Lannaberget Underlag för samråd

Vindkraftspark Lannaberget Underlag för samråd Mars 2012 1

Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1. Presentation av bolaget... 5 2.2. Varför vindkraft... 6 3. PROJEKTBESKRIVNING... 8 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 8 3.2. Planförhållanden... 9 3.3. Omfattning och utformning...10 3.4. Alternativ lokalisering... 12 3.5. Nollalternativ... 12 4. TEKNISK BESKRIVNING... 13 4.1. Typ av vindkraftverk... 13 4.2. Anläggningsskedet... 13 4.3. Driftsskedet... 14 4.3.1. Ljud... 14 4.3.2. Skuggor... 15 4.3.3. Hinderbelysning... 15 4.3.4. Service och kontroll... 15 4.4. Avvecklingsskedet... 15 4.5. Elanslutning... 15 4.6. Vägar och transporter... 16 5. OMRÅDESBESKRIVNING... 17 5.1. Etableringsområdets användning och karaktär... 17 5.2. Skyddad natur och lokala naturvärden... 18 5.3. Fåglar... 19 5.4. Andra djur och växter... 19 5.5. Kulturmiljö och arkeologi... 20 5.6. Friluftsliv... 20 6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 21 6.1. Påverkan på människor... 21 6.1.1. Visuell påverkan... 21 6.1.2. Ljud... 25 6.1.3. Skuggor... 28 6.1.4. Friluftsliv... 30 6.1.5. Risker... 30 6.2. Naturvärden... 31 6.2.1. Planerade undersökningar... 31 6.3. Fåglar... 31 2

6.3.1. Planerade undersökningar... 32 6.4. Fladdermöss... 32 6.5. Andra däggdjur... 32 6.6. Kulturmiljö och arkeologi... 32 6.6.1. Planerade undersökningar... 33 7. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA... 34 7.1. Lokal ägande... 34 7.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng... 35 8. SAMRÅD OCH TILLSTÅNDSPROCESS... 36 8.1. Remisser... 36 8.2. Synpunkter och frågor... 37 3

1. Administrativa uppgifter Sökanden wpd Scandinavia vindkraftsprojekt 4 AB (under namnändring till wpd Onshore Lannaberget AB ), nedan kallat wpd Onshore Lannaberget AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr: 556853-1007 Kontaktperson: Björn Grinder, Projektledare b.grinder@wpd.se +46 (0) 8 501 091 68 Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.95. Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande I2012/0308 4

2. Bakgrund wpd Onshore Lannaberget AB planerar för en vindkraftsanläggning på Lannaberget med omgivningar, 60 km norr om Rättviks tätort i Dalarnas län. Anläggningen planeras bestå av mellan 15-25 vindkraftverk med en installerad effekt av upp till 75 MW. Antal och storlek på vindkraftverken avgörs bland annat utifrån resultatet av en framtida vindmätning. Ungefär sju km öster om Lannaberget planerar wpd även för en vindkraftspark på Broboberget med 60-103 vindkraftverk. wpd Onshore Lannaberget AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Dalarnas län. Denna handling utgör samrådsunderlag. wpd Onshore Lannaberget AB genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt miljöbalken 6 kap 4. Inför miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier. I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparken på Lannaberget och om hur den kan komma att påverka miljön. Samrådshandlingen riktar sig till föreningar, företag, organisationer och myndigheter. En sammanfattning av det här dokumentet kommer även att skickas till boende och markägare i närheten av Lannaberget. I det fortsatta arbetet planerar wpd att göra natur- och kulturmiljöinventeringar som kommer att fungera som underlag för kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Ett annat viktigt underlag i wpd:s fortsatta arbete är de synpunkter, fakta och frågor som vi får under samrådsprocessen från de som bor i närheten av etableringsområdet eller har intressen och kunskaper om området. Den kunskap som inhämtas under samråd kommer tillsammans med annan information att ligga till grund för projektets fortsatta utformning. 2.1. Presentation av bolaget Projektet Vindkraftspark Lannaberget, drivs av wpd Scandinavia AB, genom projektbolaget wpd Onshore Lannaberget AB. Båda bolagen är helägda dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. I Sverige arbetar wpd för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Aldermyrberget, Hittsjön och Forsvidar samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 600 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag ca 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på 7 000 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen 5

Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med ca 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade år 2011 ca 6,1 TWh el, vilket motsvarar 4,4 % av elkonsumtionen i Sverige. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får ca 25 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till ca 760 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 3 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 2 Kraftläget nr 4, Svensk Energi, 23-29 jan 2012. 3 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 6

en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 4 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 5 Bild från Lannaberget 4 El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011. 5 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 7

