Var gömmer sig de mänskliga och ekonomiska kostnaderna egentligen? Hur ser de ut? Och vad innebär de?

Nordic Wound Life januari 2012 Var gömmer sig de mänskliga och ekonomiska kostnaderna egentligen? Hur ser de ut? Och vad innebär de? Nordic Wound Life: Ett magasin framtaget särskilt för dig som är intresserad av sårbehandling. Ett magasin för dig som vill förbättra villkoren för patienter som lever med svårläkta sår. #02 Januar 2012 smith-nephew.dk 03

Innehållsföteckning Det finstilta 2 Ledare 3 Frihet att leva ett normalt liv med undertrycksbehandling (negative pressure wound therapy) PICO sett med en sjuksköterskas ögon. En patient berättar 4 Om att motivera patienten till behandling 10 Frågor och svar om motivation 14 Nyheter och utbildning 16 Respons, frågor och ris & ros Redaktionens kontaktinformation: nordicwoundlife@smith-nephew.com Carina Ekbladh 0705 45 33 10 Trine Gram +45 28 56 41 31 Utgivare och redaktör: Slotsmarken 14, DK-2970 Hørsholm Trine Gram & Carina Ekbladh Layout & produktion: copenhagenwindows.dk Upplaga: 9 000 02 smith-nephew.se januari 2012

LEDARE Kunskap. Samarbete. Mod. Vilja. Det krävs en hel del av patienten för att kunna leva med svårläkta sår. Det krävs en hel del av sjuksköterskan för att få såret att läka. Det krävs en sjukvård som inser värdet av kunskap som ett verktyg för framgångsrik behandling. Det krävs ett samhälle som kan hantera såväl yrkesövergripande som verksamhetsövergripande och ekonomiska utmaningar. Det krävs en vilja till och förståelse för vikten av att utveckla nya produkter och metoder. Det krävs modet att fatta de rätta besluten. Utmaningarna är många och det är mycket att ta hänsyn till vad gäller såväl mänskliga, yrkesmässiga som ekonomiska aspekter. Men med fokus på att försöka minimera den mänskliga belastningen i samband med sår öppnar sig hela tiden nya möjligheter och lösningar som kommer att kunna ge den enskilda patienten en bättre behandling. Lösningar som också är avgörande med hänsyn till resurser och ekonomi, och som hänger naturligt samman med det ökande antalet sårpatienter. Förenkling. Frihet. Funktionalitet. Vi försöker ständigt tillgodose behandlingsutmaningar genom yrkesövergripande och verksamhetsövergripande samarbete, integrerat samarbete i de nordiska länderna, forskning, utveckling av nya metoder och lansering av nya och förbättrade produkter, senast i form av introduktionen av PICO. Vi är övertygade om att det inte saknas fackkunskaper på våra sårmottagningar i Norden, men de mänskliga och ekonomiska kostnaderna är stora i samband med en behandling. Inte minst när det gäller de många veckovisa sjukhusbesöken och transporten som är ofrånkomlig vid ett besök. Var gömmer den sig? Det här numret av Nordic Wound Life har fokus på de reella kostnaderna vid sårbehandling. Vi tittar på var de mänskliga och ekonomiska kostnaderna egentligen gömmer sig, hur de ser ut, vad de innebär och hur vi med gemensamma ansträngningar kan bli bättre på att hitta bästa lösningen för dem som allt handlar om: patienterna. Vi tittar på var de mänskliga och ekonomiska kostnaderna egentligen gömmer sig, hur de ser ut, vad de innebär och hur vi med gemensamma ansträngningar kan bli bättre på att hitta bästa lösningen för dem som allt handlar om: patienterna. Åse Fremmelevholm, avdelningssjuksköterska vid centrum för sårläkning på Odense sjukhus, berättar om sina första erfarenheter av PICO. Vi har pratat med en patient i Sverige som haft mycket otur. Vi tittar på den generella trivseln som sårpatient. Anne Hvarregaard Mose, psykolog och cand.psych. aut. på Århus universitetssjukhus, delar med sig av psykosociala aspekter som kan leda till en närmare dialog med patienten. Britt-Marie Strömqvist, undersköterska på Sårcentrum Lyckeby i Blekinge, ger konkreta idéer kring hur man kan få patienterna att delta aktivt i behandlingen. Trevlig läsning! Med PICO har vi inte bara lanserat en produkt med fokus på det rent produkttekniska. Vi har dessutom lanserat en produkt som uppfyller vår önskan om att minska de mänskliga och ekonomiska kostnaderna i samband med sår. Vi har satt in det sociala livet i en ekonomisk ram. En förenklad lösning av en existerande teknik kommer att göra livet med sår mycket enklare, även för behandlaren. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har vi nått riktigt långt. Trine Gram (tv) og Carina Ekbladh (th) januari 2012 smith-nephew.se 03

