PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR LÄGENHETSHOTELL OCH RESTAURANG, ULLÅDALSSTUGAN BRÄCKE 3:5 OCH 3:6 ÅRE KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN GENOMFÖRT PROGRAMSAMRÅD I arbetet med att ta fram ett program eller ett förslag till detaljplan ska kommunen enligt Plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 11 samråda med myndigheter, kommuner, sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, sammanslutningar och övriga som har ett väsentligt intresse av förslaget. Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan. Efter samrådet ska kommunen enligt PBL 5 kap 17 redovisa de synpunkter som kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Redovisningen görs samlat i denna programsamrådsredogörelse. Programsamrådet har pågått under perioden 2014-11-14 till 2014-12-08. Programhandlingarna har skickats till berörda myndigheter, sammanslutningar, sakägare och boende/fastighetsägare inom och runt programområdet. Planhandlingarna har också funnits tillgängliga på Åre kommuns hemsida. 1(13)
FÖRTECKNING ÖVER INKOMNA SKRIVELSER Yttranden har inkommit från: Myndigheter m.fl: 1. Länsstyrelsen Jämtlands län 2. Trafikverket 3. Miljöavdelningen, Åre kommun 4. Jamtli 5. Skanova 6. Jämtkraft Föreningar och sammanslutningar: 7. Naturskyddsföreningen 8. Buustamons Tomtägarförening och Buustamons samfällighetsförening Markägare: 9. Skistar 10. Sven och John Kallström 2(13)
BEMÖTANDE AV INKOMNA SKRIVELSER De inkomna skrivelserna och synpunkterna sammanfattas och kommenteras nedan. Synpunkterna redovisas i kursiv stil, kommentarerna i normal stil. 1. Länsstyrelsen Jämtlands län Behovsbedömning och miljöbedömning Kommunen har gjort bedömningen att planförslagets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan då syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggandet av en hotellanläggning utanför samanhållen bebyggelse, ett endamål som alltid kan antas få en betydande miljöpåverkan enligt plan- och bygglagen 4 kap. 34. Miljökonsekvensbeskrivningen ska samrådas med planförslaget. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning. I en kommande miljökonsekvensbeskrivning ser Länsstyrelsen att det är av stort intresse hur Ullån kommer att hanteras och hur detta i förlängningen påverkar Åreälven/Åresjön Natura 2000-område. Det är även lämpligt att miljökonsekvensbeskrivningen tar hänsyn till det blivande vattenskyddsområdet i området. Överensstämmelse med översiktsplan Kommunen bedömer att planförslaget är i linje med översiktsplanen för Åredalen 1989. Avloppslösningen sätter gränser för utbyggnaden. Länsstyrelsen anser att kommunens översiktsplan bör aktualiseras för att kunna uppfylla sin vägledande funktion i planeringen. Dock anser Länsstyrelsen att planförslaget inte strider mot gällande översiktsplan. Riksintressen Det tilltänkta planområdet ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken och inom riksintresse för skyddade vattendrag enligt 4 kap. 6 miljöbalken, samt inom riksintresse fjällvärlden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. 1, 2 miljöbalken. Friluftsliv För riksintresse friluftsliv bedömer kommunen att det finns en risk att riksintresset påverkas negativt om inte utformningen av byggnaden anpassas till platsen, förutsättningar för befintlig turism- och friluftsliv kan då försämras. I det fortsatta planarbetet ska dessa aspekter beaktas. Länsstyrelsen anser att planförslagets konsekvenser för detta riksintresse bör vägas in i miljökonsekvensbeskrivningen. Natura 2000 Nuvarande Ullådalsstugan är belägen ca 100 m från Ullån som har Åreälven som recipient. Riksintressets skyddsvärden motsvaras i huvudsak av det Natura 2000-område som Åreälven också utgör. Syftet med Natura 2000 är att bevara de arter och de naturtyper som är av gemensamt intresse för hela EU. Kommunen bedömer i nuläget att planförslaget inte påverkar riksintresset för naturvård eller Natura 2000-området på ett negativt sätt förutsatt att tillräckliga försiktighets- och skötselåtgärder vidtas i samband med byggnation och drift. Hur detta ska uppnås behöver utredas i det kommande arbetet med detaljplanen. Länsstyrelsen kan mot bakgrund av nuvarande underlag inte 3(13)
