71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller förväntas tillhöra, framtidens kompetenskår och arbetsmarknad. För att skapa oss en bättre uppfattning om den kompetenskår som förväntas jobba inom tillverkningsbranschen gick vi ut och frågade vad dessa individer tycker och tänker om arbetslivet och sina arbetsplatser. Detta resulterade i ett antal insikter kring vad som kommer att krävas om vi ska kunna maximera potentialen i Industrin 4.0. INNEHÅLL 1. FRÅN KNEGARE TILL ARTIST en rörligare arbetsmarknad 3 2. KOMPETENSKRIGET vikten av att vara en god arbetsgivare 7 3. INDUSTRI PÅ BESTÄLLNING att våga omfamna förändring 11 4. KOMPETENSUTVECKLING nya krav på dagens arbetsgivare 15 5. DEN NYA GIG-EKONOMIN att våga utmana det traditionella 19 6. SAMMANFATTNING 21 Vår undersökning visar att det troligtvis är få chefer som kan luta sig tillbaka mot gamla sanningar om vad som driver deras kollegor och medarbetare. Resultaten visar att den kompetenskår vi möter idag har en ökad rotation på arbetsmarknaden, en önskan om flexibilitet och en vilja av att vara sin egen chef. Något som ställer helt nya krav på ledarskapet hos de svenska företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att attrahera talanger och högpresterande. Vi kan inte låta bli att ställa oss frågan: har dagens chefer den inställning och det ledarskap som krävs för att möta framtidens kompetenskår? För att presentera vår undersökning har vi sammanfattat resultaten under fem olika trender: Från knegare till artist, Kompetenskriget, Industri på beställning, Kompetensutveckling och Den nya gig-ekonomin. Läs gärna vidare om hur kompetenskåren ställer sig till innovation, ledarskap, flexibilitet och kompetens för att skapa dig en bild av hur ditt företag står rustat inför framtiden vad är era styrkor och vad kan ni förbättra och utveckla för att möta och attrahera de talanger och individer som tillhör framtidens arbetsmarknad? Jesper Kennholt, Trend- och digitaliseringsexpert i Lerniakoncernen

FRÅN KNEGARE TILL ARTIST EN RÖRLIGARE ARBETSMARKNAD TVÅ AV FEM ANSER ATT MAN BORDE BYTA ARBETSPLATS OFTARE ÄN VART TREDJE ÅR FÖR EN BRA KARRIÄR Medarbetarnas strävan efter variation, liksom andra företags intresse i att stjäla talangerna, är något varje chef måste ta med i sin beräkning framöver. TRE AV FEM BYTER ARBETSPLATS OFTARE ÄN VART SJÄTTE ÅR 3/5 FLER FÖRESPRÅKAR STÖRRE RÖRLIGHET ÄN VAD SOM FAKTISKT BYTER JOBB SÅ OFTA Resultaten i vår undersökning visar att det finns en tendens till ökad rörlighet på arbetsmarknaden bland de svarande. Både idag och i framtiden. Tre av fem uppger att de har bytt arbetsgivare vart sjätte år eller oftare. Omkring två av fem (38 procent) har bytt arbetsgivare mer sällan är vart sjätte år och mer än var tionde (12 procent) har aldrig bytt arbetsgivare. Hur ofta har du bytt arbetsgivare? Hur ofta tycker du man borde byta arbetsplats för att få en bra karriär? 33 % Vad som är intressant att notera är att den andel som förespråkar en större rörlighet på arbetsmarknaden är större än den del som faktiskt flyttar på sig. Nästan tre av fyra (71 procent) anser att man borde byta arbetsplats oftare än vart sjätte år för att få en bra karriär. Däremot är det bara tre av fem som faktiskt byter arbetsplats så ofta. Nästan två av fem (38 procent) tycker att man borde byta arbetsplats vart tredje år eller oftare för att få en bra karriär. Färre än var fjärde (22 procent) tycker att man borde byta arbetsplats mer sällan än vart sjätte år. 5 % 4 % Mer än en gång om året 12 % 11 % En gång om året 23 % 21 % 22 % Vartannat till vart tredje år Vart fjärde till vart sjätte år 26 % 16 % Mer sällan än vart sjätte år 12 % 6 % Aldrig 3 4 från knegare till artist en rörligare arbetsmarknad från knegare till artist en rörligare arbetsmarknad

