STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsdirektör: Pehr Löv VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovård VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket bidrar genom sin verksamhet till ett gott hälsotillstånd för nejdens befolkning, oberoende av ålder och livssituation. Social- och hälsovården skall genom förebyggande arbete lindra negativa effekter av social otrygghet, sjukdom och ohälsosam livsmiljö. Därigenom skapas livskvalitet och god arbetsförmåga för vår befolkning. Verksamheten skall ge trygghet genom att ge en jämlik samt värdig vård- och omsorgsservice åt alla som behöver. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den 1.5.2011 träder sannolikt en ny hälsovårdslag i kraft. I denna lag stadgas om valfrihet och gränslöshet för invånarna. Dessa principer finns också inskrivna i kommunernas samarbetsavtal med Staden Jakobstad och skall nu verkställas i mera omfattande utsträckning. I lagen kommer också bestämmelser om större krav på kommunernas förebyggande insatser och rådgivningsverksamhet till de äldre. En ny förordning om rådgivningsverksamhet, skolhälsovård och tandvård träder i kraft år 2011. Social- och hälsovårdsverket kan inte uppfylla bestämmelserna i förordningen utan en resurstilldelning gällande läkare, personal i skolhälsovården och tandläkare. Enligt handikappservicelagen utökas de subjektiva rättigheter, som skall trygga ett kvalitativt liv för personer med hinder. Dessa bestämmelser förutsätter större insatser år 2011 och framöver. Barnskyddslagen kommer att skärpas ytterligare med tanke på barnens bästa, vilket kräver ofrånkomliga insatser. En IT-upphandling skall slutföras för att garantera ett enhetligt informationssystem för vår verksamhet på hela vårt samarbetsområde. Planeringen om en ändring av företagshälsovården till affärsverk fortsätter. Social- och hälsovårdsverkets strategi godkänns våren 2011. Kravet att uppnå landets medelkostnadsnivå för social- och hälsovården beaktas i ekonomioch verksamhetsplaneringen. 146

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Uppnå vårdgarantibestäm-melserna Vårdgarantin uppfylls till 100 % samt god service enligt gällande vid utgången av året. lagar och förordningar. Fataljtiderna inom socialomsorgen uppnås till 100 % hela året. Flera läkare i primärhälsovården. Utveckling av teamarbete och ungerande vårdkedjor. Effektiv personalrekrytering där behoven är som störst. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Information, kundenkäter, gott 80 % av befolkningen upplever bemötande i all service. att de fått god information och vänligt bemötande. Annonsering. Lättläst hemsida. Enkäter görs. Förbättrad regional konkurrenskraft Tillit till organisationen, som 80 % Utvecklingsprojekt, fungerar och medverkar till ett gott systematisk personalutbildning hälsotillstånd hos befolkningen. och god personalpolitik 147

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Nöjd, frisk och effektiv personal Personalenkät visar att > 75 % är nöjda med arbetsgivaren SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Effektiv serviceproduktion med Ekonomiskt och funktionellt utnyttjande av de möjligheter hållbar serviceproduktion. effektivare arbetssätt medger. Utveckling av ledarskapet och ändamålsenlig verk-samhet för att upprätthålla arbetsförmågan. Översyn av produktions-sätt och serviceprofil genom en strategi-process. 148

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Uppnå stadsfullmäktiges beslut, Inga överskridningar av som accepterats av budgeten. samarbetskommunerna, om en kostnadsnivå på landets medelnivå 2013. Strategiprocess, som skapar underlag för att förverkliga fullmäktiges och samarbetskommunernas beslut. Detta innebär att kostnaderna både år 2012 och 2013 är på nivån 120 miljoner. Med beaktande av en antagen inflation på 2 % per år innebär det en minskning av kostnaderna under en två års tid med ca. 4,8 miljoner i jämförelse med kostnadsnivån 2011. 149

NYCKELTAL Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 1245,8 EP -12 EP -13 Kanslichef: Stefan Näse VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Förvaltningen leder, samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig social- och hälsovård kan upprätthållas och utvecklas FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga omedelbara förändringar i verksamhetsmiljön är aktuella. Behovet av att uppdatera och komplettera lagstiftningen om anordnandet och förvaltningen av social- och hälsovården har dock aviserats redan tidigare. Kommunernas strama ekonomi medför ett särskilt behov av att ständigt granska huruvida verksamheten är rätt dimensionerad, resurserad och anpassad till befolkningens berättigade behov och de ekonomiska förutsättningarna. Samordningen av kulturerna och kutymerna inom samarbetsområdets tidigare social- och hälsovårdsförvaltningar fortsätter. 150

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Ett fungerande ledarskap och ett > 75 % av max.poäng i gott arbetsklimat undersökning / Enkät SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Korrekt och snabb behandling Inga påpekanden eller av förvaltningsärenden anmärkningar om dröjsmål Enkätundersökning Kanslichefen och personalchefen God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda 151

NYCKELTAL Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 5 EP -12 EP -13 Tf. personalchef: Päivi Stenman VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalförvaltning social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSIDÉ Personalchefen på staden Jakobstads social- och hälsovårdsverk fungerar i nära samarbete med stadens personaldirektör och personalbyrå. Målet för social- och hälsovårdsverkets personalförvaltning är att medverka till att en gemensam personalpolitik för hela stadens personal skapas på ett sådant sätt att de speciella behov som finns på social- och hälsovårdssidan samtidigt beaktas. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det andra året med värdkommunmodellen inleds 2011. Att utveckla verksamheten i enlighet med personalstrategins åtgärdsprogram innebär stora utmaningar för arbetsgivaren. En del utmaningar beror också på stadens målsättning att vara en attraktiv, modern arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Inom social- och hälsovårdsverkets område har det här stor betydelse, eftersom rekryteringen av vissa yrkesgrupper, t.ex. hälsovårdscentralläkare och socialarbetare, kräver speciell uppmärksamhet. Vikariebankens verksamhet borde utvecklas så att tillgången på vikarier förbättras, i synnerhet under semestrarna. Social- och hälsovårdens område är utsatt för ständiga förändringar och därför är det speciellt viktigt att fästa uppmärksamhet vid gott ledarskap och personalens delaktighet. För att utveckla personalens kunnande ordnas under år 2011 intern utbildning med betoning på bl.a. förändringsledarskap och arbetstagarnas möjlighet att utvecklas i karriären. En av utmaningarna under de kommande åren är en rättvis och konkurrenskraftig avlöning med tillhörande bedömning av arbetets svårighetsgrad. Ur arbetsgivarens synvinkel är det också viktigt att det råder ett gott samarbete på arbetsplatserna och att personalen är motiverad och handlar ansvarsfullt. Eftersom det har inträffat stora förändringar på social- och hälsovårdens område under det senaste året, är det också på sin plats att kartlägga nuläget i fråga om ledarskap och välbefinnande i arbetet. 152

