Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2011-10-04 LSN-HSF11-276 56 a Delårsrapport 2, 2011 för Länssjukvården Arbetsutskottets förslag till beslut. 1 Länssjukvårdsnämnden godkänner delårsrapport 2, 2011 för länssjukvården och överlämnar den till landstingsstyrelsen 2 Länssjukvårdsnämnden godkänner hälso- och sjukvårdschefens uppföljning i delårsrapport 2, 2011 av vidtagna åtgärder samt åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi. Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har i 131/11 uppdragit till länssjukvårdsnämnden och till primärvårdsnämnden att till delårsrapport 2 inkomma med detaljerad rapport med uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi. Redovisningen är inarbetad i bilagd delårsrapport. Hälso- och sjukvårdschefen uppdrogs av tidigare hälso- och sjukvårdsnämnd i 111 2009 att utvärdera effekterna av den utökade subventionen av preventivmedel och återrapportera detta till nämnden i delårsrapp 2 2011. Landstingsstyrelsen beslutade inför subventionen om ett tillskott med 1.35 mnkr för 2010 och med helårseffekt år 2011 om 1,8 mnkr. I beslutet fanns också en frågeställning kring vilka preparat som ska ingå subventionen. Målet med en utvidgning av subventionen är att fler unga kvinnor använder preventivmedel och att inte privatekonomin avgör vilket preventivmedel som väljs. Sedan beslutet togs har kommit fram till att det är nödvändigt att inkludera samtliga preventivmedel för att syftena med subventionen ska uppnås. Idag går Sörmland helt i linje med Miltonutredningens rekommendationer vad gäller subventioner av preventivmedel. Många andra landsting i Sverige har följt efter och infört subvention. Några landsting finns som delar ut preventivmedel gratis. Kostnadsnivån har ökat med drygt 1mnkr/år och ligger ännu inom tilldelade medel. Med stor sannolikhet kommer vi se en fortsatt ökning, om trenden att lyfta bort preventivmedel från subventionen fortsätter. Att dra några slutsatser idag vad gäller abortutvecklingen, när det har gått lite drygt ett år sedan subventionen infördes, är för tidigt. Det måste gå längre tid innan vi kan se trender och förhoppningsvis färre oönskade graviditeter Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2011\(7) 4 okt\webb\kallelse\ 56 a Delårsrapport 2 2011, Länssjukv\ 56 a Delårsrapport SID 1(2) 2, 2011 för Länssjukvården.doc Utskriftsdatum: 2011-09-26 13:39
Bilaga Delårsrapport 2, 2011 för Länssjukvården Protokollsutdrag via webbavisering Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag dokument till Akten ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2011\(7) 4 okt\webb\kallelse\ 56 a Delårsrapport 2 2011, Länssjukv\ 56 a Delårsrapport SID 2(2) 2, 2011 för Länssjukvården.doc Utskriftsdatum: 2011-09-26 13:39
LSN-HSF11-276 Nämndens delårsrapport 2 Länssjukvårdsnämnden
Innehållsförteckning Inledning... 3 Perspektiv... 5 Medborgare (patient, kund)... 5 Personal... 11 Förnyelse... 14 Miljö... 18 Ekonomi... 19 Samlad analys - personal och ekonomi... 20 Intern kontroll... 35 Patientperspektivet... 35 Personalperspektivet... 36 Miljöperspektivet... 37 Ekonomiperspektivet... 37 Tabell... 39 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2(39)
Inledning Hälso- och sjukvårdsverksamheten har fungerat bra under sommaren 2011 enligt den enkät som vårdenheterna har besvarat. De flesta enheterna har haft en bättre bemanningssituation än föregående år. Beläggningstrycket var som helhet lägre än 2010, med färre överbeläggningar som följd. Från årsskiftet trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft, vilken säger att vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Inom Hälsooch sjukvården genomförs sedan andra kvartalet särskilda patientsäkerhetsronder med syfte att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. En ny föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) har publicerats. Sedan flera år pågår arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och vårens resultat visade att 7,5 % av de inneliggande hade vårdrelaterade infektioner, vilket var en bra bit under rikssnittet på 9,2 %. Det ekonomiska ingångsläget inför 2011 var -226 mnkr baserat på följande: Resultat 2010 = -151 Extra engångsintäkt 2010 = 30 mnkr Budgetneddragning 2011 = 45 mnkr Den genomsnittliga kostnadsökningen för hälso- och sjukvården bedöms ur ett nationellt perspektiv vara 1 % mer än index. Om man inte kunde möta detta med effektiviseringar, så skulle det innebära ett resultat motsvarande en nivå på -271 mnkr för Sörmlands hälso- och sjukvård år 2011. Prognosen efter augusti månad pekar mot ett underskott på -246 mnkr. Prognosen baserar sig på att den underliggande resultatutvecklingen pekar mot -280 mnkr vilket är en liten förbättring gentemot tidigare månader. Hittills planerade åtgärder bedöms förbättra resultatet med ytterligare ca 34 mnkr. Den prognostiserade intäktsförändringen är 1,0 % medan den prognostiserade kostnadsförändringen är 3,8 %. Inom stora och centrala områden som personal, läkemedel och lab är kostnadsökningen högre än index. HSF har ca 100 årsarbetare fler än föregående år samma period. Ett antal nya dyra läkemedel har ersatt och kompletterat vissa behandlingar. Länssjukvårdens budgeterade resultatmål har under perioden reviderats från -40 mnkr till -150 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 3(39)
I LSN 30/2011 och LSN 44/2011 har ett antal åtgärder tagits fram för att nå ekonomi i balans. I samråd med landstingets ledning har åtgärderna kompletterats med en kapacitetsanpassning av vårdplatserna, så att HSF efter sommarstängningen öppnade somatiska vårdplatser motsvarande 90 % av normal kapacitet. De ekonomiska effekterna av de samlade åtgärderna beräknas 2011 till ca 47 mnkr. Budgetramarna inför den kommande treårsperioden innebär att hälso- och sjukvården 2014 ska uppvisa ett 0-resultat. Det innebär för länssjukvården ett behov av effektiviseringar motsvarande totalt ca 440 mnkr, dvs närmare 10 % av omslutningen. Beloppet baseras dels på dagens underskott -280 mnkr, dels på ett behov av att hantera de beräknade årliga kostnadsökningarna på 1 % (45 mnkr) utöver index. Vi bedömer att vi kan effektivisera verksamheten exempelvis genom att minska antalet vårdskador, smidigare och säkrare vårdprocesser, säkrare läkemedelsanvändning, standardiserade metoder där så är lämpligt, samt utvecklad förebyggande och öppen vård i samverkan med primärvård och kommuner. Sådan verksamhetsutveckling tar emellertid tid och det är svårt att bedöma hur stora belopp man kan spara. HSF:s ledning är positiv till den utredning av den framtida samlade sjukvården och av sjukhusens uppdrag som landstingsledningen planerar. Delårsrapporten föreslås vara underlag för den rapport LSN ska inge till LS (LS 131/11). Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 4(39)
Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet dygnet runt samt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra denna Vården ska vara kunskapsbaserad Socialstyrelsen publicerade i juni en rapport Nationell utvärdering 2011 strokevård, Delrapport: Landstingets insatser. Rapporten är en uppföljning av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård som presenterades hösten 2009. Socialstyrelsen ger i rapporten rekommendationer om vilka områden inom strokevården som behöver förbättras. Varje år ger Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild utgåva för cancersjukvården, som publicerades i slutet av augusti. Rapporten har två syften, dels att utgöra underlag för beslutsfattare på olika nivåer som vill förbättra cancersjukvården, dels att ge medborgarna insyn i vad den offentligt finansierade cancervården åstadkommer. Rapporten innehåller jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och i viss mån kostnader. Resultaten för Sörmland kommer att följas upp under hösten. Sommaranalys Slutenvård och operation har på totalen reducerats i samma omfattning som föregående år, men det skiljer mellan sjukhusen. Öppenvården har reducerat något mer än sommaren 2010. Stängningsplanen har kunnat följas. Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och de senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. För sommaren 2011 är dock rapporterna ovanligt samstämmiga i att verksamheterna fungerat bra. Givetvis finns det undantag, som att akutmottagningen NLN har haft problem med långa väntetider, men i stort upplever nästan alla verksamheter att sommaren 2011 ur sjukvårdssynpunkt var bättre än föregående sommar. De flesta enheterna har haft en bättre bemanningssituation 2011 jämfört med 2010. Ett fåtal verksamheter har dock fått tillgripa övertid för att lösa bemanningen vissa perioder. Det har varit ett jämnare patientflöde än tidigare och trycket på vårdplatsenheterna har varit lägre. Intensivvården har haft mycket vårdkrävande patienter i sommar. Beläggningen på vårdavdelningarna var som helhet bra med betydligt färre överbeläggningar än föregående år. Beredskapsplanen har därför inte behövt Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 5(39)
användas så mycket, men har fungerat bra när den behövts. Vårdplatskoordineringen har fungerat bra på alla tre sjukhus. Kommunernas hemtagning av medicinskt färdigbehandlade patienter har, med några enstaka undantag, fungerat bra i sommar. ASIH-platserna har nyttjats väl, men bristen på sjuksköterskor har medfört vissa problem för ASIH-enheterna. Vården ska vara säker Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2010-2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar med sig 18 900 extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder genomförs fr.o.m. andra kvartalet med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna, divisionscheferna och verksamheterna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi 2011 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa genomförs i samarbete med chefsläkarna. Under året har 12 händelse- och 6 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårens punktprevalensmätning (PPM) visar att antalet VRI fortsätter att minska och 7,5 procent av de inlagda patienterna på Sörmlands fyra sjukhus hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Resultatet är bättre än i höstas, (8,2 procent) och en bra bit under riksgenomsnittet som är 9,2 procent. Trots de låga siffrorna är när det gäller VRI, så är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler och informations- och utbildningsaktiviteter är under planering för att genomföras under hösten. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 6(39)
PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland drabbas drygt 20 procent av sjukhuspatienterna av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 17 %). WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet genomfördes ett breddinförande av SBAR på alla tre sjukhusen. Vården ska vara patientfokuserad Under våren 2011 genomfördes Nationella Patientenkäten (NPE) på barnoch ungdomsmottagningarna vid de tre sjukhusen, barnavdelningen på Mälarsjukhuset samt akutmottagningarna på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett med barn som målgrupp. Under hösten 2011 kommer NPE att genomföras även på länets BUP-mottagningar. Vården ska ges i rimlig tid Vårdgaranti inom den specialiserade vården Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård är exkluderade. Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stäms av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Barn- och ungdomspsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningens resultat för mars redovisas i styrtalet för barn- och ungdomspsykiatrin. Vid den nationella avstämningen för Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 7(39)
september-oktober beaktas Landstinget Sörmlands hela resultat vilket innebär förutom HSF även Habilitering och Hjälpmedel i Sörmland. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Respektfullt bemötande av patienterna redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras 88 Nationella Patientenkäten har under våren genomförts på barnoch ungdomskliniken samt akutmottagningarna med barn som målgrupp. Resultat redovisas senare i höst. Andel höftfrakturpatienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) >95 % Första delen av höftfrakturkedjan är permanentad och projektet fortsätter med att göra hela vårdkedjan effektiv. Arbetet med att införa handlingsplaner för fallprevention, i syfte att minska antalet höftfrakturer, fortsätter. På VPE MSE har samtliga avdelningar infört handlingsplaner. Patienters väntetid till besök enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Patienters väntetid till behandling, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Patienters väntetid till utredningar/behandling med barn- och ungdomspsykiatrin ska minska. Patienters väntetid till kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin ska minska Ledtiderna inom lungcancerkedjan ska minska till vårdprogrammets mål Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan. 72 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Enligt mätningarna utifrån kömiljarden är måluppfyllelsen 54 %. 56 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Enligt mätningarna enligt kömiljarden är måluppfyllelsen 37 %. 80 % Andelen startade fördjupade utredningar/behandlingar inom 30 dagar 90 % Andelen genomförda första bedömningar inom 30 dagar. 80 % Arbetet pågår och resultatet följer plan. Arbetet med att införa medicinska vårdplaner har intensifierats genom projektet Bra till Bäst och beslutet om kapacitetsanpassning under hösten. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 8(39)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andelen dagkirurgi (ca 50 %) har varit oförändrad i flera år. Åtgärder vidtas på de opererande klinikerna för att öka andelen dagkirurgi. ÖNH-kliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård nu, det gäller tonsiller, septum och scopier. Antal operationer i öppen vård är 769 st. och i slutenvård 209 st. Under hösten 2011 arbetar kliniken fram gemensamma vårdrutiner i länet och ser över vad mer som kan förflytta till dagkirurgi. Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. 7,5 % <7 % Vårens PPM-mätning visade 7,5 % (en minskning från 8,2 % hösten 2010) Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster är att primärvården ska informera om det hälsofrämjande arbetet på vårdcentraler i länet och motivera till förändring av levnadsvanor i mötet med patienten. Detta görs bl.a. genom arbetet med Frågor om din hälsa. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är infört även på de senast tillkomna vårdcentralerna. Arbetet med hälsofrämjande arbete på sjukhusen har startat och processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker har startat. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg för olika sjukdomsgrupper. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 9(39)
