En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste

En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till Budget 2014 Plan 2015-2016 1

Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 2 Förord 3 Vision 2025 4 Viljeinriktningar, mål och uppdrag 5 Mittenbudget 6 God ekonomisk hushållning 7 Budgetmodell 8 Tillämpning av budgetmodell 9 Mittenbudgetens satsningar och effektiviseringskrav 10 Ekonomisk redovisning Bilaga 1: Volymutveckling 2

1 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. (Bild: vision till verksamhetsplan (budget markerad), se ex. Budget 2013) 3

2 Förord Lerum är en attraktiv och välmående kommun. Dock befinner sig kommunen i en oroande ekonomisk situation. Kärnverksamheterna har svårt att hålla sig inom budgetramarna och låneskulden ökar. För att klara de ekonomiska utmaningar vi står inför nu, och i framtiden, krävs en politisk styrning som gör tydliga och rätt prioriteringar. Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraternas budget fokuserar på skolan, omsorgen och bostadsbyggandet. I ett trängt ekonomiskt läge tycker vi att kärnverksamheterna ska prioriteras så att dagens och framtidens invånare i Lerums kommun kan erbjudas service och levnadsvillkor av hög kvalitet. Därför ska rationaliserings- och besparingskrav i första hand ställas på de delar av verksamheten som gäller annat än kommunens kärnverksamheter. Lerums kommun ska som en modern organisation kontinuerligt arbeta med att effektivisera sin verksamhet genom att löpande reflektera och utvärdera hur uppdrag kan utföras bättre, utveckla arbetsmetoder, använda ny teknik och involvera personal. Skatteintäkter ska användas på ett optimalt och ansvarsfullt sätt. Ekonomiska besparingar, som följer av effektiviseringar, i skolan och i omsorgen, ska under kommande år återinvesteras i verksamheterna. För att klara det behöver organisationen ses över; både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. I denna budget uppmärksammar vi att inköps- och upphandlingsområdet har förbättringspotential. Kommunens upphandlingar ska uppmuntra till fler anbud än idag, inte minst från mindre leverantörer, och därmed ökad konkurrens. Budgeten tar sikte på att skapa förutsättningar för Lerums kommun att växa och utvecklas till en ännu mer attraktiv och modern kommun, med bra och effektiva kärnverksamheter av hög kvalitet. Lerum i augusti 2013 Folkpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna 4

3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision 2025. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 5

4 Viljeinriktningar, mål och uppdrag Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. Dessa ligger till grund för upprättande av budgeten. Vilja och Mål innehåller en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Dessa ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och Mål. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord, hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden, dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag på sidan 8-9. 4.1 Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar samt värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld, därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället, Minska skadegörelse och nedskräpning Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt Minska buller och vibrationer från väg och järnväg Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen Socialt: Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid 6

Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar Minska ohälsa bland ungdomar Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Minska antalet missbrukare Kulturellt: Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 4.2 Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användande av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för minskad resursåtgång samt för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen 4.3 Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna vilket 7

påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen och vem som ska utföra den Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT Övriga mål Utöver målen från Vilja och Mål 2011-2014, finns ett antal mål specifika för olika verksamhetsområden. Skola Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2 Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet/år En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Omsorg 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka Stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Bostadsplanering Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden 8

Miljö Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling det vill säga kombinationen miljö och affärer Näringsliv Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda Tidigare uppdrag ej genomförda Volontärstöd inom matematik för elever, som sker i skolans lokaler Utreda möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter Teknikutveckling Lärande - "En till en" - datorer utvidgning till att även omfatta skolor utöver Gråbo skolor Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en snabbare hantering, därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidrag 9