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Positiv image En attraktiv, modern arbetsgivare Det finns sökande till alla lediga befattningar och tjänster max 100 % Min 80% real 90% max100% Att skapa en positiv image: Ansvar: personalchefen och cheferna för olika resultatområden 153

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Ett rättvist ledarskap Rättvisa förverkligas Personalenkät Resultaten av personalenkäten max 4 real 3,5 min 3 (skala 1-5) En fungerande arbetsgemenskap Personalenkät Förmännens färdigheter utvecklas Fortbildningsplan Enhetliga principer i personalfrågor uppnås enligt uppställda mål. En personalenkät genomförs år 2011 Ansvar: personalchefen ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Kompletterande utbildning för förmän och ledarskapsutbildning ska ordnas ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Rättvis avlöning Lönerapporter Fungerande utvecklingssamtal Personalenkät Löneharmoniseringen genomförs och 2/3 harmoniseras (max) min 60 % Utvecklingssamtalen genomförs min 50 % real 60 % max 80 % Löneharmoniseringen genomförs i enlighet med uppställda mål. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad utförd under år 2011 ansvar: personalchefen Personalenkät på social- och hälsovårdsverket ansvar: personalchefen 154

Aktiv och välmående personal Att trygga personalens kunnande Antalet fortbildningsdagar är och upprätthålla, utveckla och för social- och fördjupa personalens hälsovårdspersonalen i yrkesskicklighet. genomsnitt 3-10 dgr/person Fortbildningskort och statistik Fortbildningsdagar Personalrapport yrkesgruppsvis min 2, real 3,5 max 5 Intern fortbildning planeras enligt de behov som framkommer på fältet. Hela stadens personal beaktas vid planeringen av skolningen. Ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Ett nätverk som stöder fortbildning och kunnande Aktivt deltagande i Sifkoprojektet ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Vårdpersonalens kompetens utvecklas Ökad säkerhet för personalen / antal olycksfall, nära på händelser, personalrapport Läroavtalsutbildning på gång år 2011 inom social- och hälsovården min. 1, real 1, max 2 Nolltolerans för våld riktat mot personal Läroavtalsutbildning ordnas ansvar: personalchefen och cheferna för resultatområdet Säkerhetsutbildning regelbundet, nödvändig övervaknings- och säkerhetsutrustning 155

Lyckad personalrekrytering En lyckad rekrytering av Tjänsterna besatta max. 100 % hälsovårdscentalläkare real +2-4 hälsocentralläkare Besatta tjänster Aktiv rekrytering och utvärdering av löneprogrammet för hälsovårdscentralläkare. Ansvar: personalchefen/ chefsläkaren/ rekryteringsarbetsgruppen Tidig rekrytering. Vikariebankens verksamhet effektiveras inom staden Jakobstad Vikariebankens statistik Informationstillfällen i skolorna min 2, real 3, max 4 Antalet förmedlade vikarier ökar jämfört med år 2010 Informationstillfällen i skolorna om yrken inom social- och hälsovården. Ansvar: personalchefen Större antal vikarier att förmedla Andra verk med ansvar: personalchefen och koordinatorn för vikariebanken. 156

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Enhetliga principer inom Färdiga (min 60 %, real 80, max personalförvaltningen 100 %) En handbok för förmän där de enhetliga principerna för hela stadens personal finns RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sjukledighetsdagarna under Sjukledighetsdagarna minskar kontroll jämfört med föregående år. Personalrapport En gemensam handbok för förmän utarbetas Ansvar: personalchefen och stadens personaldirektör Uppmärksamhet fästs vid arbetshälsan. Programmet Tillsammans stöder vi arbetsförmågan i aktiv användning 157

NYCKELTAL Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 4,5 5 EP -12 EP -13 Tf. chef för socialomsorgen: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsområdet socialomsorg omfattas av vuxensocialarbete/utkomstskydd/ flyktingarbete, service för barnfamiljer, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Stödservice för förebyggande av sociala problem, för stödjande av kommuninvånarnas välbefinnande, för förhindrande av marginalisering eller behov av ännu kostsammare vård och service ges inom ramarna för budgeten. Servicen skall förverkligas i en fungerande organisation som säkerställer social omsorg av god kvalitet. Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av gränsöverskridande samarbete, stöd och konsultation. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inom socialomsorgen har den nya organisationen medfört störst förändring för socialarbetarna vid socialbyråerna. Avsaknaden av f.d. socialdirektörerna samt kanslistresurser, har lett till en arbetssituation där socialarbetarna tvingats ta ett större administrativt ansvar trots redan stor arbetsbörda. En socialarbetare i Larsmo har för många verksamhetsområden och två förmän, vilket är splittrande och belastande i vardagen. För fördelning av arbetsuppgifterna krävs en personalresurs till. Otillräckliga socialarbetarresurser i förhållande till arbetsmängden gör att socialarbetarna i Jakobstad upplever stor frustration i arbetssituationen. Bristen på behöriga socialarbetare tär på de behöriga socialarbetare som därmed måsta bära ett större ansvar i sitt arbete. Omsättningen bland socialarbetarna är hög och många socialarbetare deltidsarbetar. Hälften av socialarbetartjänsterna är för närvarnade besatta med vikarier. Dethär gör att kontinuiteten och kvaliteten blir lidande och det är svårt att besätta alla procenter. För socialarbetarna, och speciellt för de ledande socialarbetarna, åtgår mycket arbetstid till möten och ledande av klientarbetet. Tidsbortfallet från det egna klientarbetet gör sig kännbart i en överbelastad arbetssituation. Avsaknad av gemensamt dataprogram och gemensamt befolkningsregister omöjliggör direkta hjälpinsatser över kommungränserna. Stöd och handräckning över kommungränserna av erfarna socialarbetare inom barnskyddet är en tillgång för organisationen. Positivt är regionala veckovisa gruppträffar inom handikappservicen, där ärenden genomgås och gemensamma linjer utvecklas. Inom psyk. handikappomsorgen hålls regelbundna träffar i form av en vårdplaneringsgrupp, vars målsättning under nästa år är ibruktagande av ett gemensamt mätinstrument för nivåstrukturering av klienter. Familjearbetet är under utveckling enligt den tredelade modell som social- och hälsovårdsnämnden godkänt, men modellen kan inte förverkligas till alla delar i alla kommuner utan tillräckliga personalresurser. Inom missbrukarvården i Jakobstad finns ett stort behov av en strukturerad och stödjande dagcenterverksamhet med en verksamhetsledare. Detta för att personalresurserna vid A- kliniken skall kunna användas effektivare. 158