diagnoserna, som kan ge patienterna ökade möjligheter att bli botade och få bättre livskvalitet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Pågående revideringar är barnmedicin, endokrinologi, reumatologi, lungsjukdomar samt kvinnosjukdomar. Sjukskrivningsprocessen TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan är plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna i syfte att fler återgår i arbete. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Förutom TRIS inkluderar sjukskrivningsprocessen Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR (Finansiell samordning) och RSG/LSG (Regional/lokala samverkansgrupper). Nuvarande överenskommelser löper året ut. Förhandlingar mellan Socialdepartementet och SKL har påbörjats inför en fortsättning 2012 gällande både rehabiliteringsgarantin och sjukvårdsmiljarden. Sjukvårdsmiljarden (redovisas på koncernnivå) Landstingets handlingsplan bygger på den nationella överenskommelsen och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. Rehabiliteringsgarantin Överenskommelsen innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern 16-67 år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Behandlingsinsatser inom rehabiliteringsgarantin vid ångest, depression och stresstillstånd är kognitiv beteendeterapi (KBT) och för icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar eller generell smärta är multimodal rehabilitering (MMR). Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 10(39)
Kompetens för att utföra behandlingsserier inom KBT respektive MMR finns både inom SRS-kliniken och primärvården. 2010 redovisades drygt 1600 påbörjade behandlingsserier KBT och 140 MMR. Hittills i år har vi redovisat 1029 KBT och 129 MMR-insatser. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal könsuppdelade statistikmått. Könsuppdelad statistik redovisas i Öppna Jämförelser Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Verksamheterna har genomfört olika aktiviteter för att öka medvetenheten att behandla alla på ett likvärdigt sätt, t.ex - Barnkonventionsdag för BUP. - Utbildningsinsatser och genomgångar kopplade till resultaten i Nationella Patientenkäten. - Kontinuerlig information och diskussion på personalmöten. - Temadagar med föreläsningar, diskussion om bemötande och värdegrund inom resp. klinik. - Uppföljning av pågående mångfaldsprojekt (KK NLN) Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Personalsituationen i stort Arbetet pågår med omflyttning av personal med anledning av beslutet om kapacitetsanpassning som trädde i kraft 1 september 2011. Planeringsarbetet har pågått under sommaren. Visstidsanställda varslas och omdisponering av tillsvidareanställd personal sker. All tillsättning sker först efter Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 11(39)
dispensprövning av divisionschef och i de fall personalbehov inte kan fyllas av redan tillsvidareanställd personal som kan omdisponeras sker tillsättning/förlängning av visstidsanställdas anställningar, och då i enlighet med regelverket i Lagen om Anställningsskydd. Vakanser finns på specialistläkare inom några specialiteter och också inom några grupper av vidareutbildade sjuksköterskor. Detta har gjort att inhyrd personal anlitats. I juni upphävde hälso- och sjukvårdschefen alla dispenser för inhyrd personal med giltighet efter 2011-07-01 för nytt ställningstagande av divisionschef. Antal anställda omräknat till årsarbetare Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat sedan årsskiftet med 124, av dessa är 155 visstidsanställda, jämfört med antalet anställda i augusti 2010 så är det en ökning med 104 årsarbetare. Sedan årsskiftet har division Länssjukvård ökat med 41,0 årsarbetare, division Närvård med 22,0 årsarbetare, division Medicinsk Service med 62,2 årsarbetare och Gemensamt HSF med 9,7 årsarbetare. 75 % av ökningen av antalet anställda sedan årsskiftet är på kliniker som har slutenvård. Antal anställda omräknat till årsarbetare, aug månad 2009 2010 2011 HSF exkl PV 4 163 4 214 4 318 Antalet anställda har ökat mellan 2009 och 2011 med 154,3 årsarbetare, motsvarande 3,7 %. Arbetad tid omräknat till årsarbetare Den arbetade tiden har ökat motsvarande 106,5 årsarbetare jämfört med augusti 2010. Om man tar bort effekten av att det varit två arbetsdagar mer än 2010 och effekten av ändrad registrering av arbetad tid i Heroma, motsvarar ökningen 40 årsarbetare. Redovisningen av arbetad tid utan att hänsyn tagits till att det varit två arbetsdagar mer jan aug i år än 2010 och ändringen i Heroma visar följande: Division Länssjukvård: 58,1 årsarbetare Division Närvård: 9,3 årsarbetare Division Medicinsk Service: 44,1 årsarbetare Gemensamt: -5,0 årsarbetare Totalt: 106,5 årsarbetare Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 12(39)
Arbetad tid omräknat till årsarbetare perioden jan - aug 2009 2010 2011 Division Länssjukvård 1 143 1 173 1 232 Division Närvård 805 871 880 Division Medicinsk Service 1 268 1 303 1 348 Gemensamt 95 103 98 Totalt 3 312 3 450 3 557 Den arbetade tiden omräknat till årsarbetare har mellan 2009 och 2011 ökat med 245 årsarbetare motsvarande 7,4 %. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med 16 200 timmar, vilket motsvarar en ökning med 13,5 årsarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Uppdragsutbildning för specialistutbildning inom psykiatri och radiologi pågår. Under vårterminen 2011 påbörjade sex sjuksköterskor och under höstterminen ytterligare fem sjuksköterskor specialistutbildning med studieförmåner inom områdena, operation, anestesi, intensivvård, onkologi och gynekologi och obstetrik. Under sommaren har hälso- och sjukvården erbjudit 77 gymnasieelever i årskurs 2 sommarpraktikplatser. Planering pågår för en SPUR-inspektion under hösten av AT-programmet på Nyköpings lasarett. Handledarutbildning för ST-läkare och handledande läkare har genomförts. Den 2-åriga yrkeshögskoleutbildningen för Medicinska sekreterare, i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun, har startat med 18 deltagare från Eskilstuna och 23 från Nyköping. Planering av praktikplatser inom vår verksamhet pågår. En fördjupad rekryteringsrutin har tagits fram. Information har getts på chefsmöte och första linjechefsmöten under våren. För närvarande pågår arbete med att ta fram material för att stödja rekryteringsarbetet i samarbete med representanter ur verksamhetsrådet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen kvinnliga chefer Andelen kvinnor av samtliga anställda 77% 82% Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 13(39)
Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. En ny jämställdhetsplan har antagits för perioden 2011-2013. Den webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learningprogram) har lanserats. Uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har hållits med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildning i ergonomi har hållits för ergonomiombud och semestervikarier har hållits. Utbildningar är planerade för hösten. Hälso- och sjukvården deltar i arbetet att ta fram rekommendationer för medarbetarsamtal, avgångssamtal och lönesamtal. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 4,4 % Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Arbetet inom Bra till bäst fortsätter, metodiken som används som innebär ett aktivt deltagande från våra medarbetare inom olika verksamheter och yrkesgrupper. Flera förslag till förbättringar har utarbetats av, testats i och utvärderats av olika arbetsgrupper. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 14(39)
