Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan



Relevanta dokument
GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Teamplan Ugglums skola F /2012

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Handlingsplan GEM förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Förskolan Sjöstjärnan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Förskolan Sjöstjärnan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Tyck till om förskolans kvalitet!

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Vår verksamhet under läsåret

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Sabbatsbergs Förskolor

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Verksamhetsplan Duvans förskola

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Läroplan för förskolan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Transkript:

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin personliga utveckling som har sin grund i individens upplevelse av samhörighet, dvs. KASAM 1 (Känsla av sammanhang). Vi är alla en del av sammanhanget och hållbar utveckling är avhängig att alla tar ansvar för helheten. 1 KASAM: Känsla av sammanhang, kan beskrivas som en teori om kopplingen mellan människan och sammanhanget. Teorin förklaras med tre begrepp: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. De tre begreppen beskriver människans upplevelse av sammanhang på tre olika plan: det kognitiva, intellektuella (begriplighet), det praktiska, instrumentella (hanterbarhet) och det känslomässiga (meningsfullhet).

Bakgrund I Pedagogiska utvecklingsplanen 2010-2015 finns målet angivet att; Från och med hösten 2010 ska det i varje arbetslag ske ett kontinuerligt arbete med kreativ lärmiljö. I budgetmålen för 2010 finns detta mål angivet: Från och med hösten 2010 ska det i varje arbetsplan finnas en handlingsplan för arbete kring kreativ lärmiljö. Detta vi vill uppnå: Möjligheternas skola - en skola för livet En skola med en kreativ lärmiljö som stimulerar, utmanar, inspirerar samt skapar förutsättningar och framförallt förväntningar. En skola där nyfikenhet, glädje, lust, kunskap, gemenskap, samarbete och öppenhet spirar. En skola som kännetecknas av höga förväntningar på varandra. En skola med inflytande och Delaktighet för alla. En skola med olika rum, ute och inne, som öppnar upp för lärande och utveckling med tillgång till spännande aktiviteter och olika lärandeverktyg. Rum som uttrycker förväntan och kreativitet och som synliggör det egna lärandet konkret och överskådligt. Vårt uppdrag: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla såväl sin förmåga att arbeta självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (Lgr 11). Det pedagogiska uppdraget gynnas av att, utifrån KASAM-begreppen, följa och påverka samhällsutvecklingen. Barnen och eleverna förbereds för att leva i en föränderlig värld där kommunikativa, kreativa och empatiska förmågor bidrar till samhällets och individens harmoniska och hållbara utveckling (Pedagogiska utvecklingsplanen). Individens kreativa förmåga ska utvecklas. Problemlösning och förmåga till nytänkande påverkar samhällets utveckling. I samspel med andra skapas kreativa miljöer och vi ökar förutsättningarna för utveckling av vår självkännedom och empatiska förmåga (Pedagogiska utvecklingsplanen).

Så här går vi tillväga Inflytande och delaktighet I allt arbete och i all planering ska delaktighet och inflytande för eleverna vara en självklarhet. Att ta tillvara elevernas tankar och idéer för att tillsammans forma olika frågeställningar, infallsvinklar och svar gynnar elevernas utveckling och lärande. Genom portfolio synliggörs elevens lärande över tid. Den länkar samman mål, arbete, resultat och utvärderingen på ett konkret och överskådligt sätt samt ger möjlighet till reflektion över sin egen utveckling. - Vi vill öka elevernas delaktighet i verksamhetens olika delar. - Vi vill utveckla mentorskapet så att varje elev får möjlighet att påverka och få insikt om sitt lärande. - Vi använder oss av Portfolio. - Vi visar upp elevarbeten på olika sätt. Hållbar utveckling Som ett led i arbetet med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ska tid avsättas till verksamheterna för planering, dokumentation och reflektion av hållbarhetsarbetet. Erfarenhetsutbyte och kontakter med omvärlden är en viktig del i arbetet. Hållbarhetsaspekten ska genomsyra det dagliga arbetet. - Vi nyttjar närmiljön, ex Movallen, Folkebergsskogen, Hovaåns dalgång, - Vi gör studiebesök,ex. till kyrka, vattenverk, brandstation, affärer och företag. - Vi ser föräldrar och andra vuxna som en resurs i undervisningen och inbjuder till skolan. (Se Hållbarhetsrådets verksamhetsplan) Kultur och skapande Kultur appellerar till känslor och utgör ofta en arena för samverkan där mångfalden berikar. Barn och elever ska engageras och erbjudas möjligheter till upplevelser. Kultur är ett led i barns och ungas lärande och utveckling. Elever ska ges möjligheter att använda olika verktyg för att kunna uttrycka sig och kommunicera med hjälp av kulturella uttrycksformer, såsom t.ex. i lek, samtal, litteratur, konst, musik, film, drama, media och rörelse med mera (Pedagogiska utvecklingsplanen). - Vi erbjuder eleverna olika möjligheter att uttrycka sig och kommunicera på olika sätt. - Vi utvecklar ett ämnesövergripande och tematiska arbetssätt. - Vi använder oss av skolbio och annan film i undervisningen. - Vi nyttjar skolbiblioteket som en resurs och anordnar författarbesök i klass 5. - Vi erbjuder eleverna att delta i och uppleva musik, bild, teater och dans. (se Barn och ungdomskulturplanen)

