EXAMENSARBETE En totalundersökning av träningsupplägg och skadefrekvens bland basketspelande gymnasieelever på Sveriges RIG-idrottsgymnasier En enkätstudie Sarah Jansson Sara Sturesson 2015 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för Hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180 hp En totalundersökning av träningsupplägg och skadefrekvens bland basketspelande gymnasieelever på Sveriges RIGidrottsgymnasier - En enkätstudie A comprehensive survey of training schedule and injury frequency among basketball playing high school students in Sweden s RIG-athletic high schools - A questionnaire study Sarah Jansson Sara Sturesson Examensarbete i Fysioterapi Kurs: S0090H Termin: VT15 Handledare: Universitetslektor, Utbildningsledare Katarina Mikaelsson Examinator: Universitetslektor Stina Rutberg
Stort tack till vår handledare Katarina Mikaelsson för ett stort tålamod och för all värdefull guidning. Vi vill även tacka ledarna och eleverna på RIGidrottsgymnasier som gjorde denna studie möjlig.
Abstrakt Bakgrund: Idrottsskador kan delas upp i akuta, som uppkommer plötsligt och belastningsrelaterade som kan uppkomma av långvarig överbelastning. Studier har visat att ungdomar som låg på en mycket hög träningsnivå har en ökad risk för belastningsrelaterade skador. Basket är en av de lagidrotter med flest skador, både akuta och belastningsrelaterade, det är främst knä- och fotskador som inträffar. I Sverige finns Riksidrottsgymnasier (RIG) som ger möjligheten att kombinera utbildning med idrott. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsupplägg och skadefrekvens hos basketelever på två RIG-idrottsgymnasier i Sverige samt undersöka eventuella skillnader mellan kön respektive årskurser. Metod: Enkäter delades ut till samtliga basketelever vid två RIG-idrottsgymnasier. 57 elever deltog i undersökningen, 27 kvinnor och 30 män. Resultat: Många elever tränade 7-9 gånger varje vecka, oftast basketrelaterat. Alla elever utom en uppgav att de tränade skadeförebyggande varje vecka. Innan idrottsgymnasiet hade 57 % av eleverna drabbats av en akut skada, 54 % hade drabbats under gymnasietiden. 40 % hade haft en belastningsrelaterad skada innan och 46 % hade drabbats under gymnasietiden. Skadefrekvensen ökade för båda könen under gymnasietiden men kvinnorna var överlag mer skadedrabbade. Konklusion: Samtliga elever tränade över 700 h per år och många hade endast en vilodag per vecka. Över hälften av alla elever hade drabbats av en akut skada och nästan hälften hade drabbats av en belastningsrelaterad. Det är viktigt att se nyttan med skadeförebyggande träning och vad fysioterapeuter kan göra för att minska skadorna inom idrottsvärlden. Det hade varit intressant att veta om lägre träningsmängder minskar skadefrekvensen. Nyckelord: Basket, Gymnasieelever, Riksidrottsgymnasier, Skadefrekvens, Träningsupplägg
Innehåll Bakgrund... 1 Syfte... 5 Frågeställningar:... 5 Metod... 5 Deltagare... 5 Mätinstrument... 6 Procedur... 6 Datanalys... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Träningsupplägg... 8 Skadefrekvens... 13 Sjukgymnast/fysioterapeut.17 Diskussion... 18 Metoddiskussion... 18 Resultatdiskussion... 21 Konklusion... 23 Referenslista... 24 Bilagor...
Bakgrund Dagligen deltar miljontals människor i någon form av fysisk aktivitet eller idrottsverksamhet, en sysselsättning som bidrar till en god hälsa (Peterson & Renström, 2003). Som fysioterapeut är fysisk aktivitet och träning ofta en stor del av arbetet med patienter och träningen används för att bland annat förebygga ohälsa och bibehålla eller återfå kroppsfunktioner (Fysioterapeuterna, 2009). Trots de hälsofrämjande effekter som uppnås genom fysisk aktivitet och träning kan det i extrema fall, till exempel vid en elitidrottssatsning, innebära en ökad risk att drabbas av skador hos bland annat ungdomar (Huxley, O connor & Healey, 2014). I en studie av Timpka, Ekstrand och Svanström (2006) visar de att var femte skada som inkommer till en sjukvårdsinrättning i den industrialiserade delen av världen är en idrottsrelaterad skada. Studien visar att det i nuläget finns omkring sju miljoner barn och vuxna runt om i USA som varje år får vård till följd av en skada orsakad i samband med idrottsutövande eller fysisk aktivitet. Timpka et al. visar även att det i USA är männen som söker mest vård på grund av en idrottsrelaterad skada och kollar man närmre på vilken lagsport där flest drabbas är det basket som ligger i topp. Det framkommer att idrottsrelaterade skador är ett stort problem även i Europa och även här är basket en av de lagidrotter där flest utövare skadar sig (Timpka et al., 2006). I linje med dessa resultat visar Deitch, Starkey, Walters och Moseley (2006) på att knäskador är de vanligaste förekommande skadorna och fotledsskador de näst vanligaste hos basketspelare inom både National Basketball Association (NBA) och Women s National Basketball Association (WNBA) i USA. De tar även upp muskulära ryggskador som en stor problematik inom både NBA och WNBA. I en studie av Kamath, Murphy, Creighton, Viradia, Taft och Spang (2014) har de undersökt risken att drabbas av ytterligare en främre korsbandsskada hos universitetsspelande basketelever som tidigare genomgått en korsbandsoperation. Resultatet visade att de som skadats och fått operation innan universitetsstudierna påbörjades löpte en större risk att drabbas av en ny främre korsbandsskada eller en bilateral korsbandskada än de som skadats och genomgått operation under sin universitetsutbildning (Kamath et al., 2014). Dessa resultat visar på att behovet av fysioterapeuter inom skol- och idrottsvärden är stort och vikten av att arbeta både preventivt och 1
