FINNWOOD 2.3 HANDBOK FÖR ENLIGT EN : A1: A2: BFS 2015:6 (EKS 10)

HANDBOK FÖR FINNWOOD 2.3 ENLIGT EN 1995-1-1:2004 + A1:2008 + A2:2014 + BFS 2015:6 (EKS 10)

Contents 1 Användargränssnitt... 3 1.1 Arkiv meny... 5 1.2 Arkiv meny Ny beräkning... 6 1.3 Arkiv meny Öppna beräkning... 7 1.4 Arkiv meny Skapa Egendefinierade beräkningsmallar... 7 1.5 Övriga menyfunktioner... 8 1.6 Koordinatsystem för konstruktioner och laster... 9 2 Välkommen-fliken... 10 3 KONSTRUKTIONSMODELL... 11 3.1 Geometri och upplag för färdiga konstruktioner... 11 3.2 Geometri och upplag av generell konstruktion... 12 3.3 Definition av ändupplag för Kerto-Ripa element... 14 4 Hål och urtag... 15 4.1 Dimensionering av hål... 16 4.2 Dimensionering av urtag... 17 5 Belastning... 18 5.1 Definition av laster på bjälklagsbalken/plattan... 19 5.2 Definition av laster på takbalken/plattan... 21 5.3 Definition av laster på pelaren... 24 5.4 Fönstret för laster och lastkombinationer... 25 5.4.1 Ändra eller lägga till last... 26 5.4.2 Ändra eller lägga till lastkombination... 27 6 DIMENSIONERING... 28 6.1 Valmöjligheter... 31 6.2 Materialvärden och förutsättningar... 32 6.3 Allmänna beräkningsinställningar för dimensioneringen... 33 6.4 Inställningar för knäckning... 34 6.5 Inställningar för vippning... 35 6.6 Inställningar för nedböjning... 37 6.7 Inställningar för vibrationskontroll... 38 7 Övriga resultat... 39 8 UTSKRIFTER... 40 9 Kontroll av tvärsnittsdatabaserna... 41 9.1 Databaser till rektangulära tvärsnitt... 42 9.2 Databaser till Kerto-Ripa... 43 2

1 Användargränssnitt Användargränssnittet av FINNWOOD 2.3 visas på bilden nedan. Konstruktionselement med sina snitt, hål och urtag visas i skala. Menyraden i programmet har fyra huvudmenyer: Arkiv, Databaser, Inställningar och Hjälp. Knapparna i verktygsfältets övre vänstra hörn representerar de olika konstruktionstyperna som kan beräknas i Finnwood 2.3. Konstruktionstyperna är: Bjälklagsbalk/platta, Takbalk/platta, Pelare och Generell konstruktion. Samma konstruktionstyper kan man hitta i listrutan under Välj konstruktion som skall dimensioneras under MODELL-fliken. 3

Ett konstruktionselement beräknas i Finnwood 2.3 genom att välja parametrar i Meny för indata från vänster till höger. Namnen på alla tillgängliga flikar är följande: Välkommen, MODELL, Laster, DIMENSIONERING, Hål/Urtag, Övriga resultat och UTSKRIFTER. Finnwood kan stängas genom att välja Arkiv > Avsluta. Finnwood 2.3, anpassad till svenska byggregler, finns tillgängligt i två språk: svenska och engelska. Språkvalet görs i Finnwood licensavtal-fönstret, som visas vid varje start av programmet. 4

1.1 Arkiv meny Genom att välja Arkiv > Välj aktivt projekt kan du ange en mapp där alla konstruktionsberäkningar under din Finnwood session kommer att sparas. Den valda sökvägen visas i Aktivt Projekt-fältet. 5

1.2 Arkiv meny Ny beräkning I Arkiv-menyn kan du starta en ny beräkning, öppna befintliga beräkningar samt spara den aktiva beräkningen. Detaljerade instruktioner för att skapa en ny beräkning presenteras nedan. Du kan skapa en ny beräkning genom att välja Arkiv > Ny beräkning. Fönstret Starta en ny konstruktion från en mall visas. Det här fönstret innehåller en lista över färdiga beräkningsmallar som skapats för olika Finnwood konstruktioner. Välj den mest lämpliga mallen som grund för din konstruktionsberäkning. Dessa beräkningsmallar inkluderar laster, klimatklass, nedböjningskrav m.m. som är typiska för utformningen av konstruktionen. Om du inte vill använda en färdig beräkningsmall, välj Avbryt för att komma tillbaka till MODELLfliken. Beräkningsmallar har kategoriserats enligt följande: Typ av konstruktion Typ av konstruktionselement ELLER primär eller sekundär konstruktion Klimatklass ELLER antal spännvidder/utkragningar i konstruktionen ELLER konstruktion med överhöjning På högra sidan av fönstret Starta en ny konstruktion från en mall visas en beskrivning och bild av den valda beräkningsmallen. En ny Finnwood-beräkning kan även startas genom att ändra konstruktionstyp under konstruktionsutformningen. I detta fall visar fönstret Starta en ny konstruktion från mall endast beräkningsmallar aktuella för den valda konstruktionstypen d.v.s. alla beräkningsmallar för golvbalkar/skivor. 6

