Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Gäller från och med höstterminen 2011 för Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet Yrkeslärarprogrammet Ämneslärarprogrammet Fastställda av LUN 2011-10-26

3 Förord Föreliggande dokument utgör riktlinjer för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom de lärarprogram vid Göteborgs universitet (GU) som startade höstterminen 2011 och gäller för studenter som är antagna från och med höstterminen 2011. Dokumentet utgör underlag för LUN:s målstyrning av VFU. Det fastställer grunderna för den verksamhetsförlagda utbildningens struktur och organisation, dess funktion i utbildningen och för studentens kunskapsuppbyggnad, och bedömning och examination av VFU. Det innehåller härigenom också kriterier för kvalitet på VFU, och är en del av LUN:s systematiska kvalitetsarbete. Framställningen nedan bygger på högskoleförordningen och där särskilt examensordningarna för lärarexamen, högskolelagen, förvaltningslagen och sekretesslagen. Framställningen bygger också på den arbets- och ansvarsfördelning som regleras i avtal mellan LUN och medverkande kommuner och fristående skolor. LUN ser detta dokument som dynamiskt, dvs. att tillkommande beslut och kriterier för kvalitet på VFU ska arbetas in i dokumentet efterhand. Vid tidpunkten för fastställandet av denna första version av riktlinjerna är utformningen av VFUkoordinatorsuppdraget ännu ej klar. Denna sker i samverkan med företrädare för skolhuvudmännen. De avsnitt som omnämner VFU-koordinatorernas uppgifter skall därför ses som preliminära till dess att beslut fattas i frågan. Kenneth Nyberg Ordförande Fastställda av LUN 2011-10-26 (dnr G 2011/121)

4 Inledning Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet vänder sig till studenter samt de lärarutbildare som studenterna möter under sin utbildning: VFU-kurslärare och övriga lärarutbildare inom GU, lokala lärarutbildare samt till VFU-koordinatorer 1. För varje VFU-kurs finns en fastställd kursplan som beskriver kursens innehåll och mål. VFU-riktlinjerna utgör ett komplement till kursplanerna med anvisningar för genomförande av VFU-kurser och ansvarsfördelning inom dessa. De anger på olika sätt spelplanen för lärarutbildarens verksamhet och ingår i fortbildningen för de lärare som vill verka inom lärarutbildningen, oavsett om dessa är stats-, kommunal- eller friskoleanställda. En första utgångspunkt för beskrivningen är att lärarutbildningen vid GU är uppbyggd som ett samarbete mellan olika huvudmän: Göteborgs universitet, medverkande kommuner, fristående skolhuvudmän, skolor och förskolor. Uppdraget är att åstadkomma en utbildning som ger anställningsbarhet i de delar av utbildningsväsendet som examensordningarna för respektive program anger. Detta betyder att universitetet inte har ensamt ansvar för lärarutbildningens innehåll och genomförande. En andra utgångspunkt är examensordningarna för de olika lärarexamina. I dessa sägs att studenten för lärarexamen ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta i den verksamhet som utbildningen avser. Där anges andelen VFU som skall relatera till olika delar av respektive program, samt examensmålen för olika lärarexamina. VFU är en obligatorisk del av utbildningen. En tredje utgångspunkt är att det är under VFU, genom deltagande i skolverksamhet, som studenten utvecklar handlingskompetenser av relevans för läraryrket, integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som de högskoleförlagda delarna av utbildningen tillhandahåller och omsätter dessa till lärarkompetens. Det är under VFU, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att verka som lärare. VFU fyller härigenom en grundläggande funktion i studentens kunskapsuppbyggnad och är en integrerad del av lärarutbildningens innehållsmässiga struktur. Utifrån VFU ges i detta dokument en allmän beskrivning av de lärprocesser som studenten måste erbjudas för att nå examensmålen för respektive lärarexamen. Dokumentet utgör härigenom ett komplement till respektive VFU-kursplan med avseende på vad de olika medverkande aktörerna och institutionerna måste möjliggöra för studenten och vad studenten måste åstadkomma för att nå målen. 1 Utformningen av VFU-koordinatorernas uppdrag, vilken sker i samverkan med företrädare för skolhuvudmännen, är ännu inte klar varför skrivningar som berör koordinatorsuppdraget skall ses som preliminära och ej bindande för skolhuvudmännen till dess att beslut fattas i frågan.