PICO Fallstudie PICO - frihet att leva ett vanligt liv med sårbehandling med negativt tryck Kort om PICO PICO skiljer sig väsentligt från allt som vi tidigare har sett inom området. Både för dig som behandlare, för dina patienter och när det gäller att utnyttja resurserna optimalt. PICO är kort sagt: enkel tillgång till sårbehandling med negativt tryck. Tack vare en liten pump och ett förband med avancerad vätskehantering kan många fler, däribland en rad nya patientgrupper, nu dra nytta av NPWT. Alltifrån patienter med akuta och kroniska sår till patienter med behov av hudtransplantationer. Designen är enkel, effektiv och otroligt lätt att använda trots små förkunskaper. Systemet är paketerat som ett PICO-kit, en allt-i-ett-förpackning. Kittet är färdigt att använda på några minuter och kan användas i ända upp till sju dagar. Praktiskt och enkelt i vardagen. En lösning som innebär mycket färre förbandsbyten och därmed minskat behov av patientbesök. En avgörande besparing av resurser. För patienten innebär PICO frihet. Frihet att leva livet utan onödiga besvär, som till exempel oljud. PICO är liten, diskret och får plats i fickan. Patienten kan leva ett normalt liv och skickas hem från sjukhuset långt tidigare. Tidigare mobilisering innebär att patienten kan leva ett aktivt och normalt liv, till glädje och nytta för alla parter. 04 smith-nephew.se januari 2012

I det första numret av Nordic Wound Lifes nyhetsbrev berättade vi i allmänna ordalag om vårt senaste tillskott inom sårbehandling med negativt tryck (NPWT) PICO. Sedan dess har vi fått den första responsen från tester med PICO. Det är en respons som vi är stolta över och som är så nyskapande att den måste delas med er läsare. Rapport från verkligheten Ur en sjuksköterskas perspektiv Alla kliniska försök har talat sitt tydliga språk. Men det är ändå otroligt spännande när en banbrytande produkt ska ut i verkligheten och visa vad den går för. För som med allt här i världen är teori och praktik två olika saker. Av den orsaken är respons från verkligheten ute på avdelningarna oerhört viktiga för vår önskan om att ständigt bidra med optimala lösningar. PICO introducerades på EWMA-kongressen (European Wound Management Association) i maj 2011 och i det sammanhanget valdes särskilda testcentrum ut. Ett av dem var centrum för sårläkning på Odense universitetssjukhus. Sårcentrumet är känt för att ha sårpatienter från alla specialområden, vilket är viktigt för en sådan utvärdering. Ju fler typer av patienter, desto mer mångfacetterad blir bilden. Testet inleddes i slutet av juni 2011 och den första responsen talar sitt tydliga språk. Åse Fremmelevholm, avdelningssjuksköterska vid centrum för sårläkning på Odense universitetssjukhus, berättar: Vi deltar i tester framför allt för att vi vill ha mer erfarenhet och för att uppdatera oss på nya kunskaper på avdelningen. Vill man att patienterna ska ha det bästa och man dessutom är intresserad av sitt arbete i övrigt är det nödvändigt att hålla jämna steg med utvecklingen, nya tekniker, nya produkter och liknande. Liten med stora möjligheter Åse Fremmelevholm fortsätter: Vi började testet med PICO i juni, och redan nu framträder en spännande och tydlig bild av möjligheterna. Pumpen är liten, vilket patienterna är väldigt glada för, den hindrar dem inte lika mycket som vanlig NPWT. Det är härligt för patienterna att inte längre vara sängbundna. Men det är naturligtvis minst lika viktigt att pumpen kan hantera vätskan. Och det kan den. PICO är januari 2012 smith-nephew.se 05

