Praktikrapport från Sveriges Television Väst Sveriges Television Jag har gjort min praktik på SVT Västs avdelning för nyheter och samhälle i Göteborg. Avdelningen är en 6 genreavdelningar som arbetar redaktionellt med programproduktion (Barn, Drama, Samhälle, Kultur, Underhållning, Fakta) på SVT. På NOS i Göteborg har under våren producerats Uppdrag granskning, Mediemagasinet, Debatt, Västnytt samt den nya programserien Jobba Jämt där min praktik varit förlagd. Denna praktik passar väl in med min tidigare utbildning som består av 80 poäng Medie- och kommunikationsvetenskap, 60 poäng Musikvetenskap, 20 poäng TV-journalistik. Sveriges Television är, som de flesta känner till, Sveriges Public Service Tv-företag. Företaget har idag 6 kanaler. SVT 1, SVT2, Kunskapskanalen, Barnkanalen, SVT 24, SVT Europa och SVT Extra. Företaget är en del i Sverigesradiokoncernen som förutom SVT består av SR (Sveriges Radio) och UR (Utbildningsradion). Public Service-tanken, alltså tanken att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom en mängd olika områden 1, genomsyrar alla tre företagen. Koncernen finansieras av licenspengar som man som innehavaren av TV-apparat i Sverige är skyldig att betala. Jobba Jämt Programmet Jobba Jämt är en ny programserie som producerats sedan augusti 2005, produktionen fortgår till och med januari 2006. Programmet är en variant av reality TV-formatet som under senare år blivit allt vanligare. Dokusåpan är kanske det vanligaste formatet i denna genre, men på senare tid har trouble shouters som Nannyakuten, Melkers Krogakut och Mamma, pappa, chef blivit allt vanligare. I denna variant av reality-tv tar sakkunniga experter fungerar som programledare och tar sig an ett problematiskt fall från deras expertisområde per avsnitt. I fallet Jobba Jämt är experternas område jämställdhet. I varje programavsnitt besöks en arbetsplats av två jämställdhetsexperter. Den ena personen är jurist, Sveriges första jämställdhetskonsult och expert på jämställdhetsfrågor inom arbetslivet. Den andra personen är beteendevetare och expert på jämställdhet och värderingar/normer. Programmet är uppbyggt av fyra olika delar. Först filmas en företagspresentation med syfte att skapa en 1 http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=6213&a=71998
bild av den aktuella organisationens uppbyggnad samt den eventuella jämställdhetsproblematik som finns där. Den syftar också till att belysa hur stor eller liten förståelsen för problematiken är hos medarbetarna. Denna del filmas utan programledare, endast med hjälp av en reporter. Det filmade materialet från presentationen får sedan experterna ta del av och utifrån vad de ser bilar de sig en uppfattning om vad problematiken kan bestå i på just denna arbetsplats. När problematiken är definierad bygger de upp en åtgärdsplan för organisationen och bestämmer sig för vilka personer inom organisationen som de vill prata med vid det första av två möten med de anställda, som kallas för fördjupningen. Efter att fördjupningen spelats in och åtgärder delats ut väntar teamet en tid för att sedan återkomma igen med endast reporter, alltså utan programledarna. Under detta tredje inspelningstillfälle är syftet att ta reda på vad som har hänt på arbetsplatsen sedan programledarna var där. Har man vidtagit några åtgärder? Vad tyckte man om det konsulterna sa? Detta material visas sedan, återigen, upp för programledarna som får möjlighet att se vad som sägs. Utifrån detta utformar de vidare, långsiktiga förslag, och bestämmer vilka personer de behöver diskutera en extra gång med. Efter detta spelas den sista delen, avslutningen, in. Programmet är sedan uppbyggt enligt denna ordning. Mina arbetsuppgifter Enligt praktikplanen skulle mina arbetsuppgifter vara att få inblick och kunskap i det redaktionella arbetet och det på inspelningsplatsen. Då redaktionen varit så pass liten (ca 10 personer) har jag verkligen givits möjlighet att delta väldigt aktivt. Mina huvudsakliga uppgifter har bestått i att vara ett stöd vid researcharbetet. I början utgjordes detta av att hitta arbetsplatser som ville ställa upp att vara med och i programserien, samt att prata med personer på dessa arbetsplatser för att hitta problematik möjlig för konsulterna att arbeta med. Parallellt med detta gjorde jag också mer allmän research på de olika branscher som vi gjorde research på just för tillfället, samt läste forskningslitteratur och skrev översikter och förslag på problemformuleringar till de båda programledarna. Emellanåt, när det har behövts, har jag också ägnat mig åt att logga, alltså transkribera, råmaterialet från inspelningarna. Allteftersom jag blivit inslussad i arbetet fick jag även ta ansvar för att lägga upp inspelningsdagar till del tre i varje avsnitt, det vill säga uppföljningen. Här har jag ibland