5 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 6 LÄRARUTBILDNINGEN OCH LÄRARYRKET 7 Examensmålen och läraryrket 7 Läraryrkets komplexitet 7 DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA UTBILDNINGENS FUNKTION I LÄRARUTBILDNINGEN 9 VFU-kurser 9 VFU som plats 9 VFU som undervisningsform 9 VFU som lärprocess 10 Sammanhangsskapande VFU-perioder 11 PROGRESSION I VFU-KURSER 12 Den verksamhetsförlagda utbildningens tre faser 12 Skolans år årscykeln 13 VFU-OMRÅDE, VFU-PLACERING, VFU-KURSLEDARE OCH VFU-KURSLÄRARE 14 VFU-område och VFU-placering 14 VFU-kursledare, VFU-kurslärare, lokal lärarutbildare och VFU-koordinator 15 Byte av VFU-område 16 Studieuppehåll 16 ANSVARS- OCH ARBETSOMRÅDEN 17 Studenten 17 Skolhuvudmannen 17 Universitetet 19 EXAMINATION, BEDÖMNING OCH PRAXISSEMINARIER 21 Utdrag ur Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 21 Praxisseminarier 22 VFU-bedömningssystem 22 Handläggningsplan vid problem under VFU 23 BILAGOR 25 Bilaga 1. VFU-bedömningsmatrisen 25 Bilaga 2. Skolans år Årscykeln 26 Bilaga 3. Resebidrag i samband med VFU 27 Bilaga 4. Brottsregisterutdrag 28 Bilaga 5. Sekretess 28 Bilaga 6. Försäkring 29

6 Förkortningar HFU GU hp IKT IPKL IUP LLU LUN PRAO/APU UK VFU Högskoleförlagd utbildning Göteborgs universitet högskolepoäng informations- och kommunikationsteknologi Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Individuell utvecklingsplan Lokal(a) lärarutbildare Lärarutbildningsnämnden Praktisk arbetslivsorientering/arbetsplatsförlagd utbildning Utbildningsvetenskaplig kärna Verksamhetsförlagd utbildning

7 Lärarutbildningen och läraryrket Lärarutbildningen har sin utgångspunkt i högskoleförordningen, särskilt examensordningarna för respektive lärarexamen. I utbildningen möts högskoleförordningens allmänna krav på högre utbildning och de övriga lagar och förordningar som reglerar lärarens vardag. Nedan följer först en beskrivning av vad som kännetecknar läraryrket, sett utifrån formuleringarna i de delar av examensordningarna där examensmålen för lärarexamen anges. Examensmålen och läraryrket Examensmålen är indelade i tre grupper Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, samt Värderingsförmåga och förhållningssätt och utpekar sammantaget en rad förmågor och kompetenser av betydelse för läraryrket: ämneskompetens, pedagogisk/didaktisk kompetens, förmåga till reflektion och självreflektion, förmåga till empati, kommunikativ kompetens, förmåga till självständighet, förmåga till samarbete, förmåga att delta i verksamhetsutveckling, ledarskapsförmågor. Pedagogisk och didaktisk kompetens vilar i sin tur på många och olika kunskaper inom skolämne eller skolområde, om vetenskaplig kunskapsbildning, om lärande och undervisning, om omsorgsarbete, om bedömning och betygsättning, om styrdokument, om informations- och kommunikationsteknik (IKT), om värdegrunder och på förmågan att omsätta alla dessa kunskaper i handling i pedagogisk verksamhet. Några är generella för läraryrket som helhet. Andra är specifika och knutna till vissa verksamheter och särskilda lärartjänster. Alla dessa kunskaper, kompetenser och förmågor bildar sammantaget två övergripande och integrerade uppdrag som alla typer av lärare har, nämligen både ett pedagogiskt uppdrag och ett tjänstemannauppdrag. Det är lärarutbildningens uppgift att ge studenterna möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs inom denna mångfald av områden, så att de vid utbildningens slut är skickade att ikläda sig läraryrkets dubbla ansvar. Läraryrkets komplexitet Enligt examensordningen för varje lärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som [lärare/förskollärare] i den verksamhet som utbildningen avser. I kombination med de enskilda målen framträder läraryrkets komplexitet och de krav som härigenom ställs på den enskilda läraren. Läraryrket ställer krav på 1. lärarens förmåga att, inom ramen för skolans styrdokument, aktualisera för situationen relevanta kunskaper och erfarenheter i varierande situationer och under varierande, situationellt bestämda villkor.