5 Mittenbudgeten - prioriterar skola, omsorg och bostadsbyggande Skola och förskola Lerums kommun har idag en bra skola och förskola, men vi kan bättre. Alla ska klara uppsatta mål och lämna skolan med betyg i alla ämnen. Skolan måste också bli bättre på att tillmötesgå de elever som behöver extra utmaningar. Alla elever i skolan ska erbjudas en möjlighet att lyckas och att få använda sig av sin fulla potential. Alltför många barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa, något vi måste ta på största allvar. Lerum ska kännetecknas av att vara en framgångrik skolkommun för alla elever samt för den personal som arbetar där. Vi vill: Förstärka arbetet kring elever i behov av särskilt stöd Att antalet barn i förskolegrupperna ska minska Göra en översyn av hur elevhälsan ska stärkas långsiktigt genom samarbete över verksamhetsområdena Att "En till en"-datorer-utvidgningen fortsätter enligt plan för alla Lerums skolor, och utvecklingsområden prioriteras i enlighet med slutrapport från Beredningen för Skola och Utbildning. Omsorg Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet håller hög kvalitet. Undersökningar visar att de som får stöd från äldreomsorgen i kommunen är mycket nöjda. De senaste åren har dock kommunen haft en brist på platser i särskilt boende samt oroande kostnadsökningar för hemtjänsten. I Lerums Kommun ökar, precis som i övriga Sverige, andelen äldre under de närmaste åren. Vår äldreomsorg står inför omfattande utmaningar. Hemtjänsten har ett viktigt arbete framför sig med att vidarutveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi behöver öka vårt samarbete med externa verksamheter, organisationer och individer för att möta de stora behov vi står inför. Det behövs en kraftansamling kring byggandet av bostäder som är särskilt anpassade efter äldre människors behov, bland annat olika former av trygga boenden. Kommunen behöver även bli bättre på att använda sig av modern teknik inom hela omsorgen. Teknik som gör livet enklare för kommunens omsorgstagare och teknik som underlättar för personalens planering och arbete. Vi vill: Öka användandet av ny teknik i omsorgen Vidareutveckla hemtjänsten till en långsiktigt hållbar verksamhet i samarbete med omsorgstagare, deras anhöriga och personal 10

Bostadsbyggande Lerums kommun ska vara en kommun där man kan bo under alla livets skeden samt en kommun som välkomnar nya invånare. Det kan inte erbjudas i tillräcklig utsträckning idag. Alltför många äldre hänvisas till stöd och service från hemtjänsten, eftersom deras bostäder inte är rätt anpassade efter deras behov. Vi vill även att unga ska kunna välja att flytta hemifrån och bo kvar i kommunen. Människor i medelåldern ska inte behöva söka sig till andra kommuner för att hitta passande boende. Vi vill skapa en bostadsmarknad som tillgodoser olika behov. Här behövs politisk styrning och tydlighet med vilken typ av bostäder vi vill se i olika delar av kommunen. Detta förutsätter att kommunen underlättar för företag som vill bygga bostäder. Lokala mindre företag såväl som större företag samt investerare välkomnas att delta i kommunens bostadsbyggande. Vi vill: Kontinuerligt föra en öppen dialog med invånare, organisationer och företag i kommunen Hitta lösningar för de behov som inte blir tillgodosedda med dagens bostadsplan Bygga trygga boenden för äldre i alla kommundelar Utveckling av den politiska organisationen I likhet med jämförbara kommuner med en förändrad politisk organisation ska även den politiska arenan förbättras och utvecklas för ökat demokratisk ansvarstagande och bättre beslutsprocesser. Lerums kommun behöver en förändrad styrning och ledning för att driva och genomföra hållbara beslut. I en ökad föränderlig omvärld är det nödvändigt att formulera strategier för att möta konjunktursvängningar, klimatförändringar och förändrade prognoser. I en ansträngd ekonomi är det nödvändigt med systematisk uppföljning och analys av kommunens verksamheter. Dessa ska kontinuerligt redovisas och värderas så att tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. För att bättre ta tillvara kommunens intressen och uttrycka en gemensam identitet behöver vi öka dialogen mellan förvaltning och politiker samt med föreningsliv och intressegrupper. Inför kommande mandatperiod ska en översyn av nuvarande politiska organisation och det politiska förtroendeuppdragets innehåll genomföras. Samarbetsformer mellan kommunstyrelse, beredningar och myndighetsnämnder måste utformas så att politiken fungerar på ett effektivt sätt. 11