rehabiliterande för att öka ungdomarnas möjlighet till att idrotta utan skador (Fysioterapeuterna, 2009). Enligt Peterson och Renström (2003) brukar idrottsskador delas in i två olika typer av skador; akuta eller belastningsrelaterade. Akuta skador är oftast olycksfallsskador som orsakas av ett yttre våld mot vävnaden och är de som är vanligast inom idrottsvärlden (Peterson & Renström, 2003). I en studie av Bahr (2009) har man sett att akuta skador är vanligast förekommande inom lagidrotter med mycket kontakt mellan spelarna. Överbelastningsskador orsakas istället av en upprepad belastning där vävnaden blir utsatt för ensidiga och upprepande rörelser som tillslut går över den maximala hållfasthetsgränsen, det vill säga vad vävnaden klarar av utan negativa konsekvenser (Peterson & Renström, 2003). Ingen relevant studie angående överdriven träning hos basketspelare har kunnat hittas men i en studie av Huxley et al. (2014) påvisas riskerna med en överdriven träning hos friidrottande australienska ungdomar. Resultatet visade att många av de ungdomar som deltog i studien tränade på en intensitet, frekvens och duration som inte var lämpad för dem utan som var anpassad till vuxna idrottare. Detta ledde till att ungdomarna hade en ökad risk för att drabbas av en överbelastningsskada vilket kunde leda till att de tvingades avsluta sina idrottskarriärer redan vid 17 års ålder (Huxley et al., 2014). Liknande resultat kan ses i en studie av Ristolainen, Kettunen, Waller, Heinonen och Kujala (2014) där de visar på att idrottare som tränar mer än 700 timmar per år och har mindre än två vilodagar per vecka löper en större risk att drabbas av en överbelastningsskada än idrottare som ligger under denna träningsfrekvens. Jacobsson, Timpka, Kowalski, Nilsson, Ekberg, Dahlström och Renström (2013) har kommit fram till att träningsintensiteten avgjorde risken för att drabbas av en belastningsrelaterad skada hos svenska friidrottare. Vidare förklaras att det behövs en variation i träningen samt skadeförebyggande träning för att idrottarna ska undvika att drabbas av en belastningsrelaterad skada (Jacobsson, et al., 2013). Detta är även i linje med resultaten i en studie av Vetter och Symonds (2010) som visar på att både fysisk och psykisk välmående sjunker under intensiva träningsperioder hos idrottande universitetsstudenter. Resultaten av dessa studier visar på riskerna med överbelastning och behovet av att kunna förebygga uppkomsten av dessa skador. I detta förebyggande arbete är vikten av fysioterapi angeläget, då en fysioterapeut genom sina kunskaper kan ge dessa personer 2
en ökad medvetenhet om sin kropp och dess signaler för att undvika upprepad belastning (Fysioterapeuterna, 2009). Att se till hela träningsupplägget och inte bara träna den specifika idrotten är viktigt för att förhindra skador inom idrottsvärlden (Lim, Lee, Kim, An, Yoo & Kwon, 2009). Kvinnliga basketspelare på gymnasienivå fick 20 minuters extra träning innan varje ordinarie träningstillfälle under åtta veckor. Den extra träningen innebar instruktioner i idrottsskadeförebyggande träningsåtgärder; uppvärmning, stretching, stärkande muskelträning, spänst, smidighet och alternativa nedvarvningstekniker. Enligt Lim et al. hade spelarna efter åtta veckor uppnått ett resultat som kunde tyda på en förbättrad knästabilitet. I linje med Lim et al har en studie av Olsen, Myklebust, Engebretsen, Holme och Bahr (2005), visat på att idrottande ungdomar kan minska risken att drabbas av knä- och ankelskador om de följer en specifik uppvärmning. Denna studie gjordes i Norge med en intervention och en kontrollgrupp där de som ingick i interventionsgruppen fick ett strukturerat uppvärmningsprogram skapat av personal vid Oslo Sports Trauma Research Center (Olsen et al., 2005), där bland annat fysioterapeuter och professorer inom ortopedi arbetar (http://www.klokavskade.no/). Uppvärmningen gick ut på att förbättra bland annat löpning, balans samt neuromuskulär kontroll hos idrottarna. Likt resultatet framtaget av Lim et al. visade även denna studie att de som utförde specifik uppvärmning hade en minskad risk att drabbas av knä- och ankelskador medan kontrollgruppen, som utförde sin ordinarie uppvärmning, hade fler anmälda knä- och ankelskador under en säsong (Olsen et al., 2005). Wadsworth och Eadie (2005) visar i en fallstudie vikten av fysioterapi för en ung professionell basketspelare med skada i en led på höger fot. Spelaren hade fysioterapi som en del av sin rehabilitering, vilken till stor del innefattade gångmönster, löpteknik, balans och proprioception. Spelaren gick tillbaka till sin tidigare nivå av basket 12 veckor efter det att behandlingen påbörjades och vid en uppföljning två år senare var han fortfarande kvar och spelade utan symtom (Wadsworth & Eadie, 2005). I Sverige finns det möjlighet för gymnasieelever att kombinera sina studier med en elitidrottssatsning genom att söka till ett idrottsprogram (Gymnasium, 2014). Idrottsprogrammen 3
är utformade för att ge eleverna möjlighet att under skoltid utföra sin valda idrott minst tre gånger i veckan och ingår antingen i NIU, Nationell Godkänd Idrottsutbildning, eller RIG, Riksrekryterande Idrottsutbildning. NIU innebär att utbildningen rekryterar elever lokalt eller regionalt som strävar efter en nationell idrottskarriär och är godkänd av Specialidrottsförbundet och Skolverket. RIG innebär att utbildningen rekryterar elever nationellt som strävar efter en internationell idrottskarriär och är godkänd av Riksidrottsförbundet och Skolverket (Gymnasium, 2014). I nuläget finns det två basketgymnasier som erbjuder basketspelande gymnasieelever en RIG utbildning vilken ger eleverna möjligheten att träna med sina tränare både under och efter skoltid (Svenska basketbollsförbundet, 2014). Då elever antagna till RIG utbildningar satsar på en internationell karriär (Gymnasium, 2014) är de i behov av att kunna förlita sig på sin kropp och sitt välmående. Som nämnts finns det dock tidigare forskning som visar på att hårt tränande ungdomar ligger i riskzonen för att drabbas av både fysiska- och psykiska besvär vilka kan hindra ungdomarna från att fortsätta träna på den nivå som krävs för att lyckas internationellt (Huxley et al., 2014; Vetter & Symonds, 2010). Studier har visat på att idrottsrelaterade skador är ett stort problem runt om i världen och att det är främst basketspelare, framförallt manliga, som i många fall är i majoritet bland de skadade (Timpka et al., 2006). Samtidigt finns det bevis som tyder på att förebyggande åtgärder är att rekommendera för att minska riskerna att skadas (Lim et al., 2009; Olsen et al., 2005). Detta kan kopplas till det arbete som genomförs av fysioterapeuter som arbetar med att ge individer verktyg till att förebygga skador men som även har en betydande roll när det handlar om att rehabilitera och hjälpa individer tillbaka till sin normala livssituation (Fysioterapeuterna, 2009; Wadsworth & Eadie, 2005). Av dessa anledningar var det av intresse att, ur ett fysioterapeutiskt perspektiv, undersöka träningsupplägg och skadefrekvens samt identifiera om det fanns skillnader mellan könen och årskurserna gällande träningsupplägg och skadefrekvens på två svenska RIG idrottsgymnasier med basketinriktning. 4