PICO Fallstudie på samma gång snabb, praktisk och enkel. Dessutom kräver den inte så mycket träning, vilket gör det otroligt lätt att introducera den på avdelningarna. Det är verkligen skönt att kunna introducera något nytt utan att det innebär en massa krångel och tar en massa extra tid. Framtidsutsikterna är också spännande. Till exempel tror vi här på avdelningen att patienter med diabetesfotsår kommer att ha stor glädje av PICO, liksom yngre patienter utan tvivel kommer att vara glada över att det nu är möjligt att ha ett sår utan att hela världen nödvändigtvis måste veta om det. Vi kommer att kunna tjäna tid och pengar med PICO. Och apropå den ekonomiska sidan av saken: redan i dag sparar vi mellan 400 och 500 danska kronor per behandling och vecka, avslutar Åse Fremmelevholm. Dessutom finns det en tendens till allt högre BMI hos våra kejsarsnittspatienter, en utveckling som är olycklig över huvud taget, men särskilt i samband med kejsarsnitt kan det vara problematiskt eftersom blodcirkulationen i fettväv är liten. Om blodflödet kan ökas med PICO kommer vi att kunna ge ökad livskvalitet till den nyblivna modern, som inte bör lägga sin tid på kontakt med sjukhuset/hemsjuksköterskan, utan på det nyfödda barnet. Vi kommer att kunna tjäna tid och pengar med PICO. Och apropå den ekonomiska sidan av saken: redan i dag sparar vi mellan 400 och 500 danska kronor per behandling och vecka, avslutar Åse Fremmelevholm. 06 smith-nephew.se januari 2012

Åse Fremmelevholm TIPS & RÅD Kom ihåg att använda polstervadd under slangen för att skydda huden mot tryck vid kompressionsbehandling. Börja alltid med att starta PICO. Försäkra dig om att tätningen är bra och placeringen korrekt och applicera därefter fixeringsremsorna. Klipp korta remsor av filmen och applicera dessa över förbandskanterna. När du startar PICO, tryck med ett finger i såret för att forma förbandet efter sårets konturer och djup. Detta hjälper PICO förbandet att anpassa sig efter sår, fäst därefter fästremsorna. NPWT i vardagen NPWT är inte bara till för svåra sår. Den kan användas för en lång rad sårtyper som du möter varje dag. Hur fungerar NPWT? avlägsnar vätska från såret avlägsnar bakterier förbättrar blodcirkulationen underlättar granulationsfasen stimulerar celltillväxt När kan jag använda PICO? lätt till måttligt vätskande sår hudtransplantat/hudlambåer mindre brännskador små/mellanstora svårläkta sår: diabetiska fotsår trycksår venösa sår kirurgiska ingrepp som t ex (högriskpatienter med risk för postoperativ komplikation): bröstrekonstruktion höftprotes/knäimplantat laparotomi/kejsarsnitt kärlkirurgi januari 2012 smith-nephew.se 07

