Vad är pedagogik? Pedagogiken inom småbarnspedagogiken. Vilka är dina personliga förväntningar på den här dagen?

Relevanta dokument
Vägkost. Fortbildning inom småbarnspedagogik Modul 2 Verksamhetskultur och lärmiljö

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

2.1 Normer och värden

Läroplan för förskolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

FÖR-skolan lägger grunden

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Det nya i Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Leva, lära, leda. - ett relationellt perspektiv på vägledning. Stora Komet, NOVIA, 9 februari 2017

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan 14/15

Personalpolitiskt program

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Personalpolitiskt program

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Välkommen till Torps förskoleområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för förskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Kvalitetsrapport Förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Transkript:

Närpes 26.4 2017 PeD, leg talterapeut Ann-Christin Furu Vilka är dina personliga förväntningar på den här dagen? Creative Commons/Jessica Reflektera en minut eller två och formulera några korta tankar i punktform! Vad är pedagogik? 10.00-11.30 Pedagogiken inom småbarnspedagogiken 1

Pedagogens dubbla uppdrag Omsorgsuppdraget = fostran, vård Människoblivande Främja värden som ansvar, respekt, medmänsklighet Det kunskapsutvecklande uppdraget = undervisning Effektivt lärande Bidra till kunskapsutveckling: vetande, kunnande, förståelse (attityder) Kommunikationen är A och O Det pedagogiska uppdraget utövas genom mellanmänsklig kommunikation. Jensen (2012) (Nordström-Lytz, 2013) Kunskap att veta, kunna och förstå En lärande gemenskap Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap där barnen och personalen lär sig med och av varandra. (s. 29) Pixabay/Pezibear Några utgångspunkter Kommunikation & atmosfär som kvalitet i småbarnspedagogiken Kvaliteten på interaktionen mellan personal och barn är särskilt viktig personalens värme och responsivitet är avgörande för barns utveckling Sylva K et al. (2003) The effective provision of pre-school education (EPPE) project. Research Brief. Kommunikationen och samspelet är en kvalitetsfråga Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2009) Barns tidiga lärande. Göteborg: Göteborgs Universitet. 2

Tre typer av samspel minst! Personalens kompetens och samspelet mellan vuxna och barn (omsorgen) är avgörande för kvaliteten Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. Skolverket (2011) Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Barnets växelverkan med andra barn och de vuxnas förmåga till sensitiv växelverkan är viktig för meningsfulla upplevelser av lärande Karila, K. (2016) Vaikuttava varhaiskasvatus. Helsinki: Opetushallitus. Pedagogisk atmosfär Pedagogens 3 centrala dialogformer Samspelande atmosfär Närvaro i barns världar Instabil atmosfär Vänlig distans Kontrollerande atmosfär Ordning och behärskning Lyhördhet Tillkämpat lugn Maktkamp Överträda gränser Motsägelser Emotionell dialog Pedagogen känner av och imiterar barnets stämningsläge Pedagogen riktar (positivt) fokus mot barnets upplevelse, känsla eller behov Pedagogen bekräftar barnet: självkänsla Pedagogen ser barnet som någon hen kan identifiera sig med > Dialogen skapar ömsesidig relation Johansson (2011, s. 24)... Meningsskapande och utvidgande dialog Pedagogen sätter ord på upplevelser: visar engagemang och entusiasm, fördjupar och förklarar Pedagogen intar barnets perspektiv Pedagogen följer barnets intressen Pedagogen skapar gemensamt fokus Pedagogen vägleder barnet vidare i sitt tänkande > Dialogen avgörande för barnets sociala, språkliga och kognitiva utveckling... Den reglerande och gränssättande dialogen Pedagogen hjälper barnet att bemästra sig själv och omvärlden Pedagogen sätter gränser, visar på alternativ Pedagogen stöder barnet i att planera och förutse konsekvenser av sina handlingar > Dialogen bidrar till den sociala utvecklingen Hundeide (2006) 3

