Svårläkta sår fokus på biofilm

Transkript

1 MArs 2015 TEMA: Svårläkta sår fokus på biofilm BIOFILMENS MÄRKLIGA VÄRLD NORDISK NÄTVERKSDAG ACCELERERAD SÅRLÄKNING 16 ÅR MED SÅR Januar 2013 smith-nephew.dk 03

2 ledare You can have the best products in the world but they are nothing without the right pair of hands to use them Mer träffande och koncist kan det väl egentligen inte sägas. Orden kommer från Olivier Bohuon, Smith & Nephews högsta globala chef, och är en del av en informationskampanj som genomfördes i England förra våren. Här i Norden ser vi varje dag med egna ögon extraordinära insatser från läkare och sjuksköterskor, och vi uppskattar det täta samarbete som vi har med dem. Ett samarbete där det gemensamma målet är att se till att den enskilda sårpatienten får bästa möjliga behandling. Ett samarbete som dels har fokus på att utveckla nya innovativa produkter, dels ger tillgång till utbildning och kunskapsspridning. Just inom de områdena arbetar vi hela tiden med att stödja de behov som ni har i egenskap av vårdpersonal. I oktober förra året bjöd vi till exempel in till en nordisk nätverksdag i Köpenhamn. I det här numret av Nordic Wound Life har vi valt att ta dig med på en tur i biofilmens märkliga värld. Vi har träffat Bo Jørgensen, överläkare på Bispebjerg Hospital, som forskar inom området. Vi har pratat med sårsjuksköterskan Jane Hampton om accelererad sårläkning med PICO i hemsjukvården. Och du får en rapport inifrån nätverksdagen, där du bland annat kan läsa om vad en sårsjuksköterska fick ut av dagen. Till sist har vi träffat Andreas i Göteborg, som berättar om ett olycksfall i arbetet som har inneburit 16 år med sår. Vi avslutar som vi inledde, nämligen på engelska: Sometimes the best treatment wears a uniform and a smile Riktigt trevlig läsning! Jytte Madsen, Business Unit Manager, AWM Norden INNEHÅLL Ansvarig utgivare och redaktion: BIOFILM I SÅR 3 BIOFILM I KORTHET 6 NORDISK NÄTVERKSDAG ACCELERERAD SÅRLÄKNING I KOMMUNAL REGI 12 ETT SÅR KAN VÄL INTE VARA SÅ FARLIGT 14 Slotsmarken 14, DK-2970 Hørsholm Trine Gram & Carina Ekbladh Layout och produktion: langberg-design.dk Upplaga: stk. Magasinet Nordic Wound Life produceras av Smith & Nephew i samarbete med CopenhagenWindows. Artiklarna återspeglar inte nödvändigtvis Smith & Nephews åsikter. Alla rättigheter förbehålles Smith & Nephew. Eventuella kommentarer kan skickas till nordicwoundlife@smith-nephew.com. 02 smith-nephew.se MARS 2015

3 INTERVJU Biofilm i sår Om man räknar intresset för biofilm i antalet publikationer i ämnet råder det inga tvivel om att det är ett område som spelar en central klinisk roll. Men den stora frågan är vilken betydelse biofilm har och vilken roll den spelar inom sår och sårläkning. Och vad säger forskarna? VAD ÄR EGENTLIGEN BIOFILM? Mycket förenklat kan biofilm beskrivas som bakterier inbäddade i en tjock och slemmig barriär av socker och proteiner. Bakterierna skyddar sig därigenom mot yttre hot. 3 KONSEKVENSEN AV BIOFILM Bo Jørgensen, överläkare på det danska sjukhuset Bispebjerg Hospitals kunskapscenter för sårläkning, förklarar att biofilm är bakteriers förmåga att överleva och gömma sig i en skyddande substans. Konsekvensen av biofilm är dels att bakteriedödandet från personens eget immunsystem upphävs de vita blodkropparnas förmåga att angripa bakterier sätts ur spel, dels att bakterierna blir oåtkomliga för relevanta antibiotika och antiseptika. När det gäller svårläkta sår innebär detta givetvis att såret hålls kvar i ett kroniskt stadium. Biofilm är med andra ord en utmanande företeelse vid sårbehandling. Mer detaljerat kan biofilm förklaras som ett komplext mikrobiellt samhälle som är inkapslat i en extracellulär polysackaridmatrix (glykokalys), som består av proteiner, polysackarider och DNA.) Matrixen avskärmar och bildar en sköld mot omgivningen som varken vita blodkroppar, många desinfektionsmedel eller antibiotika kan tränga igenom. Överläkare Bo Jørgensen, Kunskapscentret för sårläkning, Bispebjerg Hospital fortsättning på nästa sida

