TEKNIKUPPHANDLING AV BOSTADSVENTILATION FÖR BEFINTLIGA FLERBOSTADSHUS

STATENS ENERGIMYNDIGHET PROJEKT 11816-1 TEKNIKUPPHANDLING AV BOSTADSVENTILATION FÖR BEFINTLIGA FLERBOSTADSHUS Slutrapport Sören Lindgren, J&W Sjölanders 1999-06-30 Per Blomberg, J&W Energi och Miljö

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 7 1.3 Genomförande 7 2 TEKNIKTÄVLING 10 2.1 Genomförande 10 2.2 Erfarenheter 11 3 ENTREPRENADSKEDE 12 3.1 Genomförande 12 3.2 Ventilationstekniska lösningar i testobjekten före och efter upprustning 12 3.3 Erfarenheter 16 4 MÄTNINGAR OCH ENKÄTER FÖRE OCH EFTER UPPRUSTNING 17 4.1 Inneklimatmätningar 17 4.1.1 Metodbeskrivning 17 4.1.2 Föremätningar 18 4.1.3 Eftermätningar 22 4.2 Enkätundersökningar 33 4.2.1 Inledning 33 4.2.2 Forsbacka 34 4.2.3 Vårfrugillet 37 4.2.4 Våldö 40 4.2.5 Spårö 43 4.2.6 Portugisen 46 4.2.7 Hyresgästerna blev nöjdare med ventilationen 49 4.3 Energimätningar 51 4.3.1 Inledning 51 4.3.2 Föremätningar 51 4.3.3 Eftermätningar 52 4.4 Energianalys ventilation 53 4.4.1 Inledning 53 4.4.2 Forsbacka 53 4.4.3 Vårfrugillet 53 4.4.4 Våldö 54 4.4.5 Spårö 54 4.4.6 Portugisen 54 4.4.7 Sammanställning av ändrat energibehov för ventilation efter upprustning 54 5 UTVÄRDERING AV VINNARE 56 6 ERFARENHETER - SLUTSATSER 57 7 FÖRSLAG TILL FORTSATTA UTVECKLINGPROJEKT 60 8 LITTERATUR, REFERENSER 61 BILAGOR 62

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Många av de flerbostadshus som uppfördes under senare delen av 1940-talet samt under 1950-talet har nu ett akut behov av upprustning. Detta är betingat dels av att husen har åldrats, vilket föranleder tekniska upprustningsåtgärder, dels av de övergripande förändringar som successivt skett i samhället med bl a ändrade boendevanor och ändrad struktur på hushållen, krav på minskning av energianvändningen och ökade krav på inneklimatet m m. Bl a kan man konstatera att ventilationssystemen ej fungerar tillfredsställande, vilket även gäller för miljonprogrammets byggnader d v s flerbostadshusen från 1960-1970-talet. Totalt rör det sig om ca 1,5 miljon lägenheter i flerbostadshusen från perioden 1941-1975, varav endast en mindre del hittills hunnit åtgärdas. Det finns sålunda ett stort behov av att på ett varsamt sätt rusta upp de befintliga ventilationssystemen, så att de klarar dagens krav vad beträffar luftväxling samt drag, buller, emissioner, fukt och mögel, energieffektivitet m m. Projektets syfte Avsikten med projektet har varit att genom teknikupphandling initiera en utveckling av bättre systemlösningar och komponenter för bostadsventilation vid upprustning av flerbostadshus byggda 1940-75. Projektet var avsett att utmynna i fem demonstrationsanläggningar i befintliga flerbostadshus. (Testobjekt). Projektet startade på initiativ från Nuteks Arbetsgrupp. Projektidéen som innebär tekniktävling, upphandling och installation av vinnande tävlingsförslag (ventilationssystem) i testobjekt med efterföljande mätningar och utvärderingar under första driftåret, var hittills oprövad vad beträffar kompletta ventilationssystem. Genomförande Teknikupphandling har genomförts i tre steg med tekniktävling, entreprenadgenomförande och provning-utvärdering. Som underlag för detta har bl a utarbetats föreskrifter avseende tekniktävling resp entreprenadupphandling med kravspecifikationer för inneklimat och energieffektivitet m m samt dokumentation över de fem utvalda testobjekten. Vidare har program framtagits för de mätningar och enkätundersökningar, som utförts i testobjekten före och efter upprustning av de befintliga ventilationssystemen. Tekniktävlingen startade i april 1997 och deltagande företag fick utarbeta förslag till upprustningsåtgärder för fem utvalda flerbostadshus (testobjekt). Utifrån tävlingsförslagen valdes fyra finalister hösten 1997 som fick gå vidare med installation av föreslagna tekniska lösningar i de fem testobjekten under 1998. I fyra av testobjekten installerades härvid frånluftssystem med spiskåpa alternativt spisfläkt. Det femte som hade självdragssystem före upprustningen, förseddes med takplacerade hjälpfläktar och kökskåpor. För att få underlag för bedömning av hur väl de ställda kraven har uppfyllts genomfördes energi- och inneklimatmätningar samt enkätundersökningar vintern 1998 och hösten - vintern 1998/99.

4 Uppföljning av driftdata avseende energianvändningen genomfördes i tre av testobjekten under perioden vintern 1997 t o m vintern 1999. Parallellt utfördes korttidsmätningar av energianvändningen i övriga två testobjekt vintern 1997 och 1999. Resultat från inneklimatmätningar De skall - resp bör -krav som ställts på ventilationssystemen har omfattat luftväxling, osuppfångning, ljudnivåer, luftutbyteseffektivitet, termiskt inneklimat, luftkvalitet, energieffektivitet, drift och underhåll m m. Mätresultaten visar sålunda att tävlingsförslaget för testobjekt 4 har klarat samtliga skall - krav samt de flesta bör -kaven. Av skall -kraven har kravet på 75% osuppfångningsförmåga inte klarats i testobjekt 1-3. Alla fem tävlingsförslagen klarade däremot skall -kravet för specifika eleffektbehovet (SFP) 0,50 kw/(m 3 /s) och testobjekten 2-5 även bör -kravet 0,35 kw/(m 3 /s). För testobjekt 2 och 4 innebär detta en minskning på 69% resp 66% med motsvarande minskning av fläktenergin. När det gäller ljudnivåer klarar fyra testobjekt bör-kraven. Enkätsvar I tre av de undersökta husen blev hyresgästerna på det hela taget nöjdare med ventilationen efter upprustningen och i två hus är andelen i stort oförändrad. Andelen missnöjda med ventilationen är också lägre jämfört med referenstal för flerbostadshus Stockholm. Det är framför allt besvär av eget matos som minskat. Hyresgäster som fått volymkåpa är generellt mindre nöjda än de som fått spisfläkt installerad. Det beror bl a på att man tycker det är svårt att rengöra filter och kåpa. Generellt är man mer nöjd med belysningen i köken efter upprustningen. När det gäller värmen blir bilden en annan. I tre av husen upplever de boende att värmen i lägenheten på det hela taget försämrats efter upprustningen och i två hus är den i stort oförändrad. Högre besvärsnivåer noteras från olika dragkällor. Det gäller främst kalla golv och drag från fönster. Värdena efter upprustningen ligger också väsentligt över genomsnittet för Stockholms flerbostadshus. Man kan konstatera att de boende i stort är nöjda med den nya ventilationen. Däremot har värmekomforten försämrats. Andelen boende med hälsobesvär har i stort inte förändrats mellan undersökningstillfällena och är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet för Stockholms flerbostadshusbestånd. Besparingar I tre av testobjekten installerades nya frånluftsfläktar. Detta medförde en minskad elanvändning med 100-260 kwh/lgh, år. Beroende på de otillräckliga luftflödena i tre objekt före upprustningen har energibehovet för uppvärmning av ventilationsluften ökat. När det gäller de andra testobjekten har energibehovet för ventilation minskat i ett och är oförändrad i ett objekt.