1.3 Arkiv meny Öppna beräkning Genom att välja Arkiv > Öppna beräkning kan du öppna befintliga och tidigare sparade Finnwood-beräkningar. OBS! Beräkningar sparade i FINNWOOD version 2.2 kan inte öppnas i FINNWOOD version 2.3. Detta beror på olika grundval i konstruktionen (BKR kontra Eurokod). 1.4 Arkiv meny Skapa Egendefinierade beräkningsmallar I Arkiv-menyn kan du skapa eller ta bort dina egna beräkningsmallar. Den aktiva Finnwood beräkningen sparas som en egendefinierad beräkningsmall genom att välja Arkiv > Egendefinierade beräkningsmallar Namnge beräkningsmallen, skriv en kort beskrivning och klicka på knappen Lägg till för att få den nya egendefinierade mallen att visas under rubriken EGENDEFINIERADE KONSTRUKTIONER. 7

1.5 Övriga menyfunktioner Databaser för olika material som ingår i FINNWOOD 2.3 finns i Databaser-menyn. Vidare förklaring av databaser finns i kapitel 9 i detta hjälpdokument. Du bör kontrollera Beräkningsinställningar och Allmänna Inställningar under Inställningar innan du gör en ny beräkning. Detaljerad information om inställningarna finns i kapitel 6.3 i detta hjälpdokument. Finnwood-handboken, information om vilken programversion av Finnwood som används och uppdateringar hittar du under Hjälp-menyn. Fönstret Om Finnwood innehåller information om vilken programversion som används och vilket datum Finnwoodlösenordet går ut. 8

1.6 Koordinatsystem för konstruktioner och laster FINNWOOD 2.3 använder följande koordinatsystem, vilket är i enlighet med konstruktionsnormen Eurokod 5. Riktningen på de globala X-, Y- och Z-axlarna i koordinatsystemet är fasta oavsett positionen av konstruktionen. x, y och z är lokala koordinataxlar. x-axeln går längs centrumlinjen av konstruktionen med start i den vänstra änden. 9

2 Välkommen-fliken FINNWOOD 2.3 innehåller en ny Välkommen-flik. Man kan även öppna upp broschyren genom att klicka på Broschyrknappen. Andra funktioner som finns tillgängliga på denna sida är följande: - Hjälp-knappen öppnar Finnwood-handboken. - Hemsidan för Metsä Wood (www.metsawood.com) kan öppnas med Metsä Wood-knappen. - Finnwoods webbtjänst är tillgänglig via Finnwood webbtjänst-knappen. OBS! Länkarna till webbsidorna fungerar bara när datorn är ansluten till internet. 10

3 KONSTRUKTIONSMODELL Under fliken MODELL definieras geometrin (spännvidd, centrumavstånd och upplag) av konstruktionen som skall dimensioneras. 3.1 Geometri och upplag för färdiga konstruktioner I fönstren nedanför görs definitionen med de fastställda beräkningsmodellerna ( Bjälklagsbalk/platta, Takbalk/platta och Pelare ). Notera att upplagslängden S1, S2, S3 osv. är begränsad till mellan 20 500 mm. Följande upplag finns tillgängliga för de färdiga konstruktionerna: Ledat upplag (X,Y,Z) Rullager (Y,Z) Rullager (X,Y) Inspänt upplag (X,Y,Z,RX,RY,RZ) 11

3.2 Geometri och upplag av generell konstruktion När någon av de färdiga konstruktionerna, golvbalk, takbalk eller pelare, inte överensstämmer med den konstruktion Du vill beräkna så väljer Du Generell konstruktion. För denna anger Du själv geometri, upplagsförhållanden etc.. De här knapparna används för att lägga till, ta bort eller ändra det aktiverade elementet. Välj först den konstruktion som du vill ändra och tryck sedan på den önskade knappen. Upplag Följande upplag finns tillgängliga för generell konstruktion: Ledat upplag (X,Y,Z), med möjlighet för fjäderstöd i Z-led Rullager (Y,Z), med möjlighet för fjäderstöd i Z-led Rullager (X,Y) Inspänt upplag (X,Y,Z,RX,RY,RZ), med möjlighet för fjäderstöd i Z-led Rullager (Y,Z) 12

För upplag med vertikala fjäderstöd (i Z-led), måste styvheten av fjäderstödet definieras. Styvheten kan väljas från följande alternativ: - Oändligt, vilket innebär att upplaget är styvt. - Användar-definierat värde på styvhet, vilket motsvarar den kraft (N) upplaget kan ta per 1 mm vertikal deformation (N/mm). Sidostöd Generell konstruktion kan ha sidostöd över och/eller under elementet och/eller mellan elementen. Sidostöd skall användas i Finnwood-modellen när stöden för vippning varierar. Sidostöden läggs först till med hjälp av Definierar ett nytt upplagfönstret och sen tar dessa stöd hänsyn till vippningskontrollen som presenteras i avsnitt 6.5 Inställningar för böjvridknäckning i detta hjälpdokument. Exempel på sidostöd är tvärreglar eller skivor som placeras ovanför eller nedanför elementet. Sidostöd som är placerade mellan elementen antas ha samma höjd som elementen (balk, pelare). När horisontella laster påverkar elementet visas, under UTSKRIFTER-fliken, de upplagsreaktioner som utnyttjats av dessa sidostöd. Leder Leder kan läggas till den generella konstruktionen för att modellera knutpunkter som inte överför böjmoment (M y). 13

