Vindkraftsutbyggnad inom Sikeå 36:1 i Robertsfors kommun Miljökonsekvensbeskrivning

1 Vindkraftsutbyggnad inom Sikeå 36:1 i Robertsfors kommun Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05 Infraplan AB Enetjärn Natur

Förord 2 Svevind AB avser att etablera en vindkraftanläggning med en sammantagen effekt av ca 9 MW på fastigheten Sikeå 36:1 i Robertsfors kommun. Anläggningens storlek medför att den skall prövas enligt Miljöbalken. I miljöbalksprövningen skall samråd hållas med de som på något sätt blir berörda av anläggningen. Inför tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västerbottens län har Svevind AB frågat närboende om deras syn på projektet. Inkomna synpunkter har lämnats till Länsstyrelsen, varefter Länsstyrelsen den 12/9 2002 beslutade att projektet anses ha betydande miljöpåverkan. Därför behöver utökat samråd inkl miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras i samband med miljöansökan för projektet. Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som ett projektet kan medföra samt att föreslå åtgärder så att eventuellt negativa effekter blir så små som möjligt. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande om de nya vindkraftverken inte etableras, det så kallade nollalternativet. Utökat samråd har genomförts under perioden 2002-12-04--2002-01-11. Inkomna synpunkter har beaktats genom att en ny utformning av anläggningen, Alternativ B, förordas. Detta dokument utgör del av Svevinds ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken och utgör samtidigt MKB till den detaljplan som Robertsfors kommun avser upprätta för området. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Infraplan AB genom: Tryggve Sigurdson, huvudsaklig utredare Stellan Lundberg, projektledning och kvalitetssäkring Anders Enetjärn, Enetjärn Natur AB, konsekvenser för naturmiljön och det rörliga friluftslivet Agneta Rönnkvist, Nordex AB, fotomontage Umeå 2003-02-05 Mikael Kyrk projektansvarig Svevind AB 090 120793 mikael.kyrk@svevind.se

Innehåll 3 Förord... 2 Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen 6 1.2 Miljöbalken... 6 2. Presentation av projektet... 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 8 2.3 Områdets vindläge... 8 2.3 Vindkraft i Norrland... 9 2.4 Anläggningens utformning och omfattning... 10 3. Alternativ... 11 3.1 Utformningsalternativ A... 11 3.2 Utformningsalternativ B... 11 3.3 Alternativa platser... 12 3.3 Nollalternativ... 12 4. Markanvändning och riksintressen... 12 4.1 Markanvändning i området... 12 4.2 Riksintressen... 12 4.3 Rennäringen... 12 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet... 13 5.1 Ljud... 13 5.2 Skuggbildning/reflexer... 14 5.3 Risker... 15 6. Konsekvenser för landskapsbilden... 16 7. Konsekvenser för naturmiljön... 20 7.1 Naturmiljön... 20 7.2 Fåglar... 21 7.3 Däggdjur... 23 7.4 Utsläpp till luft och vatten... 24 8. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet25 9. Konsekvenser för kulturmiljövården... 26 10. Konsekvenser under byggtiden... 27 11. Återställande... 27 12. Uppfyllelse av uppsatta miljömål... 28 12.1 Nationella miljömål... 28 12.2 Regionala miljömål... 28 12.3 Lokala miljömål... 28 13. Samlad bedömning.... 29 14. Villkor, uppföljning och kontroll... 29 15. Samråd... 30 15.1 Tidigt samråd... 30 15.2 Utökat samråd... 31 Referenser... 43 Foton och illustrationer... 44

Sammanfattning Svevind AB har för avsikt att uppföra ca 6 st vindkraftverk på fastigheten Sikeå 36:1. Den totala installerade effekten beräknas till ca 9 MW med en total årsproduktion av minst 18 milj kwh, vilket motsvarar konsumtionen av hushållsel i 3 600 normalvillor eller 6 000 lägenheter. Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd på max 100 meter och en rotordiameter på max 77 meter. Området där vindkraftverken planeras stå består av skogsmark, som även i framtiden kommer att kunna brukas. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. En vindkraftsanläggning på platsen skulle inte heller konkurrera med några allmänna intressen för naturvård eller friluftsliv. Området är inte detaljplanerat, men arbete med en detaljplan för vindkraft pågår inför den planerade etableringen. Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed mycket liten belastning på naturen och bidrar därför till en minskning av de utsläpp som skulle ske med alternativ elproduktion. Vindkraftverk kan medföra olägenheter genom buller, skuggor och reflexer. Dessa olägenheter begränsas genom att: vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. föreslagna vindkraftverk har variabelt varvtal med lägre ljudnivå vid låga vindhastigheter. kraftverken kan stängas av under de perioder skuggor eller ljud kan verka störande. rotorbladen är antireflexbehandlade. Vindkraftverken påverkar även landskapsbilden i området, främst från havet och från E4. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men vindkraftverk kan också uppfattas som störande inslag i miljön. Vindkraftparken kommer att ge förbipasserande en positiv bild av Robertsfors som miljökommun. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttorna också mer påtagliga för de kringboende. 4 Under byggtiden, som är ett antal veckor, förekommer vissa störningar främst genom de transporter om sker i samband med resningen av vindkraftverken. Detta tar dock normalt endast en dag i anspråk. Efter vindkraftanläggningens livstid nedmonteras vindkraftverken och marken återställs. Sammantaget ger vindkraftetableringen på Sikeå 36:1 följande effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Förändrad markanvändning av maximalt ca 2 ha skogmark. Förhöjd ljudnivå, dock utan att några gränsvärden överskrids. Påverkan på landskapsbilden, främst från väg E4 och från havet. Konsekvenserna bedöms bli små för växter, djur- och fågelliv. Killingsandens Natura 2000-område påverkas ej av etableringen. Nollalternativets fortsatta brukande av marken som idag, med skogsbruk, innebär att landskapsbilden inte påverkas, att bullernivåerna blir oförändrade, men att den sammantagna negativa miljöpåverkan blir betydligt större beroende på att mer miljöskadlig elproduktion behöver användas istället. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna av den föreslagna anläggningen vara små med föreslagen lokalisering och utformning. Vindkraftanläggningen bidrar dessutom till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Tidigt samråd har hållits med Länsstyrelsen i Västerbottens län och Robertsfors kommun samt genom information till närboende. Utökat samråd har hållits 4 december 2002 till 11 januari 2003. Det utökade samrådet inleddes 2002-12-04 med ett öppet samrådsmöte. De samrådsremisser som inkommit redovisas i avsnitt 15. Inkomna remissvar har bland annat lett till ändrat lokalisering av verken till nu förordade Alternativ B (se karta på sid 5) sänkt navhöjd till 100 m.