5 LCC-kostnaden för upprustning av ventilationssystemen uppgår för vinnande förslag till 42000 kr/lgh. Av detta utgör investeringskostnaden ca 40%, luftuppvärmningen ca 50%, fläktel ca 2% och underhållskostnader ca 8%. Investeringskostnaden bedöms vara acceptabel av förvaltaren, vilket innebär likvärdig kostnadsnivå som konventionella lösningar. På sikt bör även serieeffekter kunna ge lägre kostnader. Vinnare Till grund för utvärdering av teknikupphandlingsprojektet och valet av vinnare ligger resultaten från mätningar och enkätundersökningar samt kravuppfyllelse enligt tekniktävlingens kravspecifikation. Som underlag för juryns ställningstagande ligger dessutom kravet på totalfunktion. Valet av vinnare genomfördes vid ett särskilt beslutsmöte. En enad jury utsåg härvid Energi & Miljöteknik AB, Göteborg med Gebhardt Fläktteknik AB, Mölndal som totalvinnare i teknikupphandlingsprojektet. Förvaltare är AB Familjebostäder med testobjektet 4, kv Spårö (F-system), Farsta. På andra plats kommer Primal AB, Floda. Förvaltare är AB Svenska Bostäder med testobjektet 5, kv Portugisen (F-system), Blackeberg. Hederomnämnande ges till Casamja AB, Huddinge med H-H:s Ventilation AB, Skogås. Förvaltare är SKB med tesobjekt 3, kv Våldö (F-system), Farsta. Några slutsatser Det är påtagligt att det finns ett dåligt intresse från ventilationsföretagen generellt sett när det gäller utvecklingsinsatser inom ROT-sektorn. Man ser tydligen ännu inte upprustningen av det befintliga flerbostadshusbeståndet som någon tillräckligt intressant marknad. Därför krävs att stora informationsinsatser görs vid start av nya teknikupphandlingsprojekt inom området. Det verkar även vara svårt för företag utanför entreprenörsledet att driva kompletta totaluppdrag, vilket sannolikt är ett av skälen till det begränsade antalet tävlingsdeltagare. Ett intressant alternativ till totaluppdrag kan därför vara att starta med en separat idétävling för att därefter gå vidare i olika entreprenadprojekt. Utveckling av nya tekniska lösningar och komponenter är en process, som kräver sin tid långt mer än vad som kunnat inrymmas i ett teknikupphandlingsprojekt, som detta. Därför präglas också tävlingsförslagen mer av senaste nytt än helt nya och oprövade konstruktioner. Juryns bedömning har dock varit att det framkommit ett flertal bra lösningar bland de olika tävlingsförslagen till nytta för installationsbranschen och de boende. Detta innebär att projektet helt klart har medverkat till att främja teknikutvecklingen inom området. En slutsats, som kan dras från projektet är, att med den låga elenergianvändning som moderna frånluftsfläktar har, finns det inte längre något motiv från energisynpunkt, att satsa på självdragssystem med hjälpfläktar. Man skall i stället välja konventionella frånluftssystem. Projektet indikerar även att tillräckliga erfarenheter ännu saknas beträffande livscykelkostnadsberäkningar inom installationsbranschen. Det krävs här åtgärder för att öka

6 förståelsen och incitament för byggherrar/förvaltare för att åstadkomma en bredare tillämpning även i konventionella projekt. En bättre anpassning av beräkningsmodellen till byggsektorns specifika förutsättningar ses härvid som en nödvändigt åtgärd, så att bl a hänsyn kan tas till skatteeffekter m m vid olika investeringar. Avslutningsvis kan konstateras att de i teknikupphandlingsprojektet tillämpade konstruktionerna är fullt ut tillämpbara även vid nybyggnader.

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Många av de flerbostadshus som uppfördes under senare delen av 1940-talet samt under 1950-talet har nu ett akut behov av upprustning. Detta är betingat dels av att husen har åldrats, vilket föranleder tekniska upprustningsåtgärder, dels av de övergripande förändringar som successivt skett i samhället med bl a ändrade boende vanor och ändrad hushållsstruktur, krav på reducerad energianvändning och ökade krav på inneklimatet mm. Man kan konstatera att ventilationssystemen ej fungerar tillfredsställande, vilket även gäller för miljonprogrammets byggnader d v s flerbostadshusen från 1960-1970-talet. Totalt rör det sig om ca 1,5 miljon lägenheter i flerbostadshusen från perioden 1941-1975, varav endast en mindre del hittills hunnit åtgärdas. Det finns sålunda ett stort behov av att på ett varsamt sätt rusta upp de befintliga ventilationssystemen, så att de klarar dagens krav vad beträffar luftväxling samt drag, buller, emissioner, fukt och mögel, energieffektivitet m m. 1.2 Syfte Avsikten med projektet har varit att genom teknikupphandling initiera en utveckling av bättre systemlösningar och komponenter för bostadsventilation vid upprustning av flerbostadshus från perioderna 1940-1950-talet samt 1960-talshusen med miljonprogrammets bostäder, Projektet har utmynnat i fem demonstrationsanläggningar i befintliga flerbostadshus. (Testobjekt). 1.3 Genomförande Teknikupphandlingsprojektet har genomförts i steg med tekniktävling, entreprenadgenomförande samt provning och utvärdering. Projektet har drivits av Nutek, nuvarande Statens Energimyndighet, i samarbete med en Arbetsgrupp bestående av beställarrepresentanter enligt nedan. I projektets styrgrupp har ingått: Christer Backström Johanna Holmberg Tomas Berggren Nutek / Statens Energimyndighet Beställarrepresentant Sören Lindgren EVR & Wahlings / J&W Sjölanders Projektledare/Utredare