3.3 Definition av ändupplag för Kerto-Ripa element Kerto-Ripa element ska ha kontinuerliga ändbalkar eller kortlingslinjer vid båda ändar av ett element, och vid mellanliggande upplag av kontinuerliga element. Kerto-Ripa element behöver även ha kortlingslinjer nära varje lyftlinje samt i avstyvningssyfte. Typexempel för ändupplag för Kerto-Ripa element presenteras här nedan. Båda upplagsfallen kan beräknas i FINNWOOD version 2.3, förutsatt att följande punkter beaktas när upplag och spännvidd bestäms. 1. Parameter S1 är upplagslängden av Kerto-S balken vid upplaget. I upplagsfall B, är denna längd kortare än den faktiska längden av upplaget. 2. Spännvidd L1 börjar vid avståndet av S1/2, räknat från insidan av upplaget. 3. Utöver parameter S1, måste parameter C1 definieras för upplagsfall B när en Kerto-Ripa lådbalks- eller T- balkselement inkluderar kontinuerlig ändbalk och den undre skivan går ända fram till ytterkant ändbalk. Lådbalks- och T-balkselement, Upplagsfall A Definition av ändupplag med kortlingslinje Lådbalks- och T-balkselement, Upplagsfall B Definition av ändupplag med kontinuerlig ändbalk Balkelement, Upplagsfall A Definition av ändupplag med kortlingslinje Balkelement, Upplagsfall B Definition av ändupplag med kontinuerlig ändbalk OBS! Andra upplagsfall av Kerto-Ripa element, ska i varje enskilt fall konstrueras enligt dokumentet Design Instructions of Kerto-Ripa Elements. 14

4 Hål och urtag Under flik Hål/urtag kan du lägga till hål och urtag till elementet. Använd knappen Lägg till för att skapa nya hål och knapparna Redigera och Ta bort för att ändra och ta bort existerande hål. Kom ihåg att först markera hålet eller urtaget som du vill ändra eller ta bort. Avsnitt 4.1 Dimensionering av hål och 4.2 Dimensionering av urtag i detta hjälpdokument redogör mer detaljerat om dimensionering av hål och urtag i FINNWOOD 2.3. 15

4.1 Dimensionering av hål FINNWOOD 2.3 beräknar hål i Kerto- och limträprodukter. När du lägger till ett hål i ett element, visar Finnwood varningar om konstruktionskrav eller geometriska begränsningar inte är uppfyllda. Dimensioneringsresultaten av beräkningen visas under Dimensionering-fliken och under Utskrifter-fliken. Hål i Kertoprodukter Cirkulära och rektangulära hål är tillåtna i balkar av Kerto-S, Kerto-Q, ihoplimmad Kerto-S och i Kerto-QP. Balkarna ska endast vara belastade i sin styva riktning. Beräkningarna av hål sker enligt VTT-S-03246-15 för samtliga ovannämnda Kertoprodukter. Hål i limträprodukter FINNWOOD 2.3 tillåter cirkulära och rektangulära hål i högkantsorienterade (står på högkant) limträkonstruktioner. Dessa hål beräknas enligt anvisningarna som redovisas i den senaste versionen av Limträ Handboken (2016). 16

4.2 Dimensionering av urtag I FINNWOOD 2.3, kan du lägga till urtag i rektangulära tvärsnitt och beräkna dem i enlighet med kapitel 6.5 i EC 5. Urtag är inte tillåtna i Kerto-Ripa element eller i skivkonstruktioner. Du kan lägga till urtag på toppen eller i botten av elementet, endast vid upplag. Urtagslutning måste vara från 20º till 90º. 17

5 Belastning Informationen om konstruktionselementets belastning (punkt-, linje- och ytlaster) matas in under menyn Laster. Med fastställda beräkningsmodeller ( Bjälklagsbalk/platta, Takbalk/platta och Pelare ) definierar man grundlasterna i fönstret Guide för lastpåläggning. Knapparna Lägg till, Ta bort och Redigera används när man lägger till extra laster, tar bort en last eller ändrar en angiven last. 18

5.1 Definition av laster på bjälklagsbalken/plattan Ytlasterna [kn/m 2 ] på bjälklagsbalkarna definieras i fönstret Guide för lastpåläggning som öppnas under menyn Laster med knappen Guide för standardlaster när konstruktionselementet Bjälklagsbalk/platta har valts. Egentyngd G Egentyngden av konstruktionselement och annan golvstruktur [kn/m 2 ]. Observera att egentyngden av konstruktionselementet som dimensioneras automatiskt kan beaktas i dimensioneringsinställningarna (se 6.3 Allmänna beräkningsinställningar för dimensioneringen i handboken). Om denna inställning inte väljs, skall konstruktionselementets egentyngd inkluderas i permanent last G. Kontrollera efter dimensioneringen att det valda konstruktionselementets egentyngd motsvarar den permanenta lasten som använts i beräkningarna. Mellanvägglast G2 Orörlig mellanvägglast som består av tunga (icke-bärande) mellanväggars egentyngd [kn/m2]. Orörliga mellanväggar har fäst till andra konstruktioner eller är betraktat som jämt utbredd ytlast med minimivärde av 0,30 kn/m 2 eller som punktlast/linjelast. Under förutsättning att ett bjälklag medger en fördelning av laster i sidled kan egentyngden av flyttbara skiljeväggar beaktas med en jämnt utbredd last q k som bör adderas till den nyttiga lasten på bjälklag enligt tabell 6.2. Den ovan definierade jämnt utbredda lasten beror på skiljeväggens egentyngd enligt följande: - för flyttbara skiljeväggar med egentyngden < 1,0 kn/m vägglängd: q k =0,5 kn/ m 2 - för flyttbara skiljeväggar med egentyngden > 1 < 2,0 kn/m vägglängd: q k =0,8 kn/m 2 - för flyttbara skiljeväggar med egentyngden > 2 < 3,0 kn/m vägglängd: q k =1,2 kn/m 2 19