Patienthistoria Nu ska löparskorna på 08 smith-nephew.se januari 2012

Jag har väl aldrig haft världens bästa knän, men fram till två år före första operationen kunde jag utan problem springa mina dagliga turer på mellan 5 och 10 kilometer, trots knäproblem. I dag har jag tvingats inse att det nog inte kommer att bli några långa lopp för närvarande, berättar en livsglad och optimistisk Göran Andersson, som 2010 genomgick en mycket stor CVD, callus vinkel distraktion operation. Långsam läkning på smalbenet gjorde att en ännu större operation blev nödvändig i maj 2011. Dessvärre tillstötte komplikationer när operationssåret skulle läka. Maraton är kanske att gapa efter för mycket, men löparskorna ska på och målet är att springa tillsammans med min kirurg Søren Toksvig Larsen i maj 2012, ler en viljestark Göran Andersson. Jag hade PICO i fickan, om det inte hade varit sommar och jag inte hade haft shorts på mig skulle inte en levande själ ha lagt märke till att jag gick runt med en pump. PICO är mycket diskret på alla sätt. Och så fungerar den. Jag måste verkligen säga att jag är imponerad. Jag har alltid älskat sport, och löpning har varit en av mina favoritgrenar på grund av min arbetssituation. Jag är senior processpecialist troubleshooter på Tetra Pak och jag reser relativt mycket, cirka 150 dagar om året i hela världen. Löpningen kan man ta med sig överallt, det enda som behövs är ett par bra löparskor, säger Göran. Ett aktivt liv som satts på paus Beslutet om ytterligare en operation var inte lätt. Göran hade gått igenom en lång och svår period efter den första operationen. Även om han, med egna ord, är relativt stabil var tanken på ytterligare en operation med påföljande rehabilitering nästan outhärdlig. I samband med den andra operationen fick han en infektion i operationssåret på det vänstra skenbenet. Inom kort fick jag nekroser i såret. Under flera veckor skulle förbanden bytas tre gånger om dagen. Göran var sängbunden, och även när han fick komma hem var han bunden, inte längre till en säng, men till att ta det lugnt, eftersom för mycket rörelse innebar ännu mer vätska från såret och tillhörande komplikationer. Såret läkte långsamt och Göran tyckte inte alls att det var roligt att behöva kämpa med både efterverkningarna från ytterligare en operation och samtidigt ha stora problem med ett sår som inte ville läka. Den planerade rehabiliteringen sköts upp på obestämd tid. Det var ett svårt beslut att säga ja till ytterligare en operation, men att behöva handskas med ett svårläkt sår samtidigt var en enorm utmaning. Hela mitt liv blev satt på paus, berättar Göran. Helt unik i all sin enkelhet Vid tiden för Görans andra operation hade sårsjuksköterskor och läkare på sjukhuset i Hässleholm börjat testa PICO. Och Göran tackade ja till att vara försökskanin. En helt fantastisk upplevelse. Jag kunde se hur sårbädden höjdes från gång till gång. När den tredje PICO sattes på kunde jag inte längre se benet helt plötsligt verkade det som att jag inte längre behövde kämpa på mer än en front, berättar en mycket glad och lättad Göran. Göran fortsätter: Jag är ju tekniker, och jag måste säga att jag var mycket imponerad av PICO. Pumpen är superliten, diskret, enkel och inte tung att bära runt på. Jag hade PICO i fickan, om det inte hade varit sommar och jag hade haft shorts på mig skulle inte en levande själ ha lagt märke till att jag gick runt med en pump. PICO är mycket diskret på alla sätt. Och så fungerar den. Jag måste verkligen säga att jag är imponerad. Det enda lilla problemet som Göran hade var när han skulle duscha. Området med tejp var inte tillräckligt stort. Han behövde sätta på extra tejp, annars var det svårt att få förbandet att sluta helt tätt. Detta problem är löst nu. I dag kan man få PICO i åtta olika storlekar. Och så har Göran en liten vädjan till de snälla sjuksköterskorna i samband med att förbandet sätts på. Det skulle ha varit fint om jag hade blivit rakad innan förbandet sattes på. Det är inte bara lättare att få förbandet att sitta fast då, det är också lättare och mindre smärtsamt att byta det, avslutar Göran Andersson, som vi ser fram emot att få se med löparskorna på i början av nästa vår. januari 2012 smith-nephew.se 09

