Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)
|
|
- Hans Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Två vanliga mått är PSF (punktspridningsfunktionen) MTF (modulationsöverföringsfunktionen) Punktspridningsfunktionen (PSF) =Bilden av en punkt Om aberrationerna är små bestäms PSF av diffraktionen. Då vet vi hur PSF ser ut, nämligen en Airy-fläck (se fysikalisk optik, sista två föreläsningarna). PSF ser olika ut för olika bildhöjder (vi får ju andra sorters aberrationer tex. på eller utanför optiska axeln). Även mer komplicerade objekt påverkas av PSF:
2 2 Ex) Avbildning 1:1 PSF är smalare än linjerna linjerna blir lite suddiga, men de syns fortfarande Ex) Avbildning 1:1 PSF är mycket bredare än linjerna linjerna syns inte alls i bilden. Modulationsöverföringsfunktionen (MTF) MTF visar hur kontrasten i ett randmönster överförs till bilden (dvs. hur bra man kan se randmönstret i bilden). Man har valt just randmönster som standardobjekt eftersom de är hyfsat lätta att förstå sig på... Men först, vad är kontrast? Vi ska definiera modulationen, som är kontrasten i ett randmönster. Nu använder vi oss inte av skarpa ränder längre, utan intensiteten i objektet följer en sinuskurva. Om vi ritar intesniteten i randmönstret som funktion av läget får vi en cosinuskurva (se bild ovan): I(x) = I 0 (1 + c m cos(2πsx)). s kallas för spatialfrekvens eller ortsfrekvens och talar om hur många linjer som får plats per meter (eller per millimeter). Enheten kan skrivas linjer/m eller m -1, alternativt linjer/mm eller mm -1.
3 3 Modulationen definieras som: c m = I max I min I max +I min Eftersom medelintensiteten är I 0 = I max I min, kan vi också skriva modulationen som: 2 Modulationen ligger alltid mellan 0 och 1: c m = I max I min 2I 0 cm = 0 randmönstret syns inte alls cm = 1 randmönstret syns perfekt (mörka delar helt svarta och ljusa delar helt vita) För cm däremellan syns mönstret men inte lika tydligt (mörka delar mörkgrå och ljusa delar ljusgrå) När randmönstret avbildas överförs modulationen från objekt till bild (MTF = modulationsöverföringsfunktionen, dvs. den talar om hur bra modulationen överförs). Modulationen i bilden blir alltid sämre än den i objektet eller lika bra. Den kan aldrig bli bättre. MTF(s ) = c m c m = modulation i bild modulation i objekt Det bästa värde man ka ha är MTF=1. Ortsfrekvenserna s och s blir olika pga. förstoringen (m=h /h=s/s s =s/m) Ibland används MTF(s) istället för MTF(s ). Om MTF=0 avbildas linjemönstret inte alls, det blir bara jämngrått i bilden. Men hur ser MTF-kurvan ut?
4 4 MTF-kurvan För diffraktonsbegränsat system (dvs. så bra den kan bli) s max = n d λl = 2NA = 2n sin u λ λ d=linsens diameter, λ=våglängd, l =bildavstånd, NA=numerisk apertur. Det är lättare att avbilda stora saker än små! För ett verkligt system med aberrationer ligger MTF-kurvan alltid lägre än den diffraktionsbegränsade.
5 5 Om systemet är felfokuserat kan MTF bli negativt. Då har man inverterad kontrast, dvs. svart blir vitt och tvärtom. Med t.ex. sfärisk aberration sjunker MTF-kurvan ganska snabbt och det blir ingen inverterad kontrast. Egenskaper hos MTF-kurvan Kan multipliceras, t.ex. MTFtotal=MTFprojektor MTFöga Ser olika ut för olika bildpunkter (om det finns aberrationer) Ser olika ut i tangential- och sagittalplan Första s där MTF blir noll anger systemets upplösning Upplösning h min=1/spatialfrekvens där MTF blir noll första gången=1/s max. h >1/smax h <1/smax
6 6 Varför MTF? Randobjekt avbildas alltid till randbilder med samma s oberoende av bildkvalitet randmönster är praktiska att arbeta med Alla objekt kan delas upp i sinusformade randmönster i olika riktningar och med olika spatialfrekvenser. T.ex. kan kanter byggas upp av flera sinusformade randmönster. Hur påverkas bilden av systemets MTF-kurva? Höga spatialfrekvenser ger små detaljer och skarpa kanter. Om MTF för höga spatialfrekvenser är låg (eller noll) betyder det att små detaljer suddas ut och skarpa kanter blir mjukare. Ex) Höga spatialfrekvenser ger skarpa kanter Tas de höga spatialfrekvenserna bort blir kanterna mjukare. Bilden upplevs som suddigare.
Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)
1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
1 Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus kan ses so elektroagnetiska vågor so rör sig fraåt. När vi ritar strålar
Läs merFöreläsning 8: Linsdesign
1 Föreläsning 8: Linsdesign Linsdesign Att välja linser med rätt krökningsradier på ytorna och av rätt material. Förutom paraxiala egenskaper såsom objekt- och bildavstånd och förstoring, så ställs andra
Läs merFigur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Läs merProjektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel
Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel Optiken till en projektor ska fylla fem funktioner i. Den ska hand om så stor del av ljuset från lampan (eller
Läs merFigur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Läs merLABORATION 5 Aberrationer
LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,
Läs merDatorlaboration Avbildningskvalitet
Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaborationenen äger rum i datorsal RB33, Roslagstullsbacken 33 (gula huset närmast busshållplatsen utanför Albanova). Den börjar kl 13.00 (utan kvart). Om möjligt
Läs merLABORATION 5 Aberrationer
LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,
Läs merTeckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv
1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid
Läs merEftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.
Föreläsning 7 Kromatisk aberration Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser. Dispersion: n ändras med våglängden
Läs merIntroduktion till begreppet ortsfrekvens
Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man
Läs merFöreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
Läs merKvalitetsmått: Skärpa
Kvalitetsmått: Skärpa Metoder att mäta skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begränsad information (Lab. 2) MTF: Fullständig information (Lab. 2) Upplösningstest med
Läs merLABORATION 6 Astigmatism och Distorsion
LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent 1 (5) LABORATION 6: Astigmatism och Distorsion Att läsa i kursboken: sid. 248 257, 261 266, 298 299 Förberedelseuppgifter
Läs merÖvning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merÖvningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
Läs merÖvningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
Läs merÖvningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
Läs merBöjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Läs merAbout the optics of the eye
About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Läs merLJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merGeometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merRobert Rosén Recept för beräkning av huvudplan Frågeställning: Hur hittar man främre och bakre fokalpunkt, samt huvudplan (både för tjocka linser och system av tunna linser)? Varför skall huvudplan räknas?
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merLösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs merExempelsamling i Ögats optik
Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merLaboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merDatorlaboration Avbildningskvalitet
Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaborationenen äger rum i datorsal RB33, Roslagstullsbacken 33 (gula huset närmast busshållplatsen utanför Albanova). Den börjar kl 13.00 (utan kvart). Om möjligt
Läs merKikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Kikaren Synvinkel Ökar synvinkeln os avlägsna objekt 1 2 Vinkelörstoring Deinition: med optiskt instrument G utan optiskt instrument Kepler oc Galileikikare Avlägsna objekt (t. ex. med kikare): synvinkeln
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merKapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
Läs mer3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Läs merBra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden.
1 2 Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden. Trädet gör att bilden är väldigt tung åt vänster. Kanske beskära
Läs merGeometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017
Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen
Läs merÖvning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Läs merMikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merÖvning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merAssistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000
Labrapport: Holografi Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000 28 februari 2000 Sida 1 Inledning Labrapport: Holografi Teorin för holografi utvecklades redan 1948. Först när
Läs merProjekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merFAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Föreläsningar F10 Fraunhoferdiffraktion F11 Diffraktionsgitter F12 Fresneldiffraktion F13 Matrisrepresentation av polariserat ljus F14 Polariserat ljus F15 Repetition
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merAstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop
AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör
Läs merCT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-05-29, 9-13, FB52
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 01-05-9, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merLABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
Läs mer(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merDiffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merFigur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics
1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Läs merOptisk bänk En Virtuell Applet Laboration
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en
Läs merBlandningsfunktionerna är indelade i grupper och genomgången följer denna gruppering i Photoshop. Funktionen hittar du överst i lagerpanelen.