4 INTERVJU Det diskuteras intensivt huruvida vårdpersonal kan förlita sig på kliniska indikationer för att avgöra om det finns biofilm i ett sår. 8 Mekanisk debridering anses vara den viktigaste metoden för att förebygga och kontrollera biofilm. 8 Sårvårdsexperter blir alltmer övertygade om att biofilm spelar en avgörande roll vid svårläkta sår. 8 Detta fenomen ser man inte bara vid svårläkta sår, utan även på katetrar, kontaktlinser och hos patienter med implantat, exempelvis knäproteser och konstgjorda hjärtklaffar. Även i naturen finns substansen på många håll, exempelvis på hala stenar på stranden, tång, trädgårdsslangar med mera. BIOFILM HAR ALLTID EXISTERAT Biofilm är möjligtvis en egenskap som bakterierna har skaffat sig genom evolutionen, för att överleva alla de faror som bakterier utsätts för. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, men däremot något som man håller på att lära sig mer om, berättar Bo Jørgensen. Det nya och intressanta är därför inte själva fenomenet, utan de nya kunskaperna som man har fått på området. De gör det möjligt att agera på och hantera de utmaningar som bakteriernas beteende innebär. Det är kunskaper om de kliniska konsekvenserna, exempelvis bristande effekt av antibiotika, att implantat måste avlägsnas på grund av biofilm, att sårbädden måste excideras och att det inte nödvändigtvis är biofilmen överst i såret som är problemet, utan snarare den som ligger nere i sårvävnaden. Det är intressant att titta på hur det hos vissa patienter bildas små kalkbitar i vävnaden vid upprepade infektioner, hur bakterierna sedan lägger sig på kalkbitarna och bildar biofilm, och hur detta fenomen kan vara orsaken till att såret hålls kvar i ett kroniskt tillstånd. Bakterier och biofilm är med andra ord inget nytt fenomen, men det stora intresset för ämnet och den intensiva forskningen är relativt ny. Det ska bli intressant att följa utvecklingen inom området. Och man lär sig hela tiden mer om orsakssamband, reaktioner samt vad som fungerar och vad som bör fasas ut. KAN MAN SE BIOFILM I SÅR? Just nu är det ett av de kanske största problemen hur man ska kunna veta om ett sår innehåller biofilm. Oftast använder man odling med bomullspinne för att ta reda på om det finns bakterier. Men då får man bara svar på vilka bakterier som finns i sårets yta, vanligtvis stafylokocker, och behandlar utifrån den informationen. Sårvårdsexperterna blir alltmer övertygade om att biofilm spelar en avgörande roll vid svårläkta sår. 7 Även om underliggande orsaker åtgärdas (exempelvis genom omfördelning av tryck mot fotsulan vid behandling av neuropatiska diabetiska fotsår och begränsning av ödem genom lämplig kompressionsbehandling vid venös sjukdom) är många sår svårläkta och uppvisar återkommande tecken på infektion smith-nephew.se MARS 2015