Nyttig last Q Bestäm lastvärde [kn/m 2 ], klass och rörlighet [%] för nyttig last. I den nedanstående tabellen finns de karakteristiska värdena q k [kn/m 2 ] och Q k [kn] för nyttiga laster enligt Tabell C-1 i EKS 10, som använts i Finnwoods beräkningsmallar som standardvärden. Observera att punktlasterna Q k inte automatiskt finns med i programmet. Om dimensionering med dessa laster krävs ska lasterna matas in manuellt.. De värden som ska tillämpas för nyttig last på bjälklag i kategori E1 (lagerutrymmen) är q k = 5,0 kn/m 2 och Q k = 7,0 kn. 20

5.2 Definition av laster på takbalken/plattan Ytlasterna [kn/m 2 ] på takbalkarna/plattorna definieras i fönstret Guide för lastpåläggning som öppnas under menyn Laster med knappen Guide för standardlaster när konstruktionselementet Takbalk/platta har valts. Egentyngd G1/G2 Egentyngden av konstruktionselementet och annan takstruktur [kn/m 2 ]. G2 motsvarar konsolernas egentyngd, och G1 egentyngd mellan upplagen. Observera att egentyngden av konstruktionselementet som dimensioneras automatiskt kan beaktas i dimensioneringsinställningarna (se 6.3 Allmänna beräkningsinställningar för dimensioneringen i handboken). Om denna inställning inte väljs, skall konstruktionselementets egentyngd inkluderas i lastvärden G1 och G2. Kontrollera efter dimensioneringen att det valda konstruktionselementets egentyngd motsvarar den lasten som använts i beräkningarna. Snölast Qk Bestäm det karakteristiska värdet för snölasten på marken S k [kn/m 2 ], snölastens läge, formfaktor μ och rörlighet [%]. Det karakteristiska värdet av snölasten på marken S k för olika snözoner fås från figur C-2 i EKS 10 som också presenterats nedanför i fönstret Guide för karakteristisk snölast. Snölasten på mark (Sk) kan definieras manuellt eller via Guide för karakteristisk snölast. För att aktivera Guiden, tryck på Sk fältet och sen på knappen som visas i det högra hörnet. 21

Guiden redovisar snölastens värde för vald snözon. Genom att klicka på OK överförs värdet till Guide för standardlaster. Fältet Läge uppdateras samtidigt. Den karakteristiska snölasten S 1 på takstrukturen beräknas med följande formel: S 1 = μ S k där S 1 definieras som tyngden per horisontell area vilket syns på bilden nedanför (och i fönstret Guide för lastpåläggning). Vindlaster W1-W4 Bestäm de karakteristiska värdena W1 W4 [kn/m 2 ] för vindlaster. Vindlasterna W1 och W2 verkar mellan upplag, och vindlasterna W3 och W4 på konsoler eller utkragningar som syns på bilden ovanför. Lasterna W1 och W3 är vindtryck (dvs. nedåtriktade) och lasterna W2 och W4 vindlyft (dvs. uppåtriktade). De karakteristiska vindlaster som efterfrågas av programmet skall inkludera vindlastens grundvärde med hänsyn till alla de faktorer som anges i EKS 10, kapitel 1.1.4 samt SS-EN 1991-1-4, kapitel 7. 22

Vindlasten skall antas vara variabel och bunden enligt stycke 3.3(1) av standard EN 1991-1-4. Därför har man satt 0 % som normalvärde för vindlastens rörlighet. Dessa värden syns i fönstret Laster och lastkombinationer (se 5.4 Fönstret för laster och lastkombinationer i handboken). Vindlastens rörlighet kan varieras med generell konstruktion. OBS! Dimensioneringen av vindlaster i Finnwood inkluderar endast kontroll av konstruktionselementets lokala vindtryck eller vindlyft. 23

5.3 Definition av laster på pelaren Grundlasterna på pelaren definieras i fönstret Guide för lastpåläggning som öppnas under menyn Laster med knappen Guide för standardlaster när konstruktionselementet Pelare har valts. Dessa grundlaster är till exempel vertikala laster som kommer från överliggande strukturer samt horisontell vindlast. Vertikal last F (permanent last, nyttig last, snölast och vindlast) De vertikala lasterna F [kn] från överliggande strukturer som belastar pelaren är permanent last, nyttig last, snölast och vindlast. De vertikala lasterna antas befinna sig i toppen av pelaren med excentriciteterna ey och ez. Utöver de vertikala lasternas karakteristiska värden definieras den nyttiga lastens klass och snölastens klass, som definierats i 5.1 Definition av laster på bjälklagsbalken/plattan i handboken. Horisontell last W1 Bestäm det karakteristiska värdet av vindlast W1 för väggstolpar eller pelare, som bär strukturer av horisontell vindlast. Den karakteristiska vindlasten som efterfrågas av programmet skall inkludera vindlastens grundvärde med hänsyn till alla de faktorer som anges i EKS 10, kapitel 1.1.4 samt SS-EN 1991-1-4, kapitel 7. Excentriciteterna ey och ez Alla de vertikala lasterna F antas komma på pelare med samma excentriciteterna ey och ez. För varje last kalkyleras de ekvivalenta momentlasterna som förorsakats av excentriciteten, vilka beaktas i dimensioneringen. 24

