11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Relevanta dokument
7 Vägkantsutmärkningar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

3 Längsgående markeringar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

13 Stigningsfält och omkörningsfält

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

Förändringar i VGU 2015

7 Utformning av belysningsanläggning

TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

Vägar och gators utformning

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

Vägutformning 94 Del 16

3 Placering och linjeföring

Vägutformning 94 Del 15

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

VGU slänter och räcken

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Vägar och gators utformning

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

UPPDRAGSNUMMER

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad. (2 bilagor)

2 Vägutrustningsplaner

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

3 Val av trafikplatstyper

Transportstyrelsens allmänna råd om undantag för färd med breda fordon;

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

TRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1

VV publikation 2002:

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Enkelt avhjälpta hinder

Svensk författningssamling

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län

Ärendenr: TRV 2012/36634

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

Montageinstruktion för W-profil EU2 / EU Utgåva 1

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Kantstolpar En litteraturstudie utförd på uppdrag av NMF

Trafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?!

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP

Montageinstruktion för Kolsva EUK2 och EUK utgåva 2

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Vägar och gators utformning

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

12 Lutningar Längslutning

Den sträckning som väg 697 har var tidigare väg 44 mellan Uddevalla och Trestad center (väg 45 mellan Trollhättan och Vänersborg).

Vägars och gators utformning

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!


Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva);

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Ärendenr: TRV 2013/39703

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Transkript:

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med reflexer, räckesreflektorer, vägbanereflektorer. Det är viktigt att reflekterande vägkantsutmärkningar är rätt inställda i förhållande till fordonens körriktning och att de hålls rena. Då finns det möjlighet att upprätthålla den visuella ledningen även under mörker och dimma. Vägkantsutmärkningar kan användas för att bland annat: förbättra den visuella ledningen på vägsträckor, förstärka markering av förändringar i vägens typsektion längs korta avsnitt, markera oväntade förändringar i linjeföringen, förstärka den visuella ledningen med kantstolpar längs så kallade adaptationssträckor vid övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka, förstärka synintrycket av spärrområden och refuger i korsningar. VV-publikation 2002:121 2002-11

46 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S-2 11.7.1 Kantstolpar Kantstolpar skall användas på normala tvåfältsvägar och övriga bredare vägar som saknar vägbelysning, med ÅDT-0 1 500 för aktuellt år samt VR 90. Kommentar: ÅDT-0 är aktuell årsdygnstrafik, eller vid nyprojektering, öppningsårets årsdygnstrafik. Ändring av sektion, trafikflöde eller referenshastighet längs vägavsnitt kortare än 2 km ska inte medföra avbrott. På vägsträcka med räcken kan räckesreflektorer användas i stället för kantstolpar. 11.7.1.1 Utformning av kantstolpe Utformning av kantstolpe sker enligt de funktionskrav som finns i preliminär EN-standard 12899-3. Kantstolpar skall antingen förses med reflektorer eller med reflekterande material. Den projicerade bredden av en kanstolpe inkl. reflektor finns i tabell 11.7-1 Tabell 11.7-1 Kantstolpars projicerade bredd Klass Projicerade bredden i mm PB 0 Inga prestanda bestämda PB 1 80-100 PB 2 100 PB 0 kan användas vid vägbelysning för att t.ex. förstärka förändringar i typsektion och vid refuger. PB 1 får användas vid adaptionssträckor (övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka). PB 2 ska användas i alla övriga fall. Kantstolpar ska vara vita och eftergivliga. Höjden skall vara 105 cm räknat från beläggningsytans nivå. På den övre delen ska det finnas ett 25 cm svart horisontellt band. Kantstolpar ska normalt vara försedda med en reflektor av prismatyp eller reflekterande folie, centralt placerad i det svarta bandet. Reflektorernas centrum ska placeras på höjden ca: 80 cm över beläggningsytans nivå. 2002-11 VV-publikation 2002:121