BLAND INGENJÖRER HAR TVÅ TREDJEDELAR SÖKT NYTT JOBB ELLER BLIVIT KONTAKTADE AV EN REKRYTERARE DE SENASTE TRE MÅNADERNA 65 % 42 % INGENJÖRER ICKE-INGENJÖRER Om vi tittar på skillnaderna mellan ingenjörer och icke-ingenjörer tycks ingenjörerna stå för en större rörlighet på arbetsmarknaden. Både när det kommer till att själva, på eget initiativ, söka sig till nya jobb liksom i kontakten med rekryterare. Nästan två tredjedelar (65 procent) av de svarande som idag är och arbetar som, eller utbildar sig till, ingenjörer har sökt jobb eller blivit kontaktade av en rekryterare under de senaste tre månaderna. Mindre än hälften (42 procent) av de svarande som inte är ingenjörer har upplevt detsamma. Vad som kan vara en ögonöppnare för vissa är hur intensiv konkurrensen är. Nästan två tredjedelar av ingenjörerna vi pratat med har blivit kontaktade av en rekryterare eller sökt jobb bara under de senaste tre månaderna. 6 5 kompetenskriget att vara en attraktiv arbetsgivare från knegare till artist en rörligare arbetsmarknad 6 från knegare till artist en rörligare arbetsmarknad

KOMPETENSKRIGET VIKTEN AV ATT VARA EN GOD ARBETSGIVARE På en alltmer lättrörlig arbetsmarknad är det viktigt att uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare bland potentiella medarbetare och många värderar idag mjukare värden som arbetsmiljö och eget inflytande framför lönen. När arbetsmarknaden blir alltmer lättrörlig är det viktigt att vara en god arbetsgivare. Både för att behålla befintlig kompetens och attrahera ny. Vår undersökning visar att en klar majoritet av de svarande verkar trivas bra på sina jobb. Tre av fyra säger att de sannolikt, eller mycket sannolikt, skulle rekommendera andra att söka jobb hos sin nuvarande arbetsgivare. Inom industrin skulle dock en fjärdedel troligtvis inte rekommendera andra att söka jobb hos sin nuvarande arbetsgivare. När samma fråga ställs till personer utanför industrin svarar mer än en femtedel (21 procent) att de troligtvis inte skulle rekommendera andra att söka jobb hos sin nuvarande arbetsgivare. ARBETSMILJÖ OCH INFLYTANDE RANKAS HÖGRE ÄN LÖN I VALET AV ARBETSGIVARE TRE AV FYRA SKULLE REKOMMENDERA SIN ARBETSGIVARE 63 % 67% INFLYTANDE INDUSTRIANSTÄLLDA BESKRIVER SIG SJÄLVA SOM FLEXIBLA, ANSVARSFULLA OCH NOGGRANNA LÖN 73 % ARBETSMILJÖ Vid ett tillfälle fick de svarande i undersökningen ranka vilka faktorer som är viktigast i valet av en ny arbetsgivare. Det visade sig att faktorer som god psykisk arbetsmiljö och inflytande över den egna arbetssituationen står högre än exempelvis lön. När de svarande istället fick beskriva sig själva verkar de vanligaste personlighetsdragen för industrianställda vara flexibel, ansvarsfull och noggrann och de mindre vanliga team-player, utmanare och ledare. När samma fråga ställdes till personer utanför industrin beskrev de sig i högre utsträckning som team-players och mindre som kreativa. FLEXIBEL ANSVARSFULL NOGGRANN LEDARE TEAM-PLAYERS är vanligare utanför industrin 7 8 kompetenskriget vikten av att vara en god arbetsgivare kompetenskriget vikten av att vara en god arbetsgivare