Syfte Syftet med studien var att undersöka träningsupplägg och skadefrekvens samt identifiera eventuella skillnader mellan kön respektive årskurs hos basketgymnasielever på svenska RIG idrottsgymnasier. Frågeställningar: 1. Hur ser träningsupplägget ut hos RIG-basketelever? 2. Hur ser skadefrekvensen ut hos RIG-basketelever? 3. Finns det någon skillnad gällande skadefrekvens mellan könen hos RIG-basketelever? 4. Finns det någon skillnad gällande skadefrekvens mellan årskurserna hos RIGbasketelever? Metod Deltagare Deltagarna till studien var basketgymnasieelever i åldrarna 16-19 år från Sveriges RIGidrottsgymnasier. Sammantaget var antalet elever jämt fördelade över årskurserna. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara basketgymnasieelever från Sveriges två RIGidrottsgymnasier vilket totalt blev 63 elever (29 kvinnor och 34 män) som fick erbjudande om att delta i studien. Det blev ett bortfall på sex deltagare och sammanlagt deltog 57 elever i studien (Tabell 1). Tabell 1. Antalet deltagande elever på de båda skolorna fördelat utefter årskurs och kön. Kvinnor Män Årskurs 1 10 9 Årskurs 2 9 10 Årskurs 3 8 11 Totalt 27 30 5
Mätinstrument Studien var en kvantitativ, icke-experimentell tvärsnitts studie. Insamling av data skedde genom en egenkonstruerad enkät (bilaga 1) som syftade till att svara på studiens syfte och frågeställningar. Det skapades en strukturerad enkät med inspiration av Trost (2001) i enkätprogrammet Evasys. Enkäten bestod av 44 frågor med områdena personlig information, träningsupplägg, skadefrekvens och sjukgymnast/fysioterapeut. Majoriteten av frågorna besvarades genom delvis slutna frågor där deltagaren fick välja ett eller flera svarsalternativ. Dessa kompletterades med ett antal öppna frågor där deltagaren fick möjlighet att själva formulera sitt svar (Trost, 2001). Procedur Kontakt togs med basketelevernas tränare via mejl för att se om det fanns intresse till att delta i studien. Då det förelåg ett intresse tog vi kontakt med vederbörande rektor på respektive gymnasieskola för ett godkännande till att genomföra enkätundersökningen. Efter att ha mottagit detta godkännande bestämdes datum och tid med tränarna för genomförande av enkätundersökningen. För att öka tydligheten och få en möjlighet till feedback testades den egenkonstruerade enkäten genom en pilotstudie (Olsson & Sörensen, 2011) på fysioterapeutstudenter från termin 1 vid Luleå tekniska universitet, ett utomstående basketlag samt på en utomstående baskettränare. Detta genomfördes för att kunna upptäcka och revidera eventuella oklarheter eller syftningsfel i enkäterna (Hassmén & Hassmén, 2008). Efter pilotstudien genomfördes mindre omformuleringar och förtydliganden. För gymnasieskola A genomfördes enkätundersökningen på plats eftersom det var möjligt. Vi fanns tillgängliga under hela undersökningen för att svara på eventuella frågor och oklarheter angående enkätfrågorna och därefter samlades enkäterna in direkt på plats. Inga frågor uppkom under enkätundersökningen. Tillsammans med enkäten fick varje elev ett informationsbrev (bilaga 2) för att kunna ta ställning till om de ville delta i studien eller inte. Det var frivilligt att svara på enkäten och därmed delta i studien. Eleverna behövde inte ange orsak till att inte delta i studien eller att avbryta. Efter enkätundersökning uppmanades eleverna till att spara 6
informationsbrevet med våra kontaktuppgifter för att eleverna skulle få en möjlighet att kunna höra av sig i efterhand angående eventuella frågor kring studien samt kunna ta del av studiens slutgiltiga resultat. För basketeleverna vid gymnasieskola B skickades enkäterna ut tillsammans med informationsbrev (bilaga 3) via post till deras tränare då det inte fanns möjlighet att besöka deras gymnasieskola på grund av geografiska avstånd. Däremot hade eleverna möjlighet att, genom sin lärare, ta kontakt med oss via telefon under enkätundersökningen om frågor eller oklarheter skulle uppstå. Inget telefonsamtal mottogs under genomförandet av enkäten. Eleverna uppmanades även här att spara informationsbrevet för att få en möjlighet till att kunna höra av sig i efterhand samt ta del av studiens resultat. Efter den avslutade enkätundersökningen samlade tränaren från gymnasieskola B in basketelevernas enkäter och skickade dessa via post. Efter de avslutade enkätundersökningarna lämnades det kvar enkäter och informationsbrev till tränarna på de båda gymnasieskolorna. De elever som inte kunde delta vid det första enkättillfället fick en vecka tillgodo för att delta i studien och fylla i enkäten i efterhand. De enkäter som besvarades i efterhand skickades vidare till oss för analysering. Datanalys Evasys användes för att scanna in de besvarade enkäterna och få statistiska siffror på varje variabel för att sedan överföras till en Excel fil. I Excel togs det sedan fram deskriptiv data på samtliga variabler och svar, dessa användes sedan för att skapa de figurer och tabeller som redovisar studiens resultat. Då denna studie var en totalundersökning, det vill säga att hela populationen medverkat, var det inte relevant att undersöka signifikanta skillnader och samband genom ytterligare analyser. Samtliga enkätfrågor analyserades kvantitativ, de slutna svarsalternativen med hjälp av Evasys och de öppna svarsalternativen manuellt av författarna. Etiska överväganden Vid genomförande av enkätundersökningen användes ett etiskt förhållningssätt för att skydda deltagarnas identitet och dess integritet (Codex, 2015). Alla deltagare fick ett informationsbrev (bilaga 2 & 3) tillsammans med enkäten där det förklarades att alla deltagare själva hade rätten 7