Intervju Motivera patienten i behandlingen fokus på psykosociala hinder I en sårundersökning bland sjuksköterskor inom den svenska primärvården (Smith & Nephew, 2010) svarade 43 % att det är en utmaning att motivera sårpatienten i behandlingen. Kunskap om och förståelse av patientens tankar, känslor och beteenden är en viktig förutsättning för att öka kvaliteten i vården. Anne Hvarregaard Mose, psykolog på Århus universitetssjukhus i Skejby, arbetar dagligen med den problematiken och har under flera år forskat inom diabetes. Vi pratade med henne i anslutning till vårt sårsymposium på Herlevs sjukhus och Skejby sjukhus, där hon höll ett föredrag om just den psykosociala aspekten av diabetes och egenvård, med titeln: Sår på själen. Sår på foten. Flera internationella studier pekar på ett viktigt samband mellan diabetes och psykiska problem. Dessutom visar flera studier att psykisk ohälsa kan motverkas genom riktad behandling. Trots detta har problematiken tidigare inte varit särskilt uppmärksammad, varken när det gäller diabetes eller sår. Med sitt föredrag på symposiet visade Anne Hvarregaard Mose hur forskning inom ett sjukdomsområde, i det här fallet diabetes, kan belysa viktiga aspekter inom andra områden. Hon belyste hur man kan dra direkta paralleller mellan diabetesforskningen till sårpatienter i allmänhet, dels för att öka våra kunskaper kring de psykosociala aspekterna, dels för att tydliggöra hur psykosociala faktorer kan påverka patientens beteende när det gäller en viss behandlingsrekommendation. Och hela tiden med fokus på användbarheten, vad jag kan göra i egen regi här och nu. Det blev ett spännande upplägg som satte fokus på vikten av samarbete mellan behandlare och patient, på vad vi kan göra för att öka kvaliteten i vården samtidigt som vi hushåller med resurserna, såväl de mänskliga som de ekonomiska, och hela tiden ha patienten i fokus. 10 smith-nephew.se januari 2012

Anne Hvarregaard Mose Förberedelse av samtal Den typiska diabetespatienten träffar bara sin behandlare fyra gånger om året. Resten av årets 365 dagar är utgångspunkten att patienten själv ska reglera sin sjukdom. Just därför är en förberedelse av samtalen, även kallat ett strukturerat samtal, ett riktigt bra redskap för att optimera samarbetet mellan patient och behandlare. Och mycket tyder på att detta gäller även för sårområdet, berättar Anne Hvarregaard Mose. Strukturerade samtal garanterar inte bara att både patient och läkare får sagt det som skulle sägas. Det garanterar även att frågorna om det som är intressanta faktiskt ställs. Det viktiga definieras gemensamt, vilket betyder att patienten engageras och känner ansvar. Patienten får så att säga möjlighet att definiera sitt eget ansvar när det gäller god reglering av diabetes. Det handlar om ett faktiskt samarbete, där man gör sig av med den hundratals år gamla bilden av behandlare och patient, och i stället fokuserar på det ansvar man har som behandlare och det man har som patient i strävan efter att lyckas, var för sig och tillsammans, fortsätter Anne Hvarregaard Mose. Samspelet mellan behandlare och patient spelar därför en oerhört viktig roll när det är fråga om god reglering och därmed patientens trivsel. Anne Hvarregaard Mose förklarar vidare att behandlare bör vara mycket nyfiknare och ställa fler frågor i kontakten med patienten. Inte bara frågor om hur patienten hanterar sin sjukdom, utan kanske i ännu högre grad frågor om tankar och känslor för att på så sätt få patienten att beskriva dem mer ingående, till glädje för både patient som behandlare. En öppnare dialog kommer att ge klarhet i var eventuella blockeringar för en framgångsrik behandling verkligen ligger. Det råder inga tvivel om att de psykosociala faktorerna spelar en viktig roll när det gäller patientens reglering. Det räcker med andra ord inte att bara titta på själva sjukdomen. Patientens allmänna välbefinnande är helt avgörande när det gäller god reglering. Man behöver helt enkelt flytta fokus från patienten till människan bakom sjukdomen. Depression. Ångest. Flera omfattande studier pekar samstämmigt på en fördubblad risk för depression hos vuxna med diabetes. Och mycket pekar på att diabetes är förknippat med så stora psykiska utmaningar att ångest är mer än vanligt. Fler än dubbelt så många som i den övriga befolkningen har således förhöjda ångestsymptom som gäller alltifrån oron för att få en insulinchock, att förlora kontrollen, oron för att andra ska se det, oron för att vara annorlunda till oron för att hamna utanför. Oron för att bekräfta alla fördomarna, förklarar Anne Hvarregaard Mose. Psykosociala faktorer och sårläkning En större engelsk undersökning visar att depression och copingstil bland diabetespatienter rent faktiskt kan bidra till att förutsäga sårläkning. De patienter som mådde psykiskt sämst hade också en markant lägre sårläkning. De patienter som var mest aktiva och kontrollerande (confronting coping style) i förhållande till sitt eget tillfrisknande hade överraskande nog också en lägre grad av sårläkning än patienter som primärt hade ett accepterande förhållningssätt. Det kan bero på att man med ett konfronterande förhållningssätt kan uppleva ångest och frustration, eftersom ens försök att ta kontrollen inte resulterar i snabb läkning. januari 2012 smith-nephew.se 11