5 Panorama från Granbergets rastplats (fotomontage) Ny kraftledning luft Transformatorstation 6 Vindkraftverkens placering i Alternativ B 5 2 Ny kraftledning under jord 4 3 1 Nya eller f rst rkta v gar Vy från Killingsands havsbad 200 m Vindkraftutbyggnad Sikeå 36:1 Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05

1. Bakgrund 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur att öka med cirka 2 grader celsius till år 2100, havsytan kommer att stiga med minst 50 centimeter, så att kustområden översvämmas. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med 50-70 procent, konstaterar FN:s klimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (1995). Utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft producerar absolut ren energi; den ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter. IPCC anger en snabb utbyggnad av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossileldade kraftverk. Vindkraften bidrar alltså direkt till att minska miljöbelastningen. Det har en positiv påverkan både för landskapsbilden (minskad skogsdöd), det rörliga friluftlivet (reducerad algblomning på badstränder etc) och naturmiljön i stort. Sveriges riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske genom inhemska och förnybara energikällor. 1.2 Miljöbalken 1.2.1 Miljöbalkens syfte Miljöbalken ska tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Vindkraften är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverken ska placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Vindkraftverken placeras där de inte kan påverka värdefulla natur- och kulturmiljöer på ett negativt sätt. 3. den biologiska mångfalden bevaras Vindkraften bidrar till bättre naturmiljö och den biologiska mångfaldens bevarande genom att luftförorenande utsläpp minskas. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Produktionssystemet vi i nuläget nyttjar för energiproduktion är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning.

7 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås, Efter ca 20-25 år monteras ett vindkraft ned. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. 1.2.2 Hänsynsregler I 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: 1. Bevisbörderegeln Svevind avser att genom den pågående samråds- och utredningsprocessen redovisa behovet av den föreslagna verksamheten och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fall Svevind inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät för konsultation. 2. Kunskapskravet Svevind ingår i en koncernen som har lång erfarenhet av vindkraft och miljöarbete och har därmed den kunskap som krävs för projektering och uppförande av vindkraft. 3. Försiktighetsprincipen Inom Boreaskoncernen och dess leverantörer finns forskargrupper som ständigt förfinar tekniken. Den senaste beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer anlitas. 4. Lokaliseringsprincipen Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Energitillgången i vinden beräknas vara hög. Området omfattas inte av något riksintresse. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Vindkraften är förnybar, ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Efter 20-25 år plockas verket ner för att återvinnas. 6. Produktvalsprincipen Ett vindkraftverk med en effekt på 1,5 MW kan varje år producera minst 3 000 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 600 villor. Detta sparar utvinningen av knappt 1 200 ton kol, minskar koldioxidutsläppen med ca 3 000 ton, minskar svaveldioxidutsläppen med ca 3,6 ton, minskar kväveoxidutsläppen med ca 3 ton och spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. 7. Skälighetsprincipen Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående punkt) anser ändå företaget att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skälig. 8. Ansvar för att avhjälpa skada Vindkraften kan ses som en gäst i landskapet då dess effekter är helt reversibla, dvs ett vindkraftverk kan plockas ner och dess effekter på landskapet helt försvinna. 9. Stoppregeln Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa kommer verksamheten att omprövas.

2. Presentation av projektet 8 2.1 Lokalisering Granberget ligger i Robertsfors kommun, ca 3 km nordost om Sikeå, mellan E4 och Bottenvikskusten. Ägare till fastigheten Sikeå 36:1 är Anders Isaksson, boende i Sikeå. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Svevind har under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Västerbotten. Med anledning av de höga kostnader som följer med havsoch fjällbaserad vindkraft har fokus legat på kustkommunerna. Granberget uppfattas som intressant för vindkraft för att: platsen har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet i Robertsfors för distributionen. ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen. avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är stort. området närmast E4 är idag stört av dess trafik och sydvästliga delen är tidvis störd av täktverksamheten. den stora andelen skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas. 2.3 Områdets vindläge Vindresurserna för området bedömdes inledningsvis utifrån den vindresurskartering som SMHI genomförde 1999 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län (se karta nedan). Denna kartering gjordes emellertid endast för vindenergin på 50 meters höjd över marken. Svevind har därför låtit Meteroligiska Institutionen på Uppsala Universitet utföra en med detaljerad vindenergianalys av området på 100-metersnivån. Denna analys visade att: Vindenergierna ligger på nära dubbla nivån på 100 meters höjd jämfört med 50 meter. Vindenergierna är högre ovanför Granbergets topp än närmare kusten. Robertsfors Sikeå 36:1 Sikeå 1200 1600 2000 2400 2800 3200 Hertsångers naturreservat 1200 Bygdeå 2 km Vindresurskartering kwh/år/m2 50 m höjd över marken Källa:SMHI Vindenergikarta över Västerbottenskusten