Hur samspelar du som pedagog? Ett utvecklande samspel är Hur ser ditt samspel med barnen i gruppen ut? Vilka dialogformer dominerar? Hur tror du att barnen skulle beskriva dig? Tryggt, varmt, stabilt Sensitivt för barnets initiativ Öppnar upp för kreativitet och fantasi Bidrar till meningsskapande Ger barn kontroll och möjlighet att överskrida uppgiften egna tankar Utrymme för skifte av position och perspektiv Pedagogen träder fram som ett tydligt subjekt och har förmåga till självreflektion Empatiskt lyssnande är att Hur tänker ni kring samspel? Ta ögonkontakt Respektera talarens tempo Låta tala till punkt Höra underliggande betydelse Ana känslor och behov också outtalade Ge bekräftelse (verbal och icke-verbal) Sammanfatta och bolla tillbaka Undra! Baserat på Adelmann (2009) På vilket sätt märker man att samspelet är bra i en grupp? Vilka omständigheter bidrar till fint samspel mellan pedagog och barn? Vilka omständigheter motverkar ett gott samspel i barngruppen? (diskutera 3 och 3) Samspel är en pedagogisk balansakt Pedagogik är att leva med barnet individ grupp närhet distans styrning frihet talande lyssnande bekräftelse utmaning se Någon se Något Kärlek till och omsorg om barnet en positiv grundton Hopp för och om barnet närvaro, tålamod och tillit Ansvar för barnet den vuxna ska att se till att barnet har det bra Persson & Gustavsson (2016, s. 18-20) Furu (in progress) 4

Dina viktigaste insikter under förmiddagen Vidare läsning Vilka aha-upplevelser har du gjort? På vilket sätt vill du själv utvecklas när det gäller byggandet av gemenskaper för lärande? Vad packar du ner i din ryggsäck? Referenser Adelmann, K. (2009) Konsten att lyssna. Lund: Studentlitteratur. Hundeide, K. (2006) Sociokulturella ramar för barns utveckling. Lund: Studentlitteratur. Jensen, M. (2012) Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Juul, J. & Jensen, H. (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Persson, S & Gustavsson L.H. (2016) I Riddersporre, B. m.fl. (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur. Qvarsell B. (2011) Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordisk barnehageforskning 4 (2) 65-74. Sommer, D. (2005) Barndomspsykologiska facetter. Stockholm: Liber. LUNCH 13.15-14.45 Verksamhetskulturen 5

Verksamhetskultur Värderingar och principer Tolkning av normer och mål Lärmiljöer och arbetssätt Samarbete alla former Kommunikation och atmosfär Kompetens, professionalism, utveckling Ledning strukturer och praxis Organisering, planering, genomförande och utvärdering En verksamhetskultur som stödjer målen för det småbarnspedagogiska arbetet skapar gynnsamma förhållanden för barnens utveckling, lärande, delaktighet, trygghet, välbefinnande och en hållbar livsstil. (s.28) Vad kännetecknar en bra verksamhetskultur? Några ord om lärmiljö och professionalism (diskutera i grupper om 3) Lärmiljö fysisk, psykisk och social Gårdsmiljö, parker, omgivande samhälle och natur IRL och virtuellt Lokaler, möbler, redskap, material, böcker och leksaker för alla sinnen Sociala nätverk också ute i det omgivande samhället Gemenskaper relationer mellan människor Verksamhet, aktiviteter, metoder, rutiner som stödjer barnens utveckling, lärande och kommunikation. (s. 31) Den fysiska miljön Vacker Levande Samtalsbefrämjande Stimulerande rik på erfarenheter för alla sinnen Omväxlande Lockar till utforskande stödjer barnets emotionella och intellektuella erfarande. 6

Den psykiska miljön Lugn Trygg Glädjerik Uppmuntrande positiva förväntningar Bekräftande Utmanande Stöttande - rik på scaffolding för barnet Den sociala miljön Bygger på delaktighet barns och vuxnas Samarbetsinriktad Vilar på samtal, dialog Inkluderande respekterar och välkomnar mångfald (kulturell, språklig, religiös, livsstilsmässig, åldersmässig ) Bidrar till balans mellan individualitet och socialitet Jag och Vi Fostrar till balans mellan rättigheter och skyldigheter Meningserbjudanden! En aktiv vuxen i centrum av barnens verksamhet, stimulerande till gestaltande och skapande i ömsesidighet, med respekt för och uppmärksamhet på spännande olikheter som meningserbjudanden här har vi kanske något av kärnan i små barns liv i förskolan. Det handlar om både miljöns erbjudanden och relationernas vikt, utifrån hur barn med sina perspektiv, bottnande i erfarenheter av olika slag (alltså inte att de är så lika som möjligt), kan se och verka med en gemensamt viktig uppgift. Då verkar pedagogen i en positiv mening som förskolans kulturarbetare. Qvarsell (2011) Hur kan detta ske i praktiken? Riktlinjer En lärande gemenskap En gemenskap som uppmuntrar lek och kommunikation Delaktighet, likabehandling, jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil Förutsätter pedagogisk professionalism Professionell kompetens = vad jag gör som pedagog Utforskande Kreativt Reflekterande Professionell identitet = vem jag är som pedagog Min yrkespersonliga utveckling Pedagogisk grundsyn och förhållningssätt Privat, personlig, professionell 7

