Mjölkekonomirapport FRÅN SVENSK MJÖLK NR 3. 2012 Sammanfattning Sänkta avräkningspriser och rekordhöga kraftfoderpriser gör att mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion beräknas vara 1,30 kronor per kilo ECM i september, en försämring på knappt 20 öre på sex månader. Motsvarande netto för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion beräknas vara 1,70 kronor, knappt 25 öre sämre än för ett halvår sedan. Nivåerna på nettot mjölkintäkt minus foderkostnad visar att ekonomin i mjölkföretagen är hårt ansträngd. Företagen har svårt att få täckning för sina rörliga kostnader. Den svåra ekonomiska situationen är inte unik för svenska mjölkföretag. Liknande besvärliga läge har även mjölkföretag i framför allt Europa och Nordamerika och i länder där man köper en stor andel av sitt foder. Exceptionellt goda förutsättningar för mjölk produktionen i världen har under 2011 och 2012 medfört en ökad mjölkinvägning. Samtidigt har efterfrågeökningen varit svagare. Det har skapat en obalans på marknaden med fallande världsmarknadspriser och sänkta avräkningspriser. I september beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara 2,90 kronor per kilo konventionell mjölk, exklusive efterlikvid, säsongsoch tilläggsbetalning. Motsvarande pris för ekologisk mjölk i september är cirka 3,70. Extrema väderleksförhållanden i USA och torka i Svarta havs-regionen har gjort att priset på foderråvaror rusat under sommaren. Sedan årsskiftet har priset på konventionellt kraftfoder stigit med omkring 15 procent. Det har inneburit att foderkostnaden stigit med 10 15 öre per kilo mjölk. För ekologiska kraftfoder har prisutvecklingen de senaste månaderna inte varit lika dramatisk. De närmaste månaderna ser det ansträngda läget ut att bestå. Vissa tecken finns att mejerimarknaden kan vara på väg att vända och närma sig en mer stabil marknad med bättre balans mellan produktions- och konsumtionsökningen. Däremot syns få tecken på att kraftfoderpriserna kommer att gå ner på kort sikt. De höga kraftfoderpriserna sätter ytterligare fokus på vad som går att göra för att minska sårbarheten för de kraftiga prisuppgångar som skett för inköpta fodermedel. FOTO: LINDA ENGSTRÖM
Lönsamhetsutveckling Den ekonomiska situationen för landets mjölkföretagare är mycket hårt ansträngd. Läget har försämrats under sommaren i och med sänkta avräkningspriser och rekordhöga kraftfoderpriser. I september beräknas mjölkintäkt minus foderkostnad för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion vara 1,30 kronor per kilo ECM. Det är drygt fem öre sämre än för tre månader sedan och knappt 20 öre sämre jämfört med för ett halvår sedan. Nivån idag beräknas vidare vara knappt 40 öre lägre än september 2011. Motsvarande netto för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion beräknas vara 1,70 kronor per kilo ECM. För de ekologiska mjölkföretagen har nettot försämrats mer det senaste året på grund av sänkta ekotillägg. På ett halvår har nettot försämrats med knappt 25 öre och jämfört med september 2011 är nettot idag cirka 55 öre lägre. Mjölk minus foder* (1990 sep(p) 2012) Kr/kg ECM 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Källa: Svensk Mjölk *) Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Juni-september 2012 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 3/9 2012 Figur 1 Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg ECM). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni september 2012 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 3 september 2012. Källa: Svensk Mjölk. Nivåerna på nettot mjölkintäkt minus foderkostnad visar att ekonomin och likviditeten i mjölkföretagen är hårt ansträngd. Företagen har svårt att få täckning för sina rörliga kostnader. Om dagens avräknings- och foderpriser antas vara oförändrade fram till årsskiftet skulle det innebära att nettot mjölkintäkt minus foderkostnad för helåret 2012 försämras med 20 respektive 25 procent för ett typiskt konventionellt respektive ekologiskt mjölkföretag. För ett företag med konventionell produktion och 60 kor betyder det att nettot skulle försämras med cirka 200 000 kronor. På samma sätt betyder det att ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion skulle få drygt 310 000 kronor i försämrat netto. Den svåra ekonomiska situationen är 1,70 emellertid inte unik för svenska mjölkföretag. Liknande besvärliga läge har även mjölkföretag i framför allt Europa och Nordamerika och i länder där man köper en stor andel av sitt foder. I USA har man sedan 1985 följt mjölkföretagens generella lönsamhetsutveckling där man bland annat följer förhållandet mellan avräkningspriset och foderpriset. Inte sedan dessa mätningar startades har man noterat så lågt förhållande mellan dessa två priser som man gör idag. Torkan i USA gör också att många mjölkföretagare oroar sig för om de har tillräckligt med foder. Ekologisk Konventionell 1,30 De närmaste månaderna ser det ansträngda FOTO: LINDA ENGSTRÖM