Landstinget kommer att införa ett kvalitetsledningssystem som bygger på Socialstyrelsens förordning. Enligt förordningen ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ledningssystemet ska finnas i hela organisationskedjan. Utvecklingsarbete pågår på koncernnivå där hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar. Vårddatasystem Vårddatasystemet SYSteam Cross genomgår under 2010 till 2012 ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett led till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. Förbättra effektiviteten Förbättringsarbetet enligt modellen "Från Bra till Bäst" inleddes under 2010. Tekniken används för översyn inom prioriterade områden och innebär samtidigt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Multisjuka äldre Många åtgärder har vidtagits för att förbättra för de multisjuka äldre. Ett antal åtgärder, som var och en visat sig ha god effekt för den sjuke, har tagits upp i ett standardiserat åtgärdsprogram. Detta har testats på 10 patienter på samtliga sjukhus och är utvärderat. Utvärderingen visar behovet av definitioner och viss justering i rutiner. Nytt test av den standardiserade vårdplanen är påbörjat på Nävertorps vårdcentral tillsammans med Katrineholms kommun och nytt test på sjukhusen är under planering. Utöver detta standardiserade åtgärdsprogram har samarbete mellan ambulans och närvårdsteamet utvecklats. Detta startade i norra länsdelen och innebär att ambulanspersonalen efter bedömning av den sjuke kan kalla på närvårdsteamet. Läkaren i teamet undersöker den sjuke i hemmet. Utifrån undersökningsfynd kan den multisjuke patienten läggas in direkt på vårdavdelning på sjukhuset eller stanna kvar i hemmet med insatser från närvårdsteam eller hemsjukvård. Ambulanssjukvården har även kartlagt samtliga patienter under en tvåveckors period med avseende på geriatrisk riskprofil. Sammanställningen är ännu inte klar. På Kullbergska sjukhuset har man under två veckor kartlagt patienter som återinlagts inom 30 dagar. Denna sammanställning är inte helt analyserad ännu. Bröstcancer Det mätbara målet i budget 2011 är att samtliga ledtider ska kortas med 50 %. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 15(39)
Förändringar som testas eller är under planering One-stop clinic för bröstcancerdiagnostik har införts - alla diagnostiska åtgärder genomförs vid samma besökstillfälle och patienten får besked om resultatet. För att effektivisera utskrivningen från vårdavdelningen efter operation har ny skriftlig information utarbetats och resultatet följs åter upp i höst. Vissa nyopererade bröstcancerpatienter vårdas på Althea istället för på vårdavdelning. Tester som efter beslut i styrelsen för bröstcentrum beslutats införas Rutiner för hantering av första kontakt vid besvär från bröst ingår i vårdöverenskommelsen mellan kirurgklinikerna och primärvården. Hjärtsvikt Uppföljning/träning av sjukgymnast detta fungerar mycket bra och gruppen av patienter som träffar sjukgymnasten har utökats och omfattar nu samtliga patienter där körtlarna i armhålan tagits bort eller där hela bröstet är borttaget. Arbetssättet permanentades i januari. Arbetsgruppen har tagit fram en modell för hur omhändertagandet ska gå till. Många vårdcentraler är på väg eller har redan startat egna sjuksköterskeledda mottagningar för omhändertagande och behandling av hjärtsviktspatienterna enligt modellen. Det är viktigt med en tidig diagnos av hjärtsvikt och på klin. fys. avdelningarna finns nu en förenklad undersökning som fastställer om patient har hjärtsvikt Äldrevårdteamet Eskilstuna/Strängnäs, gör hembesök till hjärtsviktspatienter och har genom det lyckats undvika flera besök på akutmottagningen och även inläggning E-learningprogram för metoden Teach-Back är klar. Programmet ska lära all vårdpersonal hur man ska ge korrekt information till patienter och anhöriga och på så sätt undvika återfall. Flöde vårdavdelningar Testade åtgärder som var och en visat sig ha god effekt för en del i patientflödet, alla tillsammans ger effekt på helheten: Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 16(39)
Ordinationsanteckning: skrivs på akutmottagningen då inläggning är bestämd. Alla enheter skall ha framtagna rutiner för hur rond görs på enheten utifrån framtaget ramverk. Medicinsk vårdplan: är fortsättningen på ordinationsanteckningen. Skrivs under första rond på avdelning. I denna vårdplan tar teamet runt patienten ställning till vilka åtgärder som ska sättas in, vilka personalresurser som behövs, om behov av vårdplanering finns samt bestämmer preliminärt utskrivningsdatum. Hemgång samt vårdplanering börjar planeras vid ankomstsamtal (inkluderar att berätta att hemgång alltid planeras till fm). Förenklad inläggning av vissa äldre patienter testas lila spåret. Kriterier för den förenklade inläggningen bygger på triage-verktyget ADAPT. Tiden har mer än halveras på akutmottagningen för dessa patienter. Alla ovanstående åtgärder arbetas det med på de tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre. Tidigare redovisad trend, med minskat antal återinskrivningar, bröts och visade en uppgång i våras. Återinskrivningskurvan har dock vänt och har minskat i antal dvs åt det positiva hållet igen. Korta ledtiderna i bröstcancerkedjan Öka täckningsgraden till RiksSvikt - hjärtsvikt 50 % One Stop Clinik är införd på MSE i februari med god effekt. Arbetet följer plan. 90 % Arbete för att öka täckningsgraden i RiksSvikt pågår inom medicinklinikerna. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 17(39)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Landstinget samverkar med omgivande landsting, framförallt tillsammans med Västmanland i upphandlingar. Några kliniker har etablerad samverkan med Västerås respektive Uppsala Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som har implementerat de förvaltningsspecifika miljöledningsrutinerna. 100 % Information har tagits upp på 1:linjechefsmöten samt på miljöombudsträffar. Månadsbladet används för information om rutiner och instruktioner kopplade till vårdens betydande miljöpåverkan. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in ekologiskt kaffe, te frukt och mjölk. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in rättvisemärkt kaffe och te. Andel av personalen som har genomgått webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. Webbutbildning i miljö för chefer tas fram och lanseras under 2011. 100 % Information om inköp avseende ekologiska produkter har tagits upp på 1:a linjechefsmöten samt miljöombudsträffar. 100 % Information om inköp avseende rättvisemärkta produkter har tagits upp på 1:a linjechefsmöten samt miljöombudsträffar. 100 % I början av september hade 1497 personer genomfört och 441 påbörjat webbutbildningen i miljö. OBS att dessa siffror avser hela sjukvårdsförvaltningen. Kvarstår att genomföras. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 18(39)
Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Styrtal Utfall Måltal Kommentar Upprätta utbildningsplan för ecodriving (sparsam körning). Kvarstår att genomföras. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100 % Arbetet uppskjutet till senare delen av 2011. Miljösamordnaren kontaktar berörda verksamheter. Webbutbildning i läkemedel och miljö för förskrivare tas fram och lanseras under 2011. Kvarstår att genomföras. Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. -96 mnkr Redovisas i årsbokslut. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 19(39)
Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL Anställda Antalet anställda har ökat från 4 500 till 4 602 en ökning med 102 personer eller 104,0 årsarbetare jämfört med föregående år. Det är främst sjuksköterskor, läkare och undersköterskor som står för ökningen. En stor rekryteringssatsning för att bemanna upp sjuksköterskevakanser har gjorts i början av året. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 20(39)
Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med ca 128 000 timmar eller 3,1 % motsvarande ca 100 årsarbetare. Det är främst de visstidsanställda som står för ökningen. Såväl övertid som timtid har minskat medan inhyrd personal har ökat. Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönade samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 120 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 28 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med ca 13 000 timmar, det är främst ledighet för utbildning och sjukfrånvaro som har minskat. Sjukfrånvaron fortsätter att minska - från 15,8 dagar per anställd de senaste 12 månaderna till 13,8 dagar per anställd, en minskning med 2 dagar per anställd. Andelen långtidssjuka > 90 dagar är nu 61 personer motsvarande 1,3 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 85 personer långtidssjuka, en minskning med 24 personer. Lönekostnadsanalys, kostnaden för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 1 458 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 4,0 % jämfört med föregående år. Ökningen fördelar sig mellan divisionerna med 5,3 % inom Länssjukvård, 3,8 % inom Närvård, 6,0 % inom Medicinsk Service samt med 18,7 % HoS Gemensamt. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 2,95 % Nya avtal varav nya avtal 1,68 % varav individuell förändring utöver avtal 1,20 % varav löneförändring pga personalomsättning -1,17 % varav volymförändring 1,24 % Den låga kostnadsökningen beror på att löneförhandlingarna med Vårdförbundet och LSR inte är slutförda. Löneutbetalning kommer att ske med novemberlönen. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 21(39)
Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Samt löneförändring efter ett år för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändring pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat och antal anställda har ökat med 104,0 årsarbetare. En viss del av ökningen kan ses som en följd av satsningar som görs inom Hälso- och Sjukvården. Satsningarna finansieras av externa statsbidrag t ex rehab- och sjukskrivningsmiljard, forskningsmedel. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat. Det är främst läkare som står för kostnaden, vakanser finns inom psykiatri, radiologi och i viss mån internmedicin. Det har tidigare under året funnits behov inom sjuksköterskegruppen för att klara kompetensförsörjningen. EKONOMI Prognosen efter augusti månad pekar mot ett underskott på -246 mnkr. Prognosen baserar sig på att den underliggande resultatutvecklingen pekar mot -280 mnkr vilket är en liten förbättring gentemot tidigare månader. Hittills planerade åtgärder bedöms förbättra resultatet med ytterligare ca 34 mnkr. På grund av sämre resultat i mätningarna kopplat till kömiljarden så vågar vi inte räkna med några ytterligare intäkter under hösten. Den prognostiserade intäktsförändringen är 1,0 % medan den prognostiserade kostnadsförändringen är 3,8 %. I LSN 30/2011 och LSN 44/2011 har ett antal åtgärder tagits fram för att nå ekonomi i balans. En fördröjning av ett antal av åtgärderna innebär att de ekonomiska effekterna per augusti inte fått det genomslag som förväntat. Som en följd av behovet att minska antalet medarbetare har HSF efter samråd med landstingsledningen anpassat antalet vårdplatser så att vi den 1 september efter sommarneddragningen ökade antalet vårdplatser till 90 % av normal kapacitet. Beslutet föregicks förutom samråd med ledningen även av fackliga förhandlingar samt risk- och konsekvensanalyser. Effekterna av kapacitetsneddragningen kommer att följas upp under hösten. Beslutet Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 22(39)
innebär att kapacitetsanpassningen gäller fram till sedvanliga neddragningar i anslutning till jul- och nyårshelgerna, om inte höstens uppföljningar föranleder ändrade planer. 0-50 -100-150 -200-250 -300 Star t Utveckling underskott 2011 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Underskott mnkr -226-256 -256-271 -289-289 -289-280 Budget -40-40 -40-40 -40-40 -40-150 -150-150 -150-150 -150 Periodresultatet efter maj är -172 mnkr, vilket är en försämring jämfört med föregående år (-73 mnkr). I reella tal har intäkterna minskat med 59 mnkr till och med augusti 2011 jämfört med samma period föregående år, medan kostnaderna har ökat med 161 mnkr. Ingångsläget inför 2011 var -226 mnkr baserat på följande: Resultat 2010 = -151 Extra engångsintäkt 2010 = 30 mnkr Budgetneddragning 2011 = 45 mnkr Lägger man därtill att den genomsnittliga kostnadsökningen för hälso- och sjukvården ur ett nationellt perspektiv är 1 % mer än index så skulle resultatet motsvara en nivå på -271 mnkr för Sörmlands hälso- och sjukvård innevarande år (givet att inga effektiviseringar genomförs). Utvecklingen 2011 pekar på sikt mot att effektiviseringskraven de närmaste tre åren närmar sig 450 mnkr. Vår bedömning är att utveckling ser ut så här: 2011: 140 mnkr d v s 3 % 2011-2012: 250 mnkr d v s 6 % 2011-2014: 440 mnkr d v s 10 % Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 23(39)
Bedömningen är baserad på det effektiviseringskrav HSF har idag utifrån flerårsbudgeten. Hälso- och sjukvården har enligt SKL en kostnadsökning utöver index på 1 % nationellt sett. Den procenten ingår också i bedömningen. Reviderat resultatkrav Landstingsfullmäktige beslutade om ett nytt resultatkrav för hälso- och sjukvården under år 2011. Det nya resultatkravet är -150 mnkr vilket innebär det en lindring med 110 mnkr. Utifrån rådande resultatnivå innebär det att Hälso- och sjukvården på fyra månader ska förbättra resultatet med knappt 130 mnkr. Utifrån den nya förutsättningen har ledningen för hälsooch sjukvården valt att inte förändra basenheternas budgetar innevarande år. Budgetjusteringen är gjord på ett gemensamt kostnadsställe för hela hälsooch sjukvården. Eftersom effektiviseringsplanen sträcker sig över flera år är det av största vikt att basenheternas planeringsförutsättningar är så stabila som möjligt. Resultatutvecklingen för hälso- och sjukvården de senaste fem åren framgår av nedanstående diagram. Känslighetsanalys Om utvecklingen fortsätter i den takt som augusti månads siffror visar utan att åtgärder får effekt, så pekar prognosen på -280 mnkr. Helårsprognosen -246 mnkr bygger på en samlad bedömning av periodens resultatutveckling och de förväntade återstående ekonomiska effekterna av stopplanen (LSN 30/2011), åtgärdsplanen (LSN 44/2011). Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 24(39)