3. Projektbeskrivning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Lannaberget ligger i Rättviks kommun, ca 60 km norr om Rättviks samhälle och längs gränsen till Orsa kommun. Markägare i området är Sveaskog. Avstånd från vindkraftsparken till närmaste större samhällen, Edsbyn respektive Orsa, är ca 40 km. Det finns även en mindre by, Tackåsen i Ljusdals kommun, som ligger ca fem km från den tänkta vindkraftsparken. Avståndet till närmaste bostadseller fritidshus är ca två km. Lannaberget lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna och de få konkurrerande markanvändningsintressena som finns inom området. Det är även mycket lämpat utifrån avstånd till boende. Projektområdets storlek är totalt ca 600 hektar (6 km 2 ). Projektområdet är utpekat som ett lämpligt område för vindkraft i Rättviks kommuns vindbrukssplan. I etableringsområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för naturvård eller skyddade som reservat, men i omgivningen finns ett par naturreservat som även är skyddade enligt Natura 2000 samt en Ekopark, vilka redogörs för i kapitel 5, Områdesbeskrivning. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i området ca 6,5 m/s. Att etableringsområdet ligger längs en höjdrygg ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. 8

3.2. Planförhållanden Rättviks kommuns nuvarande översiktsplan är från år 1992 och projektområdet beskrivs där som ett skogsbruksområde. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen har påbörjats. I februari 2011 antog kommunen ett tillägg till översiktsplanen med namnet Vindkraft i Rättviks kommun. I denna vindbruksplan pekas Lannaberget ut som ett prio 2 område för vindkraftsetablering. Prio 2 innebär att kommunen anser att Lannaberget bör bebyggas efter prio 1 områdena Broboberget och Hedbodberget, det senare området är redan bebyggt med vindkraftverk. Rättviks kommuns vindbruksområden är valda för att de uppvisar en kombination av god årsmedelvind, stor yta, inga bostäder och begränsad påverkan på naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv och landskapsbild. Karta från Rättviks kommuns vindbruksplan. 9

3.3. Omfattning och utformning Anläggningen består av 15-25 vindkraftverk med en total uteffekt av upp till 75 MW. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en etablering byggs eller inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid. 6 Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram preliminära parklayouter med mellan 15 och 25 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är ca 400-600 meter. Inga vindkraftverk placeras inom Skogsstyrelsens och Sveaskogs utpekade områden med nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar, eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouterna 6 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 10

kommer att förändras beroende på vindmätningar, remissvar, synpunkter som framkommer vid samråd och för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. Parklayout med 16 st vindkraftverk av typen Nordex N117 Parklayout med 25 st vindkraftverk av typen Vestas V90 11

3.4. Alternativ lokalisering Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar Frågan om alternativa lokaliseringar blir enligt domstolen istället främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område. 7 wpd har ej kunskap om alla vindkraftsprojekt i området men gör för det fall det skulle föreligga risk för överetablering följande bedömning: Alternativa lokaliseringar i Rättviks kommun kan vara Svinberget, Radaberget eller Gundåsmoren som är utpekade i vindbruksplanen och är av ungefär samma storlek som Lannaberget, se karta i kap. 3.2. De alternativa lokaliseringarna ligger i de centrala delarna av kommunen vilka är mer tätbefolkade varför en omfattande etablering här kan komma att upplevas som ett större intrång. Det skulle även bli en påverkan på landskapsbilden vid Siljansringen och Amungen, vilket kan komma i konflikt med turistnäringen i kommunen. wpd gör därför bedömningen att de alternativa lokaliseringarna är sämre. 3.5. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. En parklayout med exempelvis 25 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på ca 175 GWh och skulle räcka för att försörja drygt 58 000 personer med hushållsel. (Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person.) Den totala elanvändningen i Sverige är knappt 150 TWh per år. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 175 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Lannaberget skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med ca 175 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 8 Detta motsvarar CO2 utsläppen från drygt 97 miljoner mils bilkörning. 9 7 För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. 8 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till ca 1 kilo koldioxidutsläpp). 9 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO 2 /mil. 12