läget ut att bestå. Vissa tecken finns att mejerimarknaden kan vara på väg att vända och närma sig en mer stabil marknad med bättre balans mellan produktions- och konsumtionsökningen. Fortsatt finns det osäkerheter kring dels om mjölkinvägningen på södra halvklotet kommer att fortsätta sin starka tillväxt, och dels hur konjunkturen i världen kommer att utvecklas och vilka konsekvenser det får för konsumtionen av mejeriprodukter. Däremot syns få tecken på att kraftfoderpriserna kommer att gå ner på kort sikt. Här kan det för den enskilde mjölkföretagaren finnas behov av att se vilka alternativa möjligheter som finns för att både sänka sina foderkostnader och minska sin risk. De höga kraftfoderpriserna kommer bland annat att vara viktigt att ha med sig vid planeringen av nästa års vallproduktion. Mjölkintäkt FOTO: LINDA ENGSTGRÖM Mjölkintäkten har försämrats för både konventionella och ekologiska mjölkföretag. Mjölkavkastningen per ko har under året legat relativt stabil och i nivå med motsvarande period 2011. Däremot har avräkningspriset sänkts ett antal gånger de senaste månaderna, vilket innebär betydande inkomstbortfall. I september beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara 2,90 kronor per kilo konventionell mjölk, exklusive efterlikvid, säsongs- och tilläggsbetalning. Priset är beräknat utifrån 4,2 procent fett och 3,4 procent protein. Motsvarande pris för ekologisk mjölk i september är cirka 3,70 kronor. Sedan januari har det genomsnittliga konventionella avräkningspriset gått ner med drygt 20 öre. Sänkta ekotillägg har gjort att det ekologiska avräkningspriset idag är cirka 45 öre lägre jämfört med i januari. Om avräkningspriset förblir oförändrat resterande del av 2012 skulle det betyda att årets avräkningspris skulle hamna på knappt 30 respektive drygt 60 öre under 2011 års nivå för konventionell och ekologisk mjölk. För ett mjölkföretag med 60 kor och konventionell produktion skulle det innebära omkring 155 000 kronor i lägre intäkt. För en gård med ekologisk produktion i samma storlek skulle det medföra en lägre mjölkintäkt på cirka 300 000 kronor för helåret 2012 jämfört med 2011. Jämfört med krisåret 2009 skulle avräkningspriset 2012, utifrån antaganden ovan, vara cirka 30 öre högre för konventionell mjölk. Det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk skulle däremot vid en sådan jämförelse med 2009 vara ungefär 15 öre lägre i år. Avräkningspriset har även gått ner i andra länder. Enligt LTO i Nederländerna var det genomsnittliga avräkningspriset i EU 32,52 eurocent per kilo i juli. Det är 3,04 eurocent lägre än juli 2011. Sedan i april har det genomsnittliga avräkningspriset i EU sänkts i omgångar och varit lägre än motsvarande period ifjol. De sänkta avräkningspriserna speglar de lägre världsmarknadspriserna på mejeriprodukter. Sedan mer än ett år har priserna på världsmarknaden varit fallande som en följd av den obalans som har funnits mellan en ökad produktion och relativt svag efterfrågeökning. I augusti rapporterar dock USA:s jordbruksdepartement, USDA om stigande priser på pulver, smör, ost och vassle. Vid den senaste FOTO: LINDA ENGSTRÖM