5.4 Fönstret för laster och lastkombinationer För de färdiga konstruktionstyperna, (bjälklagsbalk, takbalk och pelare) är laster och lastkombinationer enligt SS-EN 1990-1-1 redan definierade i programmet. Du kan se valda laster och lastkombinationer under fliken "Laster och lastkombinationer". Har Du behov av att ändra förvalda laster och lastkombinationer gör Du det genom att modifiera en färdig konstruktion till generell konstruktion. Se exempel nedan. Uppgifter om färdiga belastningsfall: lastgrupp lasttyp varaktighet rörlighet (i brott- och bruksgränstillstånd) Den aktiva lastkombinationen visas på lastkombinationslistan i blått i den gråa rutan Uppgifter om lastkombinationerna: Löpande numrering Lastkombinationerna kan tändas eller släckas genom att dubbelklicka på "PÅ" eller "--". Kombinationens innehåll så att de utnyttjade partialkoefficienterna och lastreduktionsfaktorerna presenteras termvis Kombinationens typ (brott- eller bruksgränstillstånd) Exempel: d * partialkoefficient för permanent last * karakteristisk permanent last + d * partialkoefficient för variabel last * karakteristisk variabel huvudlast + d * partialkoefficient för variabel last * i * övriga karakteristiska variabla laster OBS. Värdet på d ändras automatiskt då säkerhetsklassen ändras under menyn Dimensionering. 25

Med knapparna Lägg till, Redigera och Ta bort bearbetas det aktiva belastningsfallet (de övre knapparna) den aktiva lastkombinationen (de nedre knapparna) 5.4.1 Ändra eller lägga till last Att ändra eller lägga till en last är endast möjligt för en generell konstruktion. Du lägger till en last genom att trycka på "Lägg till". Att ändra en last gör Du genom att trycka på "Redigera". Lastens namn OBS! Varaktigheten definieras av lasttypen, inte möjligt att ändra i programmet. Lastens typ som definierar partialkoefficienterna Belastningsfallets rörlighet för varje spännvidd eller för varje konsol. Rörligheten kan definieras skilt för brottgränstillståndet och brukgränstillståndet. 26

5.4.2 Ändra eller lägga till lastkombination Att ändra eller lägga till en lastkombination är endast möjligt för en generell konstruktion. Du lägger till en lastkombination genom att trycka på "Lägg till". Att ändra en lastkombination gör Du genom att trycka på "Redigera". Välj brott- eller bruksgränstillståndet Bestäm partialkoefficient och motsvarande kombinationsfaktor för varje last som ska ingå i lastkombinationen. 27

6 DIMENSIONERING Under menyn DIMENSIONERING definieras tvärsnittsform, material, klimatklass, säkerhetsklass och tvärsnitt för konstruktionen som dimensioneras, samt parametrarna och dimensioneringsinställningarna för dimensioneringen. Följande information om det aktiva tvärsnittet visas Rektangulära tvärsnitt: Material Tvärsnittsvärden (A, I y och W y) Form c/c (centrumavstånd) Bredd Vikt Höjd Längd Figur på tvärsnittet Kerto-Ripa element: Typkod Längd Övre/Nedre platta Vikt Livbalkar Figur på Kerto-Ripa elementet Profilval Tvärsnittsform Material (endast för rektangulära sektioner) c/c (centrumavstånd/lastbredd) Information i nedre sidlist Finnwood licensens giltighetstid Konstruktionstyp Valt material och dess geometri, för Kerto-Ripa anges en typkod 28

Dimensioneringsparametrar Klimatklass Säkerhetsklass Allmänna dimensioneringsförutsättningar. Du når dem genom att klicka på till höger om DIMENSIONERING Dimensionering i brottgränstillståndet (k sys faktor, knäckningskontroll och vippningskontroll) Dimensionering i bruksgränstillståndet (nedböjningskontroll och kontroll av vibrationer) Ändring av tvärsnitt Sök nästa lämpliga tvärsnitt (från början) Sökningen görs från början av den lista på standardtvärsnitt som finns i programmet, se avsnitt 9.1 i denna manual Sök nästa lämpliga tvärsnitt (sök framåt) Knappen Föregående resp. Nästa innebär att programmet väljer föregående resp. nästa profil i listan. Sök erforderligt centrumavstånd söker det största passande centrumavståndet för konstruktionen. Sök erforderlig spännvidd söker det längsta passande spannet för konstruktionen. OBS! Endast ibockade alternativ tas med i dimensioneringen. 29