8 Tabell 1.1 Projektets arbetsgrupp AB FAMILJEBOSTÄDER Stockholm AB GAVLEGÅRDARNA Gävle HSB:s RIKSFÖRBUND AB SVENSKA BOSTÄDER Stockholm BIRKA TEKNIK & MILJÖ AB Stockholm STOCKHOLMS KOOPERATIVA BOSTADSRÄTTSFÖRENING, SKB SVERIGES FASTIGHETSÄGARE- FÖRBUND PROMANDAT AB Stockholm Ingvar Andreasson Bo Östlund Bertil Westlund Mats Borgström Lennart Berndtsson Bengt Johnsson Rolf Noberg Christine Tsakok-Möller Anders Lindén Tommy Magnusson Solveig Larsen Hans Westling Som adjungerade i specifika sakfrågor har även deltagit representanter från Boverket, SABO och KTH, Byggd Miljö bla i arbetet med att precissera funktionskraven enligt specifikationen. Projektarbetet har bedrivits under ledning av Sören Lindgren. I arbetet har följande specialister anlitats för mätningar och enkätunderökningar före och efter upprustning: Inneklimatmätningar Per Wickman ATON Teknik Konsult AB Stockholm Energimätningar Björn Sjöholm PUAB Projektutveckling AB Gävle Enkätstudier Karin Engwall Ulla Ericson Utrednings- och Statistikkontoret, USK, Stockholm I projektets slutskede har även Per Blomberg J&W Energi och Miljö medverkat i analys av resultat från mätningar och enkätstudier, utfört LCC-beräkningar mm. samt sammanställning av slutrapporten.

9 Projektet har initierats av NUTEK:s Arbetsgrupp, som arbetar med frågor som rör eleffektivisering mm. Avsikten var att genom teknikupphandling få fram nya energisnåla och funktionella tekniska lösningar för upprustning av befintliga ventilationssystem. Projektet inleddes av ett planeringskede som pågick under ca ett år. Härvid insamlades erfarenheter bl a från intressanta utvecklingsprojekt. En studiedag anordnades med besök i några flerbostadshus i Stockholm med intressanta exempel på upprustning av ventilationssystem. Allt detta som underlag för den kravspecifikation som upprättades för teknikupphandlingen. Mycket arbete lades därvid ner på den svåra uppgiften att formulera de enskilda kraven, så att de hamnade på rätt nivå. Det gällde sålunda att så långt som möjligt uttrycka kraven i funktionstermer i stället för detaljerade komponentkrav, som är brukligt vid traditionell projektering. Funktionskrav specificerades sålunda för luftväxling, osuppfångning, ljudnivåer mm, se bilaga 1. Ett projektprogram utarbetades med beskrivning av projektets bakgrund, syfte, genomförande och tidsplan, mm. Detta presenterades för leverantörer, tillverkare och byggherrar vid ett informationsmöte hos Nutek hösten 1996. Reaktionen på projektprogrammet blev positiv varför beslut togs om fortsatt arbete enligt projektplanen. Den efterföljande teknikupphandlingen har genomförts i tre steg med tekniktävling, entreprenadgenomförande och provning-utvärdering enligt tidsplanen, bilaga 2. För dessa aktiviteter har bl a sammanställts föreskrifter avseende tekniktävling, enligt bilaga 3, respektive entreprenadupphandling samt dokumentation över de fem testobjekt som ingått i projektet. Förfrågningsunderlaget kunde kostnadsfritt rekvireras från Nutek av de tävlande. Tekniktävlingen startade i april 1997 och deltagande företag fick utarbeta förslag till upprustningsåtgärder för fem utvalda flerbostadshus (testobjekt). Utifrån tävlingsförslagen valdes finalister hösten 1997 som fick gå vidare med installation av föreslagna tekniska lösningar i testobjekten under 1998. Som en viktig del i utvärderingsarbetet för teknikupphandlingsprojektet har ingått att fastställa ventilationsanläggningarnas funktion före respektive efter upprustning. Detta har skett dels genom korttidsmätningar av energianvändningen i två av testobjekten, under vintern 1997 och vintern 1999, dels genom inneklimatmätningar i alla testobjekt under vintern 1998 (föremätningar) och hösten - vintern 1998/99 (eftermätningar). Parallellt har enkätstudier genomförts vintern 1998 och vintern 1999 samt uppföljning av driftdata avseende energianvändningen i tre av testobjekten från vintern 1997 t o m vintern 1999.

10 2 TEKNIKTÄVLING 2.1 Genomförande Projektidéen som innebär tekniktävling, upphandling och installation av vinnande tävlingsförslag (ventilationssystem) i testobjekt med efterföljande mätningar och utvärderingar under första driftåret, var hittills ännu oprövad vad beträffar kompletta ventilationssystem. Kontakter togs därför med några större företag från tillverkar- respektive entreprenadledet i april 1996, för att få deras synpunkter. Reaktionerna på projektförslaget blev enhälligt positiva varför beslut togs att gå vidare med projektet planenligt. Spridning av information om teknikupphandlingsobjektet till byggsektorn vidtog härefter, dels genom ovan nämnda informationsmöte i november 1996 dels via pressmeddelanden i branschtidningar och dagspress i april 1997. Detta kompletterades med ett inbjudningsbrev som tillställdes ett 50-tal utvalda företag representerande tillverkare, leverantörer, entreprenören och konsulter i mitten av april 1997. Tidpunkt för inlämning av tävlingsförslag var 15:e augusti 1997. Vid anbudsöppningen kunde konstateras att 10 st tävlingsförslag inkommit. Tävlingsjuryn, som bestått av projektets styrgrupp och Arbetsgruppen, utvärderade tävlingsförslagen enligt de kriterier som angivits i tävlingshandlingarna. Utvärderingen resulterade i att följande tävlande företag utvaldes att gå vidare till steg 2, entreprenadskedet. Företag Casamja AB, med H-H Ventilation AB, Huddinge Energi- & Miljöteknik AB med Gebhardt Fläktteknik AB, Göteborg Primal AB, Floda Offererad systemlösning Mekanisk Frånluftssystem Mekanisk Frånluftssystem Mekanisk Frånluftssystem Testobjekt Kv Vårfrugillet, Stockhholm, AB Svenska Bostäder, kv Våldö, Stockholm, SKB Kv Spårö, Stockholm AB Familjebostäder Kv Portugisen, Stockholm AB Svenska Bostäder Spar-Ven AB, Malmö Förstärkt självdragssystem Kv Forsbacka 3:6, Gävle AB Gavlegårdarna

11 2.2 Erfarenheter De erfarenheter som dragits från tekniktävlingen kan sammanfattas i följande punkter: Endast 10 st anbud erhölls trots pressinformation om tävlingen, direktkontakter med företag samt inbjudningsbrev Inga av de större företagen inom installationsbranschen deltog i tävlingen trots att flera av dem sade sig vara positiva till projektet vid förhandskontakter. Drygt hälften av anbuden var ofullständiga varför kompletterande uppgifter fick begäras in. Livscykelkostnad (LCC) visade sig vara ett närmast okänt begrepp för flertalet anbudsgivare, vilket bl a kunde utläsas av felberäkningar och utelämnade uppgifter. Detta trots att en beräkningsmodell var redovisad i förfrågningsunderlaget. Kompletterande LCC-beräkningar fick därför göras för nollställning av anbuden.

