Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnadshandlingar vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd 7,5hp O0029H Omvårdnad, höstterminen 2013 Sjuksköterskeprogrammet Termin 4, distansutbildning Kursansvarig: Malin Henriksson Tel: 0920-493934 E-post: malin.henriksson@ltu.se
Förord Välkommen till kursen omvårdnadshandlingar vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd, 7,5 hp. I denna kurs är dina teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och erfarenheter från tidigare verksamhetsförlagd utbildning basen, som du skall bygga vidare på mot din yrkesprofession. Omvårdnad är sjuksköterskans självständiga domän där hon/han skall stödja och hjälpa både människan som är sjuk och dennes närstående, att leva sitt dagliga liv så optimalt som möjligt trots sjukdom och/eller behandlingar. Det grundläggande målet i varje form av vårdande är att lindra lidande och befrämja hälsa. För att detta skall vara möjligt måste du som sjuksköterska ha fördjupade kunskaper om hur människan som lever med sjukdom och dennes närstående upplever sitt dagliga liv. Att kunna ta del av en annan människas upplevelse är endast möjligt genom att lyssna på dennes berättelse och dela dennes förståelse av att vara sjuk och att vara närstående. Detta fordrar att du har fördjupade kunskaper om intervjumetodik och samtalsmetodik. Omvårdnad beskrivs på avdelningen för omvårdnad, institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet på följande sätt: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa och stödja en person och dennes närstående i det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa, förebygga ohälsa och sjukdom samt återställa och bevara hälsa. Omvårdnad syftar även till att befrämja läkande och välbefinnande hos personen, samt underlätta ett liv med långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, lidande och att ge möjlighet till en värdig död. Pedagogisk grundsyn I vår pedagogiska grundsyn ingår att visa respekt för dig som student och den kunskap och erfarenhet du har med dig. Vi ser vidare dig som aktiv och delaktig i din utbildning och att du tar ansvar för din egen inlärningsprocess. Vår syn på kunskap, kunskapsutveckling och lärande ska bygga på forskning om lärandet och bidra till en höjd kvalitet på undervisningen. Vår strävan är att du utvecklar en förståelse, dvs. en djupinlärning av kursen i sin helhet. Det betyder att du ska kunna se samband mellan begrepp och fenomen som studeras. Ett djupinriktat lärande stimuleras av egen aktivitet, i utbyte och i interaktion med andra samt med anknytning till din egen kunskap och tidigare erfarenhet. Det innebär att du tillsammans med yrkeshandledare och examinerande lärare är en aktiv samarbetspartner för att säkra kvaliteten i dina verksamhetsförlagda studier. Din roll är att ta ansvar för din egen inlärningsprocess genom att formulera dina individuella inlärningsbehov och på vilket sätt du tänkt uppnå dessa, med hjälp av kursens mål och signerat underlag för bedömning av din yrkeskompetens från tidigare kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Yrkeshandledarens roll är att vara ditt stöd i utvecklingen av yrkesrollen och yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att muntligt och skriftligt värdera din utveckling och insats i omvårdnadsarbetet samt förmåga att integrera med patienter och närstående. 2
Adjungerad klinisk adjunkt (AKA) är en legitimerad sjuksköterska som arbetar kliniskt och på del av sin tjänst arbetar som klinisk adjunkt på uppdrag av LTU. AKAs roll är att vara ett stöd för både dig som student och din handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen. AKAn stöttar dig att integrera teori med praktik genom reflektion och ansvarar även för att bedöma dina kunskaper och förmågor vid bedömningssamtal. Kursansvarig lärares roll/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål och studieuppgifter, som stimulerar dig att vilja lära. Vidare innebär rollen som lärare att tillsammans