Flyktingarbetet har utvidgats: I Jakobstad har befintlig flyktingsocialarbetare fått utökad arbetstid och en tidsbunden flyktinghandledare har anställts. För kvotflyktingarna i Pedersöre och Larsmo har anställts en tidsbunden socialarbetare och en flyktinghandledare med arbetspunkt i Jakobstad. Tf. avdelningschefchef: Maria Aho VERKSAMHETSOMRÅDE: Vuxensocialarbete/utkomststöd/flyktingarbete VERKSAMHETSIDÉ Socialt arbete för vuxna är sociala serviceinsatser som riktas till enskilda vuxna i syfte att främja arbete och hälsa. Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som används för att trygga en persons eller familjs utkomst då försörjningen inte kan tillgodoses på annat sätt. Ukomststödet är ett sistahandsstöd som är stadgat i lag för att trygga ett människovärdigt liv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utkomststödet utgörs av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet delas 50-50 % mellan stat och kommun. I det grundläggande utkomststödet ingår grunddel, boendekostnader, sjuk- och hälsovårdskostnader. Till det kompletterande utkomststödet räknas t.ex. vårdavgifter, kostnader för arbetsresor, garantihyror samt utgifter för barns fritidsverksamhet. Förebyggande utkomststöd kan betalas utöver rätten till lagstadgat utkomststöd för att hjälpa i en tillfällig kris och för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Enligt rekommendation bör anslag för förebyggande utkomststöd vara 3,3 % av det totala utkomststödet. Den lagstadgade behandlingstiden av utkomststödet uppnås periodvis inte. Speciellt i Jakobstad är arbetsbördan sådan att det för socialarbetarna inte finns mycket utrymme för vuxensocialarbetet. All arbetstid åtgår till behandlande av utkomststödsansökningarna för uppfyllande av fatalietiderna. Detta tär på socialarbetarnas arbetsmotivation då de inte ges möjlighet att utöva sin yrkeskunskap. I Jakobstad är dessutom två kanslister heltidssysselsatta med handläggande av fortlöpande utkomststödsansökningar. Kanslisttjänsterna borde ombildas till förmånshandläggare för att motsvara det arbete som utförs. Flera socialarbetare jobbar deltid, vilket medför att kontinuiteten blir lidande och att det är svårt att besätta alla procenter med personal. Under innevarande år har gemensamma principer och processer för utkomststödet implementerats i alla fyra kommuners verksamhet. Fortsatt utveckling sker under år 2011. Kommunöverskridande samarbete gällande utkomststödsberäkningar är inte möjligt idag, eftersom socialarbetarna inte har enhetliga dataprogram och inte tillgång till varandras befolkningsregister. Under år 2010 har flyktingsocialarbetet i Jakobstad ökat märkbart. Antalet flyktingar som erhåller utkomststöd är för närvarande ca 70. Flyktingarbetet har därmed utökats med 50 % arbetstid för en socialarbetare och en flyktinghandledare har anställts tidsbundet. I takt med att flyktingar vid Oravais flyktingfilial i Jakobstad och vid Villa Miranda beviljas uppehållstillstånd och flyttar ut samt beviljas familjeåterförening, ökar antalet utkomststödstagare. Därtill finns behov av handledning och integrering. I september 2010 anländer de 26 kvotflyktingar som Larsmo och Pedersöre har gjort beslut om att ta emot. På anhållan av berörda kommuner har social- och hälsovårdsverket anställt en tidsbunden flyktingsocialarbetare och en tidsbunden flyktinghandledare. Regionen har planer på att årligen ta emot 50-60 kvotflyktingar. 159

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God nåbarhet. God kvalitet på Nöjda kunder. Kundenkät ev. servicen. Tydlig information till hösten 2011. kunderna. Serviceenheter i varje kommun. Kunnig, motiverad och serviceinriktad personal. PERSONALEN Aktiv och välmående personal Ett bra arbetsklimat och Motiverad och skolad personal, välmående personal som känner låg sjukfrånvaro. att man orkar med arbetet. Kontinuitet bland personalen. Möjlighet till arbetshandledning. Tid att använda sin kunskap och känna att man får göra ett bra jobb. Tid och möjlighet att delta i fortbildning. Bevilja lagstadgad particiell vårdledighet, trots att kontinuiteten blir lidande. Utökad personalresurs i form av en socialarbetare 100 % i Jakobstad. 160

Målinriktat och bra ledarskap Minska påfrestningarna för Målinriktat, strukturerat och personalen. stödjande ledarskap. Handleda, informera och motivera personalen. Lyckad personalrekrytering Behörig personal. Stödja den personal som studerar för att bli behörig. Regelbundna möten med personalen. Utvecklings-samtal. Samarbete med personalen, ge och ta emot feedback. Fungera som bollplank. Tjänstledighet med lön 10 dgr under året för studier. Lediganslå vikariat i försök att rekrytera behörig personal. 161