till att bestämma över sin medverkan i studien och att de när som helst kunde avsluta studien utan att ange någon förklaring (Codex, 2015). Informationsbrevet gavs för att ge en förståelse kring studiens syfte och nytta, detta för att deltagarna skulle få en möjlighet att överväga risk och nytta med att delta i studien. Författarna samlade inte in några personuppgifter ifrån deltagarna. All insamlad data hanterades konfidentiellt och lästes endast av författarna till studien. Riskerna gällande medverkande i studien ansågs vara ringa men det har tagits hänsyn till att basketgymnasieelevernas tränare kunde känna sig kritiskt granskade vid enkätundersökningen och detta fanns i åtanke under arbetets gång. Nyttan med att genomföra studien var att ge fysioterapeuter en insyn i vikten med skadeförebyggande träning och visa vad en fysioterapeutisk kompetens kan bidra med. Det anses även finnas en nytta i att kartlägga träningsupplägget och skadefrekvensen hos elitidrottssatsade basketgymnasieelever för att kunna ge en insyn till personal och elever vid RIG-idrottsgymnasier gällande tankar kring träningsupplägg samt öka intresset för vidare studier inom ämnet. 8
Resultat Träningsupplägg Under en vecka tränade 17 % (n=9) av basketgymnasieeleverna 10-12 timmar, 48 % (n=26) tränade 13-15 timmar, 26 % (n=14) tränade 16-18 timmar och 9 % (n=5) av eleverna tränade 19-21 timmar (Figur 1). Andel elever (%) Antal träningstimmar per vecka 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10-12 h 13-15 h 16-18 h 19-21 h Figur 1. Antal träningstimmar basketeleverna tränade per vecka (n=54) Basketgymnasieelevernas träning var fördelad på träningspass både under och efter skoltid. 67 % (n=36) av eleverna tränade 7-9 pass under skoltid och 61 % (n=35) tränade 1-3 pass efter skoltid (Figur 2). Andel elever % Antal pass under respektive efter skoltid 80% 60% 40% 20% 0% 1-3 pass 1-3 pass under efter 4-6 pass 4-6 pass under efter 7-9 pass 7-9 pass under efter Figur 2. Antal pass per vecka basketeleverna tränade under (n=54) respektive efter (n=57) skoltid 9
Träningen som basketgymnasieeleverna utförde var fördelade på basket, styrketräning, kondition och övriga pass, vilket kunde innebära rullstolsbasket och fysträning. Majoriteten av träningen bestod av basket 54 %, där alla eleverna sammanlagt tränade 345 pass per vecka. Detta gav ett genomsnitt på 6 basketpass per vecka per elev (Figur 3). Fördelning av sammanlagda antal träningspass per vecka 2% 54% 20% 24% Kondition Styrka Basket Övrigt Figur 3. Fördelning av elevernas sammalagda antal träningspass per vecka (n=634) Männen tränade fler antal timmar per vecka jämfört med kvinnorna. 15 % (n=4) av männen tränade 19-21 timmar per vecka, jämfört med kvinnorna där motsvarande siffra var 4 % (n=1). 30 % (n=8) av kvinnorna och 4 % (n=1) av männen tränade 10-12 timmar per vecka (Figur 4). Andel elever % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antalet träningstimmar per vecka 10-12 h 10-12 h 13-15 h 13-15 h 16-18 h 16-18 h 19-21 h Figur 4. Fördelning utefter kön av antalet träningstimmar per vecka (n=54) 19-21 h Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 10
Antal timmar basketgymnasieeleverna tränade varje vecka visade på en större spridning inom årskurs 2 i jämförelse med de övriga årskurserna. Dock kunde man se att elever i årskurs 3 generellt tränade mindre antal timmar i veckan än eleverna i årskurs 1 och 2 (Tabell 2). Tabell 2. Antal träningstimmar fördelat på årskurs. (n=54) 10-12 h 13-15 h 16-18 h 19-21 h Årskurs 1 6 % 38 % 31 % 25 % Årskurs 2 11 % 47 % 37 % 5 % Årskurs 3 32 % 58 % 10 % 0 % De flesta basketgymnasieeleverna upplevde att de hade någon form av skadeförebyggande träning, detta kunde innebära specifik uppvärmning, basketsmart (knäkontroll), styrketräning, konditionsträning och/eller balans- och bålstabilitet. 73 % (n=40) av eleverna upplevde sig ha skadeförebyggande träning 1-3 gånger i veckan, men 2 % (n=1) av eleverna upplevde sig aldrig ha någon skadeförebyggande träning (Figur 5). Skadeförebyggande träning 80% 70% 60% Andel elever % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aldrig Händer ibland, men inte varje vecka Någon (1-3 ggr) i veckan Flera (4-6 ggr) i veckan Varje dag i veckan Figur 5. Antal skadeförebyggande träningstillfällen per vecka (n=55) 11
Hur mycket och hur ofta eleverna hade skadeförebyggande träning visade inte på någon större skillnad mellan årskurserna, däremot sågs en skillnad mellan männen och kvinnorna inom respektive årskurs (Tabell 3). Tabell 3. Fördelning utefter kön och årskurs gällande hur många timmar eleverna har skadeförebyggande träning. (n=55) Kvinnor Män Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Aldrig 0 % 0 % 13% 0 % 0 % 0 % Händer ibland, 90 % 11 % 13% 13% 44 % 0 % men inte varje vecka 1-3 ggr/v 10 % 78 % 75 % 63% 56 % 82 % 4-6 ggr/v 0 % 11 % 0 % 13% 0 % 18 % Varje dag 0 % 0 % 0 % 13% 0 % 0 % * Procenttalen har rundats uppåt Majoriteten av basketgymnasieeleverna 76 % (n=42) hade i genomsnitt en vilodag per vecka och 20 % (n=11) av eleverna hade i genomsnitt två vilodagar per vecka. 4 % (n=2) av eleverna upplevde sig aldrig ha några vilodagar (Figur 6). Andel elever % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur ofta har eleverna vilodagar? Figur 6. Antal vilodagar per vecka (n=55) 0 dagar 1 dag 2 dagar 12
Skadefrekvens Akuta skador 44 % (n=12) av männen och 69 % (n=18) av kvinnorna hade haft en akut skada innan och 56 % (n=15) av männen och 52 % (n=12) kvinnorna hade drabbats av en akut skada under gymnasiet (Figur 7). Akuta skador Andel skadade % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innan Innan Under Under Män Kvinnor Män Kvinnor Antal skadade Innan och Under basketgymnasiet Figur 7. Antal elever med akuta skador i % innan och under gymnasiet fördelat i kön (n=54) De akuta skador som förekommit redovisas nedan i figur 8. Fotskador var överrepresenterat både innan och under gymnasietiden, där såg man att 56 % (n=43) av antalet skador innan respektive 62 % (n=36) under gymnasietiden utgjordes av fotskador. Detta kunde jämföras med axelskador som var mindre förekommande med 6 % (n=5) av antalet akuta skador innan respektive 2 % (n=1) under gymnasietiden. Andel skador % Akuta skador Innan respektive Under basketgymnasiet 80% 60% 40% 20% 0% Antal skador Innan och Under basketgymnasiet Figur 8. Antal sammanlagda akuta skador i % innan (n=77) respektive under (n=58) gymnasiet 13