med yrkeshandledare bidra till ett inlärningsklimat som präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att en trygghet skapas. Praktisk kunskap Praktisk kunskap är att veta hur man handlar och att kunna utföra handlingar i olika situationer. Den är personlig och situationsbunden. I den praktiska kunskapen integreras etisk reflektion, teoretiska kunskaper, egna erfarenheter och praktisk skicklighet i en konkret vårdsituation. Den praktiska kunskapen förvärvas i ett växelspel mellan del och helhet, inlevelse och distans, reaktion och reflektion och ett samspel mellan tillit och kritik. Växelspel och samspel sker både inom individen och i interaktion med andra. I den verksamhetsförlagda utbildningen sker en integration av de olika kunskapsdelarna, utifrån olika alternativ i dialog med den unika människan i en vårdsituation. Strävan i denna kurs är att du utvecklar en förståelse, dvs. en djupinlärning av kursen i sin helhet. Det betyder att du ska kunna stödja och hjälpa både människan som är sjuk och dennes närstående, att leva sitt dagliga liv så optimalt som möjligt trots sjukdom och/eller behandlingar. Välkommen till kursen! Malin Henriksson 3
Examinator, kursansvarig och lärare Examinator: Inger Lindberg, inger.lindberg@ltu.se, universitetslektor och barnmorska. Kursansvarig: Malin Henriksson (MAHE), malin.henriksson@ltu.se, universitetsadjunkt och leg. sjuksköterska. Jag har kursansvar, introducerar och undervisar er i denna kurs. Jag deltar i laborationer och seminarier. Annette Johansson (ANJO), annette.johansson@ltu.se, universitetsadjunkt och doktorand. Annette är distriktssköterska och specialistsjuksköterska inom hematologi. I denna kurs deltar Annette i laborationer. Gunilla Johansson (GUJO), gunilla.1.johansson@ltu.se, universitetsadjunkt och barnmorska. I denna kurs deltar Gunilla i seminarier. Ulrika Löfgren (ULLÖ), ulrika.lofgren@nll.se. Ulrika arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Sunderby sjukhus. Ulrika är AKA på avdelning 35, 46, 61 samt 63. Ulrika kommer också att delta i föreläsningar och seminarium i denna kurs. Susanne Andersson, susanne.l.andersson@nll.se. Susanne arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Piteå Älvdals sjukhus. Maria Arvidsson, maria.arvidsson@nll.se Maria arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Sunderby sjukhus. Maria är AKA på avdelning 31, 33, 49, 51, 52 samt 53. Louice Karlsson, sara.karlsson@nll.se. Louice arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Kalix sjukhus. Annette Nilsson, annette.y.nilsson@nll.se. Anette arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Gällivare sjukhus. Kerstin Rahkola, kerstin.rahkola@nll.se. Kerstin arbetar som leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Sunderby sjukhus. Kerstin är AKA på avdelning 41, 42 samt 43. 4
Kursens innehåll Etik med fokus på handlingsetik och relationsetik Omvårdnadsprocessen Omvårdnadsinterventioner Omvårdnadsdokumentation Omvårdnadstekniker Läkemedelshantering Palliativ vård Aktuella lagar och författningar Kursens mål Här i studiehandledningen har kursens mål enligt kursplan preciserats till förmågor och färdigheter som du ska uppnå under kursen. Efter genomgången kurs skall du visa färdigheter att kunna: genomföra samtal/bedömningssamtal och med stöd av observations- och intervjumetodik identifiera och bedöma behov av omvårdnad som underlag för omvårdnadsplanering planera, genomföra och värdera omvårdnadsinterventioner utifrån analyserade omvårdnadsbehov, -problem och/eller -risker bedöma behov av och ge individuell information och instruktion för egenvård utifrån analyserade omvårdnadsbehov, -problem och/eller -risker rapportera, utvärdera och dokumentera genomförd omvårdnad utföra vanligt förekommande omvårdnadstekniker och handha vanligt förekommande medicinteknisk utrustning med säkerhet och aseptik för att tillgodose behovet av trygghet och välbefinnande iordningställa och administrera läkemedel med kunnighet, omdöme, noggrannhet och följa lagar och författningar som reglerar läkemedelshanteringen. Efter genomgången kurs skall du kunna visa förmåga: att kunna ta del av en annan människas upplevelse av att vara sjuk och att vara närstående genom att lyssna på dennes berättelse att kunna tillämpa relationsetik och reflektera över dess betydelse i mötet med personer med sjukdom och deras närstående att kunna föra ett handlingsetiskt resonemang vid val av omvårdnadsinterventioner att kunna planera och organisera det egna omvårdnadsarbetet samt att samverka med andra professioner 5
