäkter 307 321 317 925 302 499 248 752 243 551 Allmänna administrationskostnader -227 049-219 448-354 196-180 227-175 367 Övriga kostnader 2-29 075-24 058-28 554-19 129-18 778 Kreditförluster -16 691-23 015-8 025-350 -9 089 Summa kostnader -272 815-266 520-390 774-199 707-203 234 Rörelseresultat 34 506 51 405-88 276 49 046 40 317 Bokslutsdispositioner 0 0 35 175-12 020-9 803 Skatter -8 373-6 467 19 069-10 550-8 446 Årets resultat 26 133 44 938-34 031 26 475 22 068 Balansräkning Kassa 83 855 94 466 72 237 64 856 71 423 Utlåning till kreditinstitut 752 955 991 630 609 189 294 418 213 610 Utlåning till allmänheten 7 329 651 7 187 698 7 049 811 7 079 071 5 227 974 Räntebärande värdepapper 0 0 297 754 0 15 469 Aktier och andelar 178 986 178 986 60 050 179 658 148 844 Immateriella tillgångar 10 724 0 0 0 975 Materiella tillgångar 73 402 76 129 70 961 67 802 56 534 Övriga tillgångar 71 544 156 965 284 590 183 494 77 537 Summa tillgångar 8 501 118 8 685 875 8 444 592 7 869 299 5 812 365 Skulder till kreditinstitut 282 639 414 259 270 894 356 132 152 350 In- och upplåning från allmänheten 6 657 952 6 602 892 6 267 084 5 063 568 4 551 585 Emitterade värdepapper 783 762 656 689 898 398 1 389 104 179 924 Övriga skulder 74 128 131 456 131 530 102 320 69 492 Efterställda skulder 210 180 413 178 448 798 448 718 389 367 Avsättningar 482 1 560 2 035 0 0 Summa skulder och avsättningar 8 009 144 8 220 034 8 018 739 7 359 842 5 342 718 Obeskattade reserver 0 0 0 35 175 23 155 Eget kapital 491 974 465 841 425 853 474 282 446 492 Summa skulder, avsättningar och eget 8 501 118 8 685 875 8 444 592 7 869 299 5 812 365 kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 1 Inkl leasingbrutto 2 inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 8
Förslag till vinstdisposition för Sparbanken Gripen AB Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr 26 132 731 Till årsstämmans förfogande står: - balanserad vinst 91 628 612 - årets resultat 26 132 731 Summa 117 761 344 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas 4 977 500 - i ny räkning balanseras 112 783 844 Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,33 (1,55). Gruppens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,22 (1,51). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 680 Mkr (762) och slutligt minimikapitalkrav till 513 Mkr (492). Specifikation av posterna framgår av not 37 om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 9
O RG A N I S AT I O N Styrelsen Internrevision VD Mats Nilsson Säkerhet Claés Lahéus Juridik/Compliance Gustaf Hintze Stf. VD/Kreditchef Bengt Johansson Riskcontroller Britt Andersson Ekonomi/FInans Anders Enberg Info/Kommunikation Katarina Jönsson Inköp/Fastighet Claés Lahéus Reg Båstad Niclas Rimsby Reg Helsingborg Johanna Rubendahl Reg Höganäs Per Broman Rörelsechef Göran Tarring Affärsstöd/Utveckl. Göran Tarring Företag/Lantbruk Göran Sjöberg Privat Mattias Karlsson Utveckling/ Förvaltnng Anci Hansson Personal Bo-Gustaf Snygg Reg Åstorp Lennart Sandgren Reg Ängelholm Jan-Erik Hansson Reg Örkelljunga Olle Nilsson Välabutiken Anna Larsson Telefonbanken Birgitta Strömberg Marknad Kaj Larsson S PA R BA N K E N G R I P E N S L E D N I N G S G RU P P Mats Nilsson, Göran Tarring, Johanna Rubendahl, Bengt Johansson, Anders Enberg och Bo-Gustaf Snygg. 10
Resultaträkning 1 januari - 31 december Kkr Not 2009 2008 Ränteintäkter 295 771 587 071 Leasingintäkter 4 141 2 348 Räntekostnader -96 030-388 877 Räntenetto 4 203 882 200 542 Erhållna utdelningar 5 4 189 4 332 Provisionsintäkter 6 99 626 89 170 Provisionskostnader 7-12 006-13 369 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 2 265 19 164 Övriga rörelseintäkter 9 9 364 18 086 Summa rörelseintäkter 307 321 317 925 Allmänna administrationskostnader 10-227 049-219 448 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 18, 19-10 340-8 627 Övriga rörelsekostnader 11-18 735-15 430 Summa kostnader före kreditförluster -256 124-243 505 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat 51 197 74 420 12-16 691-23 015 34 506 51 405 13-8 373-6 467 26 133 44 938 11