Beroende på vilken effekt de beslutade åtgärderna får kan prognosen förändras. Om kapacitetsanpassningen inte får den effekt som planeras riskerar resultatet att försämras. Om mätningarna för kömiljarden visar på bättre resultat och att de pekar mot måluppfyllelse kan ytterligare 1 mnkr per mål och månad erhållas. Kommentarer till intäkter och de stora kostnadsslagen I bilaga 2 bifogas en fördjupad analys av de tre stora kostnadsslagen utomlänsvård, läkemedel och lab. I detta avsnitt ges en kort kommentar till intäkter och de stora kostnadsslagen. Intäkter De totala intäkterna beräknas 2011 vara ca 50 mnkr högre jämfört med 2010. Ökad försäljning av medicinska tjänster till privata vårdcentraler (t ex lab, röntgenundersökningar, klinfys-tjänster) är en bidragande orsak. Men även det faktum att de landstingsdrivna vårdcentralernas ekonomi är separerad från övriga hälso- och sjukvården från 2011-01-01 innebär att interna intäkter numera redovisas som externa intäkter. Utomlänsvård Området utomlänsvård har under de senaste två åren uppvisat en mycket positiv ekonomisk utveckling. I reella termer har kostnaderna minskat gentemot tidigare. 2011 fortsätter den positiva utvecklingen om än något mer stagnerat. Dels ligger volymerna på skickade remisser fortsatt lägre jämfört med 2-3 år bakåt i tiden och dels har nu de nya avtalseffekterna beträffande rabatter börjat få full effekt. Beträffande remisser så är det en liten ökning mellan 2011 och 2010. Ökningen ligger inom regionvårdsremisserna. Antalet patienter som är särskilt dyra (över 1 mnkr) ligger på samma nivå som 2010 efter augusti, vilket är lägre än 2008 och 2009. Läkemedel Såväl receptläkemedel (läkemedel i öppenvård) och övriga läkemedel (läkemedel i slutenvård) ökar mer än index 2011. Huvudskälet är att flera nya dyra läkemedel kommit som ersätter behandlingar. Även några enskilda patienter med specifika sjukdomsbilder har behov av särskilda läkemedel. Lab Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 25(39)
Ansvaret för labområdet ligger på basenheten Labmedicin som finns inom Medicinsk service. Kostnaderna för lab har ökat med 13 mnkr (10 %) jämfört med samma period 2010. Huvuddelen av kostnadsökningen ligger inom länssjukvården. I och med att labtjänster säljs till privata vårdcentraler och privata vårdgivare generas externa intäkter. Dessa intäkter har ökat med 3,8 mnkr (från 10,3 till 14,1 mnkr). Nettokostnaden har därmed minskat med 13 %. Personal De totala personalkostnaderna har ökat med 5 %. Jämfört med samma period föregående år är det ca 100 årsarbetare fler i augusti 2011 och den arbetade tiden är 128 000 timmar högre. Det är framför allt dyrare timmar, d v s läkare, inhyrd personal och OB. Kostnaderna för sommaren är efter augusti 9 mnkr dyrare än 2010, vilket motsvarar ca 1,9 %. Planeringen inför sommaren visade på en skör bemanningssituation, främst avseende sjuksköterskor. Efter september har samtliga kostnader för sommaren kommit in i resultatet. Se vidare analys under rubriken personal. Resultat per division Division - Länssjukvård Ekonomi Divisionen redovisar fortfarande ett betydande överskott för utomlänsvård, + 8 mnkr för perioden. Barnkliniken och Infektions-lungkliniken har under andra halvåret remitterat några enstaka svårt sjuka patienter vilket kan ge högre kostnader under hösten. Därtill kommer sannolika ökade kostnader för remittering kopplat till vårdgarantin. Årsprognosen för utomlänsvård förväntas dock fortfarande ge en positiv budgetavvikelse. Periodresultat för läkemedel är 10 mnkr. Kostnaderna har dock successivt ökat under hela året och årsprognosen pekar på ett budgetöverskridande på ca 20 mnkr. Av dessa avser ca 13 mnkr ökade kostnader reumatologiska läkemedel. Resterande 10 mnkr fördelas mellan barnkliniken (tillväxthormon), onkologen (förlängd överlevnad i vissa cancersjukdomar) samt behandling av glaukom på ögonkliniken. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 26(39)
Sammanfattningsvis är divisionens externa nettoresultat för period -43 mnkr, vilket är en avvikelse på 3,7 %. På årsbasis pekar divisionens externa nettoresultat mot ett underskott på ca 61 mnkr, varav 43 mnkr avser en generell besparingspost i budget. 20 mnkr avser läkemedel vars kostnadsutveckling helt är avhängig av nya nationella riktlinjer för behandling. Ekonomi - personalkostnader Periodresultatet pekar på ett nettoöverskridande av budget på ca 7 mnkr vilket motsvarar en avvikelse på 1,3 %. Ett positivt trendbrott syns i augusti, och årsprognosen pekar mot ett nettoöverskridande på ca 4-5 mnkr (= 0,5 %). Nedan beskrivna åtgärder samt kapacitetsanpassning bidrar till fortsatt nedåtgående kostnadsutveckling under hösten. Grunden för kostnadsreducering är att varje vakans omprövas. Kapacitetsanpassning av vårdplatser för att hålla personalbudget sker på Avd 81 och Avd 36, totalt ca 15 årsarbetare from sept -11. Ersättning för jour/beredskap kommer, sedan sommaren, i ökad andel tas ut i tid i förhållande till kontanter. Överlappningstider vad gäller inskolning vid rekrytering kommer att minska. Underläkarvikariat i avvaktan på AT/ST-tjänster kommer att minska. För att ha rätt kompetensmix kommer konverteringar att öka. På kvinnoklinikerna kommer reducera bemanning innebär viss reducerad servicenivån på BB/förlossning till en nivå som ekonomin klarar. Patient säkerhet är prioriterat Ingen inhyrning av personal sker efter sommaren, förutom enheter där patientsäkerhet riskeras exv. förlossningsjour. Inom onkologin skjuts viss ytterligare hemtagning framåt, i den mån det krävs resurser utöver vad som personalbudget medger. Utvecklingen av antal årsarbetare inom divisionen innebär en reell ökning främst på barnkliniken kopplat till förbättrad läkarrekrytering och satsning på patientsäkerhet. Ökning av årsarbetare på t.ex. kirurg- och anestesiklinikerna förklaras till stor del av olika mätprinciper mellan åren där läkares tid under utbildning räknas in i årsarbetstid under 2011 vilket inte gjordes under motsvarande period 2010. Kapacitetsanpassning - operationsverksamhet En rad åtgärder vidtas för att minska de negative effekterna av tillgången till färre vårdplatser och därmed risken att färre operationer genomförs. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 27(39)
En fortsatt utveckling av dagkirurgi sker, inkl fler operationer i lokalanestesi på mottagning. För att korta vårdtiden efter operation effektiviseras rutiner för vårdplanering, rondning och utskrivning, samt rehabilitering. Med begränsad utökning av bemanningen på Patienthotellet Althea (+ 1,0 tj) kan beläggningen öka med ca 8 vpl. Uppvakningsenheterna på operation ökar sin kapacitet att ha patienter nattetid på MSE och NLN några dagar per vecka. Varje opererande specialitet ser över och inför striktare indikationer för operation. Är genomfört på kvinno- och ortopedklinikerna. Division Medicinsk Service Ekonomi Inom divisionen genereras inte kostnader för utomlänsvård, läkemedel förutom diagnostiska och näringspreparat eller diagnostik i form av radiologi och lab utan den största posten är personalkostnader samt den externa kostnad landstinget har för lab i och med att denna faktureras på kliniken för Labmedicin. Det innebär även externa intäkter till divisionen för försäljning av labtjänster till privata vårdcentraler Ett antal åtgärder för att hejda kostnadsutvecklingen för lab har vidtagits och kostnadsökningstakten som i början av året var 18 % har nu avtagit och är ca 10 % men trots det pekar årsprognosen på en kostnad för lab motsvarande ca 220 mnkr. På årsbasis pekar externa nettoresultatet för divisionens på ett underskott på 69 mnkr varav en generell besparingspost på drygt 30 mnkr och lab