Antalet akuta skador ökade i samtliga årskurser hos både männen och kvinnorna förutom hos kvinnorna i årskurs 1, där antalet akuta skador minskat från 80% (n=8) innan till 20% (n=2) under gymnasiet (Tabell 4). Tabell 4. Fördelning utefter kön och årskurs gällande totala antalet akuta skador innan respektive under gymnasiet. (n = 54) Årskurs 1 Kvinnor Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 1 Män Årskurs 2 Årskurs 3 Innan 80 % 80 % 43 % 29 % 60 % 36 % Under 20 % 100 % 57 % 43 % 67 % 67 % 33 % (n=9) av kvinnorna och 33 % (n=9) av männen hade haft en akut skada innan och under gymnasietiden. 22 % (n=6) av männen och 11 % (n=3) av kvinnorna hade inte haft en akut skada innan gymnasietiden men fick en akut skada under gymnasietiden (Tabell 5). Tabell 5. Elevernas historik och nuvarande skadefrekvens av akuta skador fördelat utefter kön, redovisat innan respektive under gymnasiet. (n=54) Akut skada innan och under Akut skada innan men inte under Ingen akut skada innan men under Ingen akut skada varken innan eller under Kvinnor Män 33 % 33 % 33 % 7 % 11 % 22 % 22 % 37 % 14
Belastningsrelaterade skador Antalet belastningsrelaterade skador hos männen hade ökat under gymnasiet, från 37 % (n=9) till 63% (n=17) jämfört med kvinnorna där antalet belastningsrelaterade skador hade minskat från 48% (n=12) till 31 % (n=8) (Figur 9). Andel skadade % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Belastningsrelaterade skador Innan Innan Under Under Män Kvinnor Män Kvinnor Antal skadade Innan och Under basketgymnasiet Figur 9. Antal elever med belastningsrelaterade skador i % innan och under gymnasiet fördelat i kön (n=54) De belastningsrelaterade skador som förekom redovisas nedan i figur 10. Knäskador var överrepresenterade både innan och under gymnasietiden, där man såg att 48 % (n=14) av antalet skador innan respektive 50 % (n=23) under gymnasietiden utgjordes av knäskador. Detta kunde jämföras med höftskador som var mindre förekommande med 3 % (n=1) av antalet belastningsrelaterade skador innan respektive 4 % (n=2) under gymnasietiden (Figur 10). Andel skador % Belastningsrelateradeskador Innan respektive Under basketgymnasiet 60% 40% 20% 0% Antal skador Innan och Under basketgymnasiet Figur 10. Antal sammanlagda belastningsrelaterade skador i % innan (n=29) respektive under (n=47) gymnasiet 15
I samtliga årkurser förutom i årskurs 1 hade antalet belastningsrelaterade skador ökat hos både männen och kvinnorna. I årskurs 1 hade kvinnorna en minskad skadefrekvens 44 % (n=4) till 11 % (n=1) medan männen hade en oförändad skadefrekvens på 43 % (n=3) (Tabell 6). Tabell 6. Fördelning utefter kön och årskurs gällande totala antalet belastningsrelaterade skador innan respektive under gymnasiet. (n=54) Kvinnor Män Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Innan 44 % 17 % 43 % 43 % 20 % 40 % Under 11 % 33 % 50 % 43 % 50 % 73 % 26 % (n=7) av kvinnorna och 11 % (n=3) av männen hade haft en belastningsrelaterad skada innan men inte under gymnasietiden. 39 % (n=11) av männen och 11 % (n=3) av kvinnorna hade inte haft en belastningsrelaterad skada innan gymnasietiden men fick en belastningsrelaterad skada under gymnasietiden. (Tabell 7). Tabell 7. Elevernas historik och nuvarande skadefrekvens av belastningsrelaterade skador fördelat utefter kön, redovisat innan respektive under gymnasiet. (n=54) Belastningsrelaterad skada innan och under Belastningsrelaterad skada innan men inte under Ingen belastningsrelaterad skada innan men under Ingen belastningsrelaterad skada varken innan eller under Kvinnor Män 19 % 21 % 26 % 11 % 11 % 39 % 44 % 29 % 16
Sjukgymnast/fysioterapeut 100 % (n=56) av basketgymnasieeleverna hade möjlighet att ta kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut under skoltid. 85 % (n=48) av basketgymnasieeleverna har varit i kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut under skoltid. 11 % (n=6) av eleverna har inte varit i kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut och resterande 4 % (n=2) vet inte om de haft någon kontakt (Figur 11). Kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut 4% 11% 85% Ja Nej Vet inte Figur 11. Elevernas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut under skoltid (n=56) 17
Diskussion Metoddiskussion Deltagare Urvalet i studien var basketspelande gymnasieelever från Sveriges RIG-idrottsgymnasier. Anledningen till att dessa basketelever och skolor blev utvalda var avför att undersöka hur träningsupplägget ser ut för elitidrottsatsande ungdomar. Datainsamling Studien valdes att göras kvantitativt vilket är passande då syftet är att uttala sig om en specifik population. Då det fanns möjlighet till att genomföra en totalundersökning valde vi att nyttja denna möjlighet och därför genomfördes en enkätundersökning. (Olsson & Sörensen, 2011) Vad gäller gymnasieskola A var vi på plats under hela undersökningen, detta och det faktum att alla elever var samlade och besvarade enkäten samtidigt, menar Hassmén och Hassmén (2008) är ett effektivt sätt att motarbeta bortfall. För gymnasieskola B fanns det tyvärr ingen möjlighet att medverka på plats, vi hade därför bestämt med en av lärarna att medverka över Skype under den timmen då samtliga elever besvarade enkäten. På grund av tekniska problem var inte Skype längre ett alternativ under enkätundersökningen och eleverna fick istället möjligheten att ta kontakt med oss via telefon. Att vi inte kunde närvara på plats när eleverna på gymnasieskola B besvarade enkäterna var vi medvetna om skulle kunna påverka studiens interna bortfall negativt (Trost, 2001). Då både gymnasieskolor hade ett lågt internt bortfall och inga frågor förekom vid enkätunderökningen vid gymnasieskola A tror vi inte att vår frånvaro vid gymnasieskola B påverkade studiens resultat i någon större omfattning. Mätinstrument En egenkonstruerad enkät skapades i programmet Evasys då ingen befintlig enkät fanns som motsvarade studiens syfte. Enkäten bestod av öppna och slutna svarsalternativ, vilket kan vara både en fördel och en nackdel när det kommer till studiens analys och resultat (Olsson & Sörensen, 2011). Enligt Hassmén och Hassmén (2008) kan nackdelen med öppna svarsalternativ i en enkät vara att deltagarna blir negativt inställda till att besvara frågan om de själva måste skriva sitt svar, det innebär också ytterligare arbete och bearbetning av datan för författarna. Det positiva med öppna svarsalternativ menar Hassmén och Hassmén kan istället vara just det att 18
