Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1
Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna? Ersättning kollektivavtal Sjukersättning (hel/del) Sjuklönelagen, Socialförsäkringsbalken & LAS & AB Typfall Rehabiliteringsprocess och den arbetsrättsliga hanteringen vid rehabilitering Sjukdom, funktionsnedsättning hur hänger det ihop, diskrimineringslagen 2
Hur och var regleras rehabilitering? Tre stycken parallella lagstiftningar styr reglerna kring rehabilitering: Arbetsmiljölagen + AVs föreskrifter Socialförsäkringsbalken (SFB) Lagen om anställningsskydd (LAS) Förvaltningsrätt Förvaltningsrätt Civilrätt Detta har betydelse då partsförhållanden är olika beroende vilken lag som tillämpas. Tre parallella spår där bedömningen kring samma skada/sjukdom kan få olika betydelse. 3
AML Partsförhållandet i rehabilitering Arbetsmiljöverket och arbetsgivaren är parter. Prövning sker i förvaltningsrätt, kammarrätt och sist om prövningstillstånd meddelas i Högsta förvaltningsdomstol LAS SFB Arbetsgivaren och arbetstagaren är parter Arbetsdomstolen alternativt tingsrätt är sista instans Försäkringskassan och arbetstagaren är parter Prövning sker i förvaltningsrätt, kammarrätt och sist om prövningstillstånd meddelas i Högsta förvaltningsdomstol 4
AML SFB Arbetsmiljöverket Arbetsgivare LAS Arbetsplatsen 5
Vem gör vad? Vem ansvarar för vad? 6
Försäkringskassan Bedöma rätten till ersättning Samordna rehabilitering Så långt som möjligt rädda kvar ATs anställning Samordna Ansvara SFB Ej envägskommunikation utan dialog, helst genom avstämningsmöten! LAS Arbetstagare Arbetsgivare Arbetstagare Arbetsgivare Medverka i sin rehabilitering
AML Anpassningskrav 3 kap. 2-3 AML - generella och individuella Systematik AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Reglering av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudregel = Sjukdom ej saklig grund LAS AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete SFB 27 kap Sjukpenning 30 kap 30 kap. 6 Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160). 7 Saklig grund Nedsättning Stadigvarande Omplacering At kan inte utföra arbete av någon betydelse 8
Processen: åter i arbete sjukfrånvaro rehabilitering avslut 9
Tre olika lagstiftningar AD 1993 nr 42 Vita fingrar AT anställd vid en mindre installationsfirma kunde inte utföra sitt arbete pga. vita fingrar. AT fick sjukpenning men endast under en viss tid. Arbetsgivaren sa upp AT. Arbetsdomstolen ansåg att vita fingrar var ett kroniskt tillstånd som innebar en varaktig nedsatt arbetsoförmåga vilket innebar att saklig grund förelåg. Försäkringskassans bedömning att han hade rätt till ersättning saknade betydelse. 10
Olika typer av rehabilitering Medicinsk rehabilitering: syftar till att återställa den fysiska och psykiska funktionsförmågan Yrkesinriktad rehabilitering: syftar till att arbetssökanden med särskilda behov ska få hjälp att finna och få ett arbete i första hand på den reguljära arbetsmarknaden Social rehabilitering: syftar till att ge ekonomisk och social trygghet och att få människor att fungera socialt Arbetslivsinriktad rehabilitering: syftar till att den anställde ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga 11
Framgångsfaktorer Starta rehabiliteringsprocessen tidigt Kontinuerlig kommunikation och gott samarbete mellan berörda parter bidrar till en gemensam helhetsbild och kännedom om arbetsgivarens rehabprocess, vilket i sin tur ger trygghet hos både arbetstagare, arbetstagarrepresentanter och arbetsgivarrepresentanter ökad förståelse för varandras regelsystem och verksamheter att risken för att arbetstagaren faller mellan stolarna minskar 12
Ersättning enligt Sjuklönelagen Socialförsäkringsbalken och Allmänna bestämmelser Ledighetslagstiftning Förordning om arbetslöshetsförsäkring