Intervju Ju tidigare i förloppet man informerar sin patient om den utmaning det innebär att leva med diabetes, desto bättre. Man bör informera sina patienter om risken för psykiska problem och informera om vad patienten själv kan göra för att förebygga dessa. På det stora hela att synliggöra sambanden, vara öppen och ärlig. Uttrycka att man som behandlare vet att det är en stor belastning att leva med en kronisk sjukdom som diabetes, som på alla sätt ställer mycket stora krav på egenvård. Att man som behandlare är medveten om att det är oerhört tröttsamt att alltid behöva vara på sin vakt, att aldrig bara kunna koppla av, fortsätter Anne Hvarregaard Mose. Öppenhet och dialog Säg det högt. Synliggör. Anne Hvarregaard Mose refererar dessutom till en studie från Novo Nordisk, DAWN (Diabetes, Attitudes, Wishes and Needs), på dansk diabetes, attityder, önskningar och behov. En studie som har tittat på diabetikers trivsel. Studien pekar på att 40 % av de danska diabetikerna mår riktigt psykiskt dåligt. Ångest, trötthet och oro är ord som ständigt upprepas och som är orsaken till en allvarligt sänkt livskvalitet. Många patienter upplever helt enkelt att diabetes är en lång kamp utan slut, förklarar Anne Hvarregaard Mose. Det ligger i sakens natur att det är väldigt svårt att förändra något innan man har synliggjort att det är något som ska förändras. Innan man har synliggjort att det är ett problem som ska lösas. Det handlar med andra ord om att man synliggör sambandet mellan psykiska problem och diabetes. Om man gör det kommer man att kunna uppnå ännu större framsteg när det gäller den enskilda patienten, när det gäller den enskilda patientens reglering och därmed den enskilda patientens livskvalitet. Och det utan att förlora fotfästet i förhållande till resursförbrukningen. Anne Hvarregaard Mose anser inte bara att det finns ett behov av en mycket bättre dialog, det finns också behov av en större öppenhet kring hur det är att leva med diabetes. Vi ska prata om känslor och tankar, inte bara hårda fakta och sjukdomsspecifik information, om vi som behandlare ska hjälpa patienterna att få grepp om sin sjukdom. Om vi ska hjälpa patienterna att ta ett medansvar. Och det ska vi, för huvudansvaret för en framgångsrik behandling ligger hos patienten. I dag ser vi alltför ofta att patienten skäms både över sin dåligt reglerade diabetes och över sina psykiska problem. Sambandet mellan psykiska problem och diabetes bör avdramatiseras och åskådliggöras på ett enkelt sätt både för patienter och för behandlare. Informationsmaterial, till exempel i form av lättillgängliga patientbroschyrer, som med ett enkelt språk förklarar samband, utmaningar, var man kan få hjälp med mera Och när det gäller behandlare till exempel undervisning i hur man bäst angriper situationen, hur man hanterar sin diabetespatient på bästa möjliga sätt. Mötet med diabetespatienten innebär många utmaningar, men också många möjligheter, om vi lär oss att lyssna på och tala med våra patienter, avslutar Anne Hvarregaard Mose. Och den parallellen kan dras till sårpatienter i allmänhet. 12 smith-nephew.se januari 2012