TVÅ TREDJEDELAR GRANSKAR POTENTIELLA ARBETSGIVARE Mer än två tredjedelar (71 procent) uppger att det är ganska eller mycket sannolikt att de skulle söka information om vad redan anställda tycker om en arbetsgivare de söker jobb hos. Med dagens tillgång till internet och sociala medier kan den som är nyfiken ganska enkelt hitta information om hur en arbetsgivare uppfattas bland sina anställda. Det är därför viktigt att upprätthålla ett gott anseende och att vara transparent i dagens konkurrensutsatta arbetslandskap. Med det allmänt sjunkande förtroendet för traditionella auktoriteter kommer de chefer som lyckas öka företagets anseende genom att göra ambassadörer av sina redan anställda att vinna en stor fördel i kriget om kompetensen. 10 9 kompetenskriget vikten av att vara en god arbetsgivare 10 kompetenskriget vikten av att vara en god arbetsgivare

INDUSTRI PÅ BESTÄLLNING ATT VÅGA OMFAMNA FÖRÄNDRING I tillverkningsbranschen ser vi nu uppkopplade maskiner, snabbare produktionsprocesser och förändrade kompetenskrav. Förändringsbenägenhet är A och O och frågan är om företagen är ordentligt rustade? VILJA ATT TÄNKA NYTT SJÄLVSTÄNDIGHET SAMARBETSFÖRMÅGA VAR TREDJE MEDARBETARE SAKNAR SINA KOLLEGORS VILJA ATT TÄNKA NYTT INDUSTRIANSTÄLLDA ÖNSKAR IBLAND ATT DERAS KOLLEGOR VORE MER SJÄLVSTÄNDIGA 23 % 27 % 31 % KREATIVITET 19 % Vi står inför stora utmaningar och förändringar inom tillverkningsbranschen. Trots detta uppger nästan var tredje (31 procent) av de svarande i vår undersökning att de saknar viljan att tänka nytt hos sina kollegor och medarbetare. För arbetande inom industrin kommer avsaknaden av självständighet (27 procent) och samarbetsförmåga (23 procent) hos sina kollegor och medarbetare på andra respektive tredje plats. Arbetande utanför industrin saknar i högre utsträckning kreativiteten hos sina kollegor och medarbetare (26 procent). ANSTÄLLDA UTANFÖR INDUSTRIN ÖNSKAR I STÖRRE UTSTRÄCKNING ATT DERAS KOLLEGOR VAR MER KREATIVA VILJA ATT TÄNKA NYTT 31 % Viljan att tänka nytt saknas även hos den närmsta chefen. Av de svarande uppger nästan var fjärde (24 procent) att de saknar viljan att tänka nytt hos sin närmsta chef. Denna andel var lika stor bland de som arbetar inom och utanför industrin. SJÄLVSTÄNDIGHET SAMARBETSFÖRMÅGA KREATIVITET 23 % 20 % 26 % 11 12 industri på beställning att våga omfamna förändring industri på beställning att våga omfamna förändring

VAR FJÄRDE MEDARBETARE SAKNAR NÄRMSTA CHEFENS VILJA ATT TÄNKA NYTT VAR TREDJE MEDARBETARE UPPLEVER ATT DE INTE TILLÅTS AVSÄTTA TID FÖR INNOVATION Det är oroväckande att den mest saknade egenskapen både bland chefer och kollegor är viljan att tänka nytt en egenskap som är affärskritisk för alla företag som vill behålla, för att inte tala om att stärka, sin konkurrenskraft. Kanske hänger viljan att tänka nytt ihop med medarbetarnas utrymme för innovation. Många arbetsgivare pratar idag om vikten av innovation men dessvärre avspeglas detta inte i hur medarbetarna uppfattar att de tillåts avsätta tid för just innovation. Nästan var tredje (31 procent) av de svarande som arbetar idag upplever att arbetsgivaren inte alls, eller i liten utsträckning, låter medarbetarna avsätta tid för innovation. 14 13 kompetenskriget att vara en attraktiv arbetsgivare industri på beställning att våga omfamna förändring 14 industri på beställning att våga omfamna förändring