Dimensioneringsresultat Dimensioneringsresultatet visas direkt efter att tvärsnitt valts En grön cirkel betyder att valt tvärsnitt uppfyller valda dimensioneringskrav En röd cirkel betyder att valt tvärsnitt inte klarar valda dimensioneringskrav UTNYTTJANDEGRAD visar hur hårt valt material är utnyttjat. Utnyttjandegraden ska vara < 100% Genom att trycka på knappen visas: Karakteristiska materialvärden (styrka, styvhetsvärden) Volymvikt av material Största krafter och moment Maximi- och minimivärden på upplagsreaktioner Material och kontroll av noteringar och extra hjälp 30

6.1 Valmöjligheter De valmöjligheter som finns är: TVÄRSNITTSFORM Rektangel Kerto-Ripa med balkar Kerto-Ripa med lådtvärsnitt Kerto-Ripa med T-tvärsnitt MATERIAL KERTO-S som balk KERTO-Q som balk KERTO-S som skiva KERTO-Q som skiva, parallell KERTO-Q som skiva, vinkelrätt KERTO-S ihoplimmad som balk KERTO-S ihoplimmad som skiva KERTO-QP som balk (39-51) KERTO-QP som balk (54-69) KERTO-QP som skiva (39-51) KERTO-QP som skiva (54-69) C14 C18 C24 GL24c GL24h GL28c GL28h GL30c GL30h CE L40c (ytfaneren parallell med spännviddens riktning) (ytfaneren tvärställd i förhållande till spännviddens riktning) TVÄRSNITT När materialet valts, avläses motsvarande lista för tvärsnitt från databasen och den visas under menyn DIMENSIONERING. Tvärsnittsdatabaserna finner man i huvudmenyn under menyn Databaser. Se också kapitel 9, Kontroll av tvärsnittsdatabaserna i handboken. KLIMATKLASSER 1 2 3 SÄKERHETSKLASSER 3 (γ d=1.00) Hög: Stor risk för allvarliga personskador 2 (γ d=0.91) Normal: Någon risk för allvarliga personskador 1 (γ d=0.83) Låg: Liten risk för allvarliga personskador 31

6.2 Materialvärden och dimensioneringsförutsättningar MATERIALVÄRDEN FINNWOOD 2.3 har använt följande källor för materialvärdena: - Kerto-S, DOP MW/LVL/311-001/CPR/DOP - Kerto-Q, DOP WM/LVL/312-001/CPR/DOP - Kerto-Qp, DOP MW/LVL/313-001/CPR/DOP - Limträ (GL24c, GL24h, GL28c, GL28h, GL30c, GL30h), EN 14080 (2013) - Konstruktionsvirke (C14, C18, C24), EN 338 (2016) Dimensionering enligt Finnwood 2.3 görs enligt SS-EN 1995-1-1:2004 med uppdateringarna A1:2008 och A2:2014 samt enligt BFS 2015:6 (EKS 10) Dimensionering av balkar med hål Dimensionering görs för: - Kerto -produkter (Kerto-S, Kerto-Q, ihoplimmad Kerto-S och Kerto-Qp) enligt rapport VTT-S-03246-15 - limträ enligt Limträhandboken baserat på DIN 1052: 2008-12 - konstruktionsvirke enligt DIN 1052: 2008-12 Dimensionering av urtag vid ändupplag Dimensionering görs för: - Kerto -produkter enligt SS-EN 1995-1-1, kapitel 6.5.2 samt VTT Certificate 184-03 - limträ enligt SS-EN 1995-1-1 - konstruktionsvirke enligt SS-EN 1995-1-1 Belastningskontroll (Brottgr.) Konstruktionernas upplagslängder har begränsats till 20-500 mm. Lutande takbalkar/plattar Med lutande takbalkar antas tyngdpunkten korrelera med neutralaxeln. I dessa fall skall excentriciteten för normalkraften beaktas. Normalkraftens eventuella excentricitet kan beaktas som kombinationen av punktlast och böjningsmoment, vilket betyder att normalkraften transfereras till neutralaxeln och normalkraftens moment beaktas som en extra belastning. Pelare Kerto-Ripa element skall inte användas som pelare eller vägg då konstruktionsberäkningarna är otillräckliga. Den vertikala stabiliteten i Kerto-Ripa elementet är inte kontrollerad. Nedböjningskontroll i bruksgränstillståndet Nedböjningskontroll utförs ej på konsoler kortare än 200 mm. Se också: 6.3 Allmänna beräkningsinställningar för dimensioneringen 6.4 Inställningar för knäckning 6.5 Inställningar för vippning 6.6 Inställningar för nedböjning 6.7 Inställningar för vibrationskontroll 9 Kontroll av tvärsnittsdatabaserna 32

6.3 Allmänna beräkningsinställningar för dimensioneringen De allmänna beräkningsinställningarna finner man i Finnwood i huvudmenyn (Inställningar > Beräkningsinställningar ). Fönstret kan också öppnas via DIMENSIONERING som Du finner under indatamenyn. Tryck på så når Du "Inställningar". Inställningar som skall kontrolleras inför varje ny beräkning: Skjuvdeformationerna beaktas eller beaktas inte vid dimensionering av nedböjning Skjuvdeformationerna medräknas eller medräknas inte vid beräkning av tvärkraft och böjningmoment Konstruktionselementets egentyngd kan automatiskt inkluderas i dimensionering Tvärkraftsreduktion nära upplag OBS! Se Info sidan för mer information. ANMÄRKNINGAR - Endast de valda beräkningsinställningarna beaktas i dimensioneringen - Standardvärden i Finnwood visas i fönstret ovanför. Alla konstruktioner har samma normalvärden. - För alla skivor (t. ex. Kerto-Q som skiva och Kerto-Q som skiva vinkelrätt mot fibrerna skall alltid hänsyn till skjuvdeformationerna tas vid beräkning av nedböjningen. 33