instämma i kommunens bedömning. I dagsläget pågår en prövning enligt Natura 2000 för fl era detaljplaner inom Rödkulleområdet. Dessa detaljplaner ligger i anslutning till aktuellt planområde. Det aktuella planförslaget bör ingå i ovannämnda prövning på grund av kumulativa effekter. De naturinventeringar som utförts för rödkulleprojektet (naturvärden och fåglar) omfattar delvis även Ullådalen. Kommunen bör även redogöra för hur avrinning till Ullån vid kraftig nederbörd vid grävarbeten ska hanteras. Fjällvärlden Planområdet utgörs av riksintresse fjällvärlden enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Det innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivet, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Platsen är redan idag i hög grad ianspråktagen av Ullådalsstugan och liftanläggningen. Förslaget bedöms inte påverka turism och friluftsliv negativt. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning. Hälsa och säkerhet Ras och skred Med tanke på markens lutning bör skred- och rasrisker redovisas och beaktas i kommande miljökonsekvensbeskrivning och planhandling. Detta kan med fördel även kopplas till kommande bebyggelse och planer i området. Räddningstjänst Med tanke på att det är relativt lång och komplicerad väg till Ullådalen kan det ställas speciella krav på brandskyddsutrustning och -åtgärder. Vilka krav kan framkomma vid samråd med Räddningstjänsten i Åre. Trafik och vägar Länsstyrelsen anser liksom Trafikverket att det är viktigt att planen kopplas och analyseras tillsammans med befintliga och kommande planer utifrån vad exploateringen innebär när det gäller trafikalstring och resmönster, exempelvis vad gäller belasting av vägnät och korsningar. Strandskydd Länsstyrelsen anser att kommunens motivering för att upphäva strandskyddet bör vara applicerbart enligt de skäl som anges i planprogrammet. Övrigt Teknisk försörjning Programområdet ligger inte inom det kommunala verksamhetsområdet men en avloppsledning som ansluter till det kommunala nätet finns. Det bör utredas hur denna är dimensionerad och om den klarar den utökade avloppsmängden från hotell och spa. Viktigt även att möjlighet till ökat uttag av vatten för deras egen del utreds. Länsstyrelsen anser 4(13)
att även denna fråga bör kopplas och analyseras med kommande planer i området för att hitta långsiktigt hållbara helhetslösningar. Dagvatten Hur tilltänkt hantering av dagvatten är planerad ska redovisas i planförslaget. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats och samråds nu tillsammans med planhandlingarna. MKB:n behandlar bland annat risken för påverkan av Ullån, Åreälven/Åresjön och Natura 2000, vattenskyddsområdet, konsekvenser för riksintresse friluftsliv, särskilda åtgärder under byggskedet, risken för ras och skred (se även dagvattenutredningen) och principer för dagvattenhantering. Miljöbedömningen visar att med de åtgärder som anges i MKB:n och den till denna hörande dagvattenutredningen påverkas inte riksintresset för naturvård eller Natura 2000-området på ett negativt sätt. Detaljplanen för Ullådalsstugan ingår som en del i den nu pågående prövningen enligt Natura 2000 för Rödkulleprojektet där syftet är att få en samlad bild av påverkan från pågående och kommande exploateringar. Trafikmängden väntas endast öka marginellt till följd av detaljplanens genomförande. Restaurang och värmestuga finns redan idag på platsen och trafikökningen kommer således av de tillkommande hotellägenheterna. Antalet trafikrörelser till följd av detta bedöms bli förhållandevis få. Planens genomförande innebär också att skidbussen kan börja trafikera Ullådalsstugan vilket ger förutsättningar att minska bilåkandet. Detta torde uppväga den ökade trafikmängden från lägenhetshotellet. Någon trafikutredning inom ramen för detaljplanearbetet har inte upprättats men frågan behandlas vidare i MKB:n. Kapaciteten på befintliga VA-ledningar ska vid behov utökas i samband med planens genomförande. Om andra exploateringar sker i närområdet ska samordning av ledningsdragningar ske. 2. Trafikverket Närhet till väg Säkerhetsavståndet är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål. Säkerhetsavståndet bestäms av vägens utformning och tillåten hastighet. I detta fall ska säkerhetsavståndet vara minst 7 meter från väg 1018 då hastigheten är 70 km/h. 5(13)