Sjuklönelagen Rätt till sjuklön (3 ) Anställd minst 1 månad Anställd mindre än 1 månad arbetstagaren måste ha tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd Vid beräkning av kvalifikationstid räknas tidigare anställningar hos samma arbetsgivare om tiden mellan anställningarna inte överstiger 14 kalenderdagar Inte skyldig att betala sjuklön (4a ) Arbetstagaren ska ha återgått i arbete minst en dag efter att ha fått sjuklön under en hel sjuklöneperiod 14
Sjuklönelagen, fortsättning Sjuklöneperiod (7 ) 1:a sjukdagen och de 13 följande kalenderdagarna Återinsjuknanderegeln Reseersättning Sjukanmälan (8 ) Om arbetstagaren varit förhindrad, ska det ske omedelbart efter att hindret har upphört 15
Socialförsäkringsbalken Sjukpenning på normalnivå (27 kap. 21 ) 80 procent av SGI i högst 364 dagar Ramtid på 450 dagar Fler dagar med sjukpenning på normalnivå (27 kap. 23 ) 80 procent av SGI vid allvarlig sjukdom Ingen tidsgräns Sjukpenning på fortsättningsnivå (27 kap. 24 ) 75 procent av SGI 16
Socialförsäkringsbalken, fortsättning Bedömning av arbetsförmågans nedsättning under sjukperioden upp till 90 dagar (27 kap. 46 ) då arbetstagaren på grund av sjukdom inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder efter 90 dagar (27 kap 47 ) utreda omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren efter 180 dagar (27 kap 48-49 ) om arbetstagaren har sådan arbetsförmåga att den försäkrade kan försörja sig själv genom - sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på - annat lämpligt arbete som är tillgängligt Bortre gränsen har upphört 17
Socialförsäkringsbalken, fortsättning Sjukperiod (27 kap. 26 ) Tid då en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom (27 kap. 2 ) har rätt till sjukpenning (27 kap. 6 ) har rätt till rehabiliteringspenning (31 kap. 2-3 ) Sammanläggning av sjukperioder (27 kap. 32 och 51 ) Sker vid återinsjuknande inom 5 dagar (32 ) om arbetstagaren arbetat färre än 90 dagar mellan sjukperioderna (51 ) 18
Socialförsäkringsbalken, fortsättning Rehabilitering (30 kap.) - Arbetsgivarens skyldighet (6 ) - lämna upplysningar till försäkringskassan och vidta åtgärder - Den försäkrades skyldighet (7 ) - lämna upplysningar och efter bästa förmåga aktivt medverka - Försäkringskassans skyldigheter (8-10 ) - samordna och utöva tillsyn (8 ) - klarlägga behov och se till att åtgärder vidtas (9 ) - samverka med arbetsgivare, sjukvården, arbetsförmedling m.fl. (10 ) Rehabiliteringsersättning (31 kap.) Arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att (3 ) förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan 19
AB 28, Sjukdom m.m. Rätt till ledighet (mom. 1) Arbetstagare har rätt att vara ledig till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada så länge arbetsoförmågan kvarstår Intyg (mom. 2) Ledighet på grund av sjukdom som överstiger 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg Förstadagsintyg Efterge krav på att arbetstagaren ska lämna försäkran vid sjukdom enligt 9 SjLL Sjuklön från arbetsgivaren vid sjuk/rehabiliteringspenning Arbetsgivaren betalar 10 procent av lönebortfallet dag 15-90 i sjukperioden när sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges (mom. 6) Arbetsgivaren betalar utfyllnad på lönedelar som överstiger taket (mom. 7 och 12) (2017: 28 000 kr) 77,6 procent vid sjukpenning eller rehabiliteringspenning 72,75 procent vid sjukpenning på fortsättningsnivån 20
AB Sjuklön 28 mom. 9 FK beslut inte utge sjuklön enligt 27 kap 48-49 SFB - arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden Arbetstagaren ska - skydda sin SGI genom anmälan till AF som arbetssökande enligt 26 kap. 13 - lämna FK:s beslut och läkarintyg till arbetsgivaren Arbetsgivaren - prövar rätt till sjuklön utifrån arbetsförmågan vid kännedom om FK:s beslut - sjuklön längst i 180 dagar, 77,6 % alt. 72,75 % - vid ändrad förutsättning görs ny sjukanmälan - sjuklön (SjLL) - ev. sjukpenning (SFB) - undantag kortare sjukfall < 14 dagar kan behålla sjuklön enligt AB - semester, uppehåll- eller ferielön och annan ledighet bryter sjuklöneperiod enligt AB