5 Sedan 2008 har specialiserade mikroskopiska tekniker gjort det möjligt för flera forskargrupper att påvisa att det bildas biofilm i mellan 60 till 90 procent 4 av alla svårläkta sår. 1-2,5,6 Men när det gäller biofilm räcker det inte med att titta på ytan. Biofilm är inte enbart ett ytligt fenomen. Biofilm lever i små klumpar i vävnaden under såret. Därför är en biopsi nödvändig för att nå fram till de bakterier som gömmer sig i biofilmen, vilket exempelvis kan vara Pseudomonas aeruginosa. En kombination av odling, biopsi och DNA-teknik ger således en bättre bild, men det är en både tidskrävande och kostsam process. Ny forskning på området är därför intressant och viktigt både yrkesmässigt och ekonomiskt sett. Vi befinner oss i en ny era inom förståelsen av bakterier. I dag vet vi att bakterier gömmer sig i biofilm och har därmed möjlighet att tänka i nya banor och ställa nya frågor. Hur hindrar vi till exempel bakterier från att slå sig ner på ytor? Och hur skickar vi ut störande signaler som kan blockera kommunikationen och på så sätt hindra bakterierna från quorum sensing? Det är frågor som man funderar kring i och med vår nya förståelse för hur man kan angripa bakterier och kanske bana väg för nya kunskaper om biofilm, avslutar Bo Jørgensen. Quorum sensing: Bakteriers kommunikationsprocess cell till cell deras förmåga att kommunicera inbördes via signalmolekyler, vilket innebär att bakterierna kan agera som en flercellig organism som kallas för biofilm. Citat Bo Jørgensen Framtidens utveckling kan innebära: diagnostiska test på vårdsal för att upptäcka biofilm bättre förståelse för debrideringsmetoder som förhindrar biofilm förband som innehåller medel som förhindrar biofilm behandlingar som blockerar bildning av biofilm genom att förhindra quorum sensing. 8 REFERENSER 1. James GA et al (2008) Wound repair regen 16(1): Bjarnsholt Tet al (2008) Wound repair regen 16(1): PhillippsPL et al (2010) Biofilms Made Easy. Tilgængelig på: ly/1l638vx (tilgængelig ) 4. Attinger C, Wolcott R (2012) Adv Wound Care (New rochelle) 1(3): Fazli M et al (2009) J Clin Microbiol 47(12): James GA et al (2011) Wound repair regen 19(3): Edwards-JonesVetal(2013) The Significance of Biofilms in Wound Infections. Tilgængelig på: www. woundinfection-institute.com [passwordbeskyttet] 8. Clinical Update, Ten top tips understanding and managing wound biofilm MARS 2015 smith-nephew.se 05

6 rubrikken fakta Biofilm i korthet Biofilm är bakterier och/eller svampar som fäster vid ytor och varandra genom att producera ett slemmigt skikt av extracellulära polymera substanser (EPS). Bakterierna inom det här samhället kan kommunicera med varandra, hjälpa varandra att bryta ner föda och har ett naturligt skydd mot antibiotika genom skiktet som omger dem 1 (bild 1). Bild 1. Anledningar till att täcka sig med slem bakteriernas sällskapsliv. A A Bakterier hittar en yta, fäster, producerar EPS/slem och förökar sig. Andra bakterier ansluter till gruppen, delar föda och kommunicerar med varandra under ett skikt av slem. Under tiden är behandling med konventionella antibiotika verkningslös och kroppens immunsystem kan inte angripa. Stark koppling mellan biofilm och kroniska/långvariga infektioner i kroppen 2 Biofilm är viktigt ur ett medicinskt perspektiv eftersom den representerar över 80 procent av alla långvariga mikrobiella infektioner procent av alla vårdrelaterade infektioner uppskattas vara orsakade av biofilm, vilket innebär följdkostnader på över 1 miljard dollar per år som ett resultat av längre sjukhusvistelser och ökad antibiotikaresistens. 4 Biofilm utgör en reservoar för nya infektioner. Få behandlingsalternativ bakterierna är skyddade från antibiotika och immunsystem av ett EPS-skikt. Svårläkta sår Klinisk evidens för biofilm i 60 procent av alla svårläkta sår. 5,6 Kronisk inflammation till följd av återkommande bakterieinfektioner och nedbrytning av immunceller påverkar läkningsförmågan. 6 Referenser: 1. Donlan RM, Costerton JW (2002) Biofilms: Survival mechanisms of clinically relevant microorganisms. Clin Microbiol Rev. 15: Costerton JW, Stewart PS, Greenberg EP (1999) Bacterial biofilms; a common cause of persistent infections. Science. 284: National Institutes of Health. Minutes of the National Advisory Dental and Craniofacial Research Council 153rd Meeting Report. 4. Percival SL, Bowler PG (2004) Biofilms and Their Potential Role in Wound Healing. Wounds. 16: James GA, Swogger E, Wolcott R et al., (2008) Biofilms in chronic wounds. Wound Rep Regen. 16: Bjarnsholt T, Kirketerp-Møller K, Østrup Jensen P et al., (2008) Why chronic wounds will not heal: a novel hypothesis. Wound Rep Regen. 16: smith-nephew.se MARS 2015