Getryggen, Naturrum Genom ett Leaderprojekt har ett rekreationsområde iordningställts med bl.a. motorikbana och pedagogiska tavlor. Ett naturrum finns i nära anslutning till naturområdet. Vi vill att alla elever regelbundet får besöka området för att uppleva, undersöka, laborera samt utveckla sitt lärande inom olika områden. (se bilaga) Problemlösning Problemlösning är en del av vardagen och en förmåga som eleverna ska utveckla. Problemlösning och förmåga till nytänkande påverkar samhällets utveckling i en positiv riktning. - Vi använder Temalådor med problemlösning i alla klasser(se bilaga). - Vi använder oss av Snilleblixtarna och Framtidsfrön vid behov och intresse erbjuder material för arbeta kreativt med teknik och naturvetenskap från förskola till årskurs 5. www.snilleblixtarna.se www.framtidsfron.se - Vi använder oss av Robotverkstan i år 4-6. - Vi använder oss av laborativt material i stor utsträckning. - Vi utvecklar samarbetet med slöjden. - Vi använder oss av Ung Företagsamhets material Vårt samhälle i årskurs 5. Den fysiska miljön Vill vi skapa inspirerande rum och engagerande aktiviteter som gynnar elevernas lärande. Vi arbetar för att: - Utrusta ett matte och No-rum. - Iordningsställa en skapande verkstad. - Utveckla skolgården. Iordningställa en matematikskolgård. - Gör korridorer och andra gemensamma utrymmen trevliga och inbjudande. PRAO Femmorna gör Prao hos föräldrar eller annan vuxen i bekantskapskretsen. Sexorna Prao på ett valfritt företag. Elevråd/klassråd I klassråd och elevråd har diskussioner och samtal förts om hur vi kan skapa den bästa skolan med en kreativ lärmiljö. Dessa tankar har eleverna fört fram:

- Trygghet för alla elever. - Möjlighet att få hjälp när man behöver. - Arbetsro när man arbetar. - Flera datorer. - Böcker i mängder och en bibliotekarie. - Skriva berättelser, korsord, IUP - Soffor och sköna möbler att sitta i. - Rolig utemiljö med flera gungor, studsmatta, snurrgunga, snurrplatta, (minikarusell), cyklar och bubbelpool. - Uteaktiviteter, utflykter och utelektioner. - Läxhjälp på skolan. - Mera utav slöjd, bild, musik, hemkunskap och idrott. - Experiment och skapande. - Teater och film. Både att uppleva och genomföra själva. - Bygga och konstruera, teknik. - Robotverkstan. - Måla väggarna i korridorer, omklädningsrum. - Blommor. - Cafeteria. - Rastöppet i gympasalen. - Trevligare och lugnare matsal. - Åka till olika platser för att se och lära. - Lära sig mer om andra länder. - Lära sig mera om förr i tiden. Regelbundna uppföljningar av handlingsplanen kommer att genomföras under året och utvärderingen kommer att ske i den årliga kvalitetsredovisningen. I en bedömning från skala 1-5 ska man 2015 nått till nivå 4. Fastställd 2011-01-11 Elenor Spetz-Ramberg/rektor