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 47 (50) Reflektorer skall vara antingen: rektangulära, centralt placerade i det svarta fältet, med en area 7200 mm 2 cirkulära med en diameter 60 mm, parvis centralt placerade i det svarta fältet, lodrätt med 100 mm mellanrum. Reflektorer ska vara vita utom vid busshållplats, parkeringsplats och korsning/anslutning, då de ska vara gula. En vit rektangulär reflektor ska ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Motsvarande reflexvärde för rund reflektor ska vara 800 CIL. För gul reflektor ska 65 % av ovanstående värden uppnås. 11.7.1.2 Placering i sidled Kantstolpe ska placeras ca: 1,0 m utanför vägbanekant. Där avståndet mellan vägbanekant och dikesbotten är litet eller vid vägsektion med minst 9 m bredd får dock sidoavståndet vara 0,5 m. Kantstolpars placering i sidled ska vara konstant på så långa sträckor som möjligt. Om olika sidoavstånd måste användas bör skillnaden mellan dessa utjämnas längs minst tre stolpavstånd. 11.7.1.3 Sträcka Längs dubbelriktad väg ska kantstolpe för varje körriktning visa rektangulär reflektor längs vägens högra sida och runda reflektorer längs vägens vänstra sida. Längs enkelriktad väg, dvs. även motorväg och motorvägsramp, ska kantstolpar visa rektangulära reflexer. Avståndet mellan kantstolpar skall vara 50 m på raksträcka och i konkav vertikalkurva. Dessutom skall minst tre stolpar på samma sida vara synliga samtidigt. På motorväg skall avståndet vara 100 m. Kantstolpar ska sättas upp längs vägbanans båda sidor. Stolpavståndet i kurva vid radie 700 m ska vara 25 m. Vid konvex vertikalkurva med radie 2500 m ska c/c-avståndet vara 25 m. VV-publikation 2002:121 2002-11

48 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S-2 Figur 11.7-1 Förtätning av kantstolpar. 11.7.1.4 Korsning Vid korsningstyp C på en väg som saknar kantstolpar, ska stolpar placeras på en sträcka från ca 100 m före till ca 100 m efter refug, se figur 11.7-2. Längs vägens vänstra sida ska stolpen vara utan reflektor. Används kantstolpar i spärrområdet eller refugen ska dessa visa rektangulär reflex mot trafiken. Figur 11.7-2 Kantstolpar förbi korsningstyp C. En primärväg som är markerad med kantstolpar, ska i en trafikplats även ha kantstolpar längs ramperna. 2002-11 VV-publikation 2002:121

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 49 (50) Vid avsmalnande väg ska kantstolparna kompletteras av utmärkning enligt figur 11.7-3. Dessutom ska det finnas en linje H(0,30)VB, för att leda ut trafiken från vägrenen, enligt figur 11.3-11. Figur 11.7-3 Kantstolpar vid avsmalnande väg. VV-publikation 2002:121 2002-11

50 (50) 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning VU 94S-2 11.7.2 Räckesreflektorer Räckesreflektorer bör användas på alla vägar med VR 90 som saknar vägbelysning. De används både på mitträcke och sidoräcke. Är räcket kortare än 50 meter behöver inte reflektorer användas. Räckesreflektorer ska vara vita och ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Mitträcken Reflektorerna bör placeras på följande ungefärliga höjder och c/c-avstånd: Tabell 11.7-2 Reflektorers placering på mitträcken. Höjd över beläggningskant för Sektion centrum på reflektorn (cm) MML och MLV* 80 40 Avsmalning - från 2 80 C/c-avstånd (m) 50 25 10 20 till 1 kf.* 40 MV och 4F 40 50 * På den här typen av sektion används reflektorer både på 80 och 40 cm samtidigt. Sidoräcken Tabell 11.7-3 Reflektorers placering på sidoräcken Höger sida i trafikriktningen Höjd över beläggningskant för centrum på reflektorn (cm) C/c-avstånd (m) Kurvradie > 700 m 40 50 Kurvradie 700 m 40 25 Motorväg 40 50 2002-11 VV-publikation 2002:121