deltagarna får möjlighet att besvara frågan med egna ord. I slutna svarsalternativ är det svårt för enkätkonstruktören att få med alla tänkbara svarsalternativ men att ge deltagarna slutna svarsalternativ och sedan en möjlighet att förklara det svaret genom att beskriva en egen tanke eller upplevelse som en följdfråga kan ge en nyansering av deltagarnas svar och påverka studiens resultat till det positiva (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta motsvarar studiens enkätfrågor angående till exempel vilka skador som förekommit samt vad för slags träning som genomfördes. Vidare beskrivs det av Hassmén och Hassmén att det är av vikt att enkäten inte innehåller för många frågor och då tar lång tid för deltagarna att besvara. En tidsgräns på cirka 20 minuter menar Hassmén och Hassmén kan vara passande för att försäkra sig om att svarsfrekvensen på alla frågor blir så hög som möjligt. Denna tidsgräns överensstämmer med enkäten som skapades för denna studie. Vad gäller frågorna i enkäten var det inte definierat när eventuella skador hade inträffat, det vill säga i samband med basket eller inte. Vi ansåg det dock svårt att definiera om till exempel ett intervallpass som utförs på fritiden av en individ i syfte att kunna prestera bättre på basketplanen skulle anses som basketrelaterad träning då den utfördes utan tränarens uppmaning men ändå kunde påverka individens basketspel samt orsaka skador. Detta diskuterades under skapandet av enkäten men då det upplevdes för svårt att definiera vilken träning som var basketrealterad och inte, fattades beslutet att eleverna själva fick avgöra i de frågor där det var aktuellt. Detta kan ha påverkat studiens resultat då vi med säkerhet inte kan fastställa att alla angivna skador har skett i samband med basket. Frågorna och svarsalternativen i enkäten är utformade efter delvis egen erfarenhet då en av författarna själv varit basketspelande elev på en av de två skolorna och därmed hade kunskap kring vilka frågeställningar som var adekvata för studiens syfte. Enkäten pilottestades även innan den slutgiltiga versionen skrevs ut. Detta gjordes på tre olika grupper; studenter i termin ett på fysioterapeutprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet, då dessa i regel inte är mycket äldre än de elever som medverkade i studien. Även Luleå Tekniska Universitets basketkorpenlag samt två utomstående baskettränare fick besvara enkäten, detta då båda dessa grupper har kunskap om och är insatta i basket och kunde upptäcka om det fanns brister eller tolkningsfrågor som kunde ställa till problem antingen för eleverna då de besvarade frågorna eller för oss vid analysering av datan. Efter pilotstudierna var det endast små 19
korrigeringar som genomfördes till exempel förtydligande av enkätensrubriker, vilket kan tyda på en välutformad enkät (Olsson & Sörensen, 2011). Bortfall Det blev några interna bortfall i enkäterna men ingen fråga ansågs blivit misstolkad eller icke besvarad så pass mycket att vi valt att plocka bort den (Trost, 2001). Tre enkäter kom in i efterhand då de eleverna av olika anledningar inte var närvarande vid den första insamlingen. Det fanns sammanlagt sex externa bortfall som berodde på att eleverna var bortresta under enkätinsamlingen och inte hann tillbaka för att besvara enkäten innan insamlingstiden var slut. Överlag hade studien en bra svarsfrekvens som givit underlag åt ett gediget resultat (Ejlertsson, 2014). Dataanalys Vid bearbetning av datan i Excel kan små fel ha uppkommit då programmet inte räknat med decimaler, detta kan ha haft en negativ inverkan på studiens resultat då alla andelar inte kunde summeras ihop till 100 %. Under dataanalysen togs beslutet att utesluta eventuella blanka svar samt att tolka öppna svar som till exempel 1-3 pass som 2 pass och 2-3 pass som 2,5 pass. Det togs även ett beslut att skapa två underrubriker gällande akuta och belastningsrelaterade skador för att kunna särskilja dessa skador och få ett mer preciserat resultat. Eleverna fick även möjligheten att själva kunna skriva vilka skador, utöver knä-, fot- och ryggskador som de drabbats av, vilket gjorde det möjligt att få med alla skador till studiens resultat. Vid bearbetning av datan fanns det en elev som både på akut- och belastningsrelaterad skada angav att hon drabbats av benhinneinflammation vid ett flertal tillfällen. Detta svar tolkades enbart som en belastningsrelaterad skada och räknades således inte med i de akuta skadorna, för att inte påverka skadefrekvensen felaktigt. Resultatdiskussion Majoriteten av basketgymnasieeleverna tränade mer än 13 h per vecka, mestadels basketinriktat. Mängden träning eleverna utövade innebar att de flesta av dem tränade mer än 700 h per år och majoriteten hade bara en vilodag i veckan, vilket enligt Ristolainen et al. (2014) medför en ökad 20
risk att drabbas av en belastningsrelaterad skada. Enligt Jacobsson et al. (2013) är det dock inte mängden träning som utgör en risk för att drabbas av en belastningsskada utan det är intensiteten på träningen som avgör. Även Huxley et al. (2014) var inne på att intensiteten kunde vara en av de avgörande faktorerna när det handlar om att drabbas av en skada. Dock tog Huxley et al. även med frekvensen och durationen av träningen i sina beräkningar på friidrottande ungdomar i Australien. Intensiteten av basketelevernas träning studerades dock inte i denna studie och man bör ha i åtanke att det kan vara en möjlig riskfaktor för en ökad skadefrekvens. Resultatet i denna studie visade på att belastningsrelaterade skador ökade för männen under deras gymnasietid i jämförelse med innan. Alla medverkande elever tränade många gånger i veckan men det var just männen som sågs träna fler antal timmar i jämförelse med kvinnorna men inga definitiva slutsatser kunde dock dras om det var frekvensen, durationen eller intensiteten som bidrog till det ökade antalet skador. Däremot tror vi att det kan vara så att männen tränar mer styrketräning vilket kan förklara deras ökade träningsmängd. Att männen under gymnasietiden drabbades av fler belastningsrelaterade skador kan eventuellt förklaras av en tidigare studie av Huxley et al. som visar på att en ökad träningsmängd ger en ökad risk för att drabbas av belastningsrelaterade skador. Resultatet visade att männen skatta sig ha mer skadeförebyggande träning än kvinnorna, vilket kan bero på att männen ser styrketräning som