Vilka är villkoren för ett reflekterande arbetssätt? Vilka omständigheter bidrar till ett reflekterande arbetssätt i teamet? Vilka omständigheter motverkar det? Hur kan man konkret förbättra omständigheterna? (diskutera 3 och 3) Ledarskapets betydelse Att leda förändringsprocesser - egna och andras Främja barnens välbefinnande och lärande Utveckla verksamheten Leda, utvärdera och utveckla småbarnspedagogiken på ett målinriktat och systematiskt sätt Goda arbetsförhållanden för personalen Förutsättningar att utveckla och utnyttja sin yrkeskompetens och sin utbildning Fjärilseffekten Att vara ledare en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet (Wikipedia) Att se andras värde och potential Att kommunicera dem så tydligt att medarbetarna själva ser dem Att se vad som behöver göras Att ibland avstå från att göra Sandahl m.fl. (2010) 48 8

Pedagogiskt ledarskap i småbarnspedagogik Att styra och leda undervisning, lärande och relationer i pedagogiska verksamheter Kopplat till fyra dimensioner Kontext: organisationsstuktur, resurser, samhällsuppdrag (mikro>makro) Organisationskultur: interaktion och arbetsgemenskap, distribuerat ledarskap Professionalism: ledarstil, uppgiftshantering, tidshantering Substansfrågor: pedagogisk kompetens, teoretisk och praktisk kunskap, utveckling av verksamheten, förmåga till yrkespersonlig utveckling Nära relaterat till verksamhetens mål, processer och resultat Fonsén (2013) Hinder och möjligheter för målinriktat arbete Yttre förutsättningar, strukturella aspekter Tidsbrist Stora barngrupper Brist på personal Arbetsmiljön Yrkesskicklighet, sociala aspekter Pedagogisk medvetenhet Relevanta strategier för arbetet Förhållningssätt till barnen och varandra Johansson (2011) 49 Ett gott kollegialt samspel Positiv psykologi som inspirationskälla Skapa en lustfylld, kreativ och hälsosam gemenskap Alla uttrycker sina tankar och känslor Alla blir sedda och bekräftade Alla visar intresse, nyfikenhet för varandra Alla får och ger stöd och uppmuntran hitta guldkornen! Alla får försöka och misslyckas Skapa motivation och engagemang Att finna (gemensam) mål och mening med arbetet Vägleda varandra och sätta gränser Att ge och få konstruktiv respons Niss & Söderström (2015) Vilka är mina medmänniskors resurser och kompetenser? Hur kan jag bidra till andra människors möjlighet till välbefinnande, lycka, hälsa och livskvalitet? Vilka faktorer triggar positiva känslor och beteenden i gemenskapen? Hur skapar vi en arbetskultur med utrymme för flow? Vilka är friskfaktorerna som bidrar till ett hälsofrämjande arbetsliv och en återhämtande fritid för mig själv? Baserat på Blom & Hammarkrantz (2014) Dina viktigaste insikter under eftermiddagen Vidare läsning Vilka aha-upplevelser har du gjort? På vilket sätt vill du själv utvecklas när det gäller din pedagogiska professionalism? Vad packar du ner i din ryggsäck? 9

Referenser Blom, K. & Hammarkrantz, S. (2014) Lycka på fullt allvar. Stockholm: Natur och kultur. Fonsén, E. (2013) Dimensions of Pedagogical leadership in early childhood education and care. I Hujala, E. m.fl. (red.) Researching leadership in early childhood education. Tampere: Tampere University Press. Niss, G. & Söderström, A-K. (2015) Samarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Persson, S. (2008) Forskningscirklar en vägledning. Metodbok från Malmö Stad. Sandahl, C., Falkenström, E. & von Knorring, M. (2010) Chef med känsla och förnuft. Stockholm: Natur och kultur. Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv. Astrid Lindgren Tack! 10