Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Relevanta dokument
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lärarhandledning Kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kemi. Vatten och Luft

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Atomer och det periodiska systemet

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Säkerhetsregler i kemi

Kemi Kunskapens användning

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Ämnesplan i Kemi Treälven

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Vad är allt uppbyggt av?

Pedagogisk planering kemi åk 4

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Ämnen runt omkring oss åk 6

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Temats innehåll och lärande

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Workshop om kursplaner åk 7 9

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Inläsningsblad, organisk kemi

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Begrepp vem hör ihop med vem?

Sortera på olika sätt

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum:

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

NO: KEMI. Årskurs

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Äp9Ke Innehåll... Sid nr

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Förslag den 25 september Biologi

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Mål och betygskriterier för kemi

NO: KEMI. Årskurs

Blandningar och lösningar

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript:

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3

Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3 kemi i köket... 6 Tema 2. Materia...7 Uppgift 1 ett glas vatten... 8 Uppgift 2 vad händer med isen?... 9 Uppgift 3 vattnets kretslopp... 10 Uppgift 4 löslighet... 11 Tema 3. Kretslopp...12 Uppgift 1 sortera material... 13 Uppgift 2 materiens kretslopp och återvinning... 14 Uppgift 3 luften... 15 Uppgift 4 kolatomens kretslopp... 16 Tema 1 Mat och kemi i vardagen Tema 2 Materia Tema 3 Kretslopp Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket 2016 2 (16)

Tema 1. Mat och kemi i vardagen N N Förmågor a: Kommunicera Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 6 Uppgift 1 Uppgift 2 Näringsämnen i maten Vad skulle du välja? Uppgifter årskurs 7 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Näringsämnen i maten Vad skulle du välja? Kemi i köket Material och utrustning att ta med Bilder på olika näringsämnesgrupper (Bild 1 6) Bild för val av hamburgermeny (Bild 7 10) Bilder från kemi i vardagen (Bild 11 13) Skolverket 2016 3 (16)

Uppgift 1 näringsämnen i maten Beskriver eleven hur maten påverkar hur vi mår? Beskriver eleven varför vi måste äta? Komponerar eleven en egen måltid som innehåller flera olika näringsgrupper? Berättar eleven vilken funktion matens innehåll har i kroppen? Inled samtalet med att tala om favoritmat eller någon maträtt eleven tycker om. Fråga t.ex. Vad tycker du är riktigt god mat? Om eleven inte kommer på något så fråga om favoritmat i stället. Skulle du kunna äta din favoritmat varje dag? Skulle din kropp må bra eller dåligt av det? Varför är det så? Vad är viktigt att tänka på när man planerar måltider som man äter varje dag? Varför måste vi äta? Ta fram bilderna som stöd till kommande frågor. (Bild 1 6) Vad ser du på bilderna? Välj bland det du ser på bilderna och skapa en måltid. Foto: Annette Zeidler och commons.wikimedia.org Har eleven redan svarat på näringsämnesnivå så hoppa över denna fråga. Vad behöver maten innehålla för att kroppen ska må bra? Vad använder kroppen detta innehåll till? Skolverket 2016 4 (16)

Uppgift 2 vad skulle du välja? Tar eleven ställning? Argumenterar eleven för och emot sitt ställningstagande? Värderar eleven de olika argumenten? Skiljer eleven på fakta och värdering? Utgå från bilder på tallrikar med hamburgare, bild 7 10. Vilken meny skulle du vilja ha? Vilka argument finns för och emot ditt val? Foto: Anna Wirstedt Några elever önskar att skolmatsalen serverar läsk som alternativ måltidsdryck. En del elever tycker att det är ett bra förslag, andra tycker att det är dåligt. Vilka argument finns för? Vad tycker du? Vilka argument tycker du är viktiga? Bygger dina argument på fakta eller värderingar? Innehåller något av argumenten naturvetenskap? Skolverket 2016 5 (16)