8 2. handlingskompetens i en skolkontext, dvs. i en arbetsgemenskap med kollegor, barn/elever och vårdnadshavare i skolans institutionella arbetssätt. 3. lärarens förmåga att förhålla sig till oförutsedda situationer och att i mesta möjliga mån också förutse händelseutvecklingar i sociala sammanhang och i situationer orienterade mot individuellt lärande och individuell utveckling. Läraryrkets komplexitet ställer också krav på lärarutbildningens innehåll och organisation. Innehållet i den högskoleförlagda delen av utbildningen utgör ett centralt villkor för att den enskilda lärarstudenten ska ges möjlighet att utveckla en rad olika kunskaper och förmågor. Dessa ska omsättas i handling i pedagogisk verksamhet. VFU fyller en grundläggande funktion i lärarutbildningen, eftersom det är under VFU som studenten 1. genom handling i skolverksamhet utvecklar handlingsförmågor av relevans för läraryrket. 2. integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som HFU innehåller och omsätter dessa till lärarkompetens. 3. påbörjar arbetet med att integrera olika kunskaper, handlingsförmågor och förhållningssätt till en sammanhängande lärarkompetens, förenlig med de villkor som läraryrket ställer upp.

9 Den verksamhetsförlagda utbildningens funktion i lärarutbildningen VFU-kurser Verksamhetsförlagd utbildning utgörs av separata kurser inom respektive program. Målen för respektive examen omsätts i kurserna inom programmen och de olika kurserna stödjer på olika sätt studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt verka som lärare/förskollärare. Kunskapsutvecklingen har två riktningar: Å ena sidan tar studenten med sig kunskaper HFU tillhandahåller till VFU och omsätter dessa till lärarkompetens under VFU. Å andra sidan tar studenten med sig erfarenheter och frågor från VFU till HFU och ges möjlighet att bearbeta dessa under HFU. Då det är under VFU som studenten utvecklar handlingsförmågor av relevans för läraryrket, lägger denna dubbla riktning grunden till en innehållsmässig integration av programmen som helhet. Tre viktiga kännetecken karakteriserar VFU: platsen för utbildningen, formen för utbildningen och de integrerande lärprocesserna. VFU som plats Studenterna placeras i en relevant verksamhet utifrån program och inriktning: i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola eller i vuxenutbildning (se vidare sid 14). Till VFU kan också räknas undervisningsformer som fokuserar på reflektion över erfarenheter av lärsituationer i ovan nämnda verksamheter och institutioner. Ett exempel på en sådan undervisningsform är praxisseminarium (se vidare sid 21). VFU som undervisningsform VFU är en undervisningsform där studenten utvecklar de olika för läraryrket relevanta handlingskompetenserna, såväl de allmänna som de ämnes- eller ämnesområdesspecifika. Dessa tar form i samspel med lärare, barn/elever och vårdnadshavare. HFU-kunskaperna utgör en del av de yrkesrelevanta kompetenserna, och de framträder under VFU på nya och skiftande sätt i detta samspel. Jämfört med den högskoleförlagda delen av utbildningen, ges studenten under VFU i allmänhet ett större utrymme att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Centralt för VFU som undervisningsform är att den ska vara handledd. Vikariat kan inte räknas som VFU.