Världsmarknadspriser Europa (jan 2004 aug 2012) USD/ton 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Källa: USDA WMP 0 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 Figur 2 Världsmarknadspriser på skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör, vassle och ost januari 2004 augusti 2012 i USD/ton. Källa: USDA. auktionen på Global Dairy Trade den 4 september steg priset på skummjölkspulver med 6,2 procent, helmjölkspulver med 3,8 procent och Cheddar med 5,7 procent. Priset på skummjölks- och helmjölkspulver ligger efter den senaste auktionen på 3 211 respektive 2 978 USD per ton. Det betyder att priserna har stigit vid de tre senaste auktionstillfällena. Det är ännu osäkert om priserna har bottnat eller om den senaste prisuppgången beror på att man nu befinner sig i en period mellan säsongsnedgång på norra halvklotet och säsongsuppgång på södra. Ost (Oceanien) Under 2011 och 2012 har det varit exceptionellt goda förutsättningar för mjölkproduktionen i världen, vilket medfört en ökad mjölkinvägning. Mjölkföretagare har på olika håll i världen svarat på de relativt höga avräkningspriser som rådde under 2010 och 2011. Mycket goda väderbetingelser i flera viktiga exportländer har varit en annan bidragande faktor. På södra halvklotet har väderfenomenet La Niña gett ideala förhållanden för den betesbaserade produktionen. Den totala mjölkinvägningen i de fem största exportländerna Argentina, Australien, EU, Nya Zeeland och Vassle Smör SMP USA ökade med 3,1 procent under 2011. Det kan jämföras med 2008 2010 då produktionen i dessa länder i genomsnitt steg med 1,0 procent. Under 2011 skedde de största ökningarna i Nya Zeeland och Argentina där produktionen steg med 10,5 respektive 12,7 procent. De fem största exportländerna har under det första halvåret 2012 haft fortsatt gynnsamma förutsättningar och ökat sin produktion med 3,6 procent. Samtidigt som produktionen ökat kraftigt i de stora exportländerna har efterfrågeökningen varit blygsam i Europa på grund av krisen inom euroområdet. Dessutom har avsättningen till viktiga importländer som till exempel Ryssland och Algeriet varit svag de senaste månaderna. Trots en lägre BNP-tillväxt i Kina har importen av alla mejeriprodukter, förutom helmjölkspulver, fortsatt att stiga under årets första sju månader. Importen av skummjölkspulver och smör har ökat med omkring 60 respektive 50 procent. Importen av helmjölkspulver har under perioden minskat med knappt fem procent jämfört med motsvarande period 2011. Efterfrågan i Kina antas vara fortsatt stark kommande månader. Politiska stimulanspaket bedöms kunna öka tillväxten i landet igen. Inflationen i landet har också fallit vilket gett FOTO: LINDA ENGSTRÖM
FOTO:TOMAS SÖDERGREN Från Nya Zeeland och Australien rapporteras det om relativt goda förhållanden i början på sin säsong. Betena visar på en god kondition och vattenmagasinen anses vara relativt välfyllda för de regioner som behöver bevattning. Samtidigt säger flera väderprognoser att El Niño kan vara annalkande för södra halvklotet. El Niño har tidigare år inneburit torrare sommarmånader för bland annat Nya Zeeland och Australien. Foder Historiskt höga priser på de internationella marknaderna för foderråvaror har medfört ökade foderkostnader för både konventionella och ekologiska mjölkföretag. ökade reallöner som gynnar hushållens konsumtion. Dessutom stimuleras importen av mejeriprodukter av att den inhemska mjölkproduktionen fortfarande brottas med bristande förtroende vad gäller livsmedelssäkerhet. Trots den ökade konkurrensen på världsmarknaden har exporten av skummjölkspulver och ost från EU ökat med cirka 20 respektive 10 procent under första halvåret. Den försvagade euron har underlättat exporten. Exporten av helmjölkspulver har dock varit något lägre, främst på grund av minskad import i Algeriet och Nigeria. Även exporten av smör minskade något som en konsekvens av reducerad import i Ryssland. Det finns ett antal tecken på att den internationella mejerimarknaden närmar sig en bättre balans mellan produktions- och konsumtionsökningen. I EU märker man en minskad invägningsökning den senaste tiden. Det kan framför allt förklaras av de försämrade ekonomiska marginalerna för mjölkföretagen. Väderproblem i olika delar av EU har också haft en negativ inverkan på produktionen. Bland annat har rikliga regn i Storbritannien och Irland försämrat betena. I USA har torkan, de höga foderpriserna och sänkta avräkningspriser bidragit till att man under de senaste veckorna noterar en ökad utslagning av kor. Den svåra torkan gör också att USDA skrivit ner sin prognos över mjölkavkastningen per ko för 2012 och 2013. USDA tror att detta kommer att medföra en minskad total mjölkinvägning under 2013. Foderråvaror Extrema väderförhållanden är den viktigaste orsaken till att spannmålspriserna har rusat under sommaren. Idag ligger priset på närmaste termin för majs på Chicagobörsen omkring 8,0 