Kursöversikt samt genomförande av kurs Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är uppdelad i två perioder. Grupp A och B har VFU period 1; 9 september till 2 oktober. Grupp C och D har VFU period 2; 3 oktober till 25 oktober. Översikt av kursens olika moment Moment i kursen 4 september Kursintroduktion och föreläsning i dokumentation. Grupp ABCD. 5 september Seminarium i dokumentation, grupp CD. Laboration i CVK och subkutan venport, grupp AB. 6 september Seminarium i dokumentation, grupp AB. Laboration i CVK och subkutan venport, grupp CD. Kom ihåg Gruppuppgift inför seminarium. Dugga inför laboration. 9 september Dugga i transfusion, svara i Fronter senast kl. 23:59. Vecka 38-39 Reflektionsseminarium med AKA alternativt via Adobe Connect. Grupp AB. 1 oktober Skriftlig tentamen. Grupp AB. Kom ihåg att anmäla dig till tentamen det är olika anmälningsdatum för de olika Vecka 42-43 Reflektionsseminarium med AKA alternativt via Adobe Connect. Grupp CD. 25 oktober Skriftlig tentamen. Grupp CD. 28-29 oktober Seminarium sexologi. Grupp ABCD. tentorna, gå in på Mina sidor och anmäl dig! Duggor, laborationer, studieuppgifter, seminarium samt verksamhetsförlagd utbildning är obligatoriska moment i kursen. 6
Moment i kursen Dokumentation Under kursens första vecka kommer en föreläsning om dokumentation att erbjudas. Föreläsningen följs upp av ett seminarium. Inför seminariet ska du tillsammans med dina klasskamrater ha genomfört en gruppuppgift som redovisas vid seminariet. Gruppuppgift Se gruppindelning i Fronter. I grupperna ska ni dokumentera anamnes, status eller vårdplan utifrån den information ni får från ett givet patientfall (se Fronter). Ni tar med er dokumentation på en USB-sticka till seminariet där ni redovisar för era klasskamrater hur och vad ni har dokumenterat. Tillsammans med lärare och klasskamrater diskuterar ni uppkomna frågor och eventuella svårigheter med dokumentationen. Aktuell litteratur att studera inför föreläsning och seminarium: Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Relevanta delar av kapitel 3, 4 och 13. Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur. Referenslitteratur: Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS-boken. Om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. FoU 48. Lund: Studentlitteratur. Laboration: CVK och subkutan venport Inför laboration med CVK och subkutan venport är det en förutsättning att du tagit del av nedanstående litteratur samt tagit del av film som finns i Fronter. Du skall även besvara duggan som finns i fronter, 80 % rätt krävs för att du ska kunna delta på laborationen. Obligatorisk kurslitteratur att ta del av inför laboration: Björkman, E. & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Läs kapitel 1 avsedda delar. Referenslitteratur att ta del av inför laboration: Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Läs kapitel Infartsrelaterade infektioner i blodbanan, s. 167-173. www.vardhandboken.se Transfusion I Fronter finns föreläsningar om transfusion. Se föreläsningar och läs nedan angiven litteratur. I Fronter finns även instuderingshjälp och ett frågeforum för att hjälpa er att studera detta moment. Du ska även besvara en dugga om transfusion som finns i Fronter. Duggan ska vara besvarad senast måndag 9 september kl. 23:59. Gräns för godkänd dugga är 80 % rätta svar. Aktuell litteratur att studera i detta moment är: Björkman, E. & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Läs kapitel 5. 7