10 VFU som lärprocess En effekt av examensmålen och de lagar, förordningar, läro- och skolplaner som krävs för läraryrket är att HFU är mångvetenskapligt sammansatt. Lärarutbildningen vid GU är hela universitetets angelägenhet och speglar mångfalden av kunskapsområden inom GU. Respektive programs mångfacetterade vetenskapliga grund får betydelse för sammanhangen mellan de olika ingående ämnena. Inget enskilt ämne kan helt sätta sin prägel och låta sina värderingar och kunskaper dominera utbildningen. De olika lärarprogrammen är uppbyggda av ett relativt stort antal olika kurser med ännu fler deltagande universitetslärare. Studenten möter ofta nya kursledningar, ibland flera per termin. VFU är däremot mera sammanhållen. I normalfallet är en institution ansvarig för studentens samtliga VFU-kurser under hela studietiden och studenten har en VFU-placering under hela studietiden. Detta skapar förutsättningar för kontinuitet och känsla av tillhörighet och yrkesidentitet. Studenten tillägnar sig kunskaper och färdigheter på tre sätt under utbildningen: inför VFU, under VFU och genom reflektion över de olika delarna av utbildningen. Under HFU ges studenten möjligheten att utveckla kunskaper och färdigheter inför VFU. I VFU deltar studenten på olika sätt i skolans arbete, får erfarenheter och färdigheter av specifika och mer generella delar av skolans verksamhet. I VFU knyts de olika kunskaperna och kunskapsformerna samman och bildar en enhet; en kunskapssyntetiserande process äger rum. Den syntetiserande lärprocessens viktigaste kännetecken är att kunskaper och handlingserfarenheter från HFU sammanlänkas med de kunskaper, handlingserfarenheter, misstag, prövningar och (själv)reflektioner som växer fram i lärarstudentens samspel med barn/elever, vårdnadshavare, LLU och studiekamrater under VFU. I VFU tillförs studenten nya kunskaper och erfarenheter som är direkt knutna till skolarbetets värderingar och behov. VFU är härigenom en nödvändig, sammanhållande beståndsdel i lärarutbildningens och studentens kunskapsuppbyggnad. VFU håller således samman utbildningen på två sätt. För det första är det, som beskrivits ovan, under VFU som studenten utvecklar sin förmåga till praktisk handling. Denna förmåga utvecklar och bär varje student som individ. För det andra utvecklas förmågan till handling i interaktion med VFU-kursläraren, lokala lärarutbildare och andra framtida kollegor. Hos dessa framträder, i det dagliga arbetet och i samtalen om detta, handlingsmönster och mer eller mindre uttalade föreställningar om vad som kännetecknar en god lärare. Dessa handlingsmönster och bilder bär de framtida kollegorna som individer och som delar av en lärarkår. Studentens utveckling till lärare äger också rum genom interaktioner med barnen/eleverna, deras förutsättningar och syn på skola och lärare, samt med barnens/elevernas vårdnadshavare. Gradvis ska utbildningen lägga grund för studentens förmåga att handla alltmer självständigt i relation till omgivningen. Utbildningen ska också underlätta studentens arbete med att våga ta eget ansvar och reflektera över grunderna för sina olika beslut och handlingar.

11 Sammanhangsskapande VFU-perioder För att en VFU-period ska kunna stödja studentens lärprocess, så ska den utformas så att studenten ges tillfälle till upprepat och kontinuerligt handlande i den verksamhet studenten är placerad. Härigenom ges studenten möjlighet att pröva och ompröva sina erfarenheter av att planera och genomföra leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet. Den sammanhängande närvaron i en verksamhet lägger grunden till studentens förtrogenhet med skolan som lärmiljö, med de lokala förutsättningarna för verksamheten och med de människor som befinner sig där inom en given tidsperiod. En given förutsättning för att detta mål ska kunna uppfyllas är att VFU är på heltid. 2 2 Direktiv om vad som utgör heltid finns i respektive VFU-kursplan.

12 Progression i VFU-kurser Den verksamhetsförlagda utbildningens tre faser Som beskrivits ovan tillägnar sig studenten olika kunskaper under HFU och VFU. Dessa kunskaper utvecklas gradvis under utbildningens gång, och på olika sätt under HFU respektive VFU och i olika kurser. Ett långsiktigt mål är att studenten efter avslutat program ska visa en sammantagen förmåga att handla omdömesgillt. Detta mål är gemensamt för samtliga kurser inom programmet. Därför är det viktigt att studenterna under utbildningens gång, tillsammans med sina lärarutbildare, finner vägar som gör de olika kompetenserna till integrerade delar i det kommande arbetet som lärare. Läraryrkets komplexitet kräver att läraren måste arbeta med en rad samspelande kunskaper och färdigheter och på olika sätt. Utvecklingen av studentens förmåga att hantera komplexiteten sker successivt och dess olika delar samspelar på olika sätt under utbildningen. Bedömningen av prestationerna under VFU är knuten till specifika delar i processen. VFU har därför olika fokus för att skapa och stödja progressionen: 1. Undersökande VFU 2. Genomförande VFU 3. Syntetiserande VFU Undersökande VFU här ligger tyngdpunkten på att observera och att med hjälp av teoretiska verktyg som förmedlas i HFU-kurser analysera och reflektera kring det studenten har observerat. Genomförande VFU här utvecklar studenten sin förmåga att planera och genomföra leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet inom sitt område. Den förmåga till observation och analys som utvecklas i undersökande VFU tar studenten med sig in i denna typ av VFU, men här riktar hon/han också blicken mot sig själv och sitt eget handlande. Under de senare VFU-kurserna fördjupar studenten på olika sätt sin förmåga att undersöka och genomföra handlingar. Det är alltså under VFU och i sin reflektion över VFU som studenten försöker skapa en sammanhängande bild av sitt kommande yrke. Detta är första steget till en syntetiserande VFU. Det som sätts samman till en helhet (syntetiseras) är de olika kunskaper HFU-delen av programmet tillhandahåller och de olika typer av handlingsförmågor och förhållningssätt som studenten utvecklar under loppet av utbildningen. Målen med syntetiserande VFU är flera: att studenten utvecklar en förmåga till spontant handlande, till reflektion över genomförda handlingar, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet och att studenten inser att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärarens yrkesutövning.