Balansräkning Per den 31 december Kkr Not 2009 2008 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 83 855 94 466 Utlåning till kreditinstitut 14 752 955 991 630 Utlåning till allmänheten 15 7 308 132 7 164 922 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 21 520 22 776 Aktier och andelar 16 16 16 Aktier och andelar i intresseföretag 17 178 970 178 970 Derivat 3 8 884 67 479 Immateriella anläggningstillgångar 18 10 724 0 Materiella tillgångar - Inventarier 19 9 614 12 559 - Leasinginventarier 12 092 8 161 - Ombyggnad hyrda lokaler 16 281 18 498 - Byggnader och mark 35 415 36 912 Övriga tillgångar 20 24 035 44 696 Uppskjuten skattefordran 13 3 462 11 848 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 35 164 32 942 Summa tillgångar 8 501 118 8 685 875 2009 2008 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar 22 282 639 414 259 23 6 657 952 6 602 892 24 783 762 656 689 3 23 942 25 094 25 32 204 56 162 26 17 983 50 199 27 482 1 560 28 210 180 413 178 8 009 144 8 220 034 Eget kapital Aktiekapital (27.500 st aktier och kvotvärde 10.000 kr) Reservfond Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier - Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden 29 491 974 465 841 275 000 275 000 99 213 99 213 91 629 46 691 26 133 44 938 491 974 465 841 8 501 118 8 685 875 30 1 169 1 163 31 238 252 234 820 318 714 32 1 632 726 1 357 202 Övriga noter Uppgifter om banken 1 Redovisningsprinciper 2 Finansiella risker 3 Närstående 33 Intäkternas geografiska fördelning 34 Finansiella tillgångar och skulder 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar 36 Kapitaltäckning 37 12
Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december Kkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av immateriella anläggningstillgångar (-) Förändring av materiella tillgångar (+/-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Summa enligt balansräkningen Likvida medel vid årets slut 2009-12-31 2008-12-31 34 506 51 405 175 1 457 2 220 4 427 10 340 8 627 2 128 13 950 88-475 -8 584-6 467 40 874 72 924-145 338-112 689 0 297 754 55 060 335 807-131 619 209 816 27 024 205 715-56 522-74 594-210 522 934 733 13 8 524 0-127 460-10 724 0-8 779-13 795-19 491-132 731-19 275-333 904 0-4 950-19 275-338 854-249 287 463 148 1 086 097 622 949 836 810 1 086 097 836 810 1 086 097 836 810 1 086 097 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Kommentar till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året, samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning till allmänheten och kreditinstitut och som inte är hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 319 Mkr (602), samt ränteutbetalningar inklusive kapitaliserade räntor med 149 Mkr (383). Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar. Finansieringsverksamheten Under året har certifikat och en obligation emitterats under det statliga garantiprogrammet, samt så har några obilgationer med längre löptid förfallit. Detaljerade förändringar under räkenskapsåret framgår av noterna 24 och 28. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos andra kreditinstitut. 13
1 Uppgifter om sparbanken Sparbanken Gripen AB (publ.) har sitt säte i Ängelholm. Organisationsnummer 516406-0088 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 03/03/10. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 21/04/10. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Siffror i denna årsredovisning har avrundats, medan beräkningar har genomförts utan avrundning. Detta medför att vissa tabeller till synes inte summerar korrekt. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36. (e) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 3 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. 14
Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Vissa jämförelsetal har omklassificerats för att överrensstämma med presentationen i innevarande års finansiella rapporter. (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. (h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. I denna post redovisas även koncernbidrag som är att jämnställa med utdelning. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 15