6.4 Inställningar för knäckning Inställningarna för knäckning i brottgränstillståndet definieras i fönstret Dimensioneringsinställningar som öppnas på indatamenyn DIMENSIONERING med knappen viktigaste uppgifterna i detta fönster. till höger om Knäckningskontroll. Nedan presenteras de Knäckningsriktningarna presenteras i konstruktionselementets lokala koordinatsystem där x-riktningen alltid är i elementets längdriktning, se figur. Markera om knäckning i z- resp. y-riktningen skall beaktas vid dimensioneringen. Genom att trycka på Info får Du information kring val av knäckningslängder. Alternativen för knäcklängder: Knäcklängden baserad på en faktor och avståndet mellan upplag, till exempel Lc = 1.0 x L Knäcklängden baserad på centrumavståndet av knäckningsavstyvningarna [mm]. Detta värde skall användas för hela konstruktionslängden eller spännvidden. 34

6.5 Inställningar för vippning Inställningarna för vippning i brottgränstillståndet definieras i fönstret Dimensioneringsinställningar som öppnas på indatamenyn DIMENSIONERING med knappen till höger om Vippningskontroll. Nedan presenteras de viktigaste uppgifterna i detta fönster. OBS! Vippningskontroll görs enbart för böjning kring y-axeln. Sidostöd ovanför konstruktionen: Sidostöd kan krävas när konstruktionens översida är tryckt, dvs. My > 0. Sidostöd under konstruktionen: Sidostöd kan krävas när konstruktionens undersida är tryckt, dvs. My < 0. Till exempel, på och nära mellanstöd av en kontinuerlig balk Alternativ för sidostöd: Avstånd (c/c) mellan avstyvningspunkter för vippning (Lk1 / Lk2 [mm]) Konstruktionselementets upplag Konstruktionen är helt avstyvad (ingen vippning möjlig) Endast för generell konstruktionen: Lk1/Lk2 är lika med avståndet mellan upplagstöden/sidostöden Några exempel på det förstnämnda fallet är tegelläkt eller glespanel vilkas centrumavstånd motsvarar avståndet mellan stöd i sidoriktningen. OBS! Sidostöd i sidoriktningen skall överföra den horisontala lasten av vippningen till de stabiliserande konstruktionerna. Med detta avses att sidostöd skall förankras till någon punkt i den stabiliserande konstruktionen. 35

Valmöjligheterna för "Effektiv vippningslängd" är enligt nedanstående figur där standardvärdet är markerat i blått. 36

6.6 Inställningar för nedböjning Nedböjningsgränserna i bruksgränstillståndet anges i fönstret Dimensioneringsinställningar som öppnas på indatamenyn DIMENSIONERING med knappen uppgifterna i detta fönster. till höger om Nedböjningskontroll. Nedan presenteras de viktigaste Konstruktionens nedböjning i z-riktning kan begränsas med sex olika nedböjningskriterier: Wg,inst Wg,fin Wq,inst Wq,fin W,inst W,fin Wnet,fin omedelbar deformation av permanent last. slutlig deformation av permanent last. omedelbar deformation av variabel last. slutlig deformation av variabel last inkl. krypning. omedelbar deformation av total last. slutlig deformation av total last inkl. krypning och överhöjning. slutlig deformation av total last inkl. krypning. Varje nedböjningskriterium kan innehålla en relativ nedböjningsgräns (t.ex L/300) och/eller en absolut nedböjningsgräns (t.ex 20 mm) - - betyder att respektive nedböjningskriteriet inte beaktas Karakteristisk lastkombination används vid beräkning av deformationer vid risk för permanent skada. Frekvent lastkombination används vid beräkning vid deformationer som kan orsaka tillfällig olägenhet. Kvasipermanent lastkombination används vid beräkning av slutlig deformation. Lastkombinationerna väljs enligt SS-EN 1990. Inställningarna förklaras också på bladet Info i detta fönster. Utkragningarnas nedböjningsgränser definieras med förstoringsfaktorer. Då multipliceras de ovanstående gränserna (i millimeter) med respektive förstoringsfaktor. Vid deformationsberäkning hos en fritt upplagd balk kan hänsyn till överhöjning, wc, tas.obs. Deformationskriterie wfin måste anges. Observera att utkragningarna kortare än 200 mm inte beaktas vid nedböjningskontrollen. Nedböjningen beräknas, men utnyttjandegraden antas som 0 %. 37