6 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges en definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. 6.1 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.2 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 12

6.3 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer samt hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Under 2012 uppgick soliditeten till 46 procent. Budgeterad soliditet för 2013 är 41 procent men kostnadsökningar inom omsorgsverksamheten och högre pensionsskuld på grund av förändrade förutsättningar för beräkningarna har påverkat resultatet och således även soliditeten till en lägre nivå än budgeterat. Parallellt med detta har kommunen svårt att nå upp till målet om enprocentig befolkningsökning över en tioårsperiod. Det svaga resultatet 2012 innebär att kommunen ökat den externa belåningen. Enligt föreslagen budget för 2014 uppgår soliditeten till 41 procent. Då kostnadsökningarna i verksamheten är fortsatt höga och behoven av investeringar likaså är effekten att kommunen inte längre uppfyller soliditetsmålet. Trenden fortsätter även under planåren och då beräknas soliditeten uppgå till ca 37 procent. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2012 till ca 21 000 kronor. Men enligt budget och plan för 2013-2015 kommer den externa upplåningen att öka de närmaste åren. Dock kommer kommunen att klara målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare under 2014. För planåren beräknas kommunen inte uppnå målet. 50000 0 Långfristiga skulder per inv, Sveriges kommuner, koncern jmf med 25 % av kommunerna med lägst långfristiga skulder per inv 2003200420052006200720082009201020112012013201420152016 Tak Budgetförslaget ska vara i linje med beslutad modell för god ekonomisk hushållning, att tillhöra de 25 procent finansiellt starkaste kommunerna. Men eftersom konjunkturen fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och tillväxttakten är låg innebär det endast en svag ökning av skatter och statsbidrag. Då kommunen har volymökningar i verksamheten och stora investeringsbehov uppnår inte kommunen det finansiella nyckeltalet soliditet för budgetåret 2014. Mittenbudgeten föreslår ett riktat effektiviseringskrav på 23,5 mnkr. Effektiviseringarna ska göras genom mer kostnadseffektiva upphandlingar, minskade kostnader för externa konsulttjänster samt samordning av förvaltningsfunktioner och administrativt ledarskap på central nivå. I effektiviseringskraven ingår även den politiska organisationen. Inför 2015 och 2016 förslår vi fortsatta riktade effektiviseringar. 13

Förslaget innebär ett resultat på 15,9 mnkr 2014 och 4,3 mnkr respektive 46,0 mnkr för 2015 och 2016. Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2014-2016 uppgår till 675 mnkr och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 375 mnkr. Av den totala låneskulden är ca 200 mnkr kopplade till investeringsprojektet Gryaab-tunneln inom den affärsfinansierade vattenverksamheten. År 2013 2014 2015 2016 Nettoinvestering 297,1 250,0 225,0 200,0 Nyupplåning 200,0 150,0 125,0 100,0 14

7 Budgetmodell Kommunen använder sedan tre år en budgetmodell för resursfördelning. Arbetet med att ta fram förslag till budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten och att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. Skatter Pengar in Statsbidrag Kommunens styrdokument och omvärldsanalys Volym, pris, lön, Prioriteringar, satsningar och och fördelning Kommun och förvaltningsövergripande IS SB SO LÄR I modellen ovan, omfattar kommun och förvaltningsövergripande kostnader för: Löneökningar Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: Produktionsvolym Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) 15

Löneutveckling Lagkrav och avtal De tillgängliga resurser som återstår när kommungemensamma kostnader är täckta samt fördelning till sektorer är gjord, gör det möjligt att genomföra satsningar enligt fastställda prioriteringar. Vad som därefter återstår av de tillgängliga resurserna är årets resultat, vilket analyseras i enlighet med god ekonomisk hushållning. 16