9 2.3 Vindkraft i Norrland 2.3.1 Vindkraftens inverkan på elpriset Prisbildningen för elkraft regleras i Ellagen och eftersom priset marknadsprissätts beroende på efterfrågan och utbud är det inte möjligt att ge en exakt prisbild. Generellt kan man dock säga att ytterligare produktionskapacitet i de nordiska elsystemet medverkar till att sänka marknadspriset på el. 1. Vindkraften minskar driftkostnaderna för reservkraftverk i systemet genom att dessa inte behöver köras lika mycket. 2. Vindkraften ökar leverenssäkerheten för effekt i systemet. 3. Vindkraften ökar leverenssäkerheten för energi, alternativt minskar risken för mycket höga priser. 4. Vindkraften orsakar ett behov av ökad reglering från sekund upp till veckamånad i kraftsystemet. Kostnaden för denna reglering är dock relativt liten för vindkraftmängder upp till 5-10 TWh/år. Denna kostnad kan i vissa fall ses som ett negativt effektvärde. 5. Vindkraften och elförbrukningen varierar på ett likartat sätt över året med en högre nivå på vintern och lägre under sommaren. Detta ger ett visst mervärde för vindkraften jämfört med om så inte vore fallet. Svevinds bedömning är att anläggningen på Granberget kommer att ha låg produktionskostnad och därmed bli ett attraktivt investeringsobjekt där man gärna ser ett lokalt ägande. Delägare i anläggningen får bättre prisnivåer än icke delägare. 2.3.2 Anläggningens förutsättningar för ekonomisk lönsamhet De skäl som redovisas under avsnitt 2.2 gör sammantaget att Svevind bedömer de ekonomiska förutsättningarna som mycket goda för lönsam vindkraftproduktion på området. 2.3.3 Distributionsförutsättningar i ett vidare perspektiv Det övergripande distributionsnätet för el är till delar byggt för produktion av vattenkraft i Norrland och konsumtion av elenergi i södra Sverige. De lokala distributionsnäten längs kusten är ofta anpassade till konsumtion och kan därmed ha bristande distributionsförutsättningar. Länsstyrelsen har därför i sitt remissvar önskat ett utvecklat resonemang kring anläggningens påverkan på det övergripande distributionssystemet påverkan på det lokala distributionsnätet eventuella samverkanseffekter med vattenkraftsproduktionen i regionen När det gäller det övergripande distributionssystemet hänvisas i remissvaret till Svenska Kraftnäts rapport Övergripande förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havs- och fjällområden. 2002-08-21. I denna rapport redovisas en starkt kritisk hållning till vindkraftsproduktion i Norrland då man anser att distributionsförlusterna är stora och att kraftnätet fordrar en kostsam utbyggnad vid en konsekvent satsning av vindkraftsproduktion i Norrland. Svenska Kraftnäts rapport har emellertid mött osedvanligt hård kritik i remissinstanserna (Bl a professor Lennart Söder, KTH, 2002) då den endast studerat ett hypotetiskt scenario där all vindkraft lokaliseras till Norrland och att denna produktionskapacitet är fullt utnyttjad hela tiden, samtidigt som vattenkraften producerar maximalt. Vindkraften fungerar istället som ett bra komplement till vattenkraften, som under torrår då får bättre förutsättningar att spara vatten i magasinen för att undvika elbrist under vintern. Väderleken är olika i olika delar av landet. Om det är vindstilla i en region kan det blåsa i en annan. För att nå en jämn effekt på vindkraftproduktionen i landet bör vindkraftutbyggnaden därför spridas geografiskt, och inte koncentreras till en del av landet.

10 2.4 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser ca 6 vindkraftverk med en totaleffekt på max ca 9 MW. 2.4.1 Teknik Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens elenergi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste teknik gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. 2.4.2 Elanslutning De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström som matas in i det nordeuropeiska elnätet. Fysiskt kommer dock strömmen att konsumeras inom närregionen. Anslutningen mellan vindkraftverken och elnätet kommer att ske via Skellefteå Krafts ledningsnät till ställverk vid Robertsfors. Skellefteå Kraft har kapacitet att koppla in elproduktion på upp till 14 MW till sitt elnät i Robertsfors. Beroende på hur anslutningen görs behövs upp till 6 km 40 kv-ledning för detta. Anslutningskostnaden blir låg särskilt i jämförelse med fjäll- och havsbaserade anläggningar. Aggregattransformatorn ansluts till befintligt nät med jordkabel. Elkabeln inom området kommer att förläggas på säkert djup (ca 70-80 cm) i marken. Denna beskrivning utgår från vinskraftverk av typen Nordex S-77 med 77 meters rotordiameter, 1,5 MW maxeffekt och tornhöjd på max 100 meter. På det studerade området beräknas de producera ca 3 000 000 kwh/st om året. Detta motsvarar konsumtionen av hushållsel i 3 600 normalvillor (årsbehov 5 000 kwh) eller motsvarande 6 000 lägenheter (med årsbehov 3 000 kwh) för anläggningen totalt med 6 verk. Detta motsvarar ungefär behovet av hushållsel i Robertsfors kommun. De vindkraftverk som byggs i Sverige har som krav att de skall vara typgodkända enligt Boverkets regler. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för vindkraftverk brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vindkraftverk med transformatorstation