12 3 ENTREPRENADSKEDE 3.1 Genomförande Steg 2, entreprenadskedet, inleddes med upphandling av de utvalda systemlösningarna som totalentreprenad (med funktionsansvar) för respektive testobjekt. Entreprenaderna upphandlades av respektive fastighetsägare och detaljanpassades för respektive testobjekt och dess befintliga installationer enligt nedan. 3.2 Ventilationstekniska lösningar i testobjekten före och efter upprustning Kv Forsbacka 3:6 Gävle AB Gavlegårdarna Mariagatan 1 A-B, Forsbacka Byggnadsår: 1966 Antal våningar: 2 + källare Antal lägenheter: 12 st Befintligt ventilationssystem Självdragssystem med tilluft via spaltventiler i överkant fönster och frånluft via imlucka i kök samt tallriksventil i badrum/wc. Köksskafferier var försedda med tallriksventil för uteluft. Motiv för upprustning Dåligt fungerande självdragssystem med klagomål på matos, kondens på fönster samt fukt i badrum. Mål: Bättre inneklimat för de boende. Efter upprustningen 1998 Fläktförstärkt självdragssystem med utetemperaturstyrda hjälpfläktar på de tre frånluftsskorstenarna för sommardriftfallet. Uteluften tas in genom överkant fönster via temperaturstyrda och automatiska spaltventiler. Köksskåp har försetts med utetemperaturreglerad tallriksventil (bimetall). Köken ventileras via volymkåpa, som försetts med belysning. Befintliga betongkanaler har behållits och kompletterats med anslutande kanaler från kökskåpan i gavellägenheter. Utrymmet mellan skafferi och kylskåp har försetts med överluftsspringor. I badrum har ett överluftsgaller installerats i nederkant dörrblad medan befintligt frånluftsdon bibehållits. I källarvåningen har det installerats utetemperaturstyrda uteluftsdon. Bilder och figurer se bilaga 8.1

13 Kv Vårfrugillet 1 Bredäng AB Svenska Bostäder Ålgrytebacken 4-10 Byggnadsår: 1963-64 Antal våningar: 3 + källare Antal lägenheter: 32 st Befintligt ventilationssystem Frånluftssystem med 2 st fläktar på vinden. Tilluft via springventiler i vardagsrum och vädringslucka i sovrum. Köken är försedda med kontrollventil med forceringsfunktion samt badrum och WC med kontrollventiler. Motiv för upprustning Förbättra köksventilationen och minska risken för drag från uteluftsdon. Mål: Bättre inneklimat för de boende. Efter upprustningen 1998 Frånluftssystem med nya fläktar (2 st) i fläktkammare på vinden. Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. Köken har försetts med volymkåpa med termiskt styrd forcering. Befintliga kontrollventiler i badrum och WC behålles och kompletteras med filter. Även befintliga plåtkanaler i schakt samt samlingskanaler av betongblock på vinden behålls. Fyra mindre lägenheter i källarvåningen har försetts med timerdon för forcering i bad och kök vid behov. Bilder och figurer se bilaga 8.2.

14 Kv Våldö 5 Farsta SKB Östmarksgatan 65-67 Byggnadsår: 1961 Antal våningar: 3 + källare Antal lägenheter: 18 st Befintligt ventilationssystem Frånluftssystem med frisugande radialfläkt i sugkammare på vind. Tilluft via ventiler i fönsterbågar i sov- och vardagsrum. Frånluft via kontrollventiler i kök och badrum. Motiv för upprustning Obligatorisk ventilationskontroll (OVK-besiktning) visade bl a att luftflödena var för små i vissa lägenheter. Mål: Bättre inneklimat för de boende. Efter upprustningen 1998 Frånluftssystem med ny fläkt på yttertak Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. Köken är försedda med volymkåpa med termiskt styrd forcering. Befintlig kontrollventil i badrum bibehålls liksom murade kanaler i schakt samt samlingskanaler av betongelement på vinden. Takfläkten har försetts med driftindikering (lysdiod) och nödstopp (manövreras med tvättstugenyckel). Utrustningen är placerad överst i trapphuset. Bilder och figurer se bilaga 8.3

15 Kv Spårö 4 Farsta AB Familjebostäder Molkomsbacken 24 Byggnadsår: 1959 Antal våningar: 9 + källare Antal lägenheter: 36 st Befintliga ventilationssystem Frånluftssystem med 2 st fläktar på vinden och tilluft via fasad med vädringslucka i sovrum. Kök och bad har frånluftsdon med forceringsmöjlighet. Motiv för upprustning Dålig fördelning av ventilationsluften i byggnader och klagomål på störande ljud i vissa lägenheter. Mål: Bättre inneklimat för de boende. Efter upprustningen 1998 Frånluftssystem med en ny fläkt på vind, som styrs genom utetemperaturkompenserat tryckbörvärde. Tilluften tas in via borstlister i överkant fönster. Köken har försetts med fläktkåpa med grundflöde kombinerat med forcering medelst inbyggd fläkt. Befintligt frånluftsdon i badrum utbytt mot kontrollventil och badrumsdörren har försetts med överluftdon. Befintliga samlingskanaler och stigare av betong har behållits och tätats. Bilder och figurer se bilaga 8.4.

16 Kv Portugisen 1 Blackeberg AB Svenska Bostäder Holbergsgatan 85-93 Byggnadsår; 1950-51 Antal våningar: 3 + källare Antal lägenheter: 30 st Befintligt ventilationssystem Frånluftssystem med 5 st direktdrivna axialfläktar på vinden. Tilluft via springventiler i sovrumsfönster. Köken försedda med imlucka och badrum med frånluftsgaller. Motiv för upprustning Obligatorisk ventilationskontroll (OVK-besiktning) visade på brister beträffande luftfördelning m m. Klagomål från hyresgäster på drag och matos. Efter upprustningen 1998 Befintliga fläktar har behållits och kompletterats med utrustning för styrning genom temperaturkompenserad tryckreglering. Tilluften tas in via termostatreglerade fönsterventiler (Figur 5). Köken har försetts med fläktkåpa med grundflöde kombinerat med forcering medelst inbyggd fläkt. I badrum har installerats kontrollventiler som försetts med forceringsdon med timer. Befintliga kanaler (murade) behålles. Bilder och figurer se bilaga 8.5. 3.3 Erfarenheter Kvalitén på genomförandet av entreprenaderna varierade kraftigt mellan de olika testobjekten, från dåligt till mycket bra enligt fastighetsförvaltarnas bedömningar. Huvudsakligen berodde problemen på bristande samordning mellan leverantör och entreprenör i de fall leverantören stod för totalåtagandet. Det har tydligen varit svårt för leverantörerna i dessa fall att styra sin entreprenör. Denne har genomfört sitt åtagande på vanligt sätt utan den kvalitetssatsning som förväntas vid ett teknikupphandlingsprojekt.