7 Bye Bye, Biofilm! 60 procent av alla svårläkta sår innehåller biofilm, vilket kan försena läkningen. 1 Iodosorbs unika 4-i-1-effekt har visat sig lösa upp och praktiskt taget utplåna biofilm från P. aeruginosa (in vitro) 2,3 och därigenom påskynda sårläkningen. 4-9 Biofilm syns inte men resultatet är inte svårt att se. Referenser: 1. James, Garth A et al., Biofilms in chronic wounds, Wound Repair and regeneration (2007). 2. Smith & Nephew Research Centre Work Report #WRP-TSG Phillips, P. L. et al., Effects of Antimicrobial Agents on an (in-vitro) Biofilm Model of Skin Wounds. ADVANCES IN WOUND CARE (2010) 1: Sundberg J and Meller R. A retrospective review of the use of cadexomer iodine in the treatment of chronic wounds. Wounds (1997), 9(3): p Drosou A, Falabella A, Kirsner MD. Antiseptics on Wounds: An area of controversy. Wounds (May 2003), Vol 15 no 5, p

8 REPORTAGE NORDISK NÄTVERKSDAG 2014 Den 2 oktober 2014 hittade fler än 100 sårentusiaster fram till årets nordiska nätverksdag på Hotel Crowne Plaza i Köpenhamn. Ämnet för dagen var svårläkta sår och de stora utmaningar som de i förlängningen medför. Fokus låg på alltifrån den enskilda sårpatienten till den ekonomiska delen av sårbehandlingen tid och resurser. Dagen var fylld med yrkesmässig debatt, nya kunskaper, nordisk stämning och massor av möjligheter att nätverka. 08 smith-nephew.se MARS 2015

9 Hur upplever patienterna sin behandling av svårläkta sår och hur gör vi för att optimera förloppet? Hur klassificerar vi svårläkta sår? Hur strukturerar vi behandlingen till nytta för patienten, sårläkningen och resurserna? Hur kan vi aktivt optimera och integrera den hälsoekonomiska delen i behandlingen? Det var några av de frågor som vi hoppades få svar på under nätverksdagen. Och med dagens moderator vid rodret, professor emerita Christina Lindholm, blev våra önskningar både hörda och infriade. Hon ledde oss genom dagen och de många spännande föredragen. Dessutom utmanade hon inställningen till svårläkta sår genom att belysa det faktum att en felaktig behandling från start inte bara är farlig, utan även kan innebära skillnaden mellan liv och död. Hon ställde också frågor om vår nuvarande kontakt och respekt i relation till patienterna, och kom med frågeställningar som When shall we intervene before the wound appears or at least as early as possible?, och mycket mer. Christina Lindholm följdes av nätverksdagens många spännande talare. En av dem var dr Caroline Dowset som berättade om strukturerad behandling av venösa bensår i England. Hon talade om vikten av att inleda rätt behandling så tidigt som möjligt, hur sårbehandling med negativt tryck (NPWT) ger läkningen en kickstart, att sätta upp delmål och riktlinjer samt att klassificera och dela upp mellan enkla och komplexa svårläkta sår. Det var ett föredrag som gav genljud i salen och efterföljande inspiration till implementering på den egna arbetsplatsen hos många av deltagarna. fortsättning på nästa sida MARS 2015 smith-nephew.se 09