2.4.3 Vägar I största möjliga mån kommer befintliga vägar att nyttjas och vid behov förstärkas. Inga nya vägar kommer att anslutas till befintliga allmänna vägar. All markanläggning kommer att företas inom fastigheten Sikeå 36:1. Vägnätet i området är idag anpassat för tung trafik till och från den bergtäkt som finns. Ungefär 2 km skogsbilväg bedöms behöva nyanläggas eller förstärkas för att kunna uppföra och underhålla anläggningen. (se karta på sid 5). Det som krävs är: Väg fram till varje vindkraftverk. Uppställningsplats för kran för uppförandet av verken. Förstärkning av vägar och underlag till en bärighet för 16 tons axeltryck. Vid enstaka tyngre förflyttningar används markplattor. Vid vägdragning tas särskild hänsyn till vattendrag och våtmark för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. 11 3. Alternativ 3.1 Utformningsalternativ A Alternativ A (se karta 3:1) är det utformningsalternativ som Svevind tidigare utgått ifrån i sin planering. Detta alternativ grundades på SMHIs vindkartering av Västerbotten från 2001. Efter det utökade samrådet och nya vindenergiberäkningar har detta alternativ emellertid lagts åt sidan till förmån för det förordade alternativ B, som bedöms ge bättre sammantagen ekonomi och mindre störningar. 3 Granbergets rastplats Radiomast Vindkraftverkens placering i Alternativ A 4 Ny kraftledning luft 5 Transformatorstation 6 Ny kraftledning under jord 1 2 Nya eller fšrstšrkta všgar Killingsands havsbad Klintsj lšnnin 2.4.4 Mark Den markyta som kommer att är: ca 1200 m 2 per vindkraftverk, för fundament och uppställning av kranar. ca 700 m 2 för transformatorstation. ca 2 km skogsbilväg/markkabel ca 6 km kraftledningsgata, i huvudsak i befintliga rågångar. Totalt kommer ca 2 ha mark att användas, vilket utgör ca 0,6% av fastighetens yta på 340 ha. Absoluta merparten av dessa 2 ha kan dock nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, allmänhetens tillgänglighet, etc. 2.4.5 Övrigt BergtŠkt Karta 3:1 Det ursprungliga förslaget, Alternativ A. 3.2 Utformningsalternativ B Alternativ B är den utformning som förordas efter samrådsremissen och de fördjupade vindenergianalyserna. Detta innebär utbyggnad av vindkraft enligt beskrivningen i avsnitt 2 (se även karta på sid 5). I anslutning till Granbergets rastplats vid E4 föreslås ett informationscentrum, bestående av en en informationstavla om anläggningen, samteventuellt ett utsiktstorn.

3.3 Alternativa platser I en miljökonsekvensbeskrivning ingår även att studera alternativa platser. Det är dock inte möjligt att utifrån ett enstaka projekts utgångspunkter. bedöma hur många vindkraftsanläggningar bygden och regionen tål, hur det nu aktuella projektet ska ställas i relation till andra tänkbara projekt, etc Svevind har emellertid i sin inventering av lämpliga vindkraftlägen funnit att det finns få lokaliseringar längs norrlandskusten som har Granbergets: goda vindtillgång goda anslutningsmöjligheter till elnätet långa avstånd till störningskänsliga miljöer 12 4. Markanvändning och riksintressen 4.1 Markanvändning i området Platsen för etableringen används idag som skogsbruksmark, och skall så göra även i framtiden. På området finns även en i bruk varande bergtäkt. Intill E4 finns en större rastplats med bl a toaletter och bord. Rastplatsen nyttjas flitigt under sommarhalvåret. Vindkraftverken påverkar inte marken under drift annat än med det tryck verket åstadkommer genom verkens och fundamentens massa. Boverket anser i sin lägesrapport från mars 2002 att varje tillståndsprövning bör föregås av och grundas på en kommunal översiktsplan eller regionala planer och program där problematiken kring etablering av vindkraftverk analyserats och lämpliga lägen pekas ut. En mer samlad analys över bygden och regionen håller på att göras, bl a i den nya översiktsplan som nu utarbetas i Robertsfors kommun. I denna preliminära analys finns Granberget med som ett av de områden som utpekas som lämpligt för vindkraft. 3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår vad gäller markanvändning etc. Befintlig bergtäkt torde fortsatt utvidgas liksom i alternativ A. Nollalternativet innebär samtidigt att 18 milj kwh per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bl a i form av ökade utsläpp, se avsnitt 7.3. 4.2 Riksintressen I 3 och 4 kap miljöbalken anges vilken hänsyn som ska visas olika allmänna intressen när en myndighet fattar beslut angående en verksamhet eller åtgärd som innebär ändrad markanvändning. Den hänsyn som ska visas är av olika grad beroende på vilken styrka intressena har. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett intresse har status av riksintresse innebär detta att åtgärder som påtagligt skadar de värden som konstituerar riksintresset inte kan tillåtas. Inga riksintressen vare sig för naturvården, kulturminnesvården eller det rörliga friluftslivet finns i området. Sikeå 36:1 gränsar dock till E4 som går norr om området och är riksintresse för kommunikationer. Inga riksintressen för vindkraft har ännu pekats ut i Västerbottens län. 4.3 Rennäringen Rennäringens intresseområden ånjuter särskilt skydd. Inom norra delen av Robertsfors kommun finns vinterbetesmarker för Malå sameby. Det aktuella området används dock i mycket liten utsträckning som renbetesmark och den störning som vindkraftverken kan ge blir mycket liten.

13 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt sett inte bör överskridas. Naturvårdsverket anger för dagtid 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba vid bostäder. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 dba lägre. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. 5.1 Ljud De bullerkällor som påverkar området är: Bergtäkten på Lappkåtamyran, som i täkttillståndet tillåts alstra 45 dba kvällstid för närmaste bostadsbebyggelse. Trafiken på väg E4, med ca 3 000 fordon per dygn, som påverkar sin näromgivning med 40dBA ca 800 m från vägen. Trafiken på vägen till och från bergtäkten, upp till 50 lastbilar per dygn och riktning, som påverkar sin näromgivning. Alla ljudnivåtal avser ekvivalentnivåer. 4 Grustäkt B 5d (A 4 ) B 0d (A 3 Preliminär bullerkalkyl Nya vindkraftverk Beräknad ljudnivå 50 db(a) 45 db(a) 40 db(a) 35 db(a) ) B 5d (A ) 0 250 500 750 1000 Karta 5:1. Bullerkalkyl för anläggningen (Alternativ B). Kalkylen visar att den närmaste bebyggelsen i Granberget och rekreationsområdet vid Killingsanden klarar de riktvärden som finns. Vindkraftutbyggnad Sikeå 36:1 Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05