varit helt ansvarig för manusplanering och bokningarna av personer, och platser kring inspelningstillfället. Vad manusplaneringen inneburit har varierat från gång till gång. Det har varit allt från att sätta ihop möten mellan olika personer till att skriva manus till skådespelare för workshops. Under den första halvan av praktiktiden gjorde jag även enskilda intervjuer med personer på arbetsplatser och blev ivägskickad på mindre uppdrag. Under den andra halvan av praktiktiden har jag medverkat alltmer på inspelningsplatserna, i synnerhet vid de inspelningstillfällen som jag skrivit manus till. Där har jag framförallt skött intervjuerna med de medverkande, haft koll på schemat samt assisterat programregissören. Då inspelning har skett runt om i landet har jag rest en hel del under den andra delen av praktikterminen. När samtliga inspelningar genomförts har mina arbetsuppgifter förpassats till webben, där jag producerat texter i artikelform om positiva exempel på de problematiker som tas upp i programmet. Jag har även skrivit andra texter till webben, som exempelvis programinformation och en testsektion som heter Hur jämställd är du?. I övrigt har jag deltagit i det redaktionella arbetet på samma sätt som all andra, genom morgonmöten varje morgon då hela redaktionen varit samlad och i möten med samtliga av redaktionens medlemmar enskilt, beroende på vem man samarbetat med just den dagen. Praktiktiden en analys Eftersom jag inte gått ett traditionellt program, som de flesta som vill arbeta med TV gör, har denna praktiktermin varit av största vikt för mig. Jag har alltid haft som mål att arbeta med TV, och framförallt varit intresserad av att producera nytänkande programidéer. Samtliga av mina tidigare studier har haft genusinriktning, och i synnerhet inom medie- och kommunikationsvetenskapen har jag arbetat i uppsatser med att försöka hitta nya sätt att se på vilka möjligheter för exempelvis alternativa representationer av kön som finns inom TVmediet. Men min egentliga erfarenhet av TV och journalistik är begränsad till den 20- poängskurs jag läst i TV-journalistik (påbyggnadskurs för journalister och medievetare). Min uppfattning var, och är kanske bitvis fortfarande, att man måste ha en hel del praktisk erfarenhet av media för att kunna få jobb och för att kunna bli sedd. När jag blev tilldelad den här platsen var det dock så att jag istället, på grund av mina teoretiska kunskaper, stack ut ur mängden. Alla som sökte hade ju sysslat med TV och /eller journalistik. På redaktionen var också hela tre av de anställda jämställdhetssakkunniga helt utan erfarenhet av television. Således kändes det som om jag hade relativt mycket i bagaget
redan när jag anlände, eftersom de personer som var TV-kunniga i sin tur inte var särskilt ämneskunniga. Detta gav ett bra självförtroende och jag kände att jag från början kunde ta relativt mycket plats i diskussionerna. Det fanns utrymme att göra sin röst hörd, och dessutom att gå in med bättre vetande gentemot de som hade mer att säga till om men inte så mycket att sätta emot när jag väl började argumentera för varför jag tycket att saker borde vara på ett visst sätt. Av den anledningen har mitt ansvar växt hela tiden. Eftersom jag trots allt varit praktikanten fick jag som sagt från början chansen att göra en hel del intervjuer i början, och min handledare har mer eller mindre satt mikrofonen i handen på mig och tvingat mig att konfrontera eventuell prestationsångest på ett direkt sätt. I takt med att jag visade vad jag kunde och fick mer redaktionellt ansvar fick jag också mer inspelningsmässigt ansvar. Sådant som handledaren gick igenom med mig noggrant i början kollade hon sedan inte av alls, utan jag fick fullständig frihet. Detta har känts extra värdefullt då inget av det arbete som jag genomförde var sådant som man senare skulle kunna hoppa över att ta med. Jag har fått öva mig på det verkliga materialet. Jag och min handledare har haft några möten då vi pratat mer övergripande. Men då redaktionen varit så liten har hon kunnat ge respons till mig på ett mer informellt sätt varje gång en uppgift utförts. Min handledare är också redaktör för produktionen, och redaktörens ansvar är att ge alla de produktiva medarbetarna respons på vad de gör. Vi har utvärderat arbetet dagligen, och det har funnits utrymme för alla att uttrycka sig om mina projekt. Jag har sedan jag började studera velat arbeta med TV och haft visioner om hur jag skulle vilja göra det, men jag har hela tiden undrat om min inriktning varit för teoretisk. På den här praktikplatsen har jag dock kunnat utveckla mina idéer ännu mer. Och i själva verket är jag än mer säker på mina visioner nu. Således upplever jag att jag tagit stora steg i rätt riktning. Att jag hade turen att hamna just på denna produktion har gjort att jag genom mina teoretiska kunskaper även fått produktionsrelaterade befogenheter och således ännu mer kunskaper på det området än vad jag fått om jag endast varit praktisk praktikant. Jag tror inte det hade blivit så på en redaktion där den teoretiskt analytiska inriktningen varit lika stark. Nu tror jag emellertid att jag på annat sätt skulle kunna arbeta med större lätthet på produktioner med exempelvis mer nöjesinriktat utbud.
Rekommendationer till en framtida praktikant Min rekommendation till framtida praktikanter på den typ av arbetsplats jag varit, och även generellt, är att våga ta så mycket plats som möjligt. Jag tror att man i mångt och mycket själv skapar sig sin roll. Om tar på sig mycket ansvar kommer man få mycket ansvar. Det är viktigt att ha respekt för det folk gör, för deras yrkesskickighet. Men man behöver inte lägga sig i underläge gentemot sina arbetskamrater, man ska ifrågasätta och ta det andra säger för lag. Samtidigt ska man ha mod att se till så att man inte tar på sig för mycket, eller blir utnyttjad. Och även om man tror på sig själv, och inte lägger sig i underläge, måste man komma ihåg att man är praktikant och inte kräva at sig själv att man ska vara lika kompetent som alla andra. Man måste fråga. Risken är, om man verkar för säker, att medarbetarna glömmer att man är praktikant och inte hör överseende.