17 4 MÄTNINGAR OCH ENKÄTER FÖRE OCH EFTER UPPRUSTNING Syftet med mätningar och enkäter har varit att få ett underlag för att bedöma hur väl de ställda funktionskraven har uppfyllts. För att bedöma funktionen för en hel systemlösning är det väsentligt att väga samman resultat från tekniska mätningar, enkätundersökningar, kostnader, genomförande mm. Delkapitlen nedan utgör sammanfattningar av arbetsrapporter som avser inneklimat (ATON), enkätundersökningar (USK), energimätningar (PUAB) samt energianalyser (J&W) för respektive objekt. Dessa rapporter finns hos Energimyndigheten och respektive fastighetsägare. I Bilaga 4 är mätmetoderna redovisade. 4.1 Inneklimatmätningar Att utföra mätningar i fält innebär ofta att mätförfarandet måste anpassas till förutsättningar som inte alltid går att förutsäga. Detta gäller särskilt i bostäder där mätningarna ska samordnas med de boendes vardag. Samtidigt görs då mätningarna under verkliga förhållanden. De resultat som skulle uppnås i laboratoriemiljö kanske inte alltid blir rättvisande för en produkt i verklig användning. Å andra sidan är mätning i laboratorium bättre om man ska studera prestanda för en enskild produkt under givna förutsättningar. 4.1.1 Metodbeskrivning Inneklimatmätningarna i detta projekt har indelats i momentana mätningar och mätningar som utförs under längre perioder, här kallade långtidsmätningar. Mätningarna har utförts under vinter- och sommarfall i mellan fyra till åtta lägenheter per byggnad. Målsättningen har varit att fördela objekten/lägenheterna på lägsta och översta plan och orienterade i olika väderstreck. Detta har dock inte alltid varit möjligt. Följande objekt har ingått i mätningarna: Objekt Tot antal Mätning Andel i procent Kv Forsbacka 12 lgh 4 lgh 33,3 Kv Spårö 36 lgh 8 lgh 22,2 Kv Portugisen 30 lgh 6 lgh 20,0 Kv Vårfrugillet 32 lgh 7 lgh 21,9 Kv Våldö 18 lgh 5 lgh 27,8 Totalt 128 lgh 30 lgh 23,4 Mätningarna har utförts i tre etapper: Föremätning av luftflöden, SFP, TVOC, radon och ljud under jan - feb 1998. Eftermätningar fukt i badrum under aug - sep 1998 Övriga eftermätningar under höst - vinter 98/99.

18 4.1.2 Föremätningar Syftet med föremätningarna har varit få en bild av byggnadernas status före åtgärder. Avsikten har inte varit att göra en detaljerad studie före upprustningen med avseende på ventilationsteknik och termisk komfort. De mätningarna har i stället utförts efter upprustningen av ventilationssystemen under uppvärmningssäsongen 98/99. Luftflöden Enligt Boverkets byggregler bör frånluftsflödet vid mekanisk ventilation ha en lägsta kapacitet för kök på 10 l/s och forcering med minst 75% osuppfångningsförmåga. Utan forcering minst 15 l/s motsvarande ett pentry eller en kokvrå. I bad eller duschrum utan öppningsbart fönster bör luftflödet vara minst 10 l/s om det finns möjlighet att forcera till 30 l/s. Annars bör frånluftsflödet vara 15 l /s. I de lägenheter som saknar forceringsmöjlighet i både bad och kök bör frånluftsflödet vara 15+15 l/s enligt dagens regler 1. Dock ska alltid skallkravet på minst 0.35 l/s,m 2 uteluftsflöde uppfyllas. De regler som gäller för de undersökta byggnaderna påverkas dock av byggnadsår eller tid för genomgripande ombyggnad, vilket även utgör underlag för den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). Resultaten av flödesmätningarna före upprustningen visar att luftflödena varierar kraftigt, både i och mellan de olika byggnaderna. I endast fem av de 29 lägenheterna uppnås 15 l/s som grundflöde i kök och i fyra av 29 bad/duschrum. 90 80 70 60 50 40 Totalt flöde 30 20 10 0 Portugisen Vårfrugillet Våldö Forsbacka Spårö Figur 4.1 Summa frånluftsflöde per lägenhet i de 29 lägenheterna. 1 Boverkets byggregler BBR94 BFS 1993:57 med ändringar BFS 1995:17

19 Ett flertal av lägenheterna har mycket låga flöden. Fem av lägenheterna har flöden under 5 l/s och 14 st under 20 l/s. Kv Portugisen och Våldö har de lägsta flödena i genomsnitt. Att flödena är så varierande kan bland annat ge upphov till kraftiga tryckskillnader mellan trapphus och lägenheter och mellan lägenheterna. I kv Spårö har ursprungligen funnits en tilluftsfläkt i varje trapphus för att säkerställa tryckdifferensen mellan trapphus och lägenheterna. Denna har tagits ur bruk vilket tillsammans med höga och mycket varierande flöden utgör stor risk för spridning av matos. Tabell 4.1 Medel, max och min summaflöde i lägenheter [l/s]. Medel Max Min Portugisen 10 30 1 Vårfrugillet 26 36 14 Våldö 18 51 5 Forsbacka 20 23 18 Spårö 39 82 35 Kv Forsbacka med enbart självdrag har de jämnaste luftflödena av de fem objekten före upprustningen. Mätningarna utfördes vid en utetemperatur omkring +6 C. En orsak till de stora variationerna mellan objekten är skillnader i planlösningar med olika yta i förhållande till kök och våtutrymmen. I de enskilda lägenheterna varierar fördelningen av luft mellan kök, WC och bad mycket. I de flesta fall är flödena också låga, ibland nästan omätbara det vill säga under 1-2 l/s. Prestanda frånluftsfläktarna Huvudflöden har uppmätts med spårgas i fyra av de fem byggnaderna. Statiskt tryckfall har mätts före och efter fläkt. Aktiv effekt har uppmätts med tånginstrument vid säkerhetsbrytare. Tryckfallen i anläggningarna är relativt låga vilket bland annat beror på låga luftflöden förutom i kv Spårö. De låga tryckfallen ger också låga specifika fläkteffekter - SFP, trots låga verkningsgrader. Om luftflödena skulle ökas så att de uppfyller gällande krav kommer också SFP-värdet att öka. Tabell 4.2 Sammanställning av prestanda för frånluftsfläktarna för de byggnader som har mekanisk frånluft. Kvarter Huvudflöde Eleffekt Tryckfall SFP Verkningsrad m3/s W Pa W/(m3/s) % Portugisen 1.64 444 70 * 284 26 Vårfrugillet 0.85 690 108 816 14 Våldö 1.16 510 83 438 19 Spårö 2.14 1230 127 575 22 * Osäkert mätvärde