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Klara processer i behandlingen Klara strukturer. Samma av utkomststödsärenden. tillvägagångssätt i samarbetsområdets kommuner. Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Behandling av Beslut/behandling av utkomststödsärenden inom utkomststödsärenden inom 7 lagstadgade 7 dgr. dgr. Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Lika och rättvis behandling av Användandet av gemensamt utkomststödsärenden i hela utarbetade principer och regionen. Harmonisering av värderingar för utkomststödet. synsätt på grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd i kommunerna. Tillvägagångssätten enhetliga och klara. Kontinuerlig uppföljning. Tillräcklig personal i förhållande till antalet kunder. Behov av en ny socialarbetartjänst 100 % i Jakobstad. Gemensamma blanketter och gemensamma principer för utkomst-stödet. Regelbundna möten med ledande socialarbetaren för behandling/handledning av klientärenden. 162

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kostnaderna för utkomststödet < 55 euro/inv. Sysselsättning av arbetslösa. hålls lägre än landets medeltal. Förhindra utslagning på arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Fortsatta försök till aktivering av Hålla kostnaderna för arbetslösa ungdomar som riskerar att nere. marginaliseras. Aktivt samarbete med INTRO, RETRO, After Eight och arbetskraftsbyrån för uppsökande verksamhet och utplacering av arbetslösa. 163

NYCKELTAL Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 Antal hushåll som lyft utkomststöd Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal hushåll som lyft förebyggande utkomststöd Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Årsverken 21,14 EP -12 EP -13 Tf avdelningschef: Maria Aho VERKSAMHETSOMRÅDE: Service för barnfamiljer VERKSAMHETSIDÉ Inom ramen för service till barnfamiljer skall erbjudas stöd och hjälp till barnfamiljer i olika livssituationer i form av barnatillsyning, familjearbete och barnskydd. Barnatillsyningen tillgodoser barnets intressen vid fastsällande av faderskapsutredningar, vid avtal om vårdnad, boende, umgänge och underhåll samt vid adoption och vid avsaknad av vårdnadshavare. Målet med barn- och familjeinriktat arbete är att genom tidiga, förebyggande insatser trygga barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser. Genom att arbeta förebyggande kan skador och kostnader minimeras och i bästa fall förhindras. Till detta bör finnas tillräckligt med yrkeskunniga socialarbetare och familjearbetare. För att kunna göra effektiva förebyggande insatser krävs framförallt sektoröverskridande samarbete med övrig personal som kommer i kontakt med barn, ungdomar och familjer såsom mödra- och barnrådgivningspersonal, barnatillsyningen, dagvårds-, eftis- och förskolepersonal, lärare, skolhälsovårdare, skolkuratorer, skolhälsovårdare, läkare, polis, ungdoms- och fritidsledare, psykologer m.fl. För ett fungerande samarbete krävs medvetenhet, en gemensam målsättning och fungerande kommunikation. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialarbete vid nationell/internationell adoption av barn. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya organisationen har påverkat socialarbetarnas vardag. Det kollegiala stödet har ökat, men speciellt i grannkommunerna har socialarbetarna hamnat att ta ett större ansvar över administrativt arbete än tidigare p.g.a. avsaknad av förman vid arbetsenheten. Detta är en negativ effekt med tanke på den stora arbetsmängd socialarbetarna har. 164

Den barnskyddslag som trädde i kraft 1.1.2008 förutsätter en vittomfattande och planmässig verksamhet inom barnskyddet. År 2009 inleddes ett kommunalt samarbete kring uppgörande av en gemensam regional plan för barns och ungas välfärd och planen har färdigställts under år 2010. Kommunernas fullmäktige skall godkänna planen och den skall beaktas vid den årliga budgetbehandlingen. För att uppfylla de kriterier som barnskyddslagen ställer måste det finnas en hög utbildningsnivå på den personal som arbetar med barnfamiljer. Barnskyddslagen ställer krav på behörighet samt på arbets- och förfaringssätt. Detta har medfört att arbetsuppgifternas omfattning ökat för socialarbetarna, samtidigt som det finns få behöriga socialarbetare inom barnskyddet. Den stora mängden akuta ärenden gör att socialarbetarna inte hinner jobba på ett sådant sätt som känns meningsfullt, utan upplever frustration över arbetssituationen. Beslut om placeringar inom barnskyddet mot de berördas vilja fattas numera av förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Övriga beslut om placering utom hemmet fattas av ledande tjänsteinnehavare. Inga beslut gällande placeringar fattas längre av ett politiskt tillsatt organ. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat, vilket medfört en ökad arbetsbörda för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. Barnskyddslagen kräver upprätthållande av särskilda register för gjorda barnskyddsanmälningar samt över barn som placerats utanför hemmet. Familjearbetet är under utveckling och uppbyggnad i den nya organisationen. Social- och hälsovårdsnämnden har godkänt en tredelning av familjearbetet: Hemservice till barnfamiljer, förebyggande familjearbete samt familjearbete i barnskyddsfamiljer. Förverkligandet kräver tillräckliga personalresurser och omstrukturering av arbetssätt. Ett ändringsförslag till barnskyddslagen är under beredning, enligt vilket kommunen blir skyldig att ordna de tjänster som en socialarbetare i klientplanen anser vara nödvändiga. Lagändringen förväntas i synnerhet öka anlitandet av familjearbete och i synnerhet hemservice till barnfamiljer. Ändringsförslaget beräknas träda ikraft 1.1.2011. Familje-Kaste-projektet i Österbotten startade 01.11.2009 och pågår till 31.10.2011. Projektet utvecklar verksamhetsmetoder för tidigt ingripande inom barnskyddet samt anordnar utbildningstillfällen för personalen. Projektet innefattar också mångkulturellt arbete samt två projekt inom specialsjukvården; intensivvårdsmodellen och resursskolan. Inom social- och hälsovårdsverket finns också projktet God Praxis där man utarbetar en familjecentermodell för jakobstadsnejden. Ett handlingsprogram mot våld i närrelationer är under uppgörande i regionen. Arbetet är ett samarbete mellan olika myndigheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med personer och familjer som utsätts för våld. Socialjour köps på permanent grund för alla Jakobstadsnejdens kommuner från Vasa stad sedan slutet av år 2008. 165

