Digitalisera analoga bilder

Transkript

1 Digitalisera analoga bilder Har ni äldre analoga bilder som minner om svunna tider? Vill ni göra något mer med dom? Första steget är ofta att digitalisera dom. För att:

2 Det finns olika skäl: Förhindra det fortlöpande förfall som analoga bilder alltid utsätts för. (De bleks, kvalster äter upp emulsionen, de tummas mm) Lättare kunna dela med sig (till syskon t.ex.) Presentera bilderna på något annat sätt på skärm, TV eller göra en fotobok. Det är kul att faktiskt se vad man kan åstadkomma! Eller något annat

3 Arbetsgång Först ska bilderna det kan vara färg, svartvitt, påsiktsbilder, dia-bilder eller negativ skannas in eller fotograferas av. Därefter bör bilderna bildbehandlas för att rätta till beskärning, kontrast, färger och eventuella skador.

4 Fota av eller skanna in påsiktsbilder? Att fota av går ofta snabbare. Helst bör man montera kameran på stativ vinkelrätt mot bilden. Har man eller köper ett reprostativ så kan man lätt ändra avståndet till bilden och får ett mjukt snett infallande ljus (ca 45 mot bildplanet) och undviker reflexer i blankt fotopapper. Zoom-objektiv med bra närgräns är bekvämt om bilderna är olika stora. Bilderna bör ligga plant, inga album, plastfickor eller glasskivor. Att använda RAW-format kan vara bra om bilderna har låg kontrast som måste förstärkas.

5 Exempel på hur det kan se ut. (Förutom belysningen) Det går också att använda annan utrustning. T.ex. ett vanligt stativ. Här har kameran monterats neråt på ett stativ. Bekvämt med Live View och trådutlösare. En gammal avmaskningsram (och bägare) används för att hålla bilden plan. Putsduk eller annan utrustning är bra för att hålla undan eventuellt damm. Det går också att fota på fri hand men räkna då med att korrigera för sneda perspektiv.

6 Att skanna in påsiktsbilder Om man skannar in bilderna undgår man problemen med reflexer och sneda perspektiv. Även här måste man dock se upp med damm. Tonomfånget kan vara något sämre än med en kamera. Har man en skanner som har USB-koppling eller uttag för minneskort så underlättar det om man helt kan arbeta vid skannern och sedan kopiera över till datorn.

7 Dia-bilder och negativ Dia-skannrar av bra kvalitet är dyra. Undvik för all del de billiga skannrar som Kjell & Co saluför. Resultatet är bedrövligt. Många flatbäds-skannrar kan skanna negativ men det tar tid och blir inte alltid bra. Det går också utmärkt att lägga dia-bilder eller negativ på ett ljusbord och fotografera av dem med ett makro-objektiv.

8 Exempel på hur det kan se ut då man fotograferar av dia-bilder Här har jag (efter tips på nätet) gjort en egen ljuslåda av en skokartong som fodrats med vitt papper och med en surfplatta i botten. Appar för ljusbord finns. Som överdel används ett tavelglas. Dessutom har jag byggt en liten låda av svart papp for att skärma av sidoljuset. Här fungerar ett makroobjektiv med fast brännvidd bra eftersom alla diabilder (eller negativ) har samma storlek. Diabilderna läggs i en hållare så att de är lätta att positionera. Alternativt kan man fota projicerade diabilder om man har en diaprojektor. Hur det blir vet jag dock inte.

9 Bildbehandling Då bilderna väl är i datorn behöver de oftast bearbetas. Det första är att räta upp dem och beskära dem. Ofta behöver man också öka kontrasten om bilderna blekts. För färgbilder med färgstick kan man bli tvungen att förbättra varje kanal för sig (dvs röd, grön och blå). Histogrammet är då till bra hjälp. Är det omöjligt att hitta en bra balans (t.ex. de första färgbilderna där nästan alla färger utom röd försvunnit) kan det vara bättre att konvertera bilden till svart-vit.

10 Ett exempel på blekt bild Alla färger har blekts och mest rött och grönt. Förutsatt att det både finns vitt och svart i bilden kan man korrigera med kurvor t.ex.

11 Korrigera blekt bild Här har den röda kanalens färgomfång expanderats så att det lilla omfånget i orginalen kommer att sträckas ut att fylla alla värden i resultatbilden. Likadant är gjort för grönt och blått individuellt och resultatet visas i den högra bilden.

12 Slutresultat

13 Svart-vita negativ För negativ måste man invertera tonskalan så att ljusa nyanser blir mörka och mörka nyanser blir ljusa. I många bildbehandlingsprogram finns möjligheten att direkt välja negativ bild. Det fungerar hyfsat för svartvita negativ men kräver ofta att man dessutom använder kurvor för att öka tonomfånget och svärtan. Tänk också på att det avfotograferade negativet är en färgbild och att slutbilden bör göras till en äkta svart-vit bild.

14 Färgnegativ Ett bättre alternativ till negativ bild i bildbehandlingen är att använder kurvor och direkt invertera tonomfånget för varje kanal (eller RGB för svartvita neg).

15 Korrigera färgnegativ Ett bättre alternativ till negativ bild i bildbehandlingen är att använder kurvor och direkt invertera tonomfånget för varje kanal (eller RGB för svartvita negativ). Här går kurvan åt motsatt håll vilket gör att låga färgvärden blir höga och höga blir låga. Dessutom förbättras kontrasten direkt. Gör så för alla kanaler ger resultatet:

16 Rätta till bildfel Då bilderna förstoras till skärmstorlek och kanske fått högre kontrast upptäcker man ofta dammkorn, repor, färgskiftningar och både svarta och vita prickar där kvalster har mumsat. Ibland hör man rådet att öka oskärpan vilket tar bort de mindre prickarna men förstör bildens skärpa. Gör inte det! Ta istället och använd ett lagningsverktyg i bildbehandlaren för att ta bort skadorna. Kloning kan användas men är ofta svårare och passar bäst för större ytor om liknande delar finns.

17 Ett exempel på bild från 1978 (Efter beskärning)

18 Ett exempel på bild från 1978 (Efter ökad kontrast )

19 Ett exempel på bild från 1978 (Efter att bildfelen tagits bort)

20 Ett exempel på bild från 1978 (Under fläckborttagning i inpaint)

21 Ett annat exempel från en diabild

22 Ett fixat exempel från en diabild