Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Relevanta dokument
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Föreläsning 8: Linsdesign

Föreläsning 9-10 (kap i Optics)


Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

Föreläsning 11 (kap i Optics)

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

LABORATION 5 Aberrationer

Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019

LABORATION 5 Aberrationer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Vågrörelselära och optik

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

v F - v c kallas dispersion

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Laboration i Geometrisk Optik

Datorlaboration Avbildningskvalitet

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 6: Polarisation

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övning 9 Tenta

Tentamen i Fotonik , kl

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Föreläsning 6: Polarisation

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Final i Wallenbergs Fysikpris

OPTIK läran om ljuset

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Tentamen Optik, FYSA11,

About the optics of the eye

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Tentamen i Fotonik , kl

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Kapitel 35, interferens

The nature and propagation of light

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Repetition Ljus - Fy2!!

Ljusets polarisation

Tentamen i Fotonik , kl

Final i Wallenbergs fysikpris

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Ma2c - Prövning nr. 3 (av 9) för betyget E - Geometri

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

Tentamen i Fotonik , kl

Gauss Linsformel (härledning)

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Parabeln och vad man kan ha den till

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Lösningar till repetitionsuppgifter

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

Tentamen i Fotonik , kl

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Transkript:

1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid små vinklar mätt i radianer, se tabell 3.1 i Optics): De paraxiala avbildningsformlerna: n i = n i, sin i tan i i L = L + F m = h h = L L f = n F L = n l f = n F L = n l Alternativ: Newtons relation m = h h = x f = f x och xx = ff L, L, F, F anges i dioptrier (=1/meter) h, h, l, l, f, f, x, x anges i meter Brytkraft för sfärisk yta: F sfärisk yta = (n n) r Brytkraft för tunn lins: F tunn lins = (n lins n) r 1 + (n n lins ) r 2

2 Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. När paraxial approximationen inte gäller Ett sätt att hantera det: Använd den fullständiga brytningslagen: n sin i = n sin i och följ varje stråle, en i taget (görs ofta på dator med strålberäkningsprogram). Exempel: Planokonvex lins i luft, jämför paraxiala resultat med exakta resultat. nlins = 1,5 nluft= 1 r1 = m r2 = -0.6 m L = 0 D (avlägset objekt) Paraxiala beräkningar: F = F 1 + F 2 = (n lins n luft ) + (n luft n lins ) (1,5 1) (1 1,5) = + = 0 D + 0,833 D = 0,833 D r 1 r 2 0,6 L = L + F = 0 + 0,833 D = 0,833 D f = 1 1 = 1,2 m, l = = 1,2 m 0,833 D 0,833 D Följ strålar enligt figuren på nästa sida och använd följande formler för brytningen i linsens andra yta (den krökta). Resultaten finns i tabellen nedan. Komplettera figuren! sin i = y r 2 s = r 2 (1 cos i) sin i = n lins y sin i l n m = s luft tan (i i) Stråle nr y [m] sini i sini i s [m] l m [m] 1 0,20 0,33 20 0,50 30 0,034 1,04 2 0,35 0,58 36 0,88 61 0,113 0,63 3 0,50 0,83 56 1,25 - - -

3

4 Att räkna exakt var ganska jobbigt. Det finns ett lite enklare sätt att hantera det: Räkna först paraxialt. Räkna sedan ut skillnaden mellan paraxiala och exakta strålar. Dessa kallas aberrationer, och det finns knep för hur man räknar ut dem. Avvikelser från paraxial approximation = ABERRATIONER TA=transversell aberration (OBS! felritad i fig 7.9 och 7.10 i Optics) LA=longitudinell aberration TA LA y l (ekv. 7.9 i Optics) Seidel aberrationerna Tredje ordningens aberrationer sin i = i i3 6 + i5 120 De största aberrationerna i linser (i rotationssymmetriska system) Sfärisk aberration Koma Sned astigmatism Bildfältskrökning Distorsion

5 Sfärisk aberration (TA~y 3 ) Se exemplet på förrförra sidan, det föreställer sfarisk aberration. Bildavståndet, l, varierar med höjden som strålen träffar linsen med (vid positiv sfärisk ab bryts randstrålarna för mycket, vid negativ bryts de för lite) Ger en halo runt bildpunkterna Enda aberration för objekt på den optiska axeln, d.v.s. oberoende av bildhöjd h Växer snabbast med aperturens storlek, y, av alla Seidel aberrationer (TA~y 3 liten öppning ger mindre suddighet) Se figuren två sidor bakåt för strålkonstruktion vid positiv sfärisk aberration.

6 Hur räknar man ut den sfäriska aberrationen? LA = 1 2 y l 2 F 3 (αx 2 + βxy + yy 2 + δ) (7.21) TA y l LA (7.9) Gäller tunn lins med brytningsindex n y = randstrålens höjd F = linsens styrka l = paraxialt bildavstånd h = paraxial bildhöjd X = (r 2+r 1 ) = (R 1+R 2 ) (r 2 r 1 ) (R 1 R 2 ) Y = l +l = L+L l l L L (Formfaktor) (7.19) (Konjugatfaktor) (7.20),,, och är positiva konstanter som minskar med ökande n: α = n+2 n+1 4n(n 1) 2 β = n(n 1) n δ = 2 = n+1 4n(n 1) 2 2n(n 1) γ = 3n+2 4n = 2n+1 2n (7.22) (7.50) (Vi använder inte ochtill att beräkna sförsik aberration, me n vi kommer att använda dem till att beräkna koma, så de får stå med i tabellen.) Tabell 7.1 n 1,4 3,79 4,28 1,11 3,06 2,14 1,36 1,5 2,33 3,33 1,08 2,25 1,67 1,33 1,6 1,56 2,71 1,06 1,78 1,35 1,31 1,7 1,11 2,27 1,04 1,48 1,13 1,29

7 Figur 2: Formfaktorer Konjugatfaktorn Y definieras som relativ skillnad i lutning från marginalstråle enligt: Y = u 1+u 2 u 1 u 2

8 Hur minskar man den sfäriska aberrationen? Minsta suddighet = TA/4 fås på avståndet ¾ LA från den paraxiala bilden = bästa bild framför paraxiala bildplanet vid positiv sfärisk aberration Vänd linsen rätt = dela upp brytningen mellan ytorna genom att vända den mest krökta ytan mot det planaste fältet Om möjligt minska aperturen = randstrålarna som bryter mest fel tas bort Om möjligt välj högre brytningsindex = mindre krökta ytor ger mindre aberrationer Om möjligt välj rätt formfaktor: X min = 2(n2 1) n+2 LA min = 1 2 y2 l F 3 ( Y n 2 n 4(n 1) 2 4(n+2) Y) (7.24)

9 Koma (TA~h y 2 ) Förstoringen, m, varierar med höjden som strålen träffar linsen med (vid positiv koma bryts randstrålarna för mycket och ger mindre förstoring, vid negativ bryts de för lite och ger större förstoring) Ger kometformade bildpunkter Första aberration som dyker upp för objekt utanför optiska axeln (TA~h ) Växer näst-snabbast med aperturens storlek (TA~y 2 liten öppning ger mindre suddighet) Hur räknar man ut koma? TA t = 3 2 y2 h F2 (εx 2 + Y) TA s = TA t 3 Med beteckningar och uträkningar på samma sätt som för sfärisk aberration på förra sidan. Hur minskar man koma? Vänd linsen rätt Om möjligt minska aperturen och välj högre brytningsindex Om möjligt välj rätt formfaktor: ingen koma om εx + Y = 0