4. Teknisk beskrivning 4.1. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt på 2-4 MW. Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 80-140 meter högt och en rotordiameter på upp till 120 meter. Om det är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och antalet vindkraftverk blir då färre. Eftersom det i tidigt skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpad för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån två olika parklayouter. Den ena parklayouten med vindkraftverk av modell Vestas V90 har 25 vindkraftverk med 175 meters totalhöjd och 90 meters rotordiameter och den andra parklayouten med Nordex N117 har 16 vindkraftverk, 200 meters totalhöjd och 117 meters rotordiameter. 4.2. Anläggningsskedet De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En ca 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs ca fem veckor innan vindkraftsaggregaten levereras. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk 13

tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd 4.3. Driftsskedet Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser ca 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid ca 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså ca 80 % av tiden. 4.3.1. Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa ljud är inte hörbara för människan. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. 14

Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis, se kapitel 6.1.2 om påverkan. 4.3.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts se kapitel 6.1.3 om påverkan. 4.3.3. Hinderbelysning I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, kommer vindkraftverken markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden blir över 150 meter krävs blinkande högintensivt vitt ljus. Blinkande vitt ljus krävs på de yttersta vindkraftverken i parken och fast ljus kan användas på de övriga verken. Föreskrifterna ger även utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än fem km från verken. De blinkande ljusen synkroniseras mellan vindkraftverken så att de blinkar samtidigt. 4.3.4. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en central driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftsskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. 4.4. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 4.5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av den planerade elanslutningen. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. För elanslutningen till stamnätet studeras nu flera alternativ. Längs den västra sidan av Lannaberget går en stamnätsledning, elproduktionen i projekt Lannaberget är dock för liten för att det skall gå att koppla in den direkt på stamledningen. Det är däremot möjligt att bygga själva anslutningsledningen till vindkraftsparken i kanten av redan befintlig kraftledningsgata för att därigenom minska intrånget i omgivningen. En föreslagen anslutningslösning är att man bygger en gemensam transformatorstation för flera olika vindkraftsprojekt i närheten av Los i 15

Ljusdals kommun. I närheten av Lannaberget planerar wpd för en större vindkraftspark på Broboberget. Det kan vara möjligt att samordna ledningsdragningen i de båda parkerna till en extern transformatorstation eller möjligen kan vindkraftsproduktionen i båda parkerna räcka för en gemensam inkoppling direkt på stamnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. 4.6. Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet, exempelvis hamnen i Gävle. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Lannaberget. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om vägen behöver förbättras på något ställe. Projektområdet på Lannaberget hyser redan många befintliga skogsbilvägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär fem meter bred med en hindersfri yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Exempel på vägdragning till en layout med 25 st vindkraftverk. 16

5. Områdesbeskrivning I detta kapitel beskrivs den fakta som är känd i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas närmare. 5.1. Etableringsområdets användning och karaktär Etableringsområdet ligger i norra delen av Rättviks kommun längs gränsen till Orsa kommun. Marken i etableringsområdet ägs av Sveaskog som här bedriver modernt skogsbruk i förhållandevis stor omfattning. I området finns även två små sjöar och ett antal myrar och våtmarker. Nedanstående karta återger vilka avverkningar som skett de senaste 40 åren. Det finns ingen bebyggelse inom projektområdet eller i dess direkta närhet. Ungefär två km österut finns ett par fritidshus och i Oreälvens dalgång ca fem km åt sydväst finns det ytterligare några hus. De närmaste byarna med permanent bosättning är Tackåsen och Håven som ligger ungefär fem km norrut. 17

5.2. Skyddad natur och lokala naturvärden Ungefär 9 km nordost om projektområdet flyter den orörda älven Voxnan som är skyddad som riksintresse för outbyggda vattendrag enligt 4 kap. 6 i Miljöbalken. Skyddet omfattar större delen av avrinningsområdet inklusive vissa små vattendrag norr om Lannaberget. Detta innebär att vattenreglering för kraftproduktion inte får genomföras vilket inte är relevant för ett vindkraftsprojekt. Voxnan och dess dalgång är även av riksintresse för naturvården och friluftslivet enligt 3 kap. 6 i Miljöbalken. Dessutom är den här sträckan av Voxnan avsatt som naturreservat och Natura 2000 område. Ungefär 5 km söder om projektområdet ligger Oreälv-Oreåsen som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet enligt 3 kap. 6 i Miljöbalken. Barkbergsknopparna 9 km väster ut är ett litet naturreservat som är av riksintresse för naturvården och även är skyddat enligt Natura 2000. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Markägaren Sveaskog har även avsatt ett större område öster om etableringsområdet som Ekopark Ejheden. En Ekopark är ett frivilligt åtagande där Sveaskog avstår från skogsbruk på större delen av marken. Projektområdets storlek har anpassats för att inte medföra intrång i Ekoparken. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Naturvärdeslokaler är skogsområden med höga naturvärden som på sikt kan utvecklas till Nyckelbiotoper. Skogsvårdsstyrelsen och Sveaskog har identifierat en nyckelbiotop och sju naturvärdeslokaler inom projektområdet. wpd har i arrendeavtalet med markägaren Sveaskog förbundit sig att i 18