6.7 Inställningar för vibrationskontroll Parametrarna för vibrationskontroll i brukgränstillstånd anges i fönstret Dimensioneringsinställningar som öppnas på indatamenyn DIMENSIONERING med knappen till höger om Kontroll av vibrationer. Vibrationskontrollens fönster för rektangulära tvärsnitt presenteras nedan. På första bladet visas alla parametrar som användaren kan variera och på bladet Info anges förklaringarna för dimensioneringen. Inställningsmöjligheterna för vibrationskontroll skiljer sig för Kerto-Ripa med balkar, med lådtvärsnitt och med T-tvärsnitt från rektangulära tvärsnitt på följande punkter: - "Golvskiva /material ovanför balken" och "Samverkan" saknas eftersom konstruktionen redan har en limmad skiva på ovansidan. Hänsyn till denna tas automatiskt av programmet. - "Tvärgående avstyvningslinjer" saknas för lådtvärsnitt eftersom en viss mängd tvärgående avstyvningar redan finns med i konstruktionen. - "Tvärreglar under golvbalkar" saknas för lådtvärsnitt eftersom en sådan avstyvning redan finns. Kerto-Ripa med balkar eller T-tvärsnitt Kerto-Ripa med lådtvärsnitt 38

7 Övriga resultat På indatamenyn Övriga resultat visas den aktiva konstruktionens diagram för böjningsmoment, tvärkraft och nedböjning samt upplagsreaktioner i vart och ett av de olika belastningsfallen och i varje lastkombination. Dessutom visas normalkraften för tryckta konstruktioner (t.ex. lutande takbalkar och pelare). 39

8 UTSKRIFTER På indatamenyn UTSKRIFTER visas den aktiva konstruktionens dimensioneringsresultat. Nedan presenteras de viktigaste funktionerna på denna indatameny. Utskriftsformer. Följande val kan göras: Detaljerad form som visar all information om dimensioneringen Kortfattad form som visar endast huvudpunkter för dimensioneringen Endast de kryssade punkterna visas Med knappar redigeras projektinformationen väljs fonten för utskriften Utskrivning av dimensioneringsresultat: Förhandsgranska öppnar en pdf-fil för förhandsgranskning av utskriften. Spara till PDF sparar utskriften till en pdf-fil och öppnar filen för förhandsgranskning och ev. utskrift. 40

9 Kontroll av tvärsnittsdatabaserna Det finns en egen databas (dvs. en egen databasfil) för varje material i FINNWOOD 2.3. Databaserna kan visas och dess innehåll modifieras genom att välja aktuellt alternativ i huvudmenyn "Databaser". - Rektangulära tvärsnitt - Kerto-Ripa med balkar - Kerto-Ripa med lådtvärsnitt - Kerto-Ripa med T-tvärsnitt Alla rektangulära tvärsnitt återfinns i ett gemensamt fönster i menyn "Databaser för rektangulära tvärsnitt". Olika typer av Kerto-Ripa har sina egna databaser. 41

9.1 Databaser till rektangulära tvärsnitt Databaserna kan visas och dess innehåll modifieras i fönstret "Databaser för rektangulära tvärsnitt". Tvärsnittslistan: Tvärsnitt som kommer att användas i dimensioneringen skall markeras Som standard är alla tvärsnitt valda Val av databas: Den aktiva databasens namn visas med knappen Knappen öppnar fönstret Välj aktiv databas, där man kan byta den aktiva databasen Uppgifter för det nya eller aktiva tvärsnittet: Tvärsnittsbenämning (valfri text) Ytterligare information om tvärsnittet Tvärsnittets form, antal i bredd visas inom parentes (1-3 stycken) B [mm], tvärsnittets bredd H [mm], tvärsnittets höjd Knappen Lägg till lägger till det aktiva tvärsnittet i databasen Knappen Ta bort raderar det valda tvärsnittet från databasen Knappen Redigera uppdaterar det valda tvärsnittets data 42

9.2 Databaser till Kerto-Ripa Ändringar i databaserna för Kerto Ripa med balkar, med lådtvärsnitt och med T-tvärsnitt görs på samma sätt som vid ändring av rektangulära tvärsnitt (se kapitel 9.1). Information om det nya eller ändrade tvärsnittet Namn Livbalkar (material, antal, dimensionerat liv, höjd H1 och bredder B1, B2, B3 av livbalkar) Övre skiva (material, tjocklek T1 och bredder B, B11, B12, B13, B14) Nedre skiva till/för Kerto-Ripa med låd- eller T-tvärsnitt (material, tjocklek T2, bredder B21 och B22, eller bredder B21, B22, B31 och B32 Följande måttbegränsningar för de olika Kerto-Ripa elementen gäller: - Balkarnas (livens) höjd ska vara 19 H1 600 mm. - Totala bredden på övre skivan ska vara B 2520 mm. - För Kerto-Q som övre eller undre skiva skall den fria flänsbredden vara mindre än 20 x h f, där h f är tjockleken hos Kerto-Q-plattan, t.ex. 25 mm. I databasen berör detta B11 och B12 enligt figuren ovan för balktvärsnitt och B11, B12, B21 och B22 för öppna och slutna lådtvärsnitt. 43

- För Kerto-S som undre skiva skall den fria flänsbredden vara mindre än 10 x h f, där h f är tjockleken hos Kerto-Splattan, t.ex. 44 mm. I databasen berör detta B21 och B22 enligt figuren för öppna lådtvärsnitt. I FINNWOOD 2.3 har en ny valmöjlighet Träpanel, ingen samverkan införts som val av övre skiva som alternativ till Kerto-Q i ett Kerto-Ripa lådelement. Eftersom träpanelen har låg styrka och låg elasticitetsmodul ingår den inte i samverkansberäkningen av lådtvärsnittet. Egentyngden har satts till 5,0 kn/m 3 och ingår i beräkningarna. Användaren har själv att kontrollera träpanelens bärförmåga och styvhet. 44