Sjuklön enligt AGS-KL fr.o.m. 2018-01-01 FK beslut inte utge sjuklön enligt 27 kap 48-49 SFB - arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden AFA prövar rätt till ersättning enligt AGS-KL - förhandling 2017 - utges högst i 180 dagar Arbetstagaren ska - skydda sin SGI genom anmälan till AF som arbetssökande enligt 26 kap. 13 Arbetsgivaren - utreder arbetstagarens arbetsförmåga och möjlighet till återgång i arbete - lämna FK:s beslut och läkarintyg till arbetsgivaren och AFA
Ledighet Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete nedsatt arbetsförmåga minst 90 dagar ha ingått anställningsavtal med annan arbetsgivare mellan dag 91-180 i sjukperioden anmälan till arbetsgivaren senast 2 veckor före ledigheten, samråda om förläggningen 23
Förordningen om arbetslöshetsförsäkring Ersättning under tjänstledighet 19 a-b ledighet och som av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos sin arbetsgivare Försäkringskassan har bedömt att personen har arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt utges även om arbetsgivaren har en kvarvarande rehabiliteringsskyldighet, deltidsanställd som beviljats ledighet utan lön för att kunna utföra annat arbete med lika eller högre tjänstgöringsgrad, under förutsättning att anställningarna inte går att kombinera. Giltig anledning att lämna arbete 19c sökande av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren och säger upp sin anställning ska vara styrkt genom ett läkarintyg som utfärdats innan anställningen upphör. 24
Sjukersättning, LAS och AB Hel sjukersättning ( 33 LAS) Skriftligen lämna besked om att anställningen upphör Omreglering vid partiell sjukersättning (AB 12) Omreglering till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter På grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning Skriftligen lämna besked minst 1 månad i förväg Den lokala arbetstagarorganisationen ska underrättas Om överenskommelse om omregleringen inte kan träffas gäller en uppsägningstid på 1 månad 25
Vad är arbetslivsinriktad rehabilitering? Eller annorlunda uttryckt: Vart går gränsen för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar? 26
Arbetsförmåga är ett relativt begrepp! I rehabiliteringssammanhang så ställs arbetsförmågan i relation till vad ens arbete ställer för krav på prestation!
Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet 1. Rehabiliteringsskyldighet? Nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom eller skada Ja! = sätt igång 2. Rehabiliteringsutredning startar med frågan: Kan arbetslivsinriktad rehabilitering hjälpa personen att återfå sin arbetsförmåga? Nej, oavsett vilka stöd och anpassningar som ag vidtar kommer det aldrig hjälpa personen att återfå sin arbetsförmåga. Ex: svår sjukdom där endast medicinsk vård är aktuell = avvakta och håll kontakt med arbetstagaren
Om det ändå inte går att nå dit att arbetstagaren återfår sin arbetsförmåga, vad gäller då? 29
Den arbetsrättsliga hanteringen LAS! Huvudregel: Sjukdom och till följd av det prestationsnedsättning utgör inte saklig grund! Undantag om: Varaktig nedsatt arbetsförmåga, som innebär att AT inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren och Arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet Detta förutsätter att arbetsgivaren fullgjort sina rehabiliterings- och anpassningsskyldigheter. En ordentlig rehabiliteringsutredning krävs. Eventuella oklarheter kring detta faller tillbaka på AG! 30
30 kap 6 SFB Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160).