Enligt 47 Väglagen, gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter från vägområdet. Vägområdet är generellt väg till krönet på bakslänten av diket samt ytterligare en kantremsa om 0,5 meter vid åkermark respektive 2 meter vid skog. Trafikverket rekommenderar ur trafiksäkerhetssynpunkt att byggnadsfritt avstånd följs. Bedömning Det är viktigt att planen kopplas och analyseras tillsammans med befintliga och kommande planer utifrån vad exploateringen innebär när det gäller trafikalstring och resmönster. Trafikverket ser positivt på skrivningen att säkerställa en fungerande trafiklösning bör vara ett mål med planläggningen. Det är inte bara skidbussen som haft problem att komma fram utan även plogbilen. Förslaget om att den allmänna vägen ska avslutas efter den sista avfarten till den stora parkeringen anser Trafikverket vara intressant men det måste utredas vidare inom ramen för förändringsärenden som hanterar när vägar går från allmän till enskild väghållning. En ansökan om att ändrad väghållning från allmän till enskild ska göras till Trafikverket Region Mitt som är väghållningsmyndighet. Ett förändringsärende om att låta vägsträckan från avfarten till den sista stora parkeringen fram till Ullådalsstugan övergå från allmän till enskild väghållning föreslås initieras efter samrådsskedet. Om detta genomförs enligt föreliggande planhandlingar blir all väg inom planområdet enskild. Ingen byggnad eller annat hinder föreslås uppföras inom ovan angivna skyddsavstånd, annat än vid vändplanen. Denna enskilda väg från en framtida bom vid avfarten till parkeringsytorna fram till Ullådalsstugan ges rimligen en lägre tillåten hastighet än 70 km/h. Angående trafikalstring, se kommentar till yttrande 1. 3. Miljöavdelningen, Åre kommun Bakgrund Byggnationen planeras ca 100 meter ifrån Ullån. Området runt omkring utgörs delvis av myrliknande marktyp. Av planhandlingarna framgår att en MKB ska göras då det är ett ändamål som kan antas ha en betydande miljöpåverkan. Ett förslag har från tekniska avdelningen lämnats in till Länsstyrelsen på att utöka vattenskyddsområdet för Englandsvikens vattenskyddsområde. Planområdet ingår i den tilltänkta tertiära skyddszonen. Längs efter hela Ullån ca 50 meter åt vardera sida är det planerat för en sekundär skyddszon, den går från gränsen av den primära skyddszonen 6(13)
upp ovanför den planerade byggnationen. Anledningen till det ökade skyddet runt Ullån är att vattnet till 5-10 % kommunicerar med den grundvattenbildning som utgör Englandsvikens vattentäkt. Synpunkter I MKB:n bör risken för påverkan av Ullån utredas med anledning av den kommunala vattentäkten. Lokaliseringen utgör en risk speciellt under byggskedet då ett läckage av exempelvis petroleumprodukt kan ha en snabb transportväg via myrmark till Ullån. Förslag på åtgärder och anpassningar bör framgå. Miljöavdelningen vill också påpeka att det inte finns någon process för att tillsynsmässigt följa upp eventuella försiktighetsåtgärder och anpassningar i byggskedet. En översiktlig dagvattenutredning bör tas fram. En MKB och en översiktlig dagvattenutredning har tagits fram. Med åtgärder som där anges bedöms risken för påverkan av vattentäkten som försumbar. Särskilda åtgärder under byggtiden framgår också, till exempel att tankning av maskiner ska ske på särskild plats, längre ifrån Ullån, där risken för påverkan vid ett eventuellt spill är lägre. En fungerande tillsyn under byggskedet bör eftersträvas. Som systemet nu fungerar vilar ansvaret på exploatören som vid upphandling av mark- och byggentreprenörer måste ställa krav på att de i MKB:n föreslagna åtgärderna genomförs på rätt sätt. Ett miljöprogram/kontrollprogram ska finnas som en del i förfrågningsunderlaget. 4. Jamtli Jamtli har givits tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende och har ut kulturhistorisk synvinkel inget att erinra. Yttrandet föranleder inga åtgärder. 5. Skanova Skanova har luftburen- och markförlagda ledningar inom planområdet. Generellt önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med fl ytt. Tvingas Skanova vidta undanfl yttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den. 7(13)