Nygaars, M. (2011). Omvårdnad vid transfusion. I H. Almås, D.G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad Del 1 (s. 405-425). Stockholm: Liber. SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. Verksamhetsförlagd utbildning Fokus i denna kurs är att du under handledning skall träna dig i att kunna bedöma, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera den individuella omvårdnaden hos i förväg utvalda patienter och deras närstående. Du skall planera och genomföra omvårdnaden utifrån omvårdnadsprocessens samtliga steg. Under din verksamhetsförlagda utbildning ska du tränas i att successivt ta dig an större ansvar och fler arbetsuppgifter för att vid slutet av perioden mynna i att du självständigt har fulla ansvaret för 1-2 patienter. För att uppnå kursens mål är det av vikt att du som student har klart uttalade ansvarsområden gentemot din yrkeshandledare. Detta medför en djupare kunskap om och förståelse för planerad och genomförd omvårdnad och medicinsk behandling. Dina verksamhetsförlagda studier skall omfatta minst 30 tim/vecka. Tid för litteraturstudier och tentamen ligger utanför obligatorisk verksamhetsförlagd tid. Sexologi Under sista veckan i kursen kommer litteraturseminarier i sexologi att genomföras. Inför detta ska du tillsammans med en studiekamrat ha förberett en presentation, se vidare information under Studieuppgift 3. Kurslitteratur Kursens innehåll bygger på dina kunskaper från tidigare kurser i utbildningen. Litteraturen i dessa förväntas du kunna, eller i annat fall repetera utifrån dina egna behov. I studiehandledningen kommer specifika litteraturhänvisningar att ges för studieuppgifter samt för tentamen. I övrigt är det kursplanen (se Studentwebben) som visar den litteratur som är obligatorisk för kursen samt följande artikel och författningar: SOSFS 1992:2. Socialstyrelsens allmänna råd om identitetskontroll m.m. av patienter i hälsooch sjukvården. SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SFS 2008:355. Patientdatalag. SOSFS 2009:29. Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. Taylor, B. & Davis, S. (2006). Using the Extended PLISSIT model to address sexual healthcare needs. Nursing Standard, 21(11), 35-40. 8
Studieuppgifter Studieuppgift 1 Studieportfölj Studieportföljen ska följa dig under hela din utbildning. Studieportföljen består av dina dokument från tidigare teorikurser och verksamhetsförlagda kurser såsom kursplan, studiehandledning, studieplan, intyg från fältstudier och värderingsformulär. Inför dina verksamhetsförlagda studier skall du formulera dina individuella inlärningsbehov och hur du har tänkt uppnå dessa på din studieplan med hjälp av kursens mål och signerat underlag för bedömning av din yrkeskompetens från tidigare kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Vid planering av dina studier skall du utgå ifrån inlärningsprincipen sekvens kontinuitet integrering, instruktion finns i Fronter. Syftet med studieportföljen är: - att du och din handledare skall kunna följa din utvecklingsprocess mot yrkesprofessionen - att den skall ligga till grund för din målformulering för att uppnå kursens mål - att det tidigare inlärda utgör basen för ny inlärning Det är av stor vikt att du under de första dagarna av din VFU visar din studieportfölj samt aktuell studieplan för din handledare. Ni ska tillsammans gå igenom studieplan och lägga upp en planering för VFU, som skapar förutsättningar för att du ska uppnå kursens mål. För de studenter som har VFU på Gällivare sjukhus, Kalix sjukhus, Piteå Älvdals sjukhus samt Sunderby sjukhus ska ni även skicka er studieplan till ansvarig AKA som kommer att medverka vid bedömning av er yrkeskompetens. Studieplanen är en viktig utgångspunkt vid bedömning av din yrkeskompetens då den speglar dina behov, dina utvecklingsområden samt dina styrkor. Referenslitteratur till studieportföljen: Handal, P., & Lauvås, G. (2000). På egna villkor en strategi för handledning. Lund: Studentlitteratur. Renberg, B. (2003). Bra skrivet Väl talat. Luleå: Universitetstryckeriet. Scholes, J., Webb, C., Morag, G., Endacott, R., Miller, C., Jasper, M., & McMullan, M. (2004). Making portfolios work in practice. Journal of Advanced Nursing, 46, 595-603. 9