skadeförebyggande träning. Dock hade majoriteten av eleverna skadeförebyggande träning 1-3 gånger i veckan, något vi ser som en positiv faktor då skadeförebyggande träning har bevisad effekt för att motverka skador (Lim et al. 2009). Förutom den ökade skadefrekvensen av belastningsrelaterade skador fanns det även en ökad frekvens av akuta skador hos samtliga män under deras gymnasietid (56 %). Totaltresultatet hos kvinnorna visade däremot på en minskad skadefrekvens gällande både de belastningsrelaterade och akuta skadorna, vilket författarna tror kan bero på att kvinnorna i denna studie har kommit förbi den normala tillväxtåldern och är färdigväxta tillväxtzonen (RCPCH, 2015) och därmed inte är lika mottagliga för belastningsrelaterade skador så som patellofemulärt syndrom som drabbar många idrottande ungdomar (Thomée, Svärd & Karlsson, 2011). Vi tror att faktorn att de eventuellt inte vuxit färdigt tillsammans med en högre träningsfrekvens kan ge en möjlig förklaring för de ökade belastningsrelaterade skadorna hos männen (Thomée et al., 2011). Resultatet i denna studie visade att fler elever drabbats av en akut skada än en 21
belastningsrelaterad skada, vilket även förklaras av Bahr (2009) som i sin studie visar att akuta skador är mer förekommande inom lagidrotter. Majoriteten av eleverna angav antingen att de hade skadeförebyggande träning ibland men inte varje vecka eller 1-3 ggr/v och en av eleverna angav att den aldrig hade skadeförebyggande träning. Eftersom det endast var en elev som uppgett att denna aldrig har skadeförebyggande träning tror vi detta kan bero på att denna elev kanske inte har full kännedom kring begreppet skadeförebyggande träning. Däremot var det bara en av eleverna som angav detta och skulle flera elever istället angett att de aldrig har skadeförebyggande träning skulle det anses som en större problematik då ett flertal studier har tagit upp vikten av skadeförebyggande och varierad träning hos idrottare för att undvika både akuta och belastningsrelaterade skador. Lim et al (2009) har till exempel visat att kvinnliga basketspelare som under en period fick en specifik uppvärmning innan varje ordinarie träningstillfälle minskade risken att drabbas av en främre korsbandsskada. Även Olsen et al. (2005) har i sin studie beskrivit att specifik uppvärmning bidrar till en minskad risk för idrottare att drabbas av en knä- eller ankelskada och Jacobsson et al. (2013) påpekar vikten av en varierad träning för att undvika belastningsrelaterade skador. Till följd av dessa resultat kan det tänkas att den mängd basketinriktad träning som utfördes av eleverna i denna studie skulle kunna vara enformig och därmed vara en bidragandefaktor till deras skador. Vad som dock talar emot detta är mängden skadeförebyggande träning som förekom varje vecka och som utförs för att förhindra uppkomsten av skador. Det kan dock tänkas att elevernas basketträning innehåller en bra variation och att den skadeförebyggande träningen har en positiv effekt på skadefrekvensen men tankar finns om att eleverna eventuellt skulle gynnas av ännu mer varierad och skadeförebyggande träning för att ytterligare minska risken för skador. Resultatet kring skadefrekvensen av de akuta skadorna som uppkommit innan och under gymnasietiden i denna studie skulle kunna associeras med resultatet från en studie av Kamath et al. (2014). Kamath et al. kom fram till att de basketelever som drabbats av en främre korsbandsskada och blivit opererade för detta innan de påbörjade en högre utbildning hade en ökad risk att drabbas av ytterligare en korsbandsskada eller till och med en bilateral korsbandsskada än de som skadats sig och opererats under sina universitetsstudier. Det är inte 22
definierat vilka akuta skador eleverna i denna studie drabbats av men akut knäskada ligger bland de tre främsta både innan och under gymnasietiden och Deitch et al. (2006) har kommit fram till att knä- och fotskador är de främst förekommande skadorna inom NBA och WNBA. Dessa studier anser vi indikerar på ett behov av fysioterapeuter inom idrottsvärlden, för att kunna arbeta preventivt. Då samtliga elever strävar efter en internationell basketkarriär anser vi att den höga träningsnivån är rimlig med tanke på att deras kroppar är deras verktyg för att lyckas. Genom att eleverna ligger på den höga träningsnivå de gör, utsätter de också kroppen för påfrestningar som i sig kan öka risken för att drabbas av både en akut och en belastningsrelaterad skada, detta är påvisat av bland annat Huxley et al. (2014) och Ristolainen et al. (2014). Antalet skador hos eleverna anser vi inte vara förvånande då Bahr (2009) kommit fram till att det sker mycket skador inom lagidrotter med mycket närkontakt och Deitch et al. (2006) säger att basket är en av de idrotter där flest skador inträffar. Konklusion Flertalet av basketgymnasieeleverna tränade mer än 13 h per vecka och generellt tränade männen fler timmar i jämförelse med kvinnorna. Den mängd träning eleverna utför varje vecka kan antas bero på att de satsar på en elitidrottskarriär. Här kan dock tankar om överträning och enformig träning komma in, är det verkligen denna träningsnivå och grad av engagemang som ska krävas för att ungdomar ska ha en karriär inom idrotten? Kan ett samarbete mellan en fysioterapeut och en tränare kanske vara gynnsamt för att minska risken för skador och då undvika ofrivillig frånvaro hos basketeleverna? Studien har även visat att kvinnorna hade en minskad men ändå relativt hög skadefrekvens både innan och under gymnasietiden, tillskillnad mot männen som hade en ökad skadefrekvens under gymnasietiden jämfört med innan. Beror den ökade skadefrekvensen hos männen möjligtvis på att de fortfarande växer tillskillnad mot kvinnorna där de flesta börjat växa färdigt vid denna ålder? Om detta är en av anledningarna till männens skadefrekvens funderar vi på om det skulle vara gynnsamt att ha olika träningsupplägg för kvinnor och män, för att det på så vis ska vara anpassat mer utefter var de rent fysiologiskt är lämpade för. Sett till studiens resultat, som visade på en hög skadefrekvens hos kvinnorna, hade det varit intressant att undersöka om kvinnorna skulle gynnas av ytterligare skadeförebyggande 23