14 Tabell 5:1 Typiska ljudnivåer 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 20-30 db(a) Svagt vindbrus 30-35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50-60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65-75 db(a) Jetflygplan på 1000 m höjd 80-85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd 90-95 db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd 120-130 db(a) Smärtgräns 5.1.1 Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridning: Verken placeras på långt avstånd från närmaste bebyggelse. Närmaste hus (bostadshus vid E4) ligger på ca 870 meters avstånd från vindkraftverken. (se karta 5:1) Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. De vindkraftverk som föreslås (Nordex S77) är konstruerade så att inga rena toner alstras. 5.1.2 Kvarvarande konsekvenser: Genomförda beräkningar visar att ljudet från anläggningen uppnår godkända 40 db(a) på ca 600 meters avstånd. Ljudet vid Killingsandens badplats blir maximalt 35 db(a). Ljudet vid de närmaste fritidsbostäderna norr om Killingsanden beräknas bli ca 30 db(a). Ljudet vid bostadsbebyggelsen i Granbergets by vid E4 blir ca 37-39 db(a). Ljudet vid fritidsbebyggelsen söder om Klintsjölänningen beräknas bli ca 27-29 db(a). 5.2 Skuggbildning/reflexer Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Skuggorna blir mer diffusa på längre avstånd. Skuggorna faller mestadels inom gränserna för bullerskyddsavståndet. Under soliga dagar kan de upplevas som störande om man befinner sig på skuggsidan av verken. Det saknas ännu normer och gränsvärden för skuggor från vindkraftverk i Sverige. I nordtyskland tillämpas en regel som säger att maximal teoretisk skuggtid vid bostäder inte får överstiga 30 timmar per år eller 30 minuter per dygn. 30 timmars teoretisk skuggtid motsvarar 10-15 timmars verklig skuggtid. Den genomsnittliga skuggtiden varierar från plats till plats samt med väderlek och årstid. Skugganalyser för Alternativ A och B har gjorts med dataprogrammet WindPRO/ Shadow. Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. De preliminära analyserna för Alternativ B visar att inga bostads- eller fritidshus hamnar över de tyska riktvärdena med dessa antaganden. Närmaste byggnad, i Granbergets by, får i detta värsta fall (utan skymmande skog) ca 28,5 timmars teoretisk skuggtid per år, med 26 minuter under maxdygnet. Närmaste fritidsbostad norr om Killingsanden får i beräkningarna (utan skymmande skog) 16,5 timmars teoretisk skuggtid per år eller med högst 24 minuter under maxdygnet.

15 5.3 Risker Normalt finns inga avspärrningar runt ett vindkraftverk, men ett säkerhetsavstånd kan rekommenderas. Risk för isbildning finns när luften är kall och fuktig. Is och snö kan vid olyckliga omständigheter falla ner i omedelbar närhet till verken. Figur 5.2:1 Preliminär skuggkalkyl för Alternativ A. I det röda området överstiger den teoretiska skuggtiden riktvärdet 30 timmar per år. Med Alternativ B kommer även Killingsanden utanför detta område. 5.2.1 Planerade skyddsåtgärder avseende skuggor och reflexer Berörda verk stängs av under de minuter de annars skulle ge besvärande solskuggor. Verk 4 skulle exempelvis kunna stängas av några minuter efter kl 8 soliga morgnar i februari- och november, för att undvika skuggbildning i Granbergets by. Rotorbladen är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. 5.2.2 Kvarvarande konsekvenser: Den närmast liggande bebyggelsen kommer att med god marginal klara de riktvärden som finns. Kvarvarande konsekvenser består i huvudsak av skuggbildning för de personer som rör sig i terrängen. 5.3.1 Planerade skyddsåtgärder avseende övriga risker Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. När ett vindkraftverks rotorblad nedisas påverkar detta effekten på verket. Övervakningssystemet signalerar då ett avvikande och verket stoppas. Varningsskyltar, som upplyser om risken för iskast, kommer att finnas på området. I toppen av varje verk finns - enligt Luftfartsverkets regler - en röd lampa för att öka synbarheten för flygtrafiken på natten. I varje verk finns en åskledare. 5.3.2 Kvarvarande konsekvenser: Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms kvarvarande risker av vindkraftverken som mycket små. 5.3.3 Risker vid sprängning i täkten En särskild studie har tagits fram av Nitro Consult avseende möjliga konflikter mellan bergtäktverksamheten och vindkraftanläggningen. Av denna studie framgår att: Maximal vibrationsnivå i marken blir 2,9 mm/s 500 meter från sprängningen i täkten. Luftstötvågorna från sprängning i täkten blir maximalt 245 Pascal 500 meter från sprängning i täkten. Riskavstånd för stenkast vid sprängning i täkten är maximalt 180 meter i salvans utslagsriktning. Sammantaget bedöms riskerna som mycket små för konflikter mellan täktverksamheten och vindkraftanläggningen.