8 Tillämpning av budgetmodellen 8.1 Tillgängliga resurser Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling 2012 2013 2014 2015 2016 Antal personer 39 070 39 259 39 660 40 157 40 587 Procentuell utveckling 0,7 % 0,5 % 1,0 % 1,3 % 1,1 % Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål om att befolkningen i snitt ska öka med en procent över en tioårsperiod. Under 2014 förutspås befolkningstillväxten bli 1,0 procent medans en högre tillväxt väntas ske under 2015 och 2016. Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo prioriteras. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, både inom privat och offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell utveckling 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 13:17 Efter ett starkt första halvår försvagades tillväxten i Sverige under hösten 2012. BNP-tillväxten landade på 0,8 procent för helåret, vilket kan jämföras med drygt 4 procent år 2011. För 2013 förväntas BNP öka något, till 1,4 procent. Under resten av planperioden stabiliseras BNP på en nivå på dryga 3 procent då det från och med 2015 antas bli bättre fart i svensk ekonomi. 17

Öppen arbetslöshet Procentuell nivå 2012 2013 2014 2015 2016 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 13:17 Arbetslösheten i Sverige steg under 2012 och beräknas öka ytterligare under 2013. Den öppna arbetslösheten förväntas öka något fram till 2014, för att därefter minska något i takt med den ekonomiska återhämtningen. Bedömningen att arbetslösheten ska ligga kring 7 procent för planåren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras, att såväl konsumtionen som investeringarna ökar. Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år. 2012 2013 2014 2015 2016 Skatter 1 603,4 1 682,3 1732,2 1801,5 1886,2 Statsbidrag 201,7 190,8 179,8 179,3 180,5 Summa 1 805,1 1 873,1 1 912,0 1 980,8 2 066,6 Ökning, % 1,9% 3,6% 2,0% 3,5% 4,2% Sveriges kommuner och landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden 2014-2016. Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Förra året växte skatteunderlaget med knappt 2 procent. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den svaga utvecklingen i omvärlden. Trots den något gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 än 2013 växer skatteunderlaget mer i år. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande 2014. Under planåren, när arbetslösheten minskar ytterligare i takt med den ekonomiska återhämtningen växer skatteunderlaget med ca 4 procent. Dock är det långt ifrån lika hög tillväxt som åren före lågkonjunkturen. Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. 8.2 Justeringar utifrån föregående års budgetram Följande områden föranleder en justering av budgetram; 18

Produktionsvolymer Förskola och skola Befolkningsprognosen för barn och unga är positiv. Prognosen visar en ökning av antalet barn och unga totalt sett men vissa variationer i åldersgrupperna finns. Den kraftigaste ökningen sker i grundskoleåldrarna medan antalet ungdomar i gymnasieåldern fortsätter att minska under perioden. Antalet barn i åldern 1-5 år förväntas öka marginellt fram till och med 2016. Prognoserna visar ett ökat antal 1-2 åringar och ett minskat antal 3-5-åringar. Vad gäller barn i åldern 6-11 år visar prognosen på en ökning under hela planperioden. Även barn och ungdomar i åldersgruppen 12-15 år förväntas öka under perioden. Den största förändringen sker inom grundskolan, där antalet elever prognostiseras öka med 408 elever mellan åren 2013 och 2016. Gruppen ungdomar 16-18 år förväntas däremot att fortsatt minska fram till och med år 2016. Antalet ungdomar i gymnasieåldern bedöms minska från år 2013 fram till år 2016 med totalt 124 elever. Kostnaderna för volymförändringen inom förskola och skola beräknas under 2014 öka med 1,8 mnkr respektive 17,7 mnkr medan volymminskningen inom gymnasieverksamhet väntas innebära en kostnadsminskning motsvarande 3,6 mnkr. Sektor lärandes ram föreslås justeras för volymförändringar i barn- och elevantal på totalt 15,9 mnkr i budget 2014. Motsvarande justering föreslås för planperioden. Äldreomsorg Antalet äldre, vad gäller alla ålderskategorier, förväntas öka under budget- och planperioden (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant, vilket i allt större utsträckning kommer att påverka kostnadsutvecklingen under lång tid framöver. Det är främst personer över 85 år som behöver stöd i hemmet genom hemtjänst. Från 2011 till 2012 ökade antalet vårdtagare över 85 år med XXX och behovet av hemtjänst förväntas fortsätta öka under budget- och planperioden. Under 2014 tillkommer 32 nya äldreboendeplatser men trots det finns ett underskott av platser, varför insatser i ordinärt boende också kommer att öka. Från 2013 till 2014 förväntas antalet timmar inom hemtjänsten öka med XXX. Förväntad kostnadsökning uppskattas till 8,6 mnkr varför Stöd och omsorgs ram föreslås justeras med XXX för 2014. Vad gäller planperioden kommer det att vara fortsatta men inte lika stora volymökningar inom hemtjänsten. Motsvarande justering föreslås för planperioden. Övriga volymförändringar Kommunen har genom finansiering från Sveriges kommuner och landsting sedan juni 2012 en jämställdhetscontroller anställd för att aktivt arbeta med kommunens jämställdhetsarbete. Det är viktigt att aktivt fortsätta utveckla kommunens jämställdhetsarbete. Det fortsatta arbetet ska finansieras inom förvaltningsledningens budgetram. Sektor infrasupport föreslås få utökad budget för val till kommun-, län och riksdagsval samt till europaparlamentet. Uppskattad kostnad uppgår till 2 mnkr. 19