10 REPORTAGE NÄTVERKSDAGEN SEDD GENOM EN DELTAGARES ÖGON Vi frågade sårsjuksköterskan Henriette Neubert vad hon tyckte om nätverksdagen: Vi har det nationella sårläkningssällskapet där vi träffas när vi vill ha optimal kunskap om något Självklart kan vi alltid anmäla oss till EWMA, men det är bara att inse att det inte händer något i en handvändning när det ska ske i kommunal regi. Så när det ordnas ett arrangemang som den nordiska nätverksdagen är det fantastiskt fint på alla sätt och vis. EN LÄRORIK DAG Vi gör inte saker och ting på samma sätt, så en nätverksdag är en bra möjlighet att låta sig inspireras, lära sig nytt och dela kunskaper med varandra. Vi möter alla utmaningar i vårt dagliga arbete på ett eller annat sätt. Att få höra om andras vardag och få upp ögonen för nya möjligheter ger verkligen något. Jag plockade till exempel med mig Caroline Dowsetts riktlinjer. Det var något konkret som fick mig att tänka: Yes, det här behöver vi. Dem kommer jag att ta med mig hem och integrera i vårt system, så att vi kan optimera det. EN IKON Och tänk att få möjlighet att uppleva Christina Lindholm live i så många timmar helt fantastiskt! Hon är ju en ikon för oss alla, som fortfarande ligger i framkant och är en riktig inspiratör. Hon har så många bra poänger. Hon samlar ihop trådarna inom Även om vi alla bor i Norden och på många sätt liknar varandra, ser vardagen olika ut. Vi kan lära mycket av varandra över landsgränserna. Att mötas i ett nordiskt sammanhang är fantastiskt spännande. Sjuksköterska Karen Haga Vange, infektionsavdelningen på Stavanger universitetssjukhus 10 smith-nephew.se MARS 2015

11 Nätverk ger en boost för dig själv och skapar intresse från kollegor när du kommer tillbaka med nya kunskaper engagemanget stiger och samarbetet blir mycket bättre. Sjuksköterska Jeanette Nordstedt, kirurgimottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö vårt problemområde: svårläkta sår. Och det är verkligen viktigt. I vardagen har vi en tendens att hålla tio bollar i luften samtidigt, i stället för att ta en boll i taget och titta noggrant på den. Det är inte alltid lätt att hålla fokus i en stressig vardag och därför är det välkommet att bli påmind om hur viktigt det är. Att förstå att det är viktigt att stanna upp och få saker ordentligt färdiga. KLARA BESKED OCH KALLA FAKTA Hur ofta serveras man så mycket spännande information, får koll på vad som döljer sig bakom ord och begrepp och presenteras för nya studier, samtidigt som man har trevligt och får prata med olika yrkesgrupper under en och samma dag? Det är nog inte möjligt med mindre än att man träffas i ett stort och engagerat yrkesnätverk där så många intressanta föredragshållare är inbjudna. Vi talar till exempel ofta om de sänglösa sjukhusen hos oss redan nu har det stort inflytande på vår vardag men exakt vad som döljer sig bakom det begreppet visste nog inte så många av oss sedan tidigare. Det förändrades snabbt av Anders Hede, forskningschef på Tryghedsfonden. Ett toppenföredrag, för nu fick man statistik på det. Och jag måste erkänna att jag ryste till när det gick upp för mig att vi bara har 1,1 säng per patienter kvar. Det är verkligen härligt att serveras fakta som man kan använda när man ska titta på de utmaningar som vi möter varje dag. ERFARENHETSMÄSSIGA KUNSKAPER Sist men inte minst är det ju alltid fantastiskt att få dela sina erfarenhetsmässiga kunskaper med varandra. Man blir bättre på att hantera saker när man får höra om andras konkreta erfarenheter. Jane Hampton, sårsjuksköterskan i Århus kommun som berättade om sitt arbete med PICO, är ett riktigt bra exempel på hur vi kan hjälpa varandra med användbara kunskaper som var och en kan implementera på sin egen arbetsplats. När vi alla samlas i ett stort nordiskt nätverk är det möjligt med riktigt bra föreläsare. Sjuksköterska Tiina Pukki, Vascular kirurgi, Helsinki Universitets Hospital Nätverk är en fantastisk inspirationskälla. Sjuksköterska Hanne Gravdal, nya medicinska endokrinologiska-immunologiska avdelningen på Stavanger universitetssjukhus Kunskapsspridning mellan primärvård och specialistvård, så att patienterna kommer i centrum. Då är nätverk ett viktigt redskap. Sårsjuksköterska Marianne Mols, ortopedkirurgiska avdelningen på Herlev Hospital MARS 2015 smith-nephew.se 11