20 Lättflyktiga organiska ämnen - TVOC TVOC är en totalhalt av flera olika lättflyktiga ämnen och visar i första hand halten emissioner från byggnadsmaterial men påverkas också av ämnen från verksamheten i byggnaden. Detta kan exempelvis vara parfymer, vissa frukter mm. Då TVOC är en totalhalt kan koncentrationen av något enskilt ämne vara hög trots att totalhalten är relativt låg. Är totalhalten förhöjd eller om det finns anledning att misstänka särskilt höga emissioner från något material bör mätresultaten analyserar för att konstatera vilka ämnen som dominerar. I de aktuella byggnaderna har totalhalten inne och ute jämförts. Halten inne har uppmätts i gemensam frånluftskammare utom i kv Forsbacka där sådan saknas. I Forsbacka har istället halten uppmätts i fyra punkter i två lägenheter. Resultaten visar att halterna före upprustningen är relativt låga under 200 µg/m 3 utom i kv Spårö där halten uppgår till ca 450 µg/m 3. På grund av den höga halten har detta prov analyserats vilket visar att koncentrationen av lacknaftakolväten är förhöjd. Fastighetsägaren har under samma tidsperiod målat om garageportarna, vilket är den troliga orsaken till det förhöjda TVOC-värdet. 450 400 350 300 Mikrogram/m3 250 200 Ute Inne 150 100 50 0 Portugisen Vårfrugillet Våldö Forsbacka Spårö Figur 4.2 Totalhalt lättflyktiga organiska ämnen, TVOC. Observera att värdet 50 indikerar laboratoriesvar: 50 eller mindre än 50.

21 Ljudtrycksnivå I samtliga byggnader dominerade buller utifrån från fordonstrafik och kv Portugisen i Stockholm även buller från trafikflyg till och från Bromma flygplats. En normal ljudtrycksnivå utomhus vid 22-tiden är ca 50 dba till 55 dba, utom när flyg passerar vilket är relativt ofta, ca 10 per timme. Kv Våldö visade ännu högre värden på ljudtrycksnivå från trafik före upprustningen eftersom platsen är belägen i närheten av motorvägen till Nynäshamn. Inte i något av mätobjekten kunde ljud från ventilationsaggregat eller övriga ventilationsanordningar registreras utanför fönster. I samtliga mätta vardagsrum och sovrum härrör det dominerande bullret utifrån eller från grannlägenheterna under dag- och kvällstid. I kv Spårö, konstaterades lågfrekvent ljud i de översta lägenheterna. Radongashalter Halterna av radongas är överlag låga förutom i kv Vårfrugillet där lägenheter på bottenplanet uppvisar förhöjda halter och framförallt en lägenhet i souterrängplanet. Att skillnaderna är stora och att halterna är högre på bottenplan tyder på att radon tillförs från mark. På de övre planen är halterna normala vilket inte skulle vara fallet om radon tillfördes från byggnadsmaterialet. Om man studerar luftflöden i lägenheterna kan man konstatera att den aktuella lägenheten med höga halter radon har ett lågt luftflöde, knappt 15 l/s. De gränsvärden som gäller för Radon är följande: 400 Bq/m 3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler; SOSFS 1993:25 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i nya byggnader; BFS 1993:57 Rekommendationer: 200 Bq/m 3 Radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler 700 600 500 400 Bq/m3 Sovrum 300 200 100 0 Portugisen Vårfrugillet Våldö Forsbacka Spårö Figur 4.3 Radongashalt uppmätt i sovrum i 25 av de undersökta lägenheterna. Observera att värdet 70 indikerar laboratoriesvar: 70 eller mindre än 70.

22 4.1.3 Eftermätningar Kv Forsbacka Upprustningsåtgärderna har omfattat: På ventilationsskorsten har huvar med hjälpfläktar monterats. Fläktarna regleras i förhållande till temperaturen ute. Syftet ät att konstanthålla ventilationsflödet oberoende av utetemperaturen och vind samtidigt som man utnyttjar termiska drivkrafter. Luften tas in via automatiska tilluftsventiler som monterats i överkant fönsterkarm. Ventilerna regleras av bimetall och kan inte påverkas av de boende. Köken har kompletterats med volymkåpor utan forcering över spisen för att fånga upp matos. Kontinuerlig luftväxling Mätning av luftflöden i fyra lägenheter efter upprustningen visar att flödesnivån var ungefär lika före och efter ombyggnad (utetemperatur ca 0 C). Flödena i de uppmätta lägenheterna är dock ojämnt fördelade mellan lägenheterna och den kontinuerliga luftväxlingen når inte upp till skallkravet 0.35 l/s,m2 i tre av de fyra lägenheterna. Tabell 4.3 Sammanställning av flödesmätning före och efter upprustningen, kv Forsbacka Lägenhet Uppmätt över don (oms/h) Ytspec. (l/s, m2) Före Efter Efter 1 0.41 0.64 0.45 2 0.39 0.30 0.25 3 0.49 0.43 0.30 4 0.39 0.41 0.28 Totalt 0.42 0.44 0.32 Rumsluftens temperatur Rumsluftens temperatur är låg med en relativt hög gradient mellan 0.1m och 1.7 m. Medeltemperaturen under två veckor vid vinterfall uppgår till 20.8 C i vardagsrum och 20.3 C i sovrum. Hyresgästerna har påpekat att de vill kunna stänga spaltventiler då det är kallt ute. Tabell 4.4 Sammanställning av temperaturmätning kv Forsbacka Ute Vard 1.7 Vard 0.1 Gradient Sovrum Badrum Medel -0.6 20.8 20.1 0.7 20.3 22.0 Max 14.3 21.7 21.1 2.9 21.2 23.2 Min -11.1 19.4 17.3-0.5 19.3 20.6

23 Specifikt effektbehov SFP För de tre fläktarna är medelvärdet för SFP 0.43 kw/(m 3 /s). Osuppfångning I den lägenhet där osuppfångningsmätning utfördes var osuppfångningen 65% och flödet genom kåpan ca 12 l/s vilket är lägre än de 20 till 25 l/s som tillverkaren rekommenderar. Med ett flöde på 20 25 l/s kan det vara troligt att osuppfångningen når de 75 % som är skallkravet. Ett sådant driftfall har dock ej varit aktuellt att prova. Tabell 4.5 Osuppfångning kv Forsbacka Uppfångning Doserat 41.1 Liter I rum 14.4 Liter Mätt flöde varmt 12 l/s Uppfångning 65 % Avklingning Omsättning 0.98 oms/h Utvädringstid 61 Min TVOC TVOC-värdet vid eftermätningen var 255 µg/m 3.