möjligaste mån bevara dessa småbiotoper vid uppförande av vindkraftverk och anslutningsvägar. 5.3. Fåglar Lannaberget är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar. I databasen Svalan som administreras av Sveriges Ornitologiska Förening finns det få fåglar rapporterade från Lannaberget och dess omgivningar. För att få en bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i projektområdet har wpd under 2012 påbörjat en fågelinventering. Inventeringen kommer att i första hand att fokusera på rovfåglar eftersom wpd har uppgifter att det kan finnas kungsörn i projektområdets närhet. Inventeringen och wpd:s bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i MKB:n i samband med tillståndsansökan. 5.4. Andra djur och växter wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Lannaberget. De fladdermusarter som har sitt utbredningsområde här långt norrut är Nordisk Fladdermus, Brandts Fladdermus, Vattenfladdermus och Långörad fladdermus. Dessa fyra arter tillhör de vanligaste i Sverige och ingen av dem är rödlistad. Enligt Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet finns det inga rödlistade (sällsynta) arter rapporterade inom projektområdet. Typiska arter som normalt finns i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg, rådjur, skogshöns och hackspettar. Även björn och varg finns i trakten. 19

5.5. Kulturmiljö och arkeologi Det finns inga områden av riksintresse för kulturmiljövården eller kulturreservat inom etableringsområdet. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga fornlämningar registrerade i projektområdet eller i dess närhet. Skogsstyrelsens projekt Skog och Historia noterar ett fynd av en ristning i barken på ett träd i norra delen av projektområdet, röd punkt på kartan över lokala naturvärden ovan. 5.6. Friluftsliv Vanliga friluftsaktiviteter i området är jakt och skoteråkning. Även skogsvandringar, bärplockning och svampplockning förekommer. Älvarna Voxnan, ca nio km åt nordost och Ore älv ca fyra km åt sydväst är av riksintresse för friluftslivet och här bedrivs fiske, kanotpaddling, forsränning, bad och camping. Ekopark Ejheden i väster är även det ett besöksmål för friluftslivet. 20

6. Förutsedd miljöpåverkan 6.1. Påverkan på människor 6.1.1. Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att de kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står. Landskapet innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet där vindkraftsparken planeras är täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. En studie på Gotland har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild. Av de tillfrågade som bor på Näsudden, där det står 81 vindkraftverk, ansåg ytterst få (13 %) att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 10 Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, kommer vindkraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd lägre än 150 meter krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus vid gryning, skymning och mörker. Om totalhöjden blir över 150 meter krävs blinkande högintensivt vitt ljus. Blinkande vitt ljus krävs på de yttersta vindkraftverken i parken och fast ljus på de övriga verken. Föreskrifterna ger även utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än fem km från verken. De blinkande ljusen synkroniseras mellan vindkraftverken så att de blinkar samtidigt. Siktanalys En siktanalys som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas har genomförts (ZVI, Zones of Visual Impact), se nedan. I siktanalysen har skogens trädhöjd beaktats. Topografiska data har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information. Trädens genomsnittliga höjd på olika platser har hämtats från Sveriges lantbruksuniversitets skogskartläggning. Vindkraftverken är av typen N117 med 200 meters totalhöjd och både vindkraftverken på Lannaberget och de på Broboberget finns med på kartan. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. Enligt kartan nedan kan vindkraftverken framförallt synas från större öppna ytor som sjöar, avverkningsytor, myrar och åkrar. 10 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 21

Visualiseringar Fotomontage har tagits fram som ger en bild av hur etableringen kan komma att se ut från olika platser, se nedan. Ytterligare fotomontage kan tas fram inför miljökonsekvensbeskrivningen. Platser för fotomontage 22

Bild 1. Tackåsen. 16 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 117 m rotordiameter. Gul linje är horisontlinjen bakom träden, röda cirklar markerar läget för vindkraftverken. Bild 2a. Från vägen mellan Tackåsen och Håven. 16 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 117 m rotordiameter. 23