Studieuppgift 2 Reflektion I slutet av din verksamhetsförlagda utbildning sker en reflektion vid ett tillfälle. För de studenter som gör sin VFU på Gällivare sjukhus, Kalix Sjukhus, Piteå Älvdals sjukhus och Sunderby sjukhus kommer reflektion att ske tillsammans med AKA på sjukhuset där ni gör er VFU. AKAn kommer att ta kontakt med er angående datum, tid och plats för denna reflektion. För studenter som gör sin VFU vid andra sjukhus inom eller utom länet sker reflektion i grupp tillsammans med kursansvarig, via Adobe Connect.. För de studenter som deltar i reflektion via Adobe Connect är det ett krav delta med ljud och bild vid enskild dator samt att sitta ostört för att alla medverkande studenter ska kunna genomföra en trygg och givande reflektion. Förberedelser och genomförande Du kommer förberedd till reflektionstillfället med en upplevelse som du varit med om och som berört dig på ett eller annat sätt och efterlämnat en känsla av undran, irritation, glädje eller besvär. Det är din upplevelse/förståelse av en omvårdnadssituation under din verksamhetsförlagda utbildning som skall presenteras. Det skall vara en berättelse som rör en patient/närstående eller vården kring denna person och där du har varit med i situationen. Läraren som leder gruppen ställer frågor till dig och dina studiekamrater, som skall stimulera er att reflektera över den upplevda situationen. Syftet med reflektionen är att ni får tillfälle att reflektera över egna tankar, känslor och handlingar. För godkänt seminarium krävs ett aktivt deltagande under hela seminariet. Gruppens ansvar Inom gruppen ska råda total tystnadsplikt, vilket är en förutsättning för att hela gruppen ska uppleva trygghet. Reflektionen är en aktiv process där gruppmedlemmarna ska: ta med sig en berättelse från sin VFU. Berättelsen ska vara avpersonaliserad, vilket innebär att namn, sjukhus och orter ska utelämnas. stödja den som berättar genom att lyssna aktivt och engagerat och inte avbryta kamraten i sin berättelse. reflektera över det som lyfts fram. 10
Studieuppgift 3 Litteraturseminarium Sexologi i vården Kunskap om och förståelse för sexualitetens betydelse för människan genom hela livet och att sjukdom, skador, handikapp och läkemedel kan påverka individens sexualitet kommer att belysas i form av ett litteraturseminarium. P-LI-SS-IT modellen (Permission, Limited, Information, Specific Suggestion, Intensive Therapy) beskriver fyra rådgivningsnivåer i mötet med människor med sexuella problem. En miniminivå för sjuksköterskans handläggning av sexuella problem utifrån denna modell är att signalera till patienten att det är tillåtet att tala om sexuella problem, tankar och känslor. Utöver miniminivån bör sjuksköterskan också ha beredskap för den andra nivån, nämligen att kunna bedöma om patienten har relevant kunskap om sjukdomens och behandlingens inverkan på den sexuella funktionen (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2000, s. 142). Förberedelse: Bilda par inom den grupp ni tillhör och välj en av patientsituationerna nedan. Läs igenom nedanstående litteratur och reflektera sedan över de frågeställningar som finns i anslutning till patientsituationen. Utifrån er patientsituation söker ni även efter en vetenskaplig artikel som ni knyter an till er situation och utifrån era frågeställningar. Ta med litteratur, artikel, och anteckningar till seminariet. För godkänt seminarium krävs ett aktivt deltagande under hela seminariet. (Val av patientsituation kommer att ske i samband med laborationen.) Att ha cancer Att vårdas i ett palliativt skede Att ha en stomi Att ha haft en hjärtinfarkt Att ha en ryggmärgsskada Att ha förlorat sitt bröst efter bröstcancer Att ha en depression Att ha urininkontinens Att