6. Konsekvenser för landskapsbilden 16 Området inom den planerade vindkraftparken är präglat av barrskog och små myrar på tunna moränlager i en sydvästvänd sluttning av Granberget. Sluttningen avslutas utanför vindkraftparken vid kusten som här är något flikig och innehåller element av både klippor, sten- och skyddade sandstränder. Öar förekommer bara sparsamt och då närmast kusten. Den största sandstranden är Killingsand som är en populär badplats. Längs kusten norr om Killingsanden finns ett område med ca 35 fritidshus. Vindkraftparkens närmiljö domineras av en stor bergtäkt som är placerad omedelbart söder om parken. Bergtäkten täcker en yta av ca 20 ha. Genom vindkraftparken löper flera mindre vägar. Vägen till Killingsand och fritidshusområdena går rakt genom området medan några små skogsbilvägar går in i de omkringliggande skogsbestånden. Utöver detta ansluter bergtäktens transportväg till Killingsandsvägen. De sex vindkraftverken avses placeras på fastmark på den mot sydost vända sluttningen och verken kommer att ligga på 10-50 m höjd över havet. Verken skall målas i en grå kulör, vilket minskar kontrasten mot himlen och reducerar synbarheten. För att få så stor effekt som möjligt kommer vindkraftverken att placeras nära Granbergets krön och dessutom på ca 100 m höga torn. Verken kommer därmed att vara synliga på långt håll och kommer att påverka landskapsbilden i ett stort område. Inom närzonen (upp till ca 3 km) uppfattas vindkraftverken som dominerande element i landskapet. I mellanzonen (ca 3-7 km) varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. I de öppna partierna, bl a åkermarken längs E4, blir verken väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. I fjärrzonen, upp till ca 12 km kommer vindkraftverken att bli väl synliga från öppna partier, men landskapsformerna minskar dominansen. NÄRZON MELLANZON FJÄRRZON 1000 m Karta 6:1 Synbarhetszoner för vindkraftverken. På avstånd längre än 12 km uppfattas vindkraftverken som små företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra element i landskapet. 6.2.1 Planerade skyddsåtgärder avseende påverkan på landskapsbilden Vindkraftanläggningens upplevda störande inverkan på landskapsbilden reduceras genom att: Lokaliseringen är vald så att få personer kan störas av vindkraftverken. Vindkraftverken ges en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himlen. Allmänhet och närboende informeras om vindkraftens positiva miljöeffekter. Lokalt ägande eftersträvas, vilket innebär att vinsterna av elproduktionen går till näromgivningen.

17 Foto 6:3 Foto 6:4 Foto 6:5 Foto 6:6 Foto 6:7 Foto 6:8 Karta 6:2 Områden där något vindkraftverk kan synas vid klart väder i dagsljus. Verken kan dessutom kan synas i skogslandet om skogen är ung eller gles. Analysen ovan är baserad på ca 10 m skoghöjd. Dessutom redovisas punkter för fotomontagen i foto 6:3-6:8. 6.2.2 Kvarvarande konsekvenser på landskapsbilden Nordex AB har med programmet WindPRO VISUALIZE gjort fotomontage över hur anläggningen kommer att se ut (Foto 6:36:8). Fotopunkterna har valts utifrån platser där folk rör sig och där etteller flera av verken är synliga (bl a baserat på synbarhetsanalysen i Karta 6:2). Vindkraftutbyggnad Sikeå 36:1 Det är mycket svårt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landkapsbilden. Vissa kopplar vindkraftverken till den nytta de gör - att förse oss med förnyelsebar energi - och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden. Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp ilandskapsbilden. Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05

18 Foto 6:3 Vindkraftverken (Alt B) sedda från E4 vid Gumboda. Vy mot söder. (Fotomontage) Foto 6:4 Vindkraftverken (Alt B) sedda från Granbergets rastplats vid E4. Vy mot söder. (Fotomontage) Foto 6:5 Vindkraftverken (Alt B) sedda från udden norr om Klintsjölänningen. Vy mot sydväst (Fotomontage) Vindkraftutbyggnad Sikeå 36:1 Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05

19 Foto 6:6 Vindkraftverken (Alt B) sedda från badplatsen vid Killingsandsviken. Vy mot öster. (Fotomontage) Foto 6:7 Vindkraftverken (Alt B) sedda från Logen vid E4 i Sikeå. Vy mot öster. (Fotomontage) Foto 6:8 Vindkraftverken (Alt B) sedda från Sikeå småbåtshamn. Vy mot nordnordost. (Fotomontage) Vindkraftutbyggnad Sikeå 36:1 Miljökonsekvensbeskrivning 2003-02-05

7. Konsekvenser för naturmiljön 20 7.1 Naturmiljön Vindkraftparkens förväntade påverkan på naturmiljöerna utgörs nästan uteslutande av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras samt vid de vägar och ledningar som kommer att anläggas fram till kraftverken. Ett undantag utgör påverkan på fåglarna. Dessa behandlas därför under en egen underrubrik. Området inom den planerade vindkraftparken är präglat av barrskog och små myrar på tunna morän- och svallgruslager i en sydostvänd sluttning av Granberget. Myrarna är genomgående av fattig ristyp och skogarna som präglas av både gran och tall domineras av blåbärsris i fältskiktet. Skogarna är dessutom påtagligt påverkade av ett aktivt skogsbruk varför inga särskilda skogliga naturvärden kan hittas. Killingsanden sydost om utredningsområdet utgör ett Natura 2000-område enligt EU s Art- och habitatdirektiv. Direktivet pekar ut värdefulla habitat (naturtyper) och arter som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda och därför skyddas i ett sammanhängande europeiskt nätverk av naturområden, det s k. - Natura 2000. Det skyddade området omfattar totalt 15 ha varav 7,8 ha är utpekade som habitatet Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön (habitatkod 1640). En relativt stor del av Natura 2000-området utgörs av det grunda vattenområdet utanför sandstranden. Natura 2000-området karakteriseras i länsstyrelsens bevarandeplan som en svagt sluttande boreal sandstrand av östersjötyp med perenn vegetation och omgiven av tallskog. Den perenna vegetationen består till dominerande del av sandbindande arter som t ex strandråg. Utöver en värdefull flora kan man förvänta sig en värdefull insektsfauna på den här typen av solexponerade, kala sandytor. I utkastet till bevarandeplan slås fast att Killingsanden är unik då den är förskonad från exploateringar såsom till exempel hus och bryggor samt att dess stora värde består i att den är en av de få kvarvarande oexploaterade stränderna utmed Västerbottenskusten. Bevarandeplanen ger uttryck för att det finns goda förutsättningar för att de höga naturvärdena ska kunna bestå förutsatt att inte exploateringar sker. Bevarandestatusen för Natura 2000-området Killingsanden bedöms därför som god. Den planerade vindkraftparken bedöms inte påverka bevarandestatusen för Natura 2000- området på något sätt. Vindkraftverken kommer att placeras minst 600 m från stranden och de kommer inte att ha någon effekt på markvegetationen på det avståndet. I stället är Natura 2000-områdets bevarandestatus avhängig av dels markanvändningen inom själva området, dels globala faktorer som klimatutveckling, havsföroreningar etc. Inom utredningsområdet och dess omgivningar finns inga övriga naturvärdesobjekt som har getts något särskilt skydd med den svenska miljölagstiftningen (naturreservat, fågelskyddsområde etc.). Inom vindkraftparken finns en sumpskog som inventerats av skogsvårdsstyrelsen. Sumpskogen utgörs av ett fattigriskärr med gles tallskog och fältskikt av huvudsakligen skvattram och odon. Sumpskogen är i den del som ligger närmast vindkraftverken inte påverkad av dikning. Sumpskogen ligger i anslutning till de planerade verken W3 och W4 och berörs närmast av den väg och jordkabel som kommer att gå mellan verken. Väg och jordkabel kommer dock att läggas på fastmark vilket innebär att sumpskogen inte kommer att ta skada. Direkt söder om den planerade vindkraftparken finns en stor bergtäkt som täcker en yta av ca 20 ha där markskiktet är helt borttaget och en stor del av ytan används för utvinning och upplag av massor. Nuvarande täkttillstånd gäller tidsperioden 2000-2008. Utanför vindkraftparken, söder om bergtäkten, finns några mindre sumpskogar som inte kommer att påverkas av kraftverken. Norr om den planerade vindkraftparken finns