Bild 2b. Från vägen mellan Tackåsen och Håven. 25 st vindkraftverk med totalhöjden 170 m och 90 m rotordiameter. Bild 3. Håven. 16 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 117 m rotordiameter. Gul linje är horisontlinjen bakom träden, röda cirklar markerar läget för vindkraftverken. 24

Bild 4. Dalfors. vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 117 m rotordiameter. De röda cirklarna vid stolpen till vänster är vindkraftverken på Lannaberget, de röda cirklarna rakt fram är vindkraftverken på Broboberget 6.1.2. Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Källa: Boverket 25

Vindkraftverk kan, som beskrivits i kapitel fyra, alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa ljud är inte hörbara för människan och är inte skadliga för människans hälsa vi de nivåer som alstras vid vindkraftverk. 11 På nära avstånd kan ljudet från vindkraftverken uppfattas som störande. Människor upplever störningar från ljud på olika sätt. I en studie utförd vid Göteborgs Universitet framgår dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig som störda av vindkraftverk. 12 Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i ett flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db. Det har även konstaterats att man blir mer störd av ljudet om man samtidigt kan se vindkraftverken. Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverken ger. Ljudemissionen mäts när det blåser ca åtta m/s på tio meters höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet delvis av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för vilka bullernivåer som kan tillåtas vid bostadshus. 13 Riktvärdet 40 db(a) överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus. Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder följs väntas påverkan bli liten. 11 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011. 12 Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. Eja Pedersen, 2007. 13 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 26

Ljudberäkning med 25 st V90 vindkraftverk. Den gröna linjen markerar riktvärdet 40 db(a). 27

Ljudberäkning med 16 st N117 vindkraftverk. Den gröna linjen markerar riktvärdet 40 db(a). 6.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig 28

bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. 14 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten. Om skuggorna ändå skulle bli störande kan skuggdetektorer som automatiskt stänger av turbinerna under den kritiska tiden monteras på aktuella vindkraftverk. Enligt den tidigare nämnda studien på Gotland ansåg relativt få (6 %) av de tillfrågade att de stördes av skuggor från vindkraftverken. 15 Skuggberäkning för 16 st N117 vindkraftverk. De gröna, gula och röda ytorna ligger över riktvärdet på 30 timmars teoretisk skuggtid per år. 14 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) 15 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 29

Skuggberäkning för 25 st V90 vindkraftverk. De gröna, gula och röda ytorna ligger över riktvärdet på 30 timmars teoretisk skuggtid per år. 6.1.4. Friluftsliv Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Friluftsaktiviteter såsom jakt, skoteråkning svampplockning och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering. 6.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 16 Det finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men ett säkerhetsavstånd till exempelvis järnvägar och bebyggelse kan rekommenderas. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten. För att ytterligare minimera risken för skador kommer vindkraftverken att vara utrustade med avisningssystem och varningsskyltar kommer att sättas upp. Vindkraftverken är även utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att utrustas med åskledare ansluten till jord. 16 Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000 30

6.2. Naturvärden Den planerade vindkraftsparken på Lannaberget ligger långt ifrån naturreservat och riksintressen i ett kuperat skogslandskap varför påverkan i form av buller och visuella störningar beräknas bli liten. Parklayouten har anpassats så att vindkraftverken inte placeras i skyddsvärda naturområden eller direkt i sumpskog/myrmark. Vid den fortsatta planeringen kommer påverkan på känsliga områden minimeras. Vindkraftverken placeras i första hand på avverkningsytor och i uppväxande planterad skog av lågt skyddsvärde ur naturvårdssynpunkt. Påverkan på växtligheten beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken kan floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. 6.2.1. Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka naturvärden som finns i området planerar wpd att genomföra en mark- och vegetationsundersökning under sommaren 2012. Hela området bedöms först utifrån tidigare kända värden. Fältinventering sker sedan genom besiktning av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark - och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) i den mån de påträffas inom inventeringsområdet. Om tidigare okända skyddsvärda småbiotoper påträffas vid inventeringen kommer parklayouten anpassas för att minimera påverkan dessa biotoper. 6.3. Fåglar När det gäller vindkraftens påverkan på fåglar har kunskapsläget under år 2011 kompletterats med en syntesstudie där man sammanställt resultaten av befintlig forskning på området. Denna studie fastställer att varken den befintliga vindkraften eller den som ryms inom planeringsramen 30 TWh, bedöms påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. 17 Generellt är det sällan som flyttande fåglar kolliderar med ett vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Nattflygande fåglar flyger oftast högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder. Vissa rovfågelsarter, till exempel örnar, har dock uppvisat en ökad kollisionsrisk. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om känsligheten varierar beroende på fågelart. Idag sker normalt ca 0-10 fågelkollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar ca 2 000 fåglar per år i Sverige, vilket kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dödas per år i Sverige av trafiken. 17 Rydell et al, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Rapport 6567, Naturvårdsverket, 2011. 31