Under budget- och planperioden beräknas kommunen ha fortsatt höga investeringsvolymer för främst skolor, förskolor samt infrastrukturella anläggningar. Detta innebär att kapitalkostnaderna inom Sektor samhällsbyggnad ökar varför sektorns ram föreslås justeras med 5,8 mnkr. För planperioden föreslås motsvarande justering för Sektor samhällsbyggnad. Infrastrukturinvesteringar under 2013 kommer att innebära ökade driftkostnader på totalt 0,5 mnkr under 2014. Sektor samhällsbyggnads ram föreslås justeras med motsvarande. Sektor samhällsbyggnad (VA-kollektivet) föreslås få justerad ram med 0,8 mnkr för VA-utbyggnad i Öxeryd, enligt tidigare fattat beslut i Kommunstyrelsen. Skattekollektivet ska täcka 20 procent av investeringens kapitalkostnader. De senaste åren har den genomsnittliga vistelsetiden per barn inom barnomsorgen ständigt ökat. Sektor lärande föreslås bli kompenserade med motsvarande 1,2 mnkr för både 2014 och 2015. Kommunen har brist på platser på särskilt boende varför flera äldreboenden byggs och kommer att vara klara under budget och planperioden. I februari 2014 kommer Nya lundbygården med 32 platser vara klart, beräknad kostnad för drift, inklusive personalkostnader uppgår till 19,1 mnkr. Sektor stöd och omsorg föreslås ramkompenseras med motsvarande. Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Konsumentprisindex förväntas utvecklas enligt följande: KPI 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell utveckling 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 13:17 Merparten av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen i konsumentprisindex. Konsumentprisutvecklingen föranleder inte en justering av budgetram. Lerums kommun följer den av SKL rekommenderade internräntan för budgetperioden. För 2014 rekommenderar SKL en internränta på 2,5 procentenheter vilket är 0,4 procent lägre än 2013 då motsvarande siffra är 2,9 procent. Sektorsramarna föreslås justeras med motsvarande belopp. Totalt uppgår justeringen till -5,1 mnkr. Flera investeringar inom måltidsorganisationen (kök) innebär ökade kostnader om 2,0 mnkr. Sektor lärande samt Sektor stöd och omsorg föreslås kompenseras med motsvarande belopp. Den totala underhållsskulden är beräknad till 118 mnkr, varav 40 mnkr klassas som en reinvestering. För att minska underhållsskulden skulle ett årligt tillskott till hyresekonomin på 8 mnkr/år behöva avsättas för driftekonomin och 5 mnkr/år i 20