21 ett av skogsvårdsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt, som har lägre naturvärde än nyckelbiotoper och därför inte anses säkerställda från skogsbruk. Naturvärdesobjektet berörs inte av vindkraftparken. Sammantaget kan man konstatera att den påverkan som vindkraftparken kommer att innebära för mark och vegetation är liten. De ytor som fundamenten upptar ligger alla inom skogsmark med triviala naturvärden. På samma sätt bedöms det att de ledningar och vägar som behövs för infrastrukturen inom vindkraftparken kan utföras utan att några höga naturvärden berörs om anläggningar och grävningar sker så att sumpskog eller annan fuktig mark inte dräneras eller grävs ut. Karta 7:2 Schematisk bild av de flyttleder för fåglar som vår och höst passerar i närheten av Sikeå 7.2 Fåglar 7.2.1 Flyttande fåglar Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av en vindkraftpark på helt annat sätt än de fasta naturvärdena på marken. Fortfarande är den sammantagna kunskapen om vindkraftparkers påverkan på fågellivet inte tillfredsställande. Dock är det en idag allmänt vedertagen erfarenhet att vindkraftverk till havs i regel orsakar större påverkan på flyttande fåglar än vindkraftverk som står på land. Sikeå ligger vid Bottenvikskusten som utgör en mycket viktig flyttled för fåglar. I viss utsträckning kan områdena kring Sikeå också beröras av den flyttled som går tvärs över Kvarken men detta sker i så fall enbart vid speciella väderförhållanden som tvingar fåglarna långt norr om Kvarken innan de når den svenska kusten efter att ha korsat havet från Finland. En flyttled fungerar som en bred korridor där fåglarnas val av flyglinje både i höjd och bredd beror på sådant som den enskilda fågelartens preferenser och rådande väderoch vindförhållanden. Flyttleden kan således inte ses som en smal och geografiskt välavgränsad korridor. Den del av Västerbottenskusten där Sikeå ligger har övervakats mycket sporadiskt med avseende på flyttfågelsträck. Den topografi som präglar omgivningarna kring den planerade vindkraftparken pekar dock på att den absoluta majoriteten av de kustflyttande fåglarna inte flyger över det i landskapet relativt höga Granberget utan följer havskusten. Det samma bör gälla de flyttfågelrörelser som sker från kusten och in mot land. De kan inte förväntas ta höjd och flyga över Granberget utan flyttfågelrörelserna går här i stället längs med det omgivande landskapets linjer som Rickleåns dalgång söder och väster om Sikeå och jordbrukslandskapen vid Gumboda och Ånäset norr om Sikeå. Bland de fågelarter som sträcker förbi Sikeå längs med kustlinjen eller in över fastlandet