Anne Hvarregaard Moses goda råd och tankar psykologhjälp borde vara en naturlig del av diabetesbehandlingen. i stället för att berätta hur du som behandlare tycker att det går, låt patienten sätta ord på hur han/hon tycker att han/hon hanterar sin diabetes. vi kan inte motivera patienten om vi inte lyssnar på vad patienten säger. Om vi inte tar oss tid till att höra vad han/hon egentligen säger. Tänk dig att ALDRIG kunna säga: Nu orkar jag inte mer, nu tar jag en liten paus. Motivera dina patienter genom strukturerade samtal. Små steg är stora steg i rätt riktning. Lyssna på patienten så förstår patienten. Fråga patienten. Ge inte patienten svar. Varför gör de inte bara som jag säger? Frågor som i stället bygger broar mellan patienten och dig kallar Anne Hvarregaard Mose med ett leende för VBF (Vanliga bra frågor). Exempel på VBF (Vanliga bra frågor) hur tycker du att du hanterar din diabetes just nu? Finns det något som du skulle vilja ändra på? vilken är den minsta förändringen som kan göra skillnad? Hur motiverad är du att ändra på det? vilka fördelar och nackdelar kan denna förändring innebära? Om du vill veta mer Sår på själen. Sår på foten är titeln på Anne Moses föredrag. Ytterligare material från Anne Mose tillhandahålls av Smith & Nephew på telefon 031-746 58 00 eller nordicwoundlife@ smith-nephew.com. Se den inspirerande webbsändningen Improving Clinical And Economic Outcomes In Hard To Heal Wounds med professor Patricia Price om utmaningarna med att leva med svårläkta sår: Klicka på http://www.woundsinternational.com/ webcasts.php. Vad kan hindra dig från att lyckas? Vad kan hjälpa dig att lyckas? Vem kan hjälpa dig att lyckas? Hur ska de hjälpa? Hur skulle du vilja att jag hjälpte dig? januari 2012 smith-nephew.se 13

Intervju Fremtiden Anne Hvarregaard Mose tittar på de psykosociala utmaningar som hänger samman med diabetes ur en psykologs perspektiv. Men hur ser vardagen för en sårsköterska ut? Vi frågade Britt-Marie Strömqvist, undersköterska på Sårcentrum Lyckeby i Blekinge, en av huvudpersonerna bakom Lyckebys sårcentrum och en av dem som verkligen kan få patienterna att delta aktivt i sin diabetesbehandling. Något som vi gärna ville veta var vad hon gör för att motivera patienterna till den valda behandlingen. Det är oerhört viktigt att informera och utbilda patienten om den valda behandlingen. Förklara vad som ska ske och varför man har valt just den behandlingen. Den konstruktiva dialogen med patienten i den inledande fasen av behandlingen är det första steget till ett lyckat resultat. Det är också väldigt viktigt att informera de anhöriga, liksom det kan vara en bra idé att bjuda in dem till att närvara vid ett förbandsbyte, såvida inte patienten har något emot det. Det är min bestämda uppfattning att patienten förmår ta emot viktiga upplysningar när man som behandlare har tagit sig tid för att lyssna till patientens bekymmer och problem. Det goda samtalet bör innehålla alltifrån vem patienten är till hur vardagssituationen ska hanteras etcetera, inte bara hur såret uppstod och hur länge sedan det var, berättar Britt-Marie Strömqvist. Vi frågade också när och hur ofta man ska informera patienten. Patienterna har användning av upplysningar under hela behandlingsförloppet. En patient som inte förstår varför det har uppstått sår på benet har ofta mycket svårt att klara av en kompressionsbehandling. Det uppstår oro och ångest som orsakar ännu smärtsammare upplevelser. Patienten känner sig rädd och osäker. En patient som är välinformerad och förstår behandlingen kan däremot känna att det är bekvämt att ha kompression. Det är väldigt viktigt att ständigt utvärdera den pågående behandlingen för att försäkra både dig själv och patienten om att det går åt rätt håll. Jämför sårets status med faktaupplysningar, till exempel sårets storlek, utseende, lukt, granulation, fibrinbildning och så vidare. Och dela gärna med dig av informationen till patienten. Ju mer du engagerar patienten, desto större förståelse, vilket leder till ett bättre samarbete, fortsätter Britt-Marie Strömqvist. Och hur mycket påverkar patientens inblandning behandlingsresultatet/läkningen? Patientens deltagande i behandlingen är viktigt på många sätt. Dels uppnår man ett gott resultat snabbare, dels upplever både patienten och behandlaren behandlingen som positiv. En annan viktig aspekt är att trygga, glada och välinformerade patienter är mer uppmärksamma på komplikationer. Om de känner att något är fel upptäcker de det snabbt och söker hjälp i tid. Till exempel när det gäller en eventuellt minskande kompression. Då kan en välinformerad patient slå larm, medan en osäker patient är rädd och upplever att kompressionen är plågsam hela tiden. Med andra ord har skadan skett långt innan den uppdagas, förklarar Britt-Marie Strömqvist. Det är också alltid bra att ha en plan B. Om den första valda behandlingsstrategin inte fungerar ska man självklart ha en annan typ av behandling redo. Informera patienten om att det finns en plan B och vad den går ut på. Det skapar trygghet för patienten, avslutar Britt-Marie Strömqvist. 3 viktiga budskap från Britt-Marie Strömqvist det är inte ett sår du har att göra med, utan en person med ett sår. patienten är din viktigaste samarbetspartner. helhetssyn är A och O! Smärtanalys och smärtlindring är en självklarhet. 14 smith-nephew.se januari 2012