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God nåbarhet Socialarbetare i varje kommun. - telefonkontakt Senast 7:de vardagen efter - e-post anhängiggörande skall - besök och hembesök avgörande göras om ev. utredning. Utredningen klar inom 3 mån. Socialarbetare i varje kommun. Tidvis problematiskt att klara av lagstadgad behandlingstid. Brist på behörig personal och täta personalbyten tär på arbetstagarna. Behov av utökad personal-resurs i Jakobstad. Inom familjearbetet i alla nejdens kommuner kunna erbjuda: -hemservice åt barnfamiljer -förebyggande familjearbete -familjearbete i barnskyddsfamiljer Nytänkande, flexibilitet och tillräckliga personalresurser att kunna förverkliga målsättningen. Behov av en heltidsfamiljearbetare i J:stad och en 70 % i Nkby. Utvidgning av begreppet familjearbete. 166

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Sektoröverskridande ansvar och Samarbete med andra samarbete gällande barns och yrkesgrupper samt insatser från ungas välfärd. familjearbetet. Förebyggande vård och tidigt ingripande eftersträvas. Utvecklande av samarbete över sektorgränserna genom aktuella projekt. Förbättrad regional konkurrenskraft Vikariat och tjänster lediganslås. Behöriga socialarbetare i så hög grad som möjligt. Annonsering av vikariat och tjänster. 167

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målinriktat ledande av Regelbunden planering och verksamheten. strukturering av arbetet. Möjlighet till handledning och diskussion. Aktiv och välmående personal Ett gott arbetsklimat och Medbestämmande. Fungerande välmående personal. information. Öka vi-känslan Arbetshandledning och bland socialarbetarna. kollegialt stöd. Barnskyddsmöten. Planering. Nätverk, "bollplank" Regelbundna träffar med ledande socialarbetare och avdelningschefen. Rimlig arbetsbörda. 168

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Trygga och välmående barn. Utveckling av klientarbetet och Trygga uppväxtförhållanden. professionaliteten. Förhindra utslagning. Barnet Inom ramen för projekt utveckla växer upp till en individ med verksamheten och hitta tillräckliga resurser att möta ändamålsenliga verksamhetssätt livets utmaningar. som kan integreras. Hjälp till självhjälp. Att stöda och uppmuntra föräldrarna till större ansvarstagande för sina barn och sin familj. Att se familjens helhetssituation. Genom projektet familje-kaste främja tidigt ingripande och samarbete över sektorgränserna. Socialarbetarna delaktiga i nya arbetsmetoder Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Klienten i fokus, respekt för Socialarbetaren har sig själv klienten. som arbetsredskap; behålla både professionalitet och medmänsklighet. Socialarbetaren har sig själv som arbetsredskap; behålla både professionalitet och medmänsklighet. 169

Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Socialarbetarna ges möjlighet Kurser och fortbildning. Tid att delta i fortbildning. att specialisera sig på olika områden - missbruk - adoption - psykiska sjukdomar - spädbarn och tidig interaktion Genom projekt utveckla verksamheten och verksamhetsmetoderna RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rekrytera nya foster- och Förebyggande vård eftersträvas. stödfamiljer. Stöd för ungdomar i eftervård. Skolning av stöd- och fosterfamiljer. Större samarbete mellan utkomststöds- och barnskyddssocialarbetarna gällande klienter i eftervård. 170

NYCKELTAL Prestationer Antal barnskyddsanmälning ar Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn i anstaltsvård och yrkesmässigt familjehem Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn i fosterfamilj Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn inom öppna vården Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Nya avtal om underhållsbidrag Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Avtal om vårdnad Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Utlåtanden till rätten Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 171

Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 Antal familjer som fått familjearbete Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal besök inom familjearbetet Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Årsverken 9,93 EP -12 EP -13 Ledare för missbrukarvården: Ireeni Finnholm VERKSAMHETSOMRÅDE: Missbrukarvård VERKSAMHETSIDÉ Inom missbrukarvården är det viktigt att förstå hur användningen av rusmedel påverkar missbrukaren och missbrukarens hälsa samt sociala och ekonomiska situation, arbetsförmåga och möjligheter att klara av det dagliga livet. Dessutom är det viktigt att inse hur användningen av olika droger i berusningssyfte inverkar på samhället i stort och därigenom på uppbyggnaden av missbrukartjänster. Kvalitetsrekommendationerna för missbrukartjänster har en central betydelse när man producerar A-kliniktjänster. Kvalitetsrekommendationerna för missbrukarvården betonar en högklassig missbrukarvård, som utgår från synen på socialt ansvar. Jakobstad har fungerat som motor för arbetet med rusmedelsstrategin och strategin koordineras av A-kliniken i Jakobstad. A-klinikens arbete har utvecklats på grundval av rusmedelsstrategin. Missbrukarvården bygger på frivillighet, klientcentrering, självbestämmanderätt, respekt för klienten; allt det här utgör viktiga förutsättningar för ett fungerande servicesystem. Missbrukarvården erbjuder utbildning inom området, arbetshandledning, information och utvecklingsverksamhet. Missbrukarvården har som mål att ta människans hela livssituation i beaktande. Därför samarbetar missbrukarvården med olika aktörer, t.ex. primärhälsovården, mentalvårdsbyrån, barnskyddet, arbetskraftsbyrån, skolväsendet och ungdomsväsendet. A-klinikens uppgift är att trygga tillgången på missbrukartjänster inom den öppna vården i Jakobstad och grannkommunerna. A-klinikens arbete grundar sig på mångprofessionalitet inom socialarbete, hälsovård och medicin. 172