USD per bushel. Det är 20 procent högre än försommaren. Nivån är också rekordhög historiskt sett. Även priset på vete har haft en kraftig prisuppgång och ligger idag kring 8,75 USD per bushel. Prisnivån är jämförbar med pristoppen för vetet 2008. Spannmålsproduktionen på norra halvklotet har haft ogynnsamma förhållanden vilket gör att den totala produktionen i världen beräknas understiga den totala konsumtionen med 33 miljoner ton, enligt International Grain Councils (IGC) augustiprognos. Det är ungefär sex gånger Sveriges totala spannmålsproduktion. Torka i USA och Svarta havs-regionen har försämrat skörden av majs och vete. Konsumtionen av majs, vete och andra spannmålsslag har skrivits ner under säsongen som en följd av de höga priserna. Konsumtionen av vete för livsmedel och industri antas dock bli något högre jämfört med 2011/12. FOTO: JANN LIPKA
Internationellt foderpris* (jan 2009 sep 2012) USD/100 kg 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning USD/100 kg *) Majs och sojamjöl Figur 3 Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl. Källa: Chicago Board of Trade, egen beräkning. Vete till foder antas liksom majsen däremot minska. Torkan i USA har dessutom lett till att man väntas minska användningen av majsen till etanoltillverkning med tio procent och till en nivå som är den lägsta på fyra år. I USA har man i det viktiga spannmålsbältet i Mellanvästern haft den värsta torkan på 50 år. Juli var den varmaste månaden i USA sedan mätningarna började 1895. Samtidigt var juli den nederbördsfattigaste på 28 år. Detta har påverkat majsen, som är den största spannmålsgrödan i USA. I början av september bedömdes endast 21 procent av majsen i USA vara i god eller mycket god kondition. Det kan jämföras med motsvarande period förra året då 52 procent var i god eller mycket god kondition. Avkastningen på majsen i USA förväntas därför bli 16 procent lägre än förra året, vilket skulle betyda att det är den lägsta avkastningen sedan 1995. Majsproduktionen tros öka på södra halvklotet, men kommer inte att kunna kompensera den lägre skörden i USA. IGC bedömer att utgående majslager i världen blir de lägsta på sex år. För de största exportörerna uppskattas lagren bli cirka 20 procent lägre än 2011/12 SEK/100 kg och den lägsta nivån på nio år. Från Ryssland och Ukraina rapporteras det om att veteskörden tros bli den läg- SEK/100 kg 360 sta på nio år. Utvintring och sedan torka 320 280 under sommaren är 240 de främsta orsakerna 200 till den reducerade 160 veteproduktionen. I 120 norra Europa har det 80 rikliga regnandet de 40 senaste veckorna försenat skörden. Både 0 torkan i Östeuropa och vätan i norra Europa kan dessutom försena höstsådden och påverka nästa säsongs produktion. Torkan i USA har även sänkt den förväntade sojaproduktionen och är den främsta orsaken till att sojapriset på Chicagobörsen för närmaste termin ligger på rekordhöga nivåer. Vid månadsskiftet augusti/september låg priset omkring 17,50 USD per bushel. Priset har efter torkan i juli stigit med ungefär 20 procent. I början av september bedömdes endast 30 procent av sojan i USA vara i god eller mycket god kondition, vilket kan jämföras med 56 procent för ett år sedan. Både IGC och USDA skrev i sina augustiprognoser ner produktionen av soja. Man beräknar att sojaskörden i USA blir 12 procent lägre jämfört med förra året. Brasilien och Argentina väntas däremot öka sin produktion med 24 respektive 34 procent. Det betyder dels de båda länderna återhämtar sig efter förra årets låga skörd, och dels att Brasiliens sojaproduktion överstiger USA:s. FOTO: STUDIO SPIRIT
Konsumtionen av soja har skrivits ner under säsongen som en följd av de högre priserna, men bedöms ändå öka något jämfört med 2011/12. Kinas import av soja till foder beräknas enligt IGC uppgå till 58,8 miljoner ton 2012/13. Det är 3,5 procent mer än 2011/12. Trots torkan i USA beräknas den totala sojaskörden i världen överstiga konsumtionen. Det förbättrar nivån för de utgående lagren något, även om det fortfarande är på en tight nivå i förhållande till konsumtionen. Foderpris gård Sedan årsskiftet har priset på konventionellt kraftfoder stigit med omkring 15 procent. Det har inneburit att foderkostnaden stigit med 10 15 öre per kilo mjölk. Priserna för konventionella koncentrat och färdigfoder har påverkats av den obalans som finns