Photoshop - Blandningslägen Lagerblandningslägen är en av de mer kreativa funktionerna i Photoshop. En enkel ändring av läget från Normal/Normal till t ex Täcka över/overlay kan höja en bilds attraktionskraft
Läs merSåvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK380, Teknisk fotografi 017-08-15, 8-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt och är inte ordnade i svårighetsgrad. För godkänt
Läs merLjusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Läs merRepetition Ljus - Fy2!!
Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till
Läs merRätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder
1 Rätt exponering Välkommen till kompromissernas värld Vad är rätt exponering? En korrekt exponering kan i allmänhet ses på histogrammet på displayen baktill på kameran. Om histogrammet symmetriskt täcker
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merFärger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll
Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Färger 4 1.1 Hantering av scheman................................... 4 1.2 Redigera eller skapa färgscheman............................. 4 1.2.1
Läs merPIXLR #1 BILDBEHANDLING
PIXLR #1 BILDBEHANDLING lightbox image ronny hvass 2015 #1 Beskriver och visar en arbetsmetod från start till färdig bild. Arbetsmetoden innehåller få och enkla moment och fungerar på de allra flesta bilder.
Läs merVi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då
Läs merFOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar 1.3-26.4 2014 ANNA FRANCK
FOTOKURS ONLINE Bli en bättre fotograf medan du plåtar 1.3-26.4 2014 ANNA FRANCK Kursprogrammet: 1. Introduktion - 1.3 2. Bländaren - 8.3 3. Slutaren - 15.3 4. Människan i fokus - 22.3 5. Svart-vitt -
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merdesign & layout Distansskolan 1
design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner
Läs merGeometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik
Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merKursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.
Holografilab I denna lab kommer ett dubbelexponerat, transmissions hologram göras genom att bygga en holografiuppställning, dubbelexponera och framkalla en holografisk film. Dubbelexponerade hologram används
Läs merHittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).
Föreläsning 5 Astigmatism Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ). Men det finns andra ytor än sfäriska, t.ex. Toriska
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merVåglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Läs merA3-scanner. Svenska. Användarhandbok
A3-scanner Svenska Användarhandbok Hämta TWAIN-drivrutinen för scannern TWAIN-drivrutinen är den scanningsmodul som tillhandahålls med din scanner. Den är lätt att nå från de medföljande scannerprogrammen
Läs merScanner Användarhandledning
Scanner Användarhandledning Dialogrutan TWAIN Bilaga 2 Innehåll Dialogrutan TWAIN... 3 För att nå Dialogrutan TWAIN kan du göra Följande... 4 Scanna en Bild eller ett Dokument... 5 (1) Dokumentplacering...
Läs mer'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ
'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ Nyckelord: Sampling, kvantisering, upplösning, geometriska operationer, fotometriska operationer, målning, filtrering 'LJLWDOUHSUHVHQWDWLRQR KODJULQJDYELOGHU En
Läs merFärger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll
Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Färger 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Hantering av scheman................................... 4 1.2.1 Importerar
Läs merDigitalisera analoga bilder
Digitalisera analoga bilder Har ni äldre analoga bilder som minner om svunna tider? Vill ni göra något mer med dom? Första steget är ofta att digitalisera dom. För att: Det finns olika skäl: Förhindra
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merEXPLORE 7 HD 20151124
EXPLORE 7 HD 20151124 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 2 1. DELAR OCH TILLBEHÖR... 3 2. ÖVERSIKT... 3 3. ANVÄNDA EXPLORĒ 7... 5 3.1 STRÖM PÅ/AV... 5 3.2 ÖKA OCH MINSKA FÖRSTORING... 6 3.3 FÄRGLÄGE
Läs mer1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.
träning billigt papper 1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan. 2. Gör först ett streck som börjar som en tunn, nästan osynlig
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merWORKSHOP Vad är ett blad - Estetiska och digitala lärprocesser
1 WORKSHOP Vad är ett blad Estetiska och digitala lärprocesser 2019-09-16 Innehåll Sid 2 Uppgifter Sid 3 Instruktion geometriska former Sid 4 Material Sid 5 Vill du veta mer Bilaga Presentation av workshop
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Läs merTvå sorters bilder - högfrekvent och lågfrekvent. Bilden ovan räknas som högfrekvent bild, vilket betyder att den är detaljrik
Photoshop - Skärpa Skärpa är ett omfattande område i Photoshop. Det finns flera verktyg för skärpa, men de flesta fungerar inte på ett bra sätt. Denna guide fokuserar på metoder och verktyg som fungerar.
Läs mer