Teleledningar behöver flyttas/anpassas för att möjliggöra exploateringen. 6. Jämtkraft Jämtkraft Elnät AB har en nätstation i närheten av den planerade byggnaden. En byggnad eller brännbart upplag får ej uppföras närmare nätstationen än 5 meter enligt gällande starkströmsföreskrifter. Nätstationen och elledningar kommer att behöva flyttas för att möjliggöra exploateringen. 7. Naturskyddsföreningen Natura 2000 Åreälven Åre kommun bedömer i planprogrammet att planförslaget inte kommer att påverka Natura 2000-området på ett negativt sätt förutsatt att tillräckliga försiktighets- och skötselåtgärder vidtas i samband med byggnation och drift. Hur detta ska uppnås behöver utredas i det kommande arbetet med detaljplanen. Naturskyddsföreningen vill med anledning av denna skrivning i planprogrammet betona att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) måste uppfylla syftet enligt 6 kap. 3 miljöbalken. Detta gör gällande att en MKB ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra... Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Vidare behöver den kommande MKB:n ha det innehåll som krävs enligt 6 kap. 7 sista stycket för en eventuell tillståndsprövning enligt 7 kap. 28b miljöbalken i det fall Åre kommun inte kan uppvisa att det är osannolikt att verksamheten kan bedrivas utan att på ett betydande sätt skada Natura 2000-området. I denna redovisning bör innefattas även den långsiktiga påverkansrisken samt den kumulativa effekten av tidigare exploateringar, pågående markanvändning, planerade detaljplaner (inkl. Rödkulleprojektet samt de planerade liftar och nedfarter som ligger geografiskt nära detta planprogram) samt framtida nedfarter och liftar. Vidare måste en MKB leva upp till EU-kommissionens riktlinjer vilka anger att det inte krävs visshet om att en plan eller ett projekt kommer att få betydande konsekvenser för att skyddsmekanismerna i artikel 6.3-4 ska utlösas (införlivande genom 7 kap. miljöbalken om krav på tillståndsprövning), utan att det finns en sannolikhet att så sker. I enlighet med försiktighetsprincipen kan man alltså inte underlåta att göra en bedömning med motiveringen att det inte är säkert att de betydande konsekvenserna kommer att inträffa (Kommissionens Tolkningsguide 2000 s. 33). 8(13)
Habitatarten utter Inom Natura 2000-området samt dess bifl öden finns Utter Lutra lutra, som är upptagen i art- och habitatdirektivets bilaga 4 (spår av Utter har ett fl ertal gånger noterats längs Ullån). De arter som är upptagna i denna bilaga omfattas av strikt skydd (se Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen. 2009:2. Utgåva 1. April 2009). I kommande MKB behöver exploateringsplanens eventuella risker för artens livsbetingelser och habitat utredas och bedömas i syfte att säkerställa att den skyddade habitatarten upprätthåller gynnsam bevarandestatus. Strandskyddet Lagstiftaren har utgått från att det alltid ska gälla stor restriktivitet i dispensgivningen för strandskydd med anledning av att strandskyddet är ett tungt vägande allmänt intresse. Inom områden som är särskilt skyddsvärda ska man vara ännu mer återhållsam (se Naturvårdsverkets Handbok 2009:4, utgåva 2. Strandskydd - en vägledning för planering och prövning). Sådana områden kan vara: områden med hotade arter, fridlysta arter eller med arter som omfattas av Artskyddsförordningen, Natura 2000-områden, samt riksintressen för framförallt naturvård och friluftsliv enligt 3 och 4 kap. För att strandskyddet ska anses vara omotiverat bör det inte finnas några betydande naturvärden och att området i fråga inte ska ha något betydande intresse för det rörliga friluftslivet. Ullådalen och området kring Ullån har såväl naturvärden som ett betydande värde för det rörliga friluftslivet. Detta måste nogsamt beaktas i den kommande MKB:n. MKB:n beskriver de effekter som genomförandet av detaljplanen kan ge upphov till. Risken för påverkan på Natura 2000-området är främst en fråga om hanteringen av dagvatten och de kritiska moment som kan uppstå under byggskedet. Målet med dagvattenstrategin är att åstadkomma en trög och ren avrinning