13 Genomförande VFU har störst utrymme under utbildningen. Undersökande VFU är bara ett led i utvecklandet av väl utförda handlingar. Det goda genomförandet är också målet med syntetiserande VFU, som dessutom betonar förmågan att sammansmälta kunskaper från olika områden och lägger grunden för ett självständigt och självreflekterande förhållningssätt till olika delar av yrkeskunskaperna. Skolans år årscykeln Som nämnts ovan är de verksamheter som lärarprogrammen utbildar för reglerade i lagar och förordningar. Skolan är reglerad via dokument och via praxis. Skolan som institution är också bärare av mer informella kulturer. Denna kombination av formella styrdokument och informella skolkulturer åskådliggörs här i Årscykeln (bilaga 3 sid 26). Årscykeln innehåller aktiviteter som ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola, skola och fritidshem, såsom exempelvis utvecklingssamtal, friluftsdagar och arbetsplatsträffar. Deltagande i Årscykelns olika aktiviteter ligger inte till grund för examination i någon på förhand bestämd kurs, utan utgör istället på ovan beskrivna sätt en öppen resurs inom utbildningen. Det finns möjlighet att anknyta till Årscykeln i olika kurser och i VFU-kursernas praxisseminarier. Deltagande i dessa aktiviteter, som å ena sidan ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten, men som å andra sidan är delar av kommande yrkesliv, breddar kunskaperna om och erfarenheterna av detta yrkesliv och förbereder bättre den blivande läraren för detta.

14 VFU-område, VFU-placering, VFU-kursledare och VFU-kurslärare VFU-område och VFU-placering Varje student inom lärarutbildningen vid GU är placerad i ett VFU-område. Ett VFU-område är ett geografiskt avgränsat område inom vilket det finns möjlighet att placera studenter i olika skolverksamheter. Studenten placeras i en relevant verksamhet utifrån program och inriktning: i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola eller i vuxenutbildning. Placeringarna görs i samarbete mellan medarbetare vid Lärarutbildningsnämndens kansli samt medverkande kommuners och fristående skolhuvudmäns administrationer och skolor. I de flesta fall placerar medarbetare vid LUN:s kansli varje student i ett VFU-område och kommunalanställda VFU-koordinatorer 3 placerar den enskilda studenten inom områden, i den enskilda skolverksamheten. VFUkoordinatorn är länken mellan LUN:s kansli och de enskilda verksamheterna i VFU-området. I vissa fall placeras studenten av medarbetare vid LUN:s kansli i samråd med skolenheten direkt i en skolverksamhet. LUN har det övergripande ansvaret för VFU inklusive kontakter och avtal med skolhuvudmän. Studenter skall inte själva kontakta skolor för att ordna VFU-placeringar. Student inom Yrkeslärarprogrammet som innehar en lärartjänst vilken bedöms motsvara de yrkesområden inom vilka studenten antagits till programmet, kan efter ansökan hos LUN få tillstånd att göra VFU i den egna tjänsten. Antalet studenter inom ett VFU-område varierar från några få till ett hundratal. Inom VFU-området är studenten placerad i en relevant skolverksamhet utifrån det program och den inriktning han eller hon är antagen till. VFU ligger normalt sett under universitetets terminstider och alltid under skolornas terminstider. Studenten erhåller sin VFU-plats inför den första VFU-kursen inom respektive program och inriktning. Beroende på olikheter i studiegångarna för olika program och inriktningar infaller den första VFU-kursen under termin ett för vissa studenter och under termin två för andra. I normalfallet förblir studenten inom samma VFUområde under hela sin utbildning. En intention med detta är att studenten skall bli väl förtrogen med enheten och bli en del av arbetslaget i skolverksamheten. Vid något eller några tillfällen under VFU kan studenten göra kortare besök i en annan skolenhet. Detta påverkar inte ursprungsplaceringen. 3 Till dess att VFU-koordinatorernas uppdrag är fastställt utförs denna uppgift till stor del av kommunalanställda VFU-samordnare.