Uppgift 3 kemi i köket Berättar eleven något om syror, baser och ph-skalan? Förklarar eleven jäsning? Berättar eleven om lösningar och blandningar, till exempel lika löser lika? Lägg fram bild 11 13 och be eleven fundera kring vad hon eller han ser. Prata bara om de bilder där eleven vet vad de föreställer. Berätta att uppgiften handlar om kemi i vardagen. Vad ser du på bilderna? Är det något av det du ser som du lärt dig om i kemi? Foto: Annette Zeidler och commons.wikimedia.org Vad i så fall? Vad är speciellt med citronen? Vad menas med syror? Hur kan man mäta surhet? Vad heter motsatsen till sur inom kemin? Varför blir bröd större när det bakas? Vad händer när du blandar olja och vinäger? Förklara. Skolverket 2016 6 (16)

Tema 2. Materia N N Förmågor b: Undersöka Genomföra systematiska undersökningar i kemi. c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Ett glas vatten Vad händer med isen? Vattnets kretslopp Löslighet Material och utrustning att ta med 4 dricksglas Kallt och varmt vatten Is Fat En tesked Koksalt Socker Ritpapper Svart papper (Ställ inte fram det material som är tänkt till undersökningen i uppgift 4 förrän eleven har gjort sin egen planering.) Skolverket 2016 7 (16)

Uppgift 1 ett glas vatten Resonerar eleven om avdunstning och hur det går till? Beskriver eleven vatten på partikelnivå? Ger eleven partiklarnas rörelser som förklaring till fasövergången? Beskriver eleven att partiklarna består av atomer och molekyler? Beskriver eleven att fasövergången kräver energi? Ställ fram ett glas med vatten och inled samtalet med att prata allmänt om vatten. Fråga till exempel vad eleven tänker på när hon eller han hör ordet vatten och vad eleven brukar använda vatten till. Utgå sedan från glaset när du ställer frågorna. Vad händer med vattnet i glaset om det får stå framme en vecka eller en månad? Vart tar vattnet vägen? Om eleven inte säger att vattnet avdunstar från glaset kan du göra en liknelse med vattenpölar på asfalt efter en solig dag. Spelar det någon roll var glaset står? Förklara Kan man skynda på processen? Hur? Vad är det som händer som inte går att se? Rita och berätta så detaljerat du kan Vad består partiklarna av? Vad är atomer och molekyler? Du har varit ute i regn och din tröja är alldeles blöt. När det slutat regna blir du kall. Varför blir du kall? Skolverket 2016 8 (16)

Uppgift 2 vad händer med isen? Beskriver eleven vattnets övergångar mellan fast och flytande form? Beskriver eleven vatten på partikelnivå? Beskriver eleven att fasövergången kräver energi? Beskriver eleven skillnaden på is, vatten och ånga på partikelnivå? Ställ fram ett fat med en isbit på och utgå från det när du ställer frågorna. Vad händer om den här isbiten får ligga här en stund? Spelar det någon roll var isbiten ligger? Förklara? Kan man skynda på den processen? Hur? Vad är det som händer som inte går att se? Rita och berätta så detaljerat du kan Vad är det för skillnad på is, vatten och ånga? Rita och berätta Skolverket 2016 9 (16)

Uppgift 3 vattnets kretslopp Beskriver eleven vattnets kretslopp? Placerar eleven in växterna i vattnets kretslopp? Beskriver eleven vattnets väg genom samhället? Titta tillsammans på bilden på vattnets kretslopp. Större bild finns separat. (Bild 14) Har du sett en bild med detta innehåll tidigare? Vad visar bilden? Beskriv det som händer. På vilket sätt ingår växterna i kretsloppet? Varifrån kommer energin som driver kretsloppet? Vad använder vi vatten till hemma? Varifrån kommer vattnet? Vart tar vattnet vägen sedan? Skolverket 2016 10 (16)

Uppgift 4 löslighet Förklarar eleven att saltet löser sig? Kan eleven planera en egen systematisk undersökning? Genomför eleven undersökningen självständigt? Ta fram lite koksalt och låt eleven titta på det. Fråga vad det kan vara för ämne. Ta sedan fram ett glas med kallt vatten och en tesked. Häll som mest en halv tesked salt i vattnet utan att röra om med skeden. Det är lättare att se saltkristallerna om glaset står på ett svart papper. Vänta 2 3 minuter. Under tiden kan eleven berätta om när salt används i vardagen. Vad kan du se nu? Foto: commons.wikimedia.org Var är saltet nu? Vad har hänt med saltet? Ett annat ämne som löser sig i vatten är socker. Nu ska du planera en undersökning där du visar att socker löser sig snabbare i varmt vatten än i kallt. Någon annan ska kunna följa din planering. Rita och berätta om din undersökning Vad behöver du för material och utrustning? Vad behöver du tänka på för att resultatet ska bli tillförlitligt? Genomför undersökningen. Skolverket 2016 11 (16)