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med tanke på missbrukarvårdens kvalitet och effekt är det viktigt att varje klient erbjuds rätt tjänster. Enligt rusmedelsstrategin ska man i verksamhetsmiljön uppmärksamma klienter med dubbel diagnos. En patient med dubbel diagnos har både problem med missbruk och mentala störningar, och vården är krävande. Rätt service för patienter med dubbel diagnos är ett dagcenter för personer som har problem med missbruk. Klienten kunde förutom att förbinda sig till vården också förbinda sig att komma hit. Det dagcenter som frikyrkoförsamlingarna upprätthåller motsvarar i nuvarande omfattning likväl inte det behov som finns. Samarbetet mellan olika sektorer måste öka, vilket är ett krävande arbete på lång sikt. Patienter med dubbel diagnos är en klientgrupp som gör att samarbetet mellan mentalvården och missbrukarvården har blivit viktigare än förut. Problem med missbruk finns ofta med i bilden i situationer där barn omhändertas, så det är befogat att på lokal nivå följa samarbetsmodellen mellan barnskyddet och A-kliniken. I takt med att befolkningen åldras blir behovet av dialog mellan missbrukarvården och äldreomsorgen allt större. Inom den förebyggande vården är det viktigt att känna igen tecknen på missbruk inom en bred sektor. Inom missbrukarvården ska man speciellt fästa uppmärksamhet vid mödrar, kvinnor som använder rusmedel och vid behoven i deras familj. Det bör finnas möjlighet att erbjuda anstaltvård åt gravida missbrukare vid behov. Narkotikamissbrukare behöver längre perioder på anstalt, vilket kräver mer rehabiliteringsanslag. Narkotikamissbruket går i vågor, så det är svårt att förutse behovet av anstaltvård. 173

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillgång och kvalitet på service God missbrukarvård av hög kvalitet. Begära respons av klienterna. Att personalen förbinder sig till samma vårdfilosofi. Att en klient har möjlighet att få tid till en terapeut inom en vecka. Akutmottagning Att arbetstagarna har specialkunnande inom missbrukarvård. : ledaren för missbrukarvården Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Klienternas säkerhet Uppföljning av läkemedelsvård A-klinikens sjukskötare ansvarar för att läkemedelsvården fungerar i samarbete med läkare. En apotekare eller provisor utför årligen en apoteksgranskning. Säkerhetsplan 174

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Klienternas delaktighet Klienternas vårdplaner En vårdplan uppgjord av terapeut i samarbete med klienten : den arbetstagare som sköter klienten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal Att hålla sig ajour i missbruksfrågor Utvecklingssamtal med personalen. Att begära och ge respons. Deltagande i det regionala utvecklingsteamet för missbrukarvården. Kontakter till A-klinikstiftelsen. Ledaren ansvarig för regelbundna veckomöten 175

Aktiv och välmående personal Aktiv och välmående personal Klar ansvarsfördelning mellan arbetstagarna i ett mångprofessionellt team Lyckad personalrekrytering Intern arbetshandledning Kontinuerlig utveckling i yrket. Gott arbetsklimat. Lyckad personalrekrytering Låg personalomsättning. En ledare till dagcentret. Tydligare befattningsbeskrivningar på A-kliniken Ordnande av arbetshandledning. Deltagande i fortbildning. I ett mångprofessionellt team bör varje arbetstagares speciella kunnande respekteras. Öppen kommunikation Anslag för dagcenterverksamhet 176

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Att förverkliga servicestrategin Förverkligande av de utbildningar som ålagts A- kliniken i servicestrategin. Utvecklande av vården för paienter med dubbel diagnos. Ordnande av anstaltplatser för akutvård av missbrukare. A-klinikens personal genomför skolning i miniintervention för primärhälsovården, ungdomsoch socialväsendet samt för familjearbetare och för företagshälsovården. Utbildning för lärare, dagvårdspersonal. Skolning om barn som lever i familjer där det finns problem med missbruk. Skolningen är avsedd för Jakobstad och grannkommunerna. Utvecklande av dagcenterverksamhet för personer med missbruksproblem och anställande av en ledare. En akutvårdsplats reserveras i anslutning till hälsovårdscentralens bäddavdelning 177

Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Utvecklande av samarbetet mellan A-kliniken och barnskyddet. Effektiv och ändamålsenlig organisation Utvecklande av vården för patienter med dubbel diagnos. Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Effektiv och ändamålsenlig En klart definierad organisation ansvarsfördelning Utvecklande av samarbetet med mentalvårdsbyrån. Barnskyddet tar kontakt när det uppstår misstanke om problem med missbruk i en familj. Att förankra verksamhetsmodellen i praktiken. Att få till stånd ett fungerande samarbete med tredje sektorn i fråga om dagcenterverksamheten samt en ledare till dagcentret. Rehabilitering, bostadstjänster för missbrukare samt verksamhetsbidrag för dagcentret direkt under A- kliniken. : ledaren för missbrukarvården. Månatliga samarbetsmöten för missbrukarvården och mentalvårdsbyrån. 178

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Smidig beslutsprocess Förenhetligande av kriterierna för remittering till anstaltvård RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Balanserad ekonomi Iakttagande av budgetramarna. Minimering av kostnaderna för anstaltvård. Möjlighet att använda mödrahemmet Ida. Utvecklande av dagcenterverksamheten Modellen för remittering av personer med missbruksproblem till anstaltvård, som godkänts i social- och hälsovårdsnämnden, förankras i praktiken. Budgeten och verksamhetsansvaret för missbrukarvården direkt under A-kliniken : ledaren för missbrukarvården Utvecklande av både den öppna vården och den öppna akutvården. Ett skilt kostnadsställe i budgeten för unga och gravida missbrukare. Finansiering för dagcenterverksamheten. 179

Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ökning av produktivitet Möjlighet att erbjuda klienterna rätt service. Möjlighet att utveckla gruppverksamhet på A- kliniken. Alla missbrukartjänster med låg tröskel överförs till dagcentret. 180