15 VFU-kursledare, VFU-kurslärare, lokal lärarutbildare och VFU-koordinator För varje VFU-kurs finns det en VFU-kursledare som vid respektive VFUkursansvarig institution har det övergripande ansvaret för VFU-kursen och för respektive students VFU. VFU-kurserna genomförs av en eller flera VFU-kurslärare inom varje VFU-kurs. VFU-kursläraren skall ha en helhetssyn dels på utbildningens innehåll (examensmålen, studiegångarnas uppbyggnad, kursplaner etc.), dels på den enskilde studentens kunskapsutveckling. Varje student tilldelas en eller flera lokala lärarutbildare (LLU) som fungerar som handledare i den skolverksamhet där studenten är VFU-placerad under den verksamhetsförlagda utbildningen. I den lokala lärarutbildarens uppdrag ingår inte att bedöma studenten inför betygssättning av VFU-kurser. Som ett led i den lokala lärarutbildarens uppdrag som handledare ingår dock att kontakta VFU-kursläraren om den lokala lärarutbildaren utifrån studentens aktiviteter under VFU bedömer att studenten är i behov av extra stöd. VFU-kursläraren och den lokala lärarutbildaren är de lärarutbildare studenten möter återkommande under utbildningen. Dessa utgör på olika sätt resurser för studentens utveckling mot examensmålen. Förutom VFU-kursläraren och den lokala lärarutbildaren kan studenten ha viss kontakt med VFU-koordinatorn. VFU-koordinatorn fungerar som en länk mellan VFU-området och universitetet. Under VFU möter studenten således flera olika lärarutbildare, som på olika sätt utgör resurser för hans/hennes utveckling till lärare VFU-kursläraren är ansvarig för VFU-kursens genomförande och har i uppgift att bedöma studentens prestationer under utbildningens VFU-delar 4 samt bedöma studentens prestationer i samband med examination. Examination och bedömningen sker inom ramen för ett särskilt bedömningssystem (se vidare avsnittet om examination sid 21). VFU-läraren ansvarar också för genomförandet av praxisseminarier om möjligt i samarbete med VFU-koordinatorn (se avsnitt om praxisseminarier sid 22). De lokala lärarutbildarna är verksamma lärare inom de skolverksamheter som medverkar i lärarutbildningen. LLU skall genomgå en utbildning som omfattar tre delar: (1) de olika lärarprogrammens och VFU-organisationens allmänna uppbyggnad, (2) innehållet i det program och de kurser som den enskilda lokala lärarutbildaren arbetar i och (3) handlednings- och samtalsteknik. Utbildningen anordnas återkommande av LUN:s kansli i samverkan med programsamordnande institutioner. 4 I vissa fall kan bedömningen av studentens prestationer i skolverksamheterna utföras av personer med relevant kompetens i skolverksamheterna. Dessa utses i samråd mellan kursansvarig institution och LUN:s kansli. Slutlig betygssättning görs alltid vid kursansvarig institution.