De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation som helhet, men vissa arter kan möjligtvis komma att påverkas lokalt. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel Kungsörn och Havsörn, och som häckar inom eller nära en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar per vindkraftverk och år i Sverige. Andelen örnar som dödas av vindkraft i Sverige är liten jämfört med den andel som dödas i trafiken eller av kraftledningar. 6.3.1. Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i området har wpd under 2012 påbörjat en fågelinventering av området. Inventeringen kommer att i första hand att fokusera på rovfåglar eftersom wpd har uppgifter att det kan finnas kungsörn i projektområdets närhet. 6.4. Fladdermöss Undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk, men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Lannaberget. De fladdermusarter som har påträffas så här långt norrut är Nordisk Fladdermus, Brandts Fladdermus, Vattenfladdermus och Långörad fladdermus. Dessa fyra arter tillhör de vanligaste i Sverige och ingen av dem är rödlistad. Fladdermöss är vanligast förekommande i kulturlandskap och längs sjöstränder och bland gamla glesa lövskogar. Lannaberget med dess stora intensivt brukade barrskogar är en miljö där fladdermöss normalt sällan påträffas. 6.5. Andra däggdjur En studie vid vindkraftsparker i Rodovålen i Härjedalen pekar mot att djur som älg, björn och varg inte blir störda av vindkraftverk. Djuren vänjer sig och anpassar sig till verken. 18 Den störning som uppstår inträffar under byggtiden då det är många människor i rörelse och mycket ljud från byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. 6.6. Kulturmiljö och arkeologi Den karga miljön och den magra jordmånen på Lannaberget, svårigheten med transporter av varor och förnödenheter samt avsaknaden av större sjöar har medfört att berget inte har utnyttjats för bosättning i historisk tid. Eftersom gott om platser med bättre förutsättningar finns i närheten verkar berget även ha ratats för tillfälliga aktiviteter som fäbodbruk och kolmilning. I Riksantikvarieämbetets databas finns inga fornlämningar rapporterade inom tre kilometer från vindkraftverken. Den enda kulturlämning som har påträffats på Lannaberget är en ristning i ett träd i norra delen av projektområdet. Trädet med ristningen växer i kanten av 18 Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län, 2000 32

ett område med naturvärdesskog. wpd kommer att placera vägar och vindkraftverk på behörigt avstånd från trädet med ristningen för att undvika påverkan. Det är dock inte uteslutet att det går att hitta tidigare okända kulturlämningar inom projektområdet. Om nya okända kulturlämningar påträffas i samband med etableringen av vindkraftsparken kommer anläggningsarbetet att avbrytas lokalt och länsstyrelsen kommer att kontaktas för en bedömning av fortsatta åtgärder. 6.6.1. Planerade undersökningar wpd gör bedömningen att en inventering av kulturlämningar inom området troligen inte kommer att finna ytterligare skyddsvärda fornlämningar. Om myndigheterna anser att det behövs kommer en inventering ändå att genomföras. Den eventuella inventeringen kommer att utföras som en litteraturstudie i kombination med en fältinventering i projektområdet. Dokumentation och antikvarisk bedömning görs sedan enligt Riksantikvarieämbetets normer och redovisas i rapport. 33

7. Investeringar, arbetstillfällen, lokal nytta Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 750 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan ca 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. En vindkraftsetablering bidrar till många nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och byggfasen, men även i drift. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera beror mycket på förutsättningarna på platsen, elnätsanslutningen och avstånd till leverantörer, men även på tillgången på kompetens i regionen. I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark, bestående av 48 st vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 19 Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé till färdig park. Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen den 2 september 2010. För driftsfasen bedöms sysselsättningen uppgå till 25-30 årsarbeten per år i 25 år. Ungefär 20 årsarbeten av dessa blir regionala jobb. Detta är en uppskattning som gjorts inom ramen för fallstudien från Havsnäs vindkraftspark. Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till år 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 20 7.1. Lokal ägande Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer det att erbjudas möjligheten att köpa vindkraftsandelar. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen. Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. Dessutom bidrar man till att minska koldioxidutsläppen. Kontakta gärna wpd för mer information om vindkraftsandelar. 19 Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010. 20 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009. 34