24 Tabell 4.6 Funktionskrav kv Forsbacka FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING Skall Bör Skallkrav Börkrav Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls Allmänt Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp. Nej Nej Spaltventiler gå ej att öppna/stänga. Kan upplevas som negativt * Kök Ojämn injustering Lågt flöde Hansgården Lägsta osuppfångningsförmåga 75% 80% Nej 75 % underskrids då flöde är lägre än 12 l/s Ljudnivå (LpA) 35 db 31 db Ja LpA max 40 db 36 db Ja LpC 55 db Ja Sovrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Nej Låg temperatur (se kommentar) Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt 30 db 26 db Ja (LpA) Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent LpC 50 db 46 db Ja Vardagsrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C nej Låg temperatur (se kommentar) Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt LpC 30 db 26 db Ja Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent 50 db 46 db Ja Badrum Luftutbyteseffektivitet >49% Ja Luftfuktighet <70% Ja Tryckdifferens över fasad 15 Pa 10 Pa Ja Specifikt eleffektbehov - SFP 0,5 kw/(m 3 /s) 0,35 kw/(m 3 /s) Ja Systemflexibilitet Möjlighet till Återvinning Ja Systemstabilitet Kökskåpor känsliga för lågt flöde

25 Kv Vårfrugillet Upprustningen har omfattat: I byggnaden har två nya frånluftsfläktar installerats. Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. Genom att ta in luften mellan glasen förvärms luften och energiförlusterna genom fönstret reduceras. Köken är försedda med kökskåpa med termiskt styrd forcering. En ventil i kåpans övre del öppnas av spisens värme till ett forceringsflöde och stänger till ett grundflöde på ca 5 l/s vid rumstemperatur. Kontrollventiler i badrum har behållits liksom plåtkanaler i schakt och samlingskanaler av betongblock på vinden. Luftflöden Luftflödena har ökats och injusterats och ligger över de minimikrav som ställts. Luftutbyteseffektiviteten är god utom i en lägenhet. I denna lägenhet är temperaturgradienten av okänd anledning negativ dvs temperaturen är högre 0.1 m från golv än 1.7 m. Osuppfångning Volymkåpan i köket uppfyller inte de krav som ställs. Skillnaden i flöde med respektive utan värme från spisen är liten. Den forcering som erhålles är inte tillräcklig för att erhålla 75% osuppfångning. Detta beror antingen på för lågt undertryck i frånluftskanalen eller att den temperatur vid vilken full forcering skall ske är satt för högt eller båda orsakerna. Temperatur Temperaturvariationerna i och mellan lägenheter är relativ stora men kan delvis bero på frekvent fönstervädring. Medeltemperaturen är uppmätt till 19.8 C och 19.1 C på 1.7 m över golv respektive 0.1 m över golv i vardagsrummet. Temperaturgradienten är 1.0 C som medelvärde vilket är ett jämförelsevis högt värde. En stor andel av de boende klagar på låg temperatur och kalla golv. Radongashalt I byggnaden har höga radongashalter uppmätts, i en lägenhet över gällande gränsvärde vilket kan medföra sanitär olägenhet. Värdena har inte ändrats efter åtgärder trots ökat luftflöde. Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP Aggregatprestanda har förbättrats kraftigt med avseende på Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP i första hand beroende på förbättrad fläktverkningsgrad. TVOC TVOC-värdet vid eftermätningen var mindre än 50 µg/m 3.

26 Luftfuktighet i badrum I en av de undersökta lägenheterna var fuktavklingningen betydligt långsammare än i de andra undersökta lägenheterna. Detta berodde sannolikt på för lågt luftflöde som understeg 15 l/s. Vi mätningar av specifikt luftflöde och luftutbyteseffektivitet som utfördes vid ett senare tillfälle uppnåddes 15 l/s och luftutbytes effektiviteten var god. Tabell 4.7 Funktionskrav kv Vårfrugillet FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING Skall Bör Skallkrav Börkrav Uppfyllas uppfyllas uppfylls Uppfylls Allmänt Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsan. Ja Nej Se kommentar Kök Lägsta osuppfångningsförmåga 75% 80% Nej Se kommentar Ljudnivå (LpA) 35 db 31 db Ja LpA max 40 db 36 db Ja LpC 55 db Ja Sovrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Ja Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt 30 db 26 db Ja (LpA) Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent LpC 50 db 46 db Ja Vardagsrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C nej Se kommentar Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt LpC 30 db 26 db Ja Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent 50 db 46 db Ja Badrum Luftutbyteseffektivitet >49% Ja Luftfuktighet <70% Ja Se kommentar Tryckdifferens över fasad 15 Pa 10 Pa Ja Specifikt eleffektbehov SFP 0,5 kw/(m 3 /s) 0,35 kw/(m 3 /s) Ja Se kommentar Systemflexibilitet Möjlighet till Återvinning Nej Systemstabilitet

27 Kv Våldö Upprustningen har omfattat: Ny fläkt har installerats på tak. Tilluften tas in mellan fönsterglasen och tillförs rummet via diffusordon i övre fönsterbågen. Genom att ta in luften mellan glasen förvärms luften och energiförlusterna genom fönstret reduceras. Samtidigt reduceras yttemperaturen på den inre glasytan vilket påverkar den operativa temperaturen. Köken är försedda med kökskåpa med termiskt styrd forcering. En ventil i kåpans övre del öppnas av spisens värme till ett forceringsflöde och stänger till ett grundflöde på ca 5 l/s vid rumstemperatur. Kontrollventiler i badrum har behållits Osuppfångning Volymkåpan i köket uppfyller inte de krav som ställs. Skillnaden i flöde som uppmätts i fält med eller utan värme från spisen är liten och inte tillräckligt för att åstadkomma forcering som klarar 75 % osuppfångning. Detta beror antingen på för lågt undertryck i frånluftskanalen eller att den temperatur vid vilken full forcering skall ske är satt för högt eller båda. Temperaturer Lufttemperaturer i vardagsrum och sovrum är relativt låga 20.7 C respektive 19.6 C. Den låga lufttemperaturen i kombination med låga yttemperaturer på fönsterglasets insida kan ge komfortproblem i form av bland annat drag vilket också framgår av enkätundersökningen. Tryckdifferens över fasad I en av de undersökta lägenheterna ligger tryckdifferensen mellan 15 och 20 Pascal under två till tre dygn i mitten av mätperioden på ca 14 dagar. Nivån var lägre än 15 pascal under den största delen av mätperioden TVOC TVOC-värdet vid eftermätningen var 65 µg/m 3.