KOMPETENSUTVECKLING NYA KRAV PÅ DAGENS ARBETSGIVARE Kontinuerligt lärande och kompetensomställning kommer att vara viktiga framgångsfaktorer för industriföretag. EN TREDJEDEL AV DE INDUSTRI- ANSTÄLLDA TYCKER INTE ATT DE HAR NYTTA AV SIN UTBILDNING I DET DAGLIGA ARBETET Kompetens och kompetensutveckling är ständigt aktuella frågor. I vår undersökning anser dock knappt två av tre (66 procent) av de anställda inom industrin att de i viss eller hög utsträckning har nytta av sin utbildning i sitt dagliga arbete. Samma andel för de som arbetar utanför industrin är mer än fyra av fem (81 procent). En tredjedel av de industrianställda tycker att de i liten eller ingen utsträckning har nytta av sin utbildning i det dagliga arbetet. Däremot upplever många att deras kompetens är efterfrågad på arbetsmarknaden. Tre av fyra industrianställda känner att deras kompetens är ganska eller mycket efterfrågad. Motsvarande siffra bland arbetande utanför industrin är hela 85 procent. Nästan en fjärdedel (23 procent) av de anställda inom industrin känner att deras kompetens inte är särskilt, eller alls, efterfrågad. EN KLAR MAJORITET UPPLEVER ATT DERAS KOMPETENS ÄR EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 75 % 85 % Om vi gör en jämförelse mellan ingenjörer och icke-ingenjörer så framgår det att ingenjörer betraktar sin kompetens som betydligt mer efterfrågad än vad icke-ingenjörer gör. Fyra av fem ingenjörer svarar att de känner att deras kompetens är ganska eller mycket efterfrågad medan samma andel för ickeingenjörer är knappt tre av fem (59 procent). INDUSTRIANSTÄLLDA ANSTÄLLDA UTANFÖR INDUSTRIN 15 16 kompetensutveckling - nya krav på dagens arbetsgivare kompetensutveckling - nya krav på dagens arbetsgivare

1/4 VAR FJÄRDE INDUSTRIANSTÄLLD UPPLEVER DET SVÅRT ATT SKAFFA DEN KOMPETENS SOM KRÄVS FÖR ATT ÖKA SIN ATTRAKTIVITET PÅ ARBETSMARKNADEN TVÅ AV FEM INDUSTRIANSTÄLLDA ANSER ATT DET ÄR ARBETSGIVARENS ANSVAR ATT MEDARBETARE KOMPE- TENSUTVECKLAS De som arbetar utanför industrin upplever i högre grad än de som arbetar inom industrin att de kan skaffa sig den kompetens som krävs för att öka sin attraktivitet på arbetsmarknaden. Mer än fyra av fem (83 procent) av de som arbetar utanför industrin upplever att de i viss eller hög utsträckning har möjlighet att skaffa sig önskvärd kompetens medan samma andel för industrianställda är tre av fyra (74 procent). Nästan var fjärde (24 procent) industrianställd svarar att de i låg eller ingen utsträckning kan skaffa sig den kompetens de behöver för att öka sin attraktivitet på arbetsmarknaden. Det kan visa sig vara en utmaning när en ansenlig andel uppfattar det som svårt att utveckla sin kompetens idag och många anser att kompetensutveckling är arbetsgivarens snarare än den anställdes eget ansvar. Bland de arbetande inom och utanför industrin syns också en skillnad i uppfattningen om vem som ansvarar för medarbetarnas kompetensutveckling. Mer än två av fem (45 procent) industrianställda anser att det är arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna kompetensutvecklas samma andel bland anställda utanför industrin är nästan en av tre (32 procent). Nära hälften (49 procent) av de anställda utanför industrin anser att ansvaret vilar på individen själv. Knappt en av tre (30 procent) industrianställda anser detsamma. 17 kompetensutveckling - nya krav på dagens arbetsgivare 18 kompetensutveckling - nya krav på dagens arbetsgivare