NYCKELTAL Prestationer -07-08 Antal klienter och besök på A-kliniken: Jakobstad 474/ 6976-09 Budget -10 Budget -11 461/ 6749 480/ 6500 490/ 7000 400/ 5000 400/ 5000 Larsmo 8/47 10/78 8/50 8/50 8/50 8/50 Pedersöre 32/383 34/413 40/420 45/450 45/450 45/450 Nykarleby 22/179 23/123 30/170 30/170 30/170 30/170 Missbrukarvårdens rehabiliteringsvård som köptjänst; antal vårddygn: Jakobstad 376 589 450 500 600 600 Nykarleby 180 0 480 480 500 500 Pedersöre 268 113 100 100 120 120 Larsmo 0 0 30 30 40 40 Årsverken 3,57 EP -12 EP -13 Motiveringar Antalet klienter har ökat och största delen är klienter med flera problem. P.g.a. att det handlar om flera problem tar klientbesöken mer tid, då man i arbetet beaktar klientens hela livssituation. Om vi får ett fungerande dagcenter till Jakobstad, kommer det att inverka på antalet besök på A-kliniken och på kvaliteten på A-klinikens service. Med beaktande av A-klinikens personalresurser har vi nått taket för antalet besökare. När det gäller utvecklingen av A-klinikens verksamhet och möjligheten att erbjuda rätt service för patienter med dubbel diagnos är ett dagcenter för missbrukare en kostnadseffektiv lösning. Avdelningschef: Hannele Grankvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Handikappomsorg VERKSAMHETSIDÉ Service för handikappade är tryggad genom lag; dels genom lagstadgade subjektiva rättigheter och dels inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är att garantera funktionshindrade människor rätt till jämlikhet, delaktighet samt positiv särbehandling. Delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar blir verklighet när bemötandet är positivt, när behoven beaktas och när hinder för begränsningar förutses, identifieras och elimineras. De handikappade skall genom stöd, handledning och uppmuntran lära sig att så långt det är möjligt att ta ansvar för sitt eget liv. Genom dagverksamhet skall handikappade aktiveras och socialiseras; att delta i meningsfull sysselsättning ger livskvalitet och känsla av att tillhöra ett socialt sammanhang. Genom stödinsatser motverkas behovet av kostsammare vård. 181

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter/kunder ökar i takt med allt mer aktiv och tidig diagnostisering av barn samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Vård och serviceplanering kan vara en tidsdryg process då handikappen ofta är komplexa. Fr.o.m. 1.1.2007 blev daglig verksamhet för handikappade en subjektiv rättighet, vilket har inverkat på utgiftssidan och skall beaktas i budgetplaneringen. Fr.o.m 1.9.2009 blev rätten att erhålla en personlig assistent subjektiv för gravt handikappade personer. Effekten av lagförändringen syns ännu inte helt, men av utvecklingen under år 2010 kan konstateras att det behövs såväl utökade budgetanslag som arbetsinsatser i form av anordnande. Att hitta lämpliga personliga assistenter är även en utmaning. 1.1.2011 utvidgas den subjektiva rättigheten till assistans från 10 timmar till 30 timmar per månad för fritidsverksamhet. Därtill kommer den subjektiva rätten till assistans i dagliga aktiviteter, vilken beviljas enligt behov. För närvarande finns flera personer som har assistans över 40h/vecka. Nya ändringar i handikappservicelagen som kom under år 2009 är skyldigheten att påbörja handläggningen av ansökan om service inom 7 dagar samt att ge beslut i ärendet inom 3 månader. Ansvaret för ordnande av tolkningstjänster har fr.o.m 1.9.2010 överförts till FPA. Serviceboendet Kevakoti för finskspråkiga utvecklingsstörda kan inte erbjuda tillräckligt med platser i förhållande till behovet. Korttidsvård vid Kevakoti kan erbjudas endast minimalt till de hemmaboende i Jakobstad, trots att det är en mycket viktig stödform för de anhöriga. Det finns ett stort behov av en ny enhet för avlastning. Avlastningsvård som köptjänst används till viss del, men bristen på platser av korttidsvård är kännbar. För att utöka antalet platser har under år 2009 inletts samarbete med tekniska verket i Jakobstad och Eskoo för att utvidga boendeservicen. Nya boendeplatser planeras i samma fastighet där Eskoos Autismboendet verkar. Målsättningen är att genom omändringsarbete iordningställa ett nytt gruppboende för 6 personer samt 4 stödbostäder. I den nya enheten planeras plats för avlastningsvård. För finansiering ansöktes bidrag från ARA år 2009, men ansökan beviljades inte. Ansökan görs på nytt under hösten 2010. Boendeplatser inklusive avlastning för finskspråkiga är av stor betydelse eftersom de kommer att betjäna hela nejden. Hyreskontraktet för den finskspråkiga arbetscentralen Toimintakeskus utgår i april 2012. Resultatlösa försök har gjorts för att hitta större och för handikappade ändamålsenliga utrymmen inom staden.situationen har blivit akut under hösten 2010, då man varit tvungen att tillfälligt placera ytterligare en person till Toimintakeskus. Arbetsverksamhet som köptjänst har inte heller lyckats. Därtill har bildningsverket i Jakobstad inte erbjudit det 10:e läsåret till finskspråkiga utvecklingsstörda, vilket betyder att det måste finnas plats för ytterligare två personer i juni 2011. Behovet av nya lokaliteter för Toimintakeskus är akut och en lösning måste hittas för fortsatt drivande av verksamheten. Ett samarbete inom vården och verksamheten för psykiskt handikappade har startats under år 2010. Bland annat har en gemensam vårdplaneringsgrupp inlett sitt arbete och 2 personer har valts till placeringsskötare. Inom ramen för KSSR-projektet God Parxis/ förebyggande mentalvård utarbetas ett system att följa upp klienter efter sjukhusvård. Hembesöket är en verksamhet som erbjuds personer med mental ohälsa som ännu efter vårdperiod är i behov av stöd och handledning. Hembesöken baserar sig på klientens individuella behov och utgår från en rehabiliteringsplan som görs upp tillsammans med klienten redan under sjukhusvistelsen. Personal som utför detta är redan befintlig personal inom den öppna psykiatrin i kommunerna. Psyk.omsorgen saknar idag mätinstrument för bedömning av klienter och vårdplanering. I Jakobstadsnejden planeras inköp och ibruktagande av Rai-Soft-program inom öppenvården under år 2011. Programmet skulle underlätta vårdplaneringen så, att klienter vårdas på rätt nivå och rätt plats inom vårdtrappan. Programmet skulle ge ett gemensamt språk i vården av personer med psykiatrisk sjukdom, samt ett gemensamt språk med sjukhuset i förlängningen. Rai-Soft åskådliggör vårdresultaten och gör det lättare att presentera ekonomin i arbetet. 182