ha diabetes Att ha en blodsmitta Att ha fått en stroke Att ha multipel skleros Att vara en psykiskt utvecklingshämmad person Vid seminariet ska ni reflektera utifrån följande punkter och er patientsituation Vilka kan konsekvenserna för sexualiteten vara för denna person? Hur skulle ni som sjuksköterskor stödja denna person? Vilken kunskap behöver ni för att stödja denna person? Hur skulle ni lyfta denna fråga till denna person? Kan det finnas läkemedel som påverkar sexualfunktion utifrån diagnos för denna person? Vid seminariet kommer dessa punkter att beröras genom en gemensam reflektion Reflektera över omvårdnadsmetoder och åtgärder, attityder och självinsikt, språkets betydelse och Extended PLISSIT modellen. Reflektera över sexualitetens betydelse för hälsa och livskvalitet. Reflektera över sexuella normer i samhället och hur vi som sjuksköterskor bemöter människor med olika sexuella läggningar. Aktuell kurslitteratur till seminarium: Hulter, B. (2009). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 676-709). Lund: Studentlitteratur. 11
Taylor, B. & Davis, S. (2006). Using the Extended PLISSIT model to address sexual healthcare needs. Nursing Standard, 21(11), 35-40. Referenslitteratur till seminariet: Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården: en metodbok för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Examination Examinationen består av två delar, bedömning av yrkeskompetens samt den individuella skriftliga tentamen. Första delen av examinationen Bedömning av yrkeskompetens Första delen av examinationen är bedömning av yrkeskompetens. Bedömning av yrkeskompetens sker genom en halvtidsdiskussion samt ett slutbedömningssamtal där teori skall integreras i en verklighetsanknuten omvårdnadssituation. Halvtidsdiskussionen sker i tvåpart mellan dig som student och din yrkeshandledare. Slutbedömningssamtalet sker i tvåpart med dig och din handledare och utgår från kursens mål. För studenter på Gällivare sjukhus, Kalix sjukhus, Piteå Älvdals sjukhus och Sunderby sjukhus sker slutbedömning i trepart med student, handledare samt AKA. Ansvarig AKA kommer att ta kontakt med dig för överenskommelse om tid för slutbedömning. Bedömningsformuläret AssCe finns i Fronter. Förberedelse och genomförande av bedömningssamtal Tid för bedömning planeras i förväg. Erfarenheten visar att det behövs ca 60 minuter. Du som student skall förbereda bedömningen genom att göra en självskattning i ett eget formulär. Som förberedelse för samtalen skall du skriva ner exempel på situationer som stödjer den egna skattningen. Handledaren skall förbereda samtalen genom att markera för varje faktor i ett eget formulär. I handledarens förberedelse ingår också att samla information och synpunkter från kollegor som handlett, haft kontakt med och sett studenten i olika situationer under den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. AKAn bidrar med erfarenhet av bedömningssamtal och ansvarar för att lämna ett betygsförslag med grund i samtalet. Med ett objektivt synsätt och följdfrågor till studentens berättelse bedömer AKAn studentens kunskaper och förmågor. Under samtalet ska du som student ha och ta en mycket aktiv roll i diskussionen och utgå från erfarenheter i konkreta situationer och från din självskattning. Du har också ansvar för att kunna redogöra för den lästa litteraturen under utbildningsperioden. Handledaren skall ge sina synpunkter och anknyta till konkreta vårdsituationer, men först efter att du beskrivit dina. Halvtidsdiskussion med genomgång av varje faktor skall alltid äga rum och redovisas med en ring på skalan. Vid slutbedömningen skall varje faktor bedömas med ett kryss på skalan. Se fullständig instruktion till AssCe-formuläret i Fronter. 12