12 intervjuv ACCELERERAD SÅRLÄKNING I KOMMUNAL REGI I Århus kommun arbetar man med innovationsprojekt som kan öka effektiviteten, minska kostnaderna och skapa ny god service för stadens invånare. Ett av många spännande projekt som har finansierats av Århus kommuns gemensamma innovationsfond är sårspecialisten Jane Hamptons projekt Accelererad sårläkning i kommunal regi. Statistik från lokal verksamhet visar att cirka 25 procent av hemsjuksköterskans tid med patienten går till sårbehandling. Många av invånarna har haft svårläkta sår i flera månader eller år, vilket inte bara har haft stor inverkan på den enskilda individens liv, utan även är förknippat med stora kostnader. Effektiv sårbehandling är därför mycket viktigt. Sårspecialisten Jane Hampton har undersökt hur användningen av en ny behandlingsform (PICO) i kommunen kan bidra till att läka svårläkta sår snabbare än konventionella behandlingar och huruvida användningen av PICO innebär ekonomiska besparingar jämfört med konventionell sårbehandling. I studien ingick tio patienter med svårläkta sår. PICO användes i två veckor, vilket sedan följdes av konventionell behandling i fyra veckor. Alla förbandsbyten utfördes av en sårsjuksköterska. Under hela förloppet mättes såren, och de fotograferades var sjunde dag. Plattformen för studien är samma nätbaserade sårjournal som används inom telemedicin. BEHANDLINGSMÅL OCH RESULTAT SYNLIGGÖRS AV NÄTBASERAD SÅR- JOURNAL Poängen är att när man vill implementera ett nytt behandlingsalternativ som PICO räcker det inte med en massa vackra ord. Man måste ha fakta på bordet effekten av behandlingen och den ekonomiska betydelsen ska kunna dokumenteras. Då är en nätbaserad sårjournal till god hjälp. Den ger en unik möjlighet till dokumentation, särskilt systematisk sådan. Det var helt avgörande för mitt projekt, eftersom jag ville jämföra konventionell sårbehandling med PICO-behandling. Den systematiska dokumentationen är a och o när det handlar om bildinsamling, jämförelse och mätning av sår. De rent kliniska uppgifterna i mitt projekt kring accelererad sårläkning i kommunal regi visar att behandling av svårläkta sår med PICO bidrar till en snabbare läkning av såret och därmed ett kortare behandlingsförlopp. Det innebär färre och kortare besök av hemsjuksköterska per vecka, berättar sårspecialisten Jane Hampton. 12 smith-nephew.se MARS 2015