Uppgörande av ett gemensamt handikappolitiskt program för nejden har också aktualiserats. Förverkligandet av ett handikappolitiskt program skulle kräva budgetmedel för anställande av en person som leder processen och skriver programmet. Anslag för detta är inte beaktat i budgeten. 183

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God kvalitet på service åt Vård- och serviceplaner för varje handikappade och utvecklingshämmade. enskild klient uppdateras varje år. Upp-följning av vårdbehovet Service på rätt nivå vid rätt tid. sker regelbundet. Kundenkät. Subjektiv utvärdering. Anslag för beviljande av förebyggande åtgärder. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Positivt kundbemötande. Bemöta kunden på ett positivt Utredning av behov. sätt. Utredning av verkliga behovet. Personal som ges tid och möjlighet att göra hembesök och grundliga utredningar. 184

Förbättrad regional konkurrenskraft Tillhandahålla serviceboendeplatser Utökat antal och daglig verksamhet serviceboendeplatser och för båda språkgrupperna i nejden. platser för daglig verksamhet. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap ARA-medel för utbyggnad av serviceboendeplatser för finskspråkiga. Staden tillse att det akuta behovet av nya, ändamålsenliga och större utrymmen för Toimintakeskus förverkligas. Effektivt ledarskap. Tydligt ledarskap. Tydlig fördelning av arbetsuppgifter och ansvarstagande. 185

Aktiv och välmående personal Fortbildning och expertom-råden Minst 3 fortbildningsdagar per för socialarbetarna. år/person. Utvecklande av professionalism, god servicenivå, kreativitet och specialisering. Uppföljning av antal utbildningsdagar. Införande av expertområden i mån av möjlighet under år 2011. Hållbar arbetssituation för socialarbetare och personal vid boenden och dagcenter Möjliggöra ändamålsenlig uppgiftsfördelning för socialarbetaren i Larsmo samt vid Grönkulla serviceboende i Nkby. Behov av en 50 % socialarbetare i Larsmo. Behov av en vårdare 50 % vid Grönkulla. 186

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Erhålla service inom lagstadgad Handläggning av ärendet inleds tidsgräns inom en vecka och slutförs senast inom 3 månader. Uppföljning av ärendehantering samt tidsåtgång för beslutsfattande Jämlik servicenivå i regionen Regelbundna träffar för socialarbetarna inom nejdens handikappomsorg. Tillhandahållande av stödfunktioner Gemensamma riktlinjer inom handikappservicen Konsultation, stöd och rättvis behandling av ärenden. Främja kundernas/ klienternas självständighet och öppenvård så långt det är möjligt Uppföljning av hur gemensamma riktlinjer förverkligas. Likartade budgetanslag. Konstant uppföljning av behandling av ärenden. Budgetanslag för stödfunktioner. 187

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rätt nivåstrukturering av klienter Ibruktagande av RAI-Softoch personalresurser. programmet för psyk.vården Minska behovet av kostsam som ett gemensamt mätinanstaltsvård. strument för vårdplaneringsgruppen. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kostnad / vårddagar netto Jakobstad - Vårdhemmet - Vårdhemmet stödboende - Harmony stödboende - Kevakoti Larsmo - Ankaret Budgetanslag för införskaffande av RAI-Softprogrammet. Upprätthållande och utvecklande av serviceboenden och dagcenterverksamhet. Samarbete med olika aktörer samt gemensam planerig för processerna 188

NYCKELTAL Prestationer Antal dagbesök Jakobstad, Dagcenter Jakobstad Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. Antal hembesök Jakobstad, Dagcenter Jakobstad Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. Antal konsultativa telefonkontakter med kunder Jakobstad, Dagcenter Jakobstad, Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. -07-08 -09 2.351 1.729 1.242 52 305 Budget -10 - - - - - - - - - - - - - - Budget -11 2.360 1.800 1.350 580 870 0 10 50 156 126 100 300 105 100 EP -12 2.360 1.800 1.360 600 870 0 10 50 156 130 100 300 105 100 EP -13 2.360 1.800 1.380 650 870 0 10 50 156 130 100 300 105 100 Antal vårddagar Jakobstad - Vårdhemmet - Vårdhemmet stöd.b. - Harmony stöd.b. - Kevakoti Larsmo - Ankaret Nykarleby - Grönkulla... 3.300 3.300 2.900 1.000 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 Antal arbetsdagar - Arbetsverksamhet för handikappade Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo. - - - 7.500 1.700 2.300 1.579 7.520 1.800 2.310 1.585 7.530 1.850 2.320 1.590 - Arbetscentral, Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - 8.650 5.500 5.934 2.771 8.650 5.500 5.934 2.771 8.650 5.500 5.934 2.771 - Industricentralen, Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - - 3.399 720 792 375 3.399 720 792 375 3.399 720 792 375 189

190 Prestationer -07-08 -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Toimintakeskus Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - - - - - - - - - - - - - - 3.090 187 0 520 3.277 187 0 520 3.464 187 0 520 Köptjänster, antal, serviceboende: Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Eskoo Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Sparvboet Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Mikeva Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Övriga: Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 29 21 21 7 3 0 1 1 1 3 1 16 3 0 1 5 4 0 0 29 23 21 8 3 0 1 1 1 4 1 16 4 0 1 5 4 0 0 29 25 21 10 5 0 1 1 1 5 1 16 4 0 1 5 4 0 0 29 25 21 10 6 0 1 1 1 5 1 16 4 0 1 5 4 0 0 Anstaltsvård Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 2 1 2 0 2 1 2 0 2 1 2 0 2 1 2 0 Anstaltsvård Eskoo Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 4 0 0 0 3 0 0 0 3 0 0 0 3 0 0 0 Årsverken 48,19 42,7