28 Tabell 4.8 Funktionskrav kv Våldö FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING Skall Bör Skallkrav Börkrav Allmänt Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp. ja nej Kök Lägsta 75% 80% nej Se kommentar osuppfångningsförmåga Ljudnivå (LpA) 35 db 31 db ja LpA max 40 db 36 db ja LpC 55 db ja Sovrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C ja Vertikal <3 C ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt 30 db 26 db ja (LpA) Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db ja Lågfrekvent LpC 50 db 46 db ja Vardagsrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C ja Se kommentar Vertikal <3 C ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt LpC 30 db 26 db ja Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db ja Lågfrekvent 50 db 46 db ja Badrum Luftutbyteseffektivitet >49% ja Luftfuktighet <70% ja Tryckdifferens över fasad 15 Pa 10 Pa ja Se kommentar Specifikt eleffektbehov - SFP 0,5 kw/(m3/s) 0,35 kw/(m3/s) ja Systemflexibilitet Möjlighet till Återvinning Nej Systemstabilitet

29 Kv Spårö Upprustningsåtgärderna har omfattat: En dubbelsugande radialfläkt med bakåtböjda skovlar har installerats. Flödet varieras med hjälp utetemperatur-kompenserad tryckreglering. Tilluften tas in via borstlister i överkant på fönster vilka ersätter befintliga uteluftintag. Köken har försetts med kåpa och fläkt för forcering. I badrum är kontrollventil installerad samt badrumsdörr har försetts med överluftsdon. Luftflöden Luftflödena har injusterats till en betydligt jämnare nivå än före ombyggnad. Detta har medför att flöden kunnat reduceras med ca 30 procent trots att flera lägenheter fått ett ökat flöde. Grundflöden uppnår minkravet 0.35 l/s,m 2. Bad- och sovrum har sämre luftutbyte än resten av lägenheten på grund av planlösningen. Detta ger dock inte något problem eftersom flödesnivån ändå räcker till. Osuppfångning Kökets spisfläkt har mycket god forceringskapacitet ca 60 l/s och en osuppfångningsförmåga på nästan 90 %. Ljud Skallkravet med avseende på ljudnivå uppnås inte då köksfläkten är i forceringsläge 3 (max). Men då osuppfångningen är effektiv, kan köksfläkten köras med lägre varvtal (läge 2) med lägre ljudnivå och skallkraven uppfylles därmed. Lufttemperatur Värmesystem är väl injusterat med små temperaturvariationer. Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP Aggregatprestanda har förbättrats kraftigt med avseende på Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP både beroende på sänkta tryckfall och förbättrad fläktverkningsgrad. TVOC TVOC-värdet vid eftermätningen var fortfarande lite högt, 430 µg/m 3, i förhållande till övriga testobjekt men inom det intervall där bostadshus normalt ligger enligt Yrkes- och miljömedicinska kliniken. Enligt områdesansvarig har de målat om 4 lägenheter under våren, vilket kan vara en orsak till det förhöjda värdet. Samtliga skallkrav uppfylls med förutom spisfläktens ljudnivå vid full forcering.

30 Tabell 4.9 Funktionskrav kv Spårö FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING Skall Bör Skallkrav Börkrav Uppfyllas Uppfyllas uppfylls uppfylls Allmänt Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp Ja Nej Kök Lägsta osuppfångningsförmåga 75% 80% Ja Ja Ljudnivå (LpA) 35 db 31 db Ja LpA max 40 db 36 db Ja Vid forcering läge 2 LpC 55 db Nej Forcering läge 3 ger 56 dba Sovrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Ja Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt 30 db 26 db Ja Ja (LpA) Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Ja Lågfrekvent LpC 50 db 46 db Ja Ja Vardagsrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Ja Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt LpA 30 db 26 db Ja Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent 50 db 46 db Ja Badrum Luftutbyteseffektivitet >49% Ja Luftfuktighet <70% Ja Tryckdifferens över fasad 15 Pa 10 Pa Ja Nej Specifikt eleffektbehov SFP 0,5 kw/(m 3 /s) 0,35 kw/(m 3 /s) Ja Ja Systemflexibilitet Genom varvtalsreglering Möjlighet till Återvinning Ja Samlat frånluftsflöde Systemstabilitet

31 Kv Portugisen Upprustningsåtgärderna har omfattat: Befintliga axialfläktar har behållits och kompletterats med utetemperaturkompenserad tryckreglering. Befintliga springventiler har bytts till temperaturreglerade fönsterventiler. Köken har försetts med kåpa med fläkt för forcering. I badrummen har man installerat kontrollventiler som försetts med forceringsdon med timer. Befintliga murade kanaler har behållits. Vid renovering av badrum blev frånluftskanalerna skadade på ett flertal ställen i två av fem trappuppgångar. Dessa lägenheter är inte med i utvärderingen. Luftflöden Luftflödena i de studerade lägenheterna är lägre än angivna skallkrav trots att flödena ökats efter upprustningen. Före åtgärder varierade luftflödena betydligt mellan lägenheterna vilket har förbättrats avsevärt jämför med före upprustning. Man kan notera att det specifika luftflödet (uppmätt med spårgas) generellt sett är högre än flöde uppmätt över don. Detta beror bland annat på vindpåverkan och läckage. Osuppfångning Kökets spisfläkt har mycket god forceringskapacitet ca 60 l/s och en osuppfångningsförmåga på 83 %. Luftutbyteseffektivitet Luftutbyteseffektivitet är relativt låg men uppfyller skallkrav som medelvärde i de studerade lägenheterna och med hänsyn taget till mätmetodens fel på ± 7%. Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP Aggregatprestanda har förbättrats något med avseende på Specifikt Eleffektbehov för fläktdrift SFP i första hand beroende på sänkta tryckfall. Verkningsgraden har reducerats något troligen på grund av tillkommande reglerutrustning. Trots detta uppfylls ställda börkrav på SFP TVOC TVOC-värdet vid eftermätningen var mindre än 50 µg/m 3.

32 Tabell 4.10 Funktionskrav kv Portugisen FUNKTION KRAV MÄTRESULTAT ANMÄRKNING Skall Bör Skallkrav Börkrav Uppfyllas Uppfyllas Uppfylls Uppfylls Allmänt Kontinuerlig luftväxling 0,35 l/s,m 2 Behovsanp Nej Nej 0,35 l/s,m 2 uppnådes efter injustering. efter tävlingen Kök Lägsta 75% 80% Ja Ja osuppfångningsförmåga Ljudnivå (LpA) 35 db 31 db Ja LpA max 40 db 36 db Ja LpC 55 db Ja Sovrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Nej Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Ja Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt 30 db 26 db Ja (LpA) Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent LpC 50 db 46 db Ja Vardagsrum Luftutbyteseffektivitet >40% >49% Ja Nej Lufthastighet 0.2 m/s 0.15 m/s Ja Rumsluftens temperatur 22 +/- 2 C 21 +/- 1 C Ja Vertikal <3 C Ja temperaturdifferens Ljudnivå >Långvarigt LpC 30 db 26 db Ja Kortvarigt LpA Fmax 35 db 31 db Ja Lågfrekvent 50 db 46 db Ja Badrum Luftutbyteseffektivitet >49% Ja Lägre värden i vissa rum Luftfuktighet <70% Ja 47 % medelvärde Tryckdifferens över fasad 15 Pa 10 Pa Ja Specifikt eleffektbehov - SFP 0,5 kw/(m 3 /s) 0,35 kw/(m 3 /s) Ja Systemflexibilitet Bra kapacitet för forcering Möjlighet till Återvinning Nej Systemstabilitet Låga tryckfall över fasad