13 Patientfall 1: Förväntad läkning jämfört med uppnådd läkning med PICO dagar PICO 10 Användningen av PICO minskar läkningsperioden med 12 veckor Poängen är att när man vill implementera ett nytt behandlingsalternativ som PICO räcker det inte med en massa vackra ord. Man måste ha konkret fakta. 5 Sårstorlek (cm2) Vecka 40 Sårstorlekar i cm2 över tiden Uppskattad tidsram för läkning med konventionell behandling Såret läkte vecka 3/2014 Såret förväntades läka vecka 15/2014 med konventionell behandling Studien visar att ett behandlingsförlopp med PICO innebär ekonomiska besparingar jämfört med konventionell sårbehandling. Det är med andra ord värt att titta närmare på PICO när det gäller att hitta snabbare, bättre och mer effektiv behandling. Hittills har åtta patienter slutfört PICO-behandling. Totalt har tre bensår och fem trycksår behandlats. Användningen av PICO har resulterat i: En genomsnittlig minskning av sårets storlek på 42 procent efter 14 dagar, jämfört med 2 7 procents minskning med konventionell behandling Färre besök per vecka (1 2 besök) än med konventionell behandling (3 7 besök) och kortare besök (15 20 minuter) än med konventionell behandling (20 50 minuter) En tidig analys visar en förväntad ekonomisk besparing i samband med användning av PICO i ett totalt behandlingsförlopp. TRYGGHET FÖR INVÅNARNA För mig innebär sårjournalen i första hand en möjlighet till strukturerad dokumentation. För patienterna som ingick i försöket gav sårjournalen en möjlighet att följa med och se framstegen med egna ögon. De började att ta större ansvar och kände sig trygga med behandlingen, förklarar Jane Hampton. KUNSKAPSDELNING Sist men inte minst ger sårjournalen en unik möjlighet att dela kunskaper, använda varandras erfarenheter och bygga vidare på de många goda idéer och konkreta projekt som redan finns bland oss. Min studie av accelererad sårläkning i kommunal regi finns till exempel tillgänglig för fri användning, avslutar sårspecialist Jane Hampton. Du kan läsa Jane Hamptons studie via Dansk Sygeplejeråds webbplats: MARS 2015 smith-nephew.se 13

14 PATIENTFALL Ett sår kan väl inte vara så farligt Andreas har levt med sår i 16 år. Han är en av de unga patienter som inte har sökt hjälp, utan trott att såret ska läka av sig själv. Att inte förstå allvaret kring de problem som kan uppstå av ett sår, är tyvärr alltför vanligt. För åtta år sedan förvärrades Andreas sår i samband med att han fick en ny skada på samma ställe. Av Liza Egbuna Modelfoto: istockphoto 14 smith-nephew.se MARS 2015