reinvestering. För 2014 föreslås underhållsskulden minskas med ytterligare 4 mnkr, vilket totalt är 8 mnkr då 4 mnkr avsattes 2013. Löneutveckling Merparten av avtalsområdena omförhandlas under 2013 och nya avtal förväntas tecknas 2013 varför kostnadsbilden för 2014 är osäker. Sedan några år tillbaka reserveras medel för löneökningar centralt. Avsatta resurser för löneökningar 2014 uppgår till 24,1 mnkr samt 25,2 mnkr och 26,1 mnkr för planperioden 2015-2016. När avtalet är klart fördelas de reserverade medlen ut till respektive sektor enligt det faktiska löneutfallet. Lagkrav och avtal Inga kända förändringar i rådande lagstiftning leder till ramjusteringar under budgeteller planperioden. Under 2012 tillfördes Sektor infrasupport 2,8 mnkr för upphandling av löneadministration, detta föreslås tas från ram 2014. Prioriterade satsningar 2014 På grund av ledig elevkapacitet har Sektor lärande tidigare ramkompenseras i avvaktan på att elevantalet motsvarar kapaciteten. För budgetåret 2014 prognostiseras elevantalet öka, detta motsvarar 1,5 mnkr som föreslås tas från ram. Ökning av lokalhyror inom förskola och skola (1,6 mnkr): De nybyggda lokalerna innebär en hyreshöjning, för vilken Sektor lärande föreslås ges ersättning för. Kompensation till fristående förskolor och skolor utifrån principen om lika villkor. Förslag att Sektor lärande kompenseras med 2,3 mnkr för den del av 2014 års ramkompensationer som utbetalas till friskolorna. Utökat bidrag till Nääs stiftelsen med 150 tkr. 21

9 Mittenbudgetens satsningar Mittenbudgeten har fokus på skola, omsorg och bostadsbyggande. Vi satsar även på kultur och föreningsliv, för att utveckla kommunen till en mer attraktiv och modern kommun samt främja folkhälsa och civilsamhällets engagemang. Här ingår även ett ökat stöd till anhöriga som vårdar närstående. Vi vill: Öka föreningsstödet med 100 000 kr Öka stödet till studieförbunden med 100 000 kr Öka anhörigstödet med 100 000 kr 9.1 Effektiviseringskrav / Verksamhetsförändringar 2014 Kostnaderna för inköp och upphandlingar ska minska 10 miljoner Förbättrad och mer konkurrensutsatt upphandling Kostnaderna för konsulttjänster ska minska 3 miljoner Användning av konsulttjänster ska minska Verksamhet och organisationskostnader ska minska 10 miljoner Samordning av förvaltningsfunktioner, administrativt ledarskap på central nivå Den politiska organisationens kostnader ska minska 0,5 miljoner Effektivisering av den politiska organisationen 22

9.2 Summering av budgetfördelning 2014 Tillgängliga resurser 1 912,0 Kostnadsfördelning över sektorerna 2013 års fördelning -1 815,3 Kommunövergripande kostnader -52,9 Resultat, löneökningar, räddningstjänst, revision, finans etc. Volymförändringar -54,5 ex. ändrat antal elever/brukare Prisjusteringar -2,0 Sänkt internränta 5,1 Effektiviseringskrav 23,5 Resultat 15,9 23

Förvaltningsledning Ram VP 2013 12 468 Produktionsvolymer Övriga justeringar Jämställdhetscontroller finansieras inom ram Summa 12 468 Infrasupport Ram 2013 81 783 Produktionsvolymer Val 2 000 Löneadministration -2 800 Övrig justering Sänkt internränta -58 Summa 80 925 Samhällsbyggnad (skattefinansierad del) Ram 2013 105200 Produktionsvolymer Kapitalkostnader 2391 Teknisk service 500 Övrig justering Sänkt internränta -1 541 Summa 106 550 24