träning. Det hade även varit intressant att undersöka om fler vilodagar i veckan, för samtliga elever, skulle minska antalet skador och på så vis öka elevernas chanser till att nå sina mål som internationella basketspelare. 24
Referenslista Bahr, R. (2009). No injuries, but plenty of pain? On the methodology for recording overuse symptoms in sports. British journal of sportsmedicine, 43: 966-972 doi:10.1136 Codex.se (2015). Regler och riktlinjer för forskning. Informerat samtycke. Hämtad 2015-01-23, från http://codex.vr.se/manniska2.shtml Deitch, J. R., Starkey, C., Walters, S. L. & Moseley, J. B. (2006). Injury Risk in Professional Basketball Players. A Comparison of Women s National Basketball Association and National Basketball Association Athletes. The American Journal of Sports Medicine, 34, (7), 1077-1083 Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur Fysioterapeuterna (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Hämtad 2015-01-29, från http://www.fysioterapeuterna.se/global/professionsutveckling/om%20professionen/broschyrer %20(nytt%202014)/Definition%20av%20sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%20prof ession.pdf Gymnasium (2014). Idrottsutbildning (RIG, NIU). Hämtad 2014-10-03, från http://www.gymnasium.se/sok/idrottsutbildning-riu-niu#moreaboutsearch Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker Huxley, D. J., O'Connor, D. & Healey, P. A. (2014). An examination of the training profiles and injuries in elite youth track and field athletes. European Journal of Sport Science, 14, (2), 185-192 25
Jacobsson J., Timpka T., Kowalski J., Nilsson S., Ekberg J., Dahlström Ö. & Renström P. A. (2013). Injury patterns in Swedish elite athletics: annual incidence, injury types and risk factors. British Journal of Sports Medicine, 47, (15), 941-52 Kamath, G. V., Murphy, T., Creighton, R. A., Viradia, N., Taft, T. N. & Spang, J. T. (2014) Anterior Cruciate Ligament Injury, Return to Play, and Reinjury in the Elite Collegiate Athlete: Analysis of an NCAA Division I Cohort. American Journal of Sports Medicine 42, (7), 1638-1643 Lim, B-O., Lee, Y. S., Kim, J. G., An, K. O., Yoo, J. & Kwon, Y. H. (2009). Effects of Sports Injury Prevention Training on the Biomechanical Risk Factors of Anterior Cruciate Ligament Injury in High School Female Basketball Players. American Journal of Sports Medicine, 37, (9), 1728-1734 Olsen, O-E., Myklebust, G., Engebretsen, L., Holme, I & Bahr, R. (2005). Exercises to prevent lower limb injuries in youth sports: cluster randomised controlled trial. British Medical Journal, 26, (330), 449-452 Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber Peterson, L. & Renström, P. (2003). Skador inom idrotten. Handbok om förebyggande, behandlande och rehabiliterande åtgärder för aktiva, ledare, instruktörer, sjukgymnaster, läkare m fl. (3. rev. och utök. uppl.). Stockholm: Prisma RCPCH (2015). School age charts and resources. Hämtad 2015-06-02, från http://www.rcpch.ac.uk/growthcharts/ Ristolainen, L., Kettunen, J.A., Waller, B., Heinonen, A., Kujala, U.M. (2014). Training- related risk factors in the etiology of overuse injuries in endurance sports. Journal of sports medicine and physical fitness, 54, (1), 78-87 26
Svenska basketbollförbundet (2014). Basketbollgymnasier. Hämtad 2014-10-03, från http://iof1.idrottonline.se/svenskabasketbollforbundet/utbildning/basketbollgymnasier/ Thomeé, R., Swärd, L. & Karlsson, J. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker Timpka, T., Ekstrand, J. & Svanström, L. (2006). From Sports Injury Prevention to Safety Promotion in Sports. Sports Med, 36, (9), 733-745 Trost, J. (2001). Enkätboken. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur Vetter, R. E. & Symonds, M. L. (2010). Correlations between injury, training intensity, and physical and mental exhaustion among college athletes. Journal of Strength and Conditioning Research, 24, (3), 587 596 Wadsworth, D. J. S. & Eadie, N. T. (2005). Conservative management of subtle Lisfranc joint injury: a case report. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 35, (3), 154-164 27
28 Bilaga 1
29
30
31
32
33
Bilaga 2 Information till deltagare i examensarbete 2015-03-01 Information och förfrågan om medverkan i examensarbete Vi är två fysioterapeutstudenter, Sarah och Sara, som läser vår sista termin vid Luleå Tekniska Universitet. Vi skriver vårt examensarbete som syftar till att undersöka hur träningsupplägget och skadefrekvensen ser ut för basketspelande ungdomar vid RIG-idrottsgymnasier samt vilka typer av skador som är mest förekommande. Vi hoppas att resultatet av denna studie kan ge insyn till personal och elever vid RIG-idrottsgymnasier gällande tankar kring träningsupplägg samt öka intresset för vidare studier inom ämnet. För att kunna samla in information till vår studie behöver vi få våra enkätfrågor besvarade av er basketspelande gymnasieelever vid våra svenska RIG-idrottsgymnasier. Vi kommer att besöka er gymnasieskola och gå ut med enkäter till er som består av frågor kring skador och träning. Att svara på enkäten är helt frivilligt och det behövs ingen anledning för att inte delta. Enkäten innehåller 44 frågor och tar ungefär 15 min att besvara. Enkätsvaren kommer enbart ses av oss som genomför studien och vår handledare. Resultaten ifrån enkätundersökningen kommer sammanställas i det slutgiltiga examensarbetet på gruppnivå men svaren från dig som enskild individ kommer ej att kunna identifieras. Studien är helt frivillig och du kan när som helst välja att avbryta utan att ange orsak. Ditt samtycke att deltaga i studien bekräftas när du fyller i enkäten. Vill ni ta del av vårt färdiga examensarbete, finns det möjlighet att läsa vårt arbete efter dess godkännande och publicering från och med juni 2014 på Luleå Tekniska Universitets hemsida: (http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/search.html?advanced=true&showadvanced=true). Uppstår eventuella frågor eller funderingar angående studien eller enkäten får ni gärna kontakta oss på nedanstående uppgifter: Sarah Jansson: sarjan-2@student.ltu.se Tel: 0735717764 Sara Sturesson: sarstu-2@student.ltu.se Tel: 0730910312 Kurs: S0090H - Examensarbete i fysioterapi Handledare: Universitetslektor, Utbildningsledare, Katarina Mikaelsson, katarina.mikaelsson@ltu.se Avdelning för hälsa och rehabilitering Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå Tel: 0920-49 10 00 34