ca 30 mnkr. Ekonomi - personalkostnader De stora kostnadsökningarna för personal finns inom de tre Vårdplatsenheterna samt Akutmottagningen MSE motsvarande ett periodresultat med ett nettoöverskridande av personalbudget på totalt ca 17 mnkr. Bristen på framför allt sjuksköterskor har medfört övertid, höga kostnader för inskolning av personal och även hyrsjuksköterskor på NLN. På MSE har hjärn- och ryggmärgsskadade patienter vårdats vilket innebär att varje patient upptar två fysiska vårdplatser och behöver extra personal både till omvårdnad och rehabilitering. Kapacitetsanpassningen med totalt ca 32 årsarbetare i division Medicinsk service under hösten kommer att medföra en minskad kostnadsutveckling på Vårdplatsenheterna. Akutmottagningen på Akutkliniken MSE har, liksom de övriga akutmottagningarna, ständigt ökat antal patienter. Personalbrist har inneburit att endast minimibemanning kunnat upprätthållas vilket renderat mycket övertid och hög personalomsättning. Det i sig medför stora kostnader för inskolning av ny personal liksom inför semester. Senare under hösten Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 28(39)
bedöms dock akutmottagningen bli fullbemannad vilket i hög grad förbättrar arbetsmiljön och dämpar kostnadsutvecklingen. På de båda Radiologiska klinikerna saknas, liksom nationellt, ett stort antal specialistläkare. Föra att klara jouruppdraget och för att kunna bemanna Radiologiska avdelningen på KSK är radiologer inhyrda. Detta ryms inom befintliga personalbudgetar. Division Närvård Ekonomi Utomlänsvården i divisionen genererar allt jämt ett betydande överskott, som för innevarande period är 18 mnkr. Detta är resultatet av minskad regionremitterande och hemtagning av patienter till egna kliniker och mottagningar. Årsprognosen förväntas vara positiv i nivå med periodresultatet. Nya behandlingsrekommendationer via nationella riktlinjer och medicinska vetenskapliga rekommendationer präglar kostnaderna för läkemedel liksom hemtagning av vissa kostnadstunga patientkategorier, exempelvis blodcancerpatienter. Även inom neurologi samt gastroenterologin ökar användningen av moderna behandlingsmetoder och mediciner. Periodens resultat för receptläkemedel och övriga läkemedel är -16,5 mnkr, en kostnadsavvikelse på 4,9 % från budget. Divisionens nettoavvikelse på -12 mnkr för perioden motsvarar en negativ budgetavvikelse på 1,7 %. Ekonomi - personalkostnader Periodresultatet visar ett överskridande med 10,5 mnkr (2,8 %). Som följd av minskad användande av hyrpersonal (läkare och sjuksköterskor) kommer inte kostnaden att öka på årsbasis utan blir snarare lite mindre än periodresultatet, prognosen pekar på ett överskridande med 9,4 mnkr (1,7 %). Detta underskott uppvägs emellertid rikligt av ökade intäkter som till största delen går till personalförsörjningen. Periodens intäktsresultat visar ett överskott på 22 mnkr som ligger nära årsprognosen på 23 mnkr. Den samlade bild är alltså att för perioden råder en positiv balans i divisionen på 11 mnkr och vid årets slut på 13 mnkr. Viss inhyrning av personal kommer fortfarande vara nödvändig för att upprätthålla vissa mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykiatrin samt enstaka länsspecialistfunktioner (nefrologi, gastroenterologi) men det sker en halvering av behovet genom egen rekrytering och vårdplatsreduktion inom vuxenpsykiatrin. Resultat per verksamhetsområde Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 29(39)
Produktion LÄNSSJUKVÅRD Ack innev år Ack fg år Helår fg år Rullande 12 Diff (R12 - helår fg år) Vårdtillfällen 14 119 14 154 21 363 21 328-35 Antal Läkarbesök 137 304 136 717 209 524 210 111 587 Antal Besök övrig personal 120 921 116 168 182 569 187 322 4 753 Antal Operationstillfällen 16 218 16 602 25 819 25 435-384 - varav dagkirurgi 10 899 10 803 17 005 17 101 96 - varav slutenvård 5 319 5 799 8 814 8 334-480 Andel % i dagkirurgi 67% 65% 66% 67% Antal Dagmedicin 10 094 9 606 14 606 15 094 488 Antal Dagendoskopi 3 772 4 005 6 188 5 955-233 Divisionen redovisar en stabil utveckling vad gäller antal slutenvårdstillfällen. Öppenvårdsbesöken ökar och glädjande är en kraftig ökning av sjuksköterskebesöken (=besök övrig personal). Flera kliniker har effektiviserat öppenvården genom att öka andelen besök som görs av sjuksköterskor i förhållande till läkare. Antalet operationer i sluten vård är något färre jämfört föregående år, främst på grund av brist på vårdplatser på NLN och operationssköterskor på MSE. Andelen dagkirurgiska ingrepp har dock ökat något Dagmedicinska behandlingar avser främst cytostatika- och strålbehandling på onkologkliniken. Den sedan flera år pågående produktionsökningen fortsätter under 2011. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 30(39)
NÄRVÅRD Ack innev år Ack fg år Helår fg år Rullande 12 Diff (R12 - helår fg år) Vårdtillfällen 13 377 13 493 20 286 20 170-116 Antal Läkarbesök 61 059 59 848 91 311 92 522 1 211 Antal Besök övrig personal 121 525 116 122 179 475 184 878 5 403 Antal Operationstillfällen 1 662 1 375 2 224 2 511 287 - varav slutenvård 665 659 1 020 1 026 6 - Varav dagkirurgi 997 716 1 204 1 485 281 Andel % i dagkirurgi 60% 52% 54% 59% Antal Dagmedicin 9 764 9 157 14 039 14 646 607 Antal Dagendoskopi 1 339 1 347 2 146 2 138-8 Slutenvårdtillfällen visar en ihållande svag minskning vilket är en positiv trend som följd av satsningar på ASIH verksamhet och mobila närvårdsteam i länet. Hemsjukvårdsväxlingen torde även ha betydelse för denna utveckling. Besöksantalet ökar som resultat av ansträngningarna för ökad tillgänglighet och mera öppenvård. Fler patienter får besök på specialistsjuksköterskamottagningar exv. kardiologi, diabetes, KOL - med uppbackning av specialistläkare. Detta helt enligt önskan att bättre tillgänglighet. MEDICINSK SERVICE Ack innev år Ack fg år Helår fg år Rullande 12 Diff (R12 - helår fg år) Antal Besök övrig personal 37 268 38 879 60 802 59 191-1 611 Beläggning Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 31(39)
Tillgänglighet Skillnaden mellan mätning enligt kömiljard och enligt vårdgarantin består i att man mäter på olika antal diagnoser. Hittills under 2011 har förvaltningen klarat målet för nybesök, vilket innebär att en intäkt på 4 mnkr är säkrad. Under sommaren har måluppfyllelsen gått tillbaka. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 32(39)