Tema 3. Kretslopp N Förmågor c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 6 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Sortera material Materiens kretslopp och återvinning Luften Uppgifter årskurs 7 9 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Materiens kretslopp och återvinning Luften Kolatomens kretslopp Material och utrustning att ta med Bilder till uppgifterna, bild 16 27 Skolverket 2016 12 (16)

Uppgift 1 sortera material Anger eleven vilket material sakerna är gjorda av? Grupperar eleven sakerna på bilderna utifrån material? Beskriver eleven hur olika material kan sorteras när de ska kasseras? Berättar eleven vad man kan vinna på att sortera materialen efter användning, t.ex. att använda det igen? Lägg bilderna till uppgiften framför eleven och prata tillsammans om vad bilderna föreställer. Fråga t.ex. om det är några av sakerna som eleven brukar använda. (Bild 16 23) Vilket material är sakerna på bilderna gjorda av? Vilka tycker du hör ihop? Varför? Vad ska jag göra med dessa material när jag har använt dem? Hur ska de då sorteras? Foto: pixabay.com, commons.wikimedia.org, och Anna Wirstedt Materialen går att sortera på flera sätt. Lyssna på elevens motivering. Vad vinner man på det? Skolverket 2016 13 (16)

Uppgift 2 materiens kretslopp och återvinning Beskriver eleven konservburkens livscykel? Beskriver eleven vilka vinster det ger att ta tillvara och återvinna material, t.ex. spara energi, färre transporter, minskade utsläpp? Beskriver eleven vad som händer med konservburken om den slängs i naturen? Lägg bilden av konservburkarna framför eleven och identifiera tillsammans vad bilden föreställer. (Bild 24) Vilken metall är burkarna gjord av? Foto: Anna Wirstedt Berätta att burken är gjord av järn om eleven inte svarar det. Beskriv burken från råvara till färdig produkt och till slut avfall. Var finns järn i naturen och hur får man fram rent järn? Hur kan man ta hand om burken och det den är tillverkad av? Vad händer med den då? Vad vinner man på det? Vad händer med burken om man slänger den i naturen efter att man har använt den? Förklara det som händer med hjälp av vad du kan om kemi. Skolverket 2016 14 (16)

Uppgift 3 luften Beskriver eleven vad luft består av? Beskriver eleven några grundläggande egenskaper hos luft? Starta med att titta på bilderna med två fotbollar, bild 25. Vad är det som finns i bollarna? Foto: Annette Zeidler Om eleven inte kommer vidare, samtala om att bollarna är uppumpade med luft. Vad består luften av? Vad vet du mer om luft? Vilken boll väger mest? Varför? Skolverket 2016 15 (16)

Uppgift 4 kolatomens kretslopp Beskriver eleven att koldioxid bildas vid förbränning? Förklarar eleven varför det blir varmt? Beskriver eleven att kolatomer finns i levande organismer? Identifierar och förklarar eleven reaktionsformeln för fotosyntes? Beskriver eleven kolatomens kretslopp? Förklarar eleven skillnaden mellan förnybara och icke förnybara bränslen? Visa bilden på elden, bild 26. Ved består av bland annat kolatomer. Om veden får brinna länge kommer den att väga mindre. Varför? Foto: pixabay.com Vilka ämnen bildas? Varför blir det varmt? Var finns kolatomer mer i vår omgivning? Var kommer kolatomerna i veden ifrån? Vilken reaktion visar formeln? 6CO 2 + 6H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2 Berätta vad du vet om den här formeln. Förklara. Visa bilden som visar kolatomens kretslopp, bild 27. Berätta det du vet om kolatomens kretslopp. Både olja och ved ger koldioxid vid förbränning, men påverkar klimatet olika mycket. Varför är det skillnad? Skolverket 2016 16 (16)