22 märks bl a rovfåglar, gäss, tranor, sångsvanar och änder. Arter som nästan uteslutande flyttar ute till havs är lommar, labbar, vissa gäss och en del vadare. Sammantaget bedöms den förväntade påverkan på sträckande fåglar som liten eftersom den planerade vindkraftparken på Granbergets sluttning ligger utanför de flyttkorridorer som de flesta fåglar använder. 7.2.2 Häckande och rastande fåglar Bland de häckande fåglarna inom vindkraftparkens närområde märks skogsarter som hackspettar, mesar, tjäder, orre m fl. De flesta av de stationära arterna rör sig på höjder som aldrig når upp till vindkraftverkens rotorblad. Bland de stationära arter som ofta syns ovanför trädtopparna i den här typen av skogsmiljö är morkullan. Arten sträcker under hela sommaren strax över trädtoppshöjd inom sitt revir och det kan inte uteslutas att vindkraftparken även om rotorerna befinner sig högt över morkullans sträcklinje kan påverka någon individs val av sträckkorridor eller t o m påverka valet av revir för något par. I övrigt är det inte troligt att de stationära arterna inom närområdet skulle påverkas av mer än de marginella biotopförluster som blir resultatet av de vägar och etableringsytor som anläggs i projektet. En rovfågelart som förtjänar ett omnämnande och som förekommer med en spridd population utmed hela Västerbottenskusten är fiskgjusen. Arten häckar i skogsområden med gamla tallar inom några kilometer från havet och fiskar sin föda på relativt grunda vatten i havet. Fiskgjusen pendlar därför flera gånger dagligen under häckningstiden majaugusti mellan boet och fiskevattnen och de flyger då i regel på höjden 0-50 m över trädtopparna. Det finns inget känt fiskgjuserevir inom de närmaste kilometrarna från den planerade vindkraftparken. Risken för kollisioner mellan vindkraftverk och fiskgjuse bedöms därför som små. Havsörnen, som är en annan stor rovfågel med havet som födobas, bedöms inte heller påverkas av den planerade vindkraftparken i dagsläget. Ca 7-15 par häckar i Västerbotten. och populationen är under tillväxt men inget känt revir finns i närheten av vindkraftparken. Närmaste kända häckning av havsörn finns mer än 20 km från området. Havsörnsstammen är under expansion utmed Västerbottenskusten och det är känt att arten brukar jaga på skären utanför Killingsand. Det är därför inte uteslutet att det kan ske nya etableringar av revir närmare den planerade vindkraftanläggningen, med ökad kollisionsrisk som följd. Havsörnen är långlivad och stor flygare och därmed mer utsatt för risken för kollisioner än många andra arter. Risken för framtida kollisioner vid Granberget är svårbedömd. Det kan dock inte uteslutas att en vindkraftpark skulle kunna få vissa konsekvenser för den ökande havsörnsstammen i Västerbotten, antingen i form av direkta olycksfallsrisker eller i form av medvetet uteblivna häckningar i närområdet. När det gäller rastande fåglar finns en del kunskap om vilka avstånd från vägar, höga byggnader och vindkraftverk som fåglarna väljer att rasta. Riktigt stora vindkraftverk i ett helt öppet landskap kan påverka enstaka fåglars val av rastplats ända upp till 400-500 m från verket (ljungpipare i slättlandskap i norra Tyskland). Eftersom hela området på Granberget är skogstäckt fyller det ingen funktion som rastlokal. De slutna rum som skogsbestånden utgör kommer också att fungera som ett skydd som minskar vindkraftverkens påverkan på de fågelarter som lever i skogsmiljön. Tjäder är en art som har stora krav på sina spelplatser och de skogsmiljöer som finns i området för den planerade vindkraftanläggningen har inte de kvaliteter som brukar känneteckna bra spelplatser för arten. Vid platsen för det planerade verk 1 är skogen avverkad sedan några år och marken domineras idag av en fröträdsställning en biotop

23 som tjädern inte brukar välja som spelplats. Däremot är det inte otänkbart att någon enstaka tupp kan spela vissa år i omgivningarna. Uppgiften om flera tjäderfamiljer som rör sig i området sommartid är trolig. Hönorna som tar hand om kycklingarna kan röra sig längre sträckor under sitt födosök. Eftersom tjädern rör sig mestadels under eller strax ovanför trädtoppshöjd och de planerade vindkraftverken inte berör särskilt värdefulla biotoper för arten kommer den inte att ta skada av vindkraftverken. Orren har aldrig sina spelplatser i sluten skog. Däremot sker spelet ofta på både stora myrar och hyggen. Inom området finns inga sådana större öppna ytor men det kan mycket väl ske ett visst spel på mindre myrar och kanske t.o.m. på havsisen. Orren är mer mobil i landskapet än tjädern och kan uppträda i flockar särskilt under vintern. Arten kan också ses flyga högre än tjädern. En viss risk för att kollisioner ska inträffa finns därför. 7.3 Däggdjur Eftersom utredningsområdet kring vindkraftparken utgörs av kustskog, stränder samt närhet till odlade marker kan man förvänta sig en däggdjursfauna med en blandning av arter knutna till både skog, hav och bebyggelse. Älgen gynnas av de ungskogar som finns inom området och kan förväntas uppehålla sig med en särskilt tät stam under vintern. Rådjur kan passera genom området under vandringar mellan de odlade marker som finns i flera olika riktningar. Räv och skogshare finns också inom området. Bland de arter som är mer knutna till stränderna och havet märks framför allt den introducerade minken. Även utter bedöms passera området särskilt under sommartid när arten ofta lever i kustbandet och växlar uppehållsplats mellan vattendragen. I det här fallet finns Rickleån i söder och Bureälven i norr. Det finns inga skäl att anta att däggdjursfaunan skulle påverkas av den planerade vindkraftetableringen. Arterna kan röra sig fritt under kraftverken och biotopförlusterna blir försumbara sett i en älgs eller en hares perspektiv.

24 7.4 Utsläpp till luft och vatten Inga utsläpp till mark förekommer. Inga oljor eller kemikalier som förekommer i exempelvis växellådor kommer att förvaras i anslutning till verken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NO2), kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), bly och partiklar (PM10). Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte genererar emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i det nordeuropeiska elsystemet alltid el från anläggningar eldade med fossila bränslen (enligt Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1997). De årliga utsläppen från kolproducerad elström, motsvarande den mängd föreslagna vindkraftverk bedöms producera, uppgår till omkring 15 000 ton koldioxid, 52 ton svaveldioxid och 47 ton kväveoxider per år. Planförslaget innebär således en förbättring av luftkvaliteten, då produktion av el genom vindkraft reducerar behovet av el från fossileldade anläggningar. Energiförbrukningen för tillverkning, transporter, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden, vilket betyder att ett vindkraftverk tjänar in sig självt energimässigt på omkring fyra månader. Motsvarande tal för ett oljekondensverk är ca 12%. Utsläpp vid 18 kwh/år Vindkraftverk Sikeå 36:1 Nollalt (kolkraft) Svaveldioxid Koldioxid Kväveoxider Sot Slagg/flygaska - - - - - 52 kg/år 15 000 kg/år 47 kg/år 2 kg/år 990 kg/år