DEN NYA GIG-EKONOMIN ATT VÅGA UTMANA DET TRADITIONELLA Det är i förhållningssättet till karriären som vi märker det största skiftet bland människorna vi möter. Företag bör överväga om de har möjlighet att erbjuda andra anställningsformer än den traditionella fasta när 1/2 HÄLFTEN FÖREDRAR EN fler vill ha något annat. FLEXIBEL OCH OMVÄXLANDE ANSTÄLLNING FRAMFÖR EN TILLSVIDAREANSTÄLLNING Ordet gig-ekonomi ter sig kanske inte som en nyhet längre. Däremot bekräftar vår undersökning jakten på en ny typ av anställningsform och att det idag är få som drömmer om att tillbringa livet på en och samma arbetsplats. Hälften av alla svarande uppger i vår undersökning att de föredrar en flexibel och omväxlande anställning framför en tillsvidareanställning med långsiktiga uppdrag på en och samma arbetsplats (47 procent). En av fem skulle också föredra att arbeta som egenföretagare om de hade möjlighet att välja. En annan tendens vi ser i vår undersökning är att allt fler inom tillverkningsbranschen skulle vilja vara sin egen chef. Mer än tre fjärdedelar (77 procent) av de svarande som arbetar inom industrin uppger att de skulle vilja vara sin egen chef. Av de svarande som inte arbetar inom industrin uppger nästan tre av fem (59 procent) att de skulle vilja vara sin egen chef. TRE FJÄRDEDELAR AV DE SOM ARBETAR INOM INDUSTRIN SKULLE VILJA VARA SIN EGEN CHEF 19 20 den nya gig-ekonomin - att våga utmana det traditionella den nya gig-ekonomin - att våga utmana det traditionella

SAMMANFATTNING En stor andel av medarbetarna inom tillverkningsbranschen anser att det är positivt för karriären att byta arbetsgivare oftare än vad man kanske själv gör. Många önskar även en mer flexibel och omväxlande anställningsform än den traditionella tillsvidareanställningen. Majoriteten verkar vara nöjda med sina arbetsgivare och skulle rekommendera dem till andra jobbsökande. Samtidigt verkar många sakna sin närmsta chefs och sina kollegors vilja att tänka nytt och många upplever att de inte tillåts avsätta tid för innovation under sin arbetstid. I valet av arbetsgivare tycks en god psykisk arbetsmiljö och inflytande över den egna arbetssituationen värderas högre än exempelvis lön. Många säger också att de skulle söka information om vad redan anställda tycker om den arbetsgivare man söker jobb hos och därför är det viktigt att vara transparent och upprätthålla ett gott anseende mot både externa och interna intressenter. Trots att många upplever att deras kompetens är efterfrågad på arbetsmarknaden känner många arbetande inom industrin att de har svårt att skaffa sig den kompetens som behövs för att öka sin attraktivitet. Industrianställda anser i högre utsträckning att ansvaret för medarbetarnas kompetensutveckling ligger hos arbetsgivaren medan arbetande utanför industrin tycker att ansvaret ligger på individen själv. Vi ser att allt fler eftersträvar en känsla av frihet och personlig utveckling på arbetsmarknaden och detta ställer nya krav på ledarskapet. Vi möter redan nu en kompetenskår som kan tänka sig att byta jobb oftare, vill ha mer flexibilitet och vill styra över sin egen tid genom att vara sin egen chef. Detta kräver oerhört mycket av både dagens och framtidens chefer och frågan är hur många som är rustade och har det ledarskapet som krävs? Helena Skåntorp, VD och Koncernchef Lernia AB 21 sammanfattning

OM UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGSINSTITUT: United Minds på uppdrag av Lernia INSAMLINGSMETOD: Webbenkät till digitala paneler via Cint INSAMLINGSPERIOD: 3-8 februari 2017 TOTALT ANTAL INSAMLADE SVAR: 1008 personer URVALSGRUPP: Mellan 18-50 år Civilingenjör, högskoleingenjör eller gymnasieingenjör (examen eller under utbildning) eller anställd inom tillverkningsbranschen KONTAKT: Annika Roupé Marknads- och Försäljningsdirektör E-post: annika.roupe@lernia.se Mobil: 072 254 00 42 www.lernia.se