som hanteras där det uppstår, så högt upp i systemet som möjligt. Utredningen konstaterar att det finns goda förutsättningar på den aktuella platsen att uppnå en robust dagvattenhantering. Med den föreslagna dagvattenstrategin tillsammans med särskilda skyddsåtgärder under byggtiden bedöms planförslaget inte påverka Natura 2000-området negativt. Planförslaget bedöms inte försämra livsbetingelserna för habitatarten Utter. MKB:n konstaterar att i det avseendet sker inga större förändringar mot nuläget. Ullån ska med föreslagna åtgärder inte påverkas, planförslaget innebär inte heller några förändringar av området mellan Ullån och skidbacken. Skidbacken är en befintlig buffertzon mellan naturområdet och exploateringen och den kommer att bestå. Planområdet är relativt snävt avgränsat kring den föreslagna byggnaden och den del av vägen som kräver planläggning. Inom planområdet behöver strandskyddet upphävas för att byggnaden ska kunna uppföras. Det skäl som kommunen angivit för upphävandet är att platsen för byggnaden är väl avskild från strandlinjen genom att en skidbacke passerar där emellan. I det område mellan planområdet och Ullån, som är som minst ca 70 meter, består strandskyddet. 9(13)
8. Buustamons Tomtägarförening och Buustamons samfällighetsförening Det torde vara känt för kommunen att föreningarna motsätter sig byggnationen av områdena 4 och 5 inom det närliggande Rödkulleområdet. Planeringen för detta område är naturligtvis skiljt från det nu aktuella samrådet rörande Ullådalsstugan. Föreningarna vill dock påpeka att inställningen i detta samrådssvar inte påverkar föreningarnas inställning när det gäller Rödkulleprojektet. Föreningarna delar inte kommunens uppfattning att den planerade förändringen inte kan anses strida mot den gällande översiktsplanen från 1989. Med den storlek och gestaltning byggnaden föreslås få strider den mot översiktsplanen. Under förutsättning att en ny byggnad uppförs i ungefär samma storlek, eller endast något större, än den befintliga byggnaden kan en sådan inrymmas i översiktsplanen. Vidare är det väsentligt att byggnationen sker i enlighet med vad som framgår av planprogrammet. För att tillgodose behovet av övernattningsmöjligheter för turister och det rörliga friluftslivet är föreningarna mer positivt inställda till att det byggs fl er hotell än att det uppförs egna hem i form av fritidshus. Ett hotell kan tillgodose fl er bäddar på en begränsad yta i förhållande till egna hem som av naturliga skäl måste ta stora markområden i anspråk. Det är exempelvis bättre enligt föreningarnas uppfattning att bygga fl er hotell i nära anslutning till liftarna vid Rödkullen än att bygga egna hem i de känsliga områdena 4 och 5 inom Rödkulleprojektet. Ullådalsstugan är belägen inom ett mycket känsligt område där varje förändring måste ske varsamt utifrån bl.a. miljö- och natursynpunkt. Föreningarna är positivt inställda till att en ny byggnad huvudsakligen skall användas för restaurangverksamhet. Det är även positivt att en värmestuga anordnas som kan utnyttjas för det rörliga friluftslivet. Det bör således förbli samma verksamhet som sker i Ullådalsstugan idag. Ekonomiska skäl får inte leda till att man tillåter en byggnad av den omfattning som föreslås i Åres mest känsliga naturområde. Vidare är det positivt att planeringen sker så att skidbussen åter kan trafikera Ullådalsstugan. Detta kommer även boende och besökare vid Buustamon till gagn. Skidbussen stannade tidigare vid infarten till Buustamon och planeringen bör göras så att på- och avstigning även kan ske vid denna plats. Det noteras att planprogrammet uppmärksammat att det går en led från Buustamons fjällgård förbi Ullådalsstugan vid liftarna. Denna led måste vidmakthållas så att inte det rörliga friluftslivet hindras från åtkomst till de övre delarna av Ullådalen. Föreningarna vill påpeka vikten av att den blivande byggnaden inte blir för stor och dominerande och blir störande för landskapsbilden. Byggnaden måste passas in i miljön så att den inte kommer att upplevas negativt från friluftsområdet i Ullådalen. 10(13)