15 Andreas skrattar mycket. Kanske är det just hans positiva inställning som gör att han klarar av sitt trauma så pass bra. För 16 år sedan var Andreas på jobbet som vanligt. Han utrustar tankbilar och tankbåtar i Göteborg. Då var Andreas 24 år. När han skulle dra ur kopplingen från en slang till en av tankbilarna sköljde vätska ner över hans ben. Vanligtvis brukade slangarna vara diskade med vatten. Jag reagerade inte så mycket. Det såg ut som vatten och det var jag ju van vid. Efter ett tag kände jag en strävhet på fingrarna. Då fick jag bråttom, berättar han. Han spolade av sig med vatten. Men då hade vätskan redan varit i kontakt med benen ett tag. Det visade sig att slangen innehöll lut. Det såg ut som om jag fått en lättare brännskada. Jag frågar om han uppsökte sjukvården. Nej, det var ju inte så farligt. Och jag är inte den som springer iväg för minsta grej, säger han. Enligt en undersökning 3 är det upp till 50 % av populationen med sår på ben och fötter som inte söker sjukvård för sitt sår 1. Rodnaden höll i sig. Ibland var det mer på ena benet och ibland mer på andra. Även fötterna hettade. Andreas fortsatte jobba som vanligt. Genom kontakter fick Andreas höra talas om sårbehandling med negativt tryck. Han har fått behandlingen, tillsammans med bakteriedödande silverförband, under den senaste tiden. Såret läker mycket bättre nu, säger han. Referenser: 1. Vowden P. Hard-to-heal wounds Made Easy. Wounds International 2011; 2(4) 2. Forssgren et al. Leg Ulcer Point Prevalence can be Decreased by Broad-scale Intervention: a Follow-up Cross-sectional Study of a DefinedGeographical Population. Acta Derm Venereol 2008; 88: Nelzen et al. Trauma efter reva För sju, åtta år sedan blev det riktigt besvärligt. Då trampade jag igenom en rutten landgång och rev upp vänsterbenet. Fram till dess hade Andreas fått kortisonbehandling. Detta hade bland annat medfört att huden hade tunnats ut. Såret som hade rivits upp såg inte bra ut. Jag åkte till vårdcentralen när jag märkte att det inte läkte. Där fick jag en penicillinkur och en kortisonsalva som jag skulle ta efter kuren. Vad är ett svårläkt sår? Ett svårläkt sår definieras som ett sår som inte läker som förväntat med standardbehandling, rent tidsmässigt.. Denna definition kan användas på såväl akuta som svårläkta sår oavsett sårtyp och bakomliggande orsak 1. (Sår, som inte är läkta efter 6 veckor 2 ). Inflammationen gick ner och Andreas använde salvan tills den tog slut. Efter det har han besökt vårdcentralen ytterligare två gånger. Ena gången fick han en ny penicillinkur och andra gången rekommenderades han att ta smärtstillande. Ärligt talat struntade jag i det efter de besöken. Jag försökte sköta såret själv så gott det gick. Äntligen händer det något Andreas har behandlat sig själv ändå fram tills för ett tag sedan. Det var när han och en kamrat var på utlandssemester som kompisen tyckte att såret såg riktigt illa ut, och borde kollas upp. Genom kontakter fick Andreas höra talas om sårbehandling med negativt tryck. Han har fått behandlingen, tillsammans med bakteriedödande silverförband, under den senaste tiden. Såret läker mycket bättre nu, säger han. Påverkar vardagen Andreas har aldrig varit sjukskriven på grund av sitt sår. Men självklart har det påverkat honom i hans vardag. Just att man måste göra rent och byta förband varje dag är jobbigt. Jag skulle hellre bara vilja gå iväg, eller kanske sova lite längre om mornarna, säger han skämtsamt. Men han blir allvarlig igen när jag frågar om det finns något som hade kunnat göras annorlunda. Det är svårt att säga. Om jag hade fått en remiss till Hud kanske det hade varit löst för 15 år sedan. Men då skulle jag tagit tag i det direkt. Jag kanske också hade kunnat få det klassat som arbetsskada, och då fått behandling snabbare via försäkringen. Fast det är försent nu. Andreas reflektioner visar tydligt de problem som finns inom behandlingen av svårläkta sår. Troligtvis hade såret kunnat läkas om han i ett tidigt skede fått rätt bedömning. Eller om han själv förstått att såret skulle ta lång tid att läka och krävt en remiss till en specialist. Nu hoppas jag bara att såret ska försvinna. Med den nya behandlingen ser det faktiskt riktigt bra ut! MARS 2015 smith-nephew.se 15

16 rubrikken rubrikken Frigör både patienternas och budgetens potential med PICO Multisite PICO Multisite* gör behandlingen mer tillgänglig för sår på svårbandagerade områden 1 Nyskapande design förbättrar möjligheterna att anpassa och försegla på anatomiska områden såsom hälar 1 Referens 1. OR DOF 42 A Volunteer Trial to Assess Dressing Performance of PICO Multisite vs. Control. Palmer S, april *Applicering av fästremsorna bör ske sist. Trademark of Smith & Nephew Smith & Nephew Januar Smith & Nephew erbjuder ett komplett urval av effektiva sårbehandlingsprodukter i kombination med insikter och kunskaper om bästa praxis för att förebygga och behandla sår. Med utgångspunkt i dessa kunskaper hittar vi innovativa och nytänkande lösningar som förbättrar resultaten av sårbehandlingen för patienterna och samtidigt tar hänsyn till resursförbrukningen inom den danska sjukvården. Smith & Nephew AB Box Mölndal Tel sn@smith-nephew.com 02 smith-nephew.dk Januar 2012