på de internationella marknaderna för foderråvaror. De priser som mjölkföretagare idag betalar för koncentrat och färdigfoder överstiger historiska rekordnivåer. De högre priserna slår igenom direkt för svenska mjölkföretag, då endast ett fåtal köper foder på kontrakt. För ekologiska kraftfoder har prisutvecklingen de senaste månaderna inte varit lika dramatisk. De senaste sex månaderna har konventionellt koncentrat stigit med 12 13 procent. För ekologiska koncentrat och färdigfoder har prisökningen varit 1 2 procent under samma period. För de mjölkföretag som har egen spannmålsodling har årets väder varit fördelaktigt. Spannmålsgrödorna förväntas ge en högre hektaravkastning i år jämfört både med 2011 och den senaste femårsperioden, enligt Jordbruksverkets beräkningar. FOTO: STUDIO SPIRIT Analyser på årets ensilageskörd tyder på höga energivärden men lägre råproteininnehåll. Det frekventa regnandet under vallskörden har gjort det svårare att hitta optimal skördetidpunkt. Det har även medfört att andraskörden försenades på flera håll, vilket har begränsat möjligheterna för tredje- och eventuell fjärdeskörd. Volymerna och den hygieniska kvaliteten har överlag varit god. Den ansträngda balansen för både spannmål och proteinråvaror gör att utsikterna för lägre kraftfoderpriser inte är särskilt ljusa på kort sikt. Även om spannmåls- och sojaskörden förväntas öka på södra halvklotet denna säsong är det idag långt kvar till deras skörd. Utgående lager bedöms också vara så knappa i förhållande till konsumtionen att det kommer att ta tid innan de når nivåer som gör marknaden mindre känslig. En stark krona håller emellertid tillbaka de kraftiga prisökningar som sker på de internationella marknaderna. De höga kraftfoderpriserna sätter ytterligare fokus på vad som går att göra i de egna mjölkföretagen för att minska sårbarheten för de kraftiga prisuppgångar som skett på inköpta fodermedel. Energi Priset på oljan sjönk relativt kraftigt under våren som en följd av en svagare konjunktur. Under sommaren har priset stigit igen och idag ligger Brent-oljan på cirka 115 USD per fat. Det högre priset beror bland annat på kriget i Syrien. Priset på el har varit fallande under året. Sämre konjunktur har varit en bidragande faktor, men framför allt har den rikliga nederbörden i Norge och Sverige fyllt på vattenmagasinen och pressat ner priset på Nord Pool. FOTO: JANN LIPKA
Ränta Den 5 september höll Riksbanken penningpolitiskt möte där man beslöt att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Bakgrunden till beslutet är krisen i euroområdet, nedreviderade tillväxtprognoser i omvärlden och en starkare krona. Det påverkar svensk ekonomi med minskade exportmöjligheter, svagare tillväxt och arbetsmarknad vilket också håller nere inflationen. Även räntan för jordbrukskrediter har sänkts under året. För många mjölkföretagare är detta välkommet då den bekymmersamma ekonomiska situationen har gjort att man fått större leverantörsskulder och har utnyttjat krediter i större utsträckning. Valuta Kronans växelkurs har stärkts snabbt under sommaren. Trots att euron har förstärkts något de senaste veckorna låg växelkursen på cirka 8,30 kronor vid månadsskiftet augusti/ september. Vid samma tidpunkt var kursen mot USD drygt 6,60. Det betyder att kronan har förstärkts med 8,3 respektive 7,1 procent på tre månader. Konjunkturinstitutet bedömer att kronans växelkurs kommer att ligga kvar på denna nivå kommande månader för att sedan försvagas något under början av 2013. Den starkare kronan har naturligtvis både positiva och negativa konsekvenser. Till de positiva hör att det sätter press på importerade insatsvaror, som till exempel foderråvaror och maskiner. En svagare euro betyder dock att gårdsstödet troligtvis kommer att bli lägre i år. Skulle kursen 8,30 står sig till den 28 september, vilket är det datum då växelkursen för stödrätterna fastställs, innebär det att gårdsstödet minskar med drygt tio procent för en typgård med 60 kor och 100 hektar åker i re gion tre. För en gård i den storleken betyder det en minskad intäkt på ungefär 35 500 kronor. FOTO: SUSANNE MARTINELLE Mjölkekonomirapporten är sammanställd av Agneta Hjellström, Mjölkpolitik Tel. 08 790 58 08, agneta.hjellstrom@svenskmjolk.se Mer information och rapporter finns på www.svenskmjolk.se/statistik Citera oss gärna, men ange källa.