Kommunstyrelsen beslutade 2012-04-25 i samband med planbeskedet att byggytan får vara max 2000 m 2, byggnaden ska anpassas till fjällmiljön, nockhöjden ska begränsas och restaurangverksamhet ska vara den huvudsakliga verksamheten. Senare har Kommunstyrelsen förtydligat att för att restaurangverksamhet ska anses vara den huvudsakliga verksamheten krävs att byggnaden inrymmer en restaurang av minst samma storlek som Ullådalsstugan har idag. Vidare konstaterades att de skisser som presenterats i samband med planprogrammet ligger i linje med vad som avsågs i beslutet beträffande byggnadens storlek. Storleken på restaurangen och värmestugan kan regleras i ett exploateringsavtal. Planering för en busshållplats vid infarten till Buustamon ligger utanför denna detaljplan men det torde inte vara något hinder att skidbussen stannar där så som tidigare skett. Planläggning av en busshållplats där kan eventuellt bli aktuellt i samband med Rödkulleprojektet. En viss justering av vandringsledens läge på en kort sträcka i den absoluta närheten av den nya byggnaden kommer att vara nödvändig eftersom den nya byggnaden upptar större yta på marken än den befintliga. Detta påverkar dock inte ledens funktion. Frågan om landskapsbilden har behandlats i MKB:n som anger åtgärder för att minimera påverkan. Dessa åtgärder har inarbetats i planhandlingarna. 9. Skistar Skistar ser positivt på planerna men vill poängtera några saker som måste tas med i planprocessen: Ett förtydligande: Nedfarterna i Bild 4 stämmer inte och måste revideras. Vissa nedfarter som är illustrerade där finns inte idag. Accessväg till Ullådalsliften måste finnas kvar sommartid, och vara lämpad för arbetsfordon, lastbilar/hjullastare. Det måste lämnas utrymme för lift från södra parkeringen upp mot hotellet, på västra sidan av nedfarten. Här bör säkerhetsavstånd och tekniska utrymmeskrav vävas in i planen. Nedfarten och hela området måste anpassas så att det synkroniseras med närliggnade planområde Rödkulleprojektet, då särskilt område 4 och 5. Överlag bör nedfarters breddning ses över i samarbete med Skistar. Det bör läggas ett större fokus och analys på huruvida planförslaget påverkar Natura 2000-området negativt eller inte och om detta behöver prövas genom tillstånd; betydande miljöpåverkan på Natura 2000-området. På vilket sätt har man i detta planprogram kommit fram till bedömningen att planförslaget inte påverkar Natura 2000-området negativt? Är detta undersökt och bevisat vetenskapligt? 11(13)
Från vändplanen finns möjlighet att anlägga en ny accessväg till Ullådalsliftens dalstation brevid den nya byggnaden. Det kommer också att finnas möjlighet att runda den nya byggnaden på en körbar väg som ansluter upp mot den befintliga transportvägen. En ny lift i den västra kanten av skidbacken, med påstigning nere vid den stora parkeringsytan söder om Ullådalsstugan, ligger i linje med vad översiktsplanen anger. Den skulle vara ett välkommet tillskott dels som transportlift från parkeringsytorna upp till Ullådalsliften, dels som ny barnlift i området. Liften ligger utanför planområdet och behöver inte planläggas. Angående påverkan på Natura 2000-området, se kommentar till yttrande 1 och 7. 10. Sven och John Kallström Förslaget är bra med en utökning av Ullådalsstugan. Ett stort behov synes finnas, med tanke på de långa köerna vid diskarna. Således ett godkännande från oss ägare till jordbruksfastigheten Bräcke 1:8 Åre. Notera att vi har en körväg till vad vi kallar skiftet i Husådalen. Access till körvägen kommer att finnas kvar. Eftersom den nya byggnaden placeras på befintlig väg kommer den i viss utsträckning att behöva anpassas. 12(13)
FORTSATT PLANLÄGGNING De inkomna synpunkterna och kommentarerna till dessa har legat till grund för det fortsatta arbetet med detaljplanen. Denna programsamrådsredogörelse skickas tillsammans med samrådshandlingarna till berörda enligt aktuell fastighetsförteckning. Redogörelsen skickas även till de som inkommit med synpunkter under programsamrådet och läggs också ut på kommunens hemsida. Besluten i detaljplaneprocessen tas av snämnden. Beslutet att anta en detaljplan sker dock av Kommunstyrelsen eller om planen anses vara av stor vikt eller ha principiell betydelse av Kommunfullmäktige. PLANAVDELNINGEN Jari Hiltula schef Ola Ohlin Planarkitekt 13(13)