Lärande Ram 2013 1001856 Produktionsvolymer Förskola 1800 Grundskola 17700 Gymnasiet -3600 Ökad vistelsetid 1200 Prisjusteringar Måltid 1500 Övriga justeringar Sänkt internränta -340 Komp friskolor 2216 Nääs stiftelse 150 Ökat föreningsstöd 100 Ökat stöd till studieförbunden 100 Ledig elevkapacitet -1500 Lokalhyra nya förskolor/skolor 1600 Summa 1022782 Stöd och omsorg Ram 2013 594 342 Produktionsvolymer Äldreomsorg - Boende 19 252 - Hemtjänst 8 565 Funktionshinder Prisjusteringar Måltid 500 Övrig justering Anhörigstöd 100 Sänkt internränta -61 Summa 622 698 25

Kommunens verksamhetslokaler Ram 2013 838 Övrig justering Internränta -3132 Underhållsskuld 4000 Summa 1706 Vatten och avlopp Ram 2013 2 500 Övrig justering VA-utbyggad Öxeryd 770 3 270 Summa 26

10. Ekonomisk redovisning 10.1 Driftsbudget Verksamhet (mnkr) Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 Löneökningar 2013-2016 20,5 44,6 69,8 95,9 Effektivisering lokaler -0,8-0,8-0,8-0,8 Riktade effektiviseringar 14-16 -23,5, -48,5-83,5 Förvaltningsledning 12,5 12,5 12,8 12,8 Infrasupport 81,8 80,9 78,9 78,9 Samhällsbyggnad 105,2 106,6 115,6 121,3 Lärande 1 001,9 1 022,8 1 048,6 1 072,7 Stöd och omsorg 594,3 622,7 639,2 655,7 Räddningstjänsten 31,5 31,9 33,0 34,0 Revision 1,8 1,8 1,7 1,8 Summa skattefinansierat 1 848,6 1 899.5 1 950,3 1 988,8 Kommunens byggnader 0,8 1,7 5,7 5,7 VA-verksamhet/renhållning 2,5 3,3 2,5 2,5 Summa affärsverksamhet 3,3 5,0 8,2 8,2 Summa verksamheter 1 852,0 1 904,5 1 958,5, 1 997,0 Finansförvaltningen Kapitalkostnader -46,9-41,0-43,0-45,0 Pensionsskuld/pensionsutb. 16,0 0,7 24,7 27,1 Avskrivningar 0,0 0,0-1,4-1,5 Övrigt -6,1-5,4-5,6-5,6 Verksamhetens nettokostnader 1 815,0 1 858,8 1 933,2 1 972,0 27

10.2 Resultatbudget VP Budget Plan Plan (mnkr) 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens -1708,8-1 750,3-1 821,7-1 856.5 Avskrivningar -106,4-108,5-111,5-115,5 Verksamhetens nettokostnader -1 815,2-1 858,8-1 933,2-1 972,0 Skatter 1 672,0 1 732,2 1 801,5 1 886,2 Generella statsbidrag 192,3 179,8 179,3 180,5 Finansiella intäkter 8,1 6,7 6,5 6,3 Finansiella kostnader -41,5-44,1-49,8-55,0 Resultat före 15,7 15,9 4,3 46,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 15,7 15,9 4,3 46,0 28

10.3 Investeringsbudget Verksamhet Nya Nya Nya Total budget projekt projekt projekt tom 2013 * 2014 2015 2016 Infrasupport och Kommunledning 14 460 3 800 2 960 2 910 Samhällsbyggnad 222 900 63 500 42 150 68 500 varav infrastruktur 216 900 60 900 39 900 65 900 varav övriga investeringar 6 000 2 600 2 250 2 600 Lärande 28 825 11 700 17 300 15 425 Stöd och omsorg 4 700 6 600 16 100 7 400 Summa skattefinansierad verksamhet 270 885 85 600 78 510 94 236 Kommunens verksamhetslokaler 856 820 103 550 179 200 110 000 varav förskola/skola 487 120 71 000 127 200 0 varav stöd/omsorg 273 400 8 000 28 000 92 000 varav övrigt 96 300 24 550 24 000 18 000 Vatten och avlopp 391 400 19 500 13 500 13 500 Renhållning 30 500 500 18 500 500 Summa affärsverksamhet 1 278 720 123 550 211 200 124 000 Totalt investeringar 1 549 605 209 150 289 710 218 235 * Total budget t.o.m 2013: Total budget för de investeringsprojekt som pågår under 2013 29