Rapportering av åtgärdsplanerna LSN 44/2011 uppdras åt hälso- och sjukvårdschefen att månatligen rapportera utvecklingen av åtgärdsplanen och stopplanen. Landstingsstyrelsen har i sin tur uppdragit åt ordföranden i LSN enligt beslut LS 131/2011 att till LS rapportera utvecklingen av Hälso- och sjukvårdens åtgärdsplan och det ekonomiska läget i samband med delårsrapporteringen. En fördröjning av delar av åtgärderna innebär att de ekonomiska effekterna inte fått den effekt som förväntat per augusti. Sedan våren har uppföljningsmöten mellan hälso- och sjukvårdschef och divisionschef intensifierats. Detsamma gäller uppföljningsmöten mellan divisionschef och verksamhetschef. Mötena har stort fokus på det bekymmersamma ekonomiska läget. Division Helårsbudget Budgetavvikelse 2011-08 Besparingskrav 2011 enligt budget Ytterligare behov av effektivisering för att nå -150 mnkr Summa effektivisering sbehov 2011 Effekt 2011 varav effekter septdec 2011 Länssjukvården -1 596 085-43 027 35,0 19,0 54,0 22,3 17,3 Närvården -1 086 177-12 143 24,0 12,9 36,9 12,9 8,0 Medicinsk service -1 067 577-45 700 25,0 12,7 37,7 12,2 9,0 Gemensamma åtgärder Ledningen -34 203-1 1,0 0,4 1,4 Summa -3 784 042-100 871 85,0 45,0 130,0 47,4 34,3 Tabellen visar dels respektive divisions omsättning samt budgetavvikelse per augusti månad 2011. Vidare beskriver den det besparingskrav som är inbakat i 2011 års budget (totalt 85 mnkr). Eftersom hälso- och sjukvården har ett ännu högre kostnadsläge så är effektiviseringsbehovet högre än de budgeterade besparingskraven (45 mnkr). Det gör att det totala effektiviseringskravet gentemot den underliggande kostnadsutvecklingen är 130 mnkr. Av de åtgärder som planerats 2011 bedöms helårseffekten i år bli 47,4 mnkr, varav 34,3 beräknas få effekt först mellan september och december. Besparingar 2009 och 2010 2007 och 2008 beslutades Hälso- och sjukvårdens budgetar utan att inkludera definierade besparingsplaner. Under hösten 2008 tog den nya majoriteten fram det s k Räddningspaketet som konkretiserades i en åtgärdsplan över tre år. Effektiviserings krav 2009-2010 Ekonomisk effekt Återstående belopp Totalt 138 500 92 213 46 287 varav Div länssjukvård 55 880 39 869 16 011 Dvi närvård 30 830 12 620 18 210 Div medicinsk service 38 790 26 724 12 066 Gemensamma delar 13 000 13 000 0 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 33(39)
Den del av 2010 års åtgärdsplan som riktades mot förnyelsearbetet motsvarar ca 20 mnkr och där har inga ekonomiska effekter uppnåtts. Fyra basenheter har vidtagit åtgärder som betyder att mer än 60 % av besparingsåtagandet fått ekonomisk effekt och det är VPM KSK (75 %), Kirurgen NLN (63 %), Medicin KSK (62 %) samt Ortopeden NLN (62 %). Ytterligare fyra basenheter har vidtagit åtgärder som fått mellan 50 % och 60 % ekonomisk effekt. Det är VPE NLN, Radiologen MSE, Kvinnokliniken MSE/KSK och Kvinnokliniken NLN. Övriga verksamheter har därmed fått mindre än 50 % effekt av respektive åtgärdsplan. Balansräkning Det egna kapitalet kommer att försämras med det negativa resultat som prognosen pekar på. Målsättningen är att semester- och kompskulder ska minskas. Vi bedömer det som rimligt och genomförbart som en konsekvens av kapacitetsanpassningen. Investeringar Investeringsramen kommer inte att utnyttjas till fullo 2011. Dels beror det på allmän restriktivitet på grund av det ansträngda ekonomiska läget och dels beror det på att några upphandlingar fördröjts. Det betyder att vissa investeringar kommer att falla ut under 2012 istället för 2011. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 34(39)
Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Tillgänglighet för patienter i enlighet med nationella vårdgarantin Redovisning Redovisa avvikelser från den nationella vårdgarantin Löpande följa och redovisa väntetider och tillgängligheten till hälso- och sjukvården Väntetiden till nybesök och behandlingar (enligt nationella beslut) följs upp och redovisas per månad. Vid de månatliga verksamhetschefsmötena redovisas och diskuteras aktuell tillgänglighetsstatistik. Uppföljningsdiskussioner sker direkt med respektive basenhet vid de halvårsvisa verksamhetsgenomgångarna. Aktuella resultat redovisas under Patientperspektivet: Vård i rimlig tid. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Kontroll av tillgänglighetsstatistik Redovisning Korrekt rapportering av tillgänglighet och väntetider Kontrollen omfattar hela kedjan: Registrering, statistikuttag och rapportering Kontroll av rutinen har genomförts enligt fastställda rutiner och inga avvikelser har iakttagits. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Bemötande av patienter Redovisning Säkerställa ett professionellt och respektfullt bemötande av patienterna. Resultaten från den nationella patientenkäten redovisas och följs upp enligt plan. Under hösten 2010 genomfördes den Nationella Patientenkäten på länets tre akutmottagningar. Resultatet redovisades i delårsrapport 1 2011. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Patientsäkerhet Redovisning Lex Maria-ärenden ska följas av händelseanalyser. Andel händelseanalyser av Lex Maria-ärenden skall vara 100 % Totalt har 37 Lex Mariaärenden (varav 15 suicidärenden) anmälts under 2011. Av de ärenden som inte var suicid är 6 händelse- eller riskanalyserade (27 %). Dessutom är ett suicidärende händelseanalyserat. Behovet av händelse- eller riskanalys bedöms av chefsläkarna i samråd med patientsäkerhetsenheten i varje Lex Mariaärenden. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 35(39)
Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Patientsäkerhet Redovisning Hälso- och sjukvården ska ha en fungerande avvikelserapportering. Andelen avslutade ärenden följs och redovisas kontinuerligt. Under perioden 110101-110831 har inom hälso- och sjukvården rapporterats 4062 avvikelser alla kategorier varav 2783 (69 %) är avslutade. Varje verksamhetschef har under februari fått en lista på klinikens oavslutade rapporter för tidigare år. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Deltagandet i de större nationella kvalitetsregister följs kontinuerligt på ledningsnivå, där även medicinska resultat i Öppna jämförelser följs och analyseras. I samband med att olika resultat redovisas analyseras dessa och efter en kvalitetsgranskning tas, när någon form av avvikelse förekommer, kontakt med respektive verksamhetsansvarig för fortsatt analys. Utvecklingen följs sedan upp i kommande redovisning. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Rapporteras i årsredovisningen. Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Rapporteras i årsredovisningen. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 36(39)
Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Redovisning Rapporteras i årsredovisningen. Miljöperspektivet Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Redovisning Verksamheterna ska uppfylla krav gällande egenkontroll inom miljö. Stickprovskontroll av verksamheternas arbete med Checklista miljöarbete tillhörande Skyddsronden. Stickprovskontrollen ska tillgodose om: Verksamheterna har genomfört Checklista miljöarbete (en gång per år) Hur verksamheterna fullföljer brister som framkommer i checklistan Checklista är införd för verksamheterna. En samlad rapport från genomförda stickprov lämnas i årsredovisningen. Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation. Av granskade fakturor saknar 1 av 10 korrekt attest. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 37(39)
Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Rapporteras i årsbokslutet. Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnosoch åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Resor i tjänsten Redovisning Uppföljning av att policyn för resor i tjänsten tillämpas: Följande moment gällande resepolicyn ska granskas: bokning av resor och boende enligt anvisning, utlandsresor enligt särskilda riktlinjer, bildagbok för behovsbilar och hantering av denna samt utveckling av distansmöten kontra fysiska möten Inom hälso- och sjukvården sker bokning av resor och boende i tjänsten, såväl inom som utanför Sverige, via inköpsfunktionens fastställda rutin. Hyrbilar beställs under rubriken "Vår Service" på Insidan i enlighet med fastställd rutin. Bildagbok finns i behovsbilar och hanteras enligt rutin. Distansmöten i form av videokonferenser, telefonmöten och netmeeting har utökats. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 38(39)
Tabell Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 39(39)