Andra delen av examinationen Individuell skriftlig tentamen Andra delen av examinationen är en skriftlig tentamen. Denna tentamen bygger på ett patientfall och ger dig chansen att visa att du har en teoretisk beredskap att tillgodose behovet av omvårdnad hos personer med sjukdom och deras närstående. Frågorna besvaras utifrån kurslitteraturen, som du ska visa att du har förstått. Utifrån beskrivet patientfall ska du beskriva omvårdnadsprocessens olika steg. Du ska argumentera och resonera för din analys och val genom hela tentamen. Förutom frågor utifrån nedanstående patientfall kommer även frågor om att stödja en människa att uppleva värdighet i livets slut, läkemedel, omvårdnadsdokumentation och transfusion att förekomma. Tentamen kommer att bygga på ett av nedanstående patientfall: Omvårdnad av person med cervikal höftfraktur som nyligen opererats med totalprotes. Omvårdnad av person med inflammatorisk tarmsjukdom. I tentamen kommer frågor att formuleras på några av följande läkemedel. Ni ska kunna svara på vilken typ av läkemedel det är, verksam substans, dess effekt samt vanliga biverkningar. T. Dolcontin T. Heracillin T. Metformin T. Morfin T. Enalapril T. Metoprolol Litteratur som ingår vid tentamen: Almås, H., Stubberud, D.-G., & Grønseth, R. (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad. Del 1, 2. (2 uppl.). Stockholm: Liber. Fokus på diagnoser från ovanstående patientfall. Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Stockholm: Liber. Fokus på relations- och handlingsetik. Björkman, E., & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Fokus på transfusion. Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur. Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Fokus på nutrition, aktivitet, trycksår, elimination, förvirringstillstånd och livets slutskede. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Fokus på omvårdnadsprocessen, -behov och -åtgärder. Sarvimäki, A., & Stenbock, B. (2008). Omvårdnadens etik. Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber. Fokus på relations och handlingsetik. SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. www.fass.se 13
Krav för G på tentamen: Du ska ha besvarat 70 % rätt. Krav för VG på tentamen: Du ska ha besvarat 90 % rätt. OBSERVERA! Litteraturanvisningarna inför tentamen ändras varje höstoch vårtermin. Det innebär att du som student är skyldig att ta reda på vilka litteraturanvisningar som gäller för just den tentamen som du ska skriva. Aktuell studiehandledning hittar du här: http://www.ltu.se/edu/studentwebben/examination-tentamen-vfu- Praktik/Verksamhetsforlagd-utbildning-VFU- Praktik/Vardutbildningar/Studiehandledningar-VFU/Sjukskoterska- 1.83561 Betygskriterier för kurs Bedömning på kursen sker enligt betygsskala; underkänd, godkänd eller väl godkänd. Krav för Godkänd kurs: Medverkat vid seminarium och laborationer. Besvarat dugga med minst 80 % rätta svar. I bedömningsformuläret ha god måluppfyllelse på samtliga angivna punkter, förutom punkt 5 som bedöms som ej relevant för denna kurs. För god måluppfyllelse krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din värdering och kan koppla ditt handlande till litteraturen och ett etiskt resonemang. Godkänd skriftlig individuell tentamen med 70 % rätta svar. Krav för Väl Godkänd kurs: Medverkat vid seminarium och laborationer. Besvarat dugga med minst 80 % rätta svar. I bedömningsformuläret ha mycket god måluppfyllelse på samtliga punkter, förutom punkterna 3, 4, 13, 14 och 15 som kan vara av god måluppfyllelse. Punkt 5 bedöms som ej relevant för denna kurs. För mycket god måluppfyllelse krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din bedömning, reflekterar över situationen och kan jämföra och argumentera för val av handlingar med koppling till litteraturen och ett etiskt resonemang. Väl godkänd skriftlig individuell tentamen med 90 % rätta svar. 14
Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys. Efter avslutad kurs kommer du att få en sammanställning av kursutvärderingen. Utvärdering av kursen sker muntligt och skriftligt. Muntlig utvärdering av kursens upplägg och inlärningsmiljön i din verksamhetsförlagda kurs genomförs under kursens sista vecka tillsammans med yrkeshandledare. Lycka till! Malin Henriksson 15