10.4 Investeringsutbetalningar Investeringsutbetalningar 2013 2014 2015 2016 2017- Beslutade projekt tom 2013 Totalt 318 450 161 931 82 365 54 490 IS och FL 7777 SB 101567 6737 17504 40000 LÄR 13466 964 75 SO 4700 KVL 126507 152700 54182 14490 VA 63933 1530 836 0 RENH 500 0 9768 0 Förslagna nya projekt 2014 och framåt Totalt 175 150 257 710 225 735 IS och FL 3800 2960 2910 SB 63500 42150 58000 LÄR 11700 17300 15425 SO 6600 16100 7400 KVL 69550 147200 128000 VA 19500 13500 13500 RENH 500 18500 500 Summa 318450 337081 340075 280225 Uppskattning av genomförandetakt 80% 254760 269665 272060 224180 Mittenbudgetens förslag på investerings TAK 250000 225000 200000 30

10.5 Exploateringsbudget Namn Beskrivning/status Budget Lerums centrum Progr.genomförande Inkomst ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2018 Netto Norra Hallsås Inget uppdrag Inkomst ej Etapp 2 Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Garveriområdet Inget uppdrag Inkomst ej Utgift antagen Netto Herrgårdsb- o Dp.Bostäder o lokaler Inkomst ej centrumkv. öster Utgift antagen om Rurik Holms v Slutredovisas 2020 Netto Gråbo Centrum / Dp bostäder, lokaler Inkomst ej bostäder Utgift antagen Slutredovisas 2023 Netto Kullgårdsvägen Dp bostäder Inkomst -1 500 Hallegården 1:8 Utgift 3 600 Slutredovisas 2013 Netto 2 100 Stenkullen, Dp verksamhets mark Inkomst -10 000 Stillestorp Utgift 10 000 Slutredovisas 2015 Netto 0 Tollestorp (J&R) Dp verksamhets mark Inkomst -15 000 Utgift 12 000 Slutredovisas 2016 Netto -3 000 Norra Hallsås (HP) Dp bostäder Inkomst -113 000 Utgift 93 000 Slutredovisas 2016 Netto -20 000 Biskopssiken Dp bostäder Inkomst -13 000 Utgift 9 000 Slutredovisas 2015 Netto -4 000 Koxås Norra Dp bostäder Inkomst -20 000 Utgift 16 000 Slutredovisas 2014 Netto -4 000 Lärkvägen Dp bostäder Inkomst -5 000 Utgift 4 000 Slutredovisas 2013 Netto -1 000 Aggetorp 1:21 mfl Dp bostäder Inkomst -5 740 Utgift 4 510 Slutredovisas 2015 Netto -1 230 Floda 3:43 Högsboholmsvägen Dp bostäder Inkomst -32 480 Högsboholmsvägen Utgift 29 480 Slutredovisas 2015 Netto -3 000 Cirkustomten Äldreboende Inkomst -1 300 Utgift 1 200 Slutredovisas 2014 Netto -100 Lilla Bråta Dp bostäder Inkomst -21 300 (skogssällskapet) Utgift 18 300 Slutredovisas 2015 Netto -3 000 Floda Centrum Progr.genomförande Inkomst Ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto 0 Aspedalen Inget uppdrag Inkomst Ej Utgift antagen Netto 0 Mindre projekt inom Inkomst Ej dpl Utgift antagen Netto 0 Summa netto inklusive ränta -37 230 31

Bilaga 1: Volymutveckling Diagram 1: Boende barn i december i Lerums kommun totalt Diagram 2: Antal personer 65 år och äldre 32