16 Byte av VFU-område Som nämnts i avsnittet VFU-område, VFU-koordinator, VFU-kursledare och VFUkurslärare placeras studenterna i ett VFU-område inför VFU-kurs 1. I normalfallet placeras studenten i samma VFU-område och samma skola/förskola under hela utbildningstiden. Det kan i undantagsfall finnas skäl som motiverar ett byte av VFU-område eller skola/förskola. En student har således möjlighet att ansöka om byte av VFUområde om det finns särskilda skäl. Alla ansökningar behandlas individuellt och utifrån varje enskild individs specifika situation och anförda skäl för byte. Den lista som återfinns nedan anger de skäl som LUN ser som särskilda skäl. Att ett byte skulle underlätta arbete under eller efter studietiden är inget särskilt skäl. Särskilda skäl för byte av VFU-områden är om 1. studentens sociala situation förändras på ett sådant sätt att den försvårar möjligheten att genomföra VFU i aktuellt VFU-område. 2. restiden mellan VFU-placeringen och studentens bostadsadress överstiger 90 minuter enkel resa. 3. studenten av medicinska skäl har svårigheter att genomföra VFU inom sitt VFU-område. Läkarintyg krävs. 4. det finns pedagogiska skäl till byte av VFU-område. Ansökan om byte av VFU-område ska göras på särskild blankett som finns att ladda ned från LUN:s hemsida www.lun.gu.se. Blanketten inlämnas eller sänds till LUN:s kansli för beslut. Adressen framgår av blanketten. Inför höstterminen inlämnas blanketten senast den 15 maj och inför vårterminen senast den 15 november. Inga önskemål om byte behandlas efter angivna datum. Besked lämnas via studentmail cirka fyra veckor efter sista ansökningsdag. Studieuppehåll Det finns ingen garanti för att en student som haft studieuppehåll kan vara kvar i samma VFU-område eller i samma verksamhet som innan studieuppehållet. Studenten ska i god tid innan återkomsten till studierna senast 1 maj inför följande hösttermin och senast 1 november inför följande vårtermin per e-post kontakta Lärarutbildningsnämndens kansli så att VFU-placering kan kontrolleras.

17 Ansvars- och arbetsområden Studenten Studenten har ansvar för att ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyndigheten i god tid innan VFU ska genomföras, samt att visa brottsregisterutdraget för den inom VFU-området utsedda personen. Detta gäller samtliga studenter utom de som har VFU-placering inom gymnasieskolan. att kontakta LLU inför VFU-kurs och att informera LLU om sina pågående kurser, kursmål och kursuppgifter. att på begäran informera VFU-kursledare/VFU-kurslärare om aktuell VFUplacering, samt att ge namn på och kontaktuppgifter gällande lokal lärarutbildare. att vid frånvaro meddela den lokala lärarutbildaren och skolan. att sluta överenskommelse med den lokala lärarutbildaren om ny VFU-tid då frånvaron ligger under 10 % av VFU inom kursen och närvaro bedöms som nödvändig för att studenten ska uppnå kursens mål. att vid frånvaro mellan 10 25 % kontakta VFU-kurslärare och VFUkoordinator om sådan finns för att få ny VFU-tid om detta bedöms som nödvändigt för att nå kursens mål. att vid högre frånvaro än 25 % samråda med VFU-kurslärare och VFUkoordinator om sådan finns om hur VFU-tiden kan inhämtas. att delta i de utvecklingssamtal VFU-kursläraren anordnar. att fortlöpande dokumentera sin VFU. att planera, genomföra och utvärdera sina insatser i VFU. att omregistrera sig på kursen, om en kompletterande VFU-period genomförs. att informera VFU-kursledning och VFU-kurslärare i de fall Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet inte följs. Skolhuvudmannen Skolor och förskolor är geografiskt indelade i VFU-områden. I varje VFU-område finns i normalfallet VFU-koordinatorer 5, som i samverkan med skolledning, lokala lärarutbildare och GU ansvarar för VFU. 5 Utformningen av VFU-koordinatorernas uppdrag, vilken sker i samverkan med företrädare för skolhuvudmännen, är ännu inte klar varför skrivningar som berör koordinatorsuppdraget skall ses som preliminära och ej bindande för skolhuvudmännen till dess att beslut fattas i frågan. Till stor del sköts tills vidare VFU-koordinatorsuppdraget av kommunala VFU-samordnare som utsetts utifrån Lärarprogrammet 2001.

18 VFU-områdets aktörer ansvarar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Skolhuvudmannen ska avgöra vem i VFU-området som studenten ska visa brottsregisterutdrag för. Skolhuvudmannen ansvarar för att VFU är handledd. Handledd VFU kan ej bytas ut mot vikariat. VFU-koordinatorn har ansvar för 6 att i relevanta delar vara insatt i lärarutbildningens utformning och innehåll. att placera studenten inom området efter samråd med skolledning/arbetslag. att vid behov, i samband med placeringsarbetet, informera VFU-områdets aktörer om lärarutbildningens uppbyggnad och innehåll. att vidarebefordra information från LUN till VFU-området. att vidarebefordra information och önskemål från VFU-området till VFUkursläraren och LUN. att om möjligt tillsammans med VFU-kursläraren genomföra minst ett praxisseminarium i varje VFU-kurs. att i händelse av studentens frånvaro från VFU diskutera med studenten, den lokala lärarutbildaren och VFU-kursläraren om ny VFU-tid