Fyrkantigt är inte alltid rätt... Människor är, ja, människo-formade. De har kurvor, vinklar och vrår som kvadratiska förband inte alltid är gjorda för att passa. Vi har arbetat med läkare och patienter för att utveckla ett unikt utbud av ALLEVYN Gentle Border förband speciellt framtaget för konturerna på den mänskliga kroppen. Patienterna känner sig mer komfortabla 1,2 då dessa förband är gjorda för att stanna på plats även på det mest besvärliga sårområden. 1,3 Detta bidrar till att minska det mänskliga och ekonomiska lidandet för sårbehandling. 2 Human-shaped wound care Referenser 1. Smith & Nephew Data on file OR-DOF 017. An open, prospective, randomised, comparative study to compare the performance of ALLEVYN Gentle Border Multisite with an alternative silicone adhesive dressing. Volunteer Trial. Over 7 days. Mepilex TM Border 15x15cm. In healthy volunteers. 2. Hurd T et al.,: A multicentre in-market evaluation of ALLEVYN GB. Wounds UK, 2009, Vol 5, No 3. 3. Smith & Nephew Data on file OR-DOF 011. Results from a Multi-centre, Non-comparative Clinical In Market Evaluation of ALLEVYN Gentle Border dressing and from open, prospective, randomised, within volunteer comparison of ALLEVYN Gentle Border and Mepilex TM Border in terms of showerproof and use on awkward areas. Januar 2012 smith-nephew.dk 15

Nyheter Sårutbildning. Vår utbildning är utformad och baserad på internationellt erkända TIME principen. TIME är en metod där man kvalitetssäkrar behandlingsprocessen och säkerställer att sårbehandling görs så optimalt som det överhuvudtaget är möjligt. Med TIME ser man hindren för sårläkning och relatera lämpliga produktval baserat på kliniska och kostnadseffektiva skäl. Kroppsformad sårbehandling ALLEVYN Gentle Border Multisite är anatomiskt utformat och är den optimala lösningen för många områden där det är svårt att sätta förband. unikt, treklöverformat förband som är framtaget för de många områden på kroppen där det är svårt att sätta förband. förbanden ger bättre formbarhet och har överlägsen fixeringsförmåga men fortfarande med skonsam häftmassa av silikon. multisite ger möjlighet att förenkla/standardisera valet av sårförband. Vår utbildning täcker allt från flera utbildningsmoduler till kortare möten. Vill du se vårt utbildningsprogram eller boka ett möte så kontakta oss på telefon 031-746 58 00 Vill du prova Multisite? Om du vill ha produktprover och mer produktinformation om ALLEVYN Gentle Border Multisite, skicka ett mejl till: sn@smith-nephew.com Smith & Nephew kan erbjuda ett komplett urval av effektiva sårbehandlingsprodukter kombinerat med insikt och kunskap om bästa praxis för att förebygga och behandla sår. Med denna kunskap som grund skapar vi innovativa och nytänkande lösningar som förbättrar resultaten av sårbehandlingen för patienterna samtidigt som vi tar hänsyn till resursförbrukningen inom den svenska sjukvården. www.smith-nephew.se Box 143, 431 22 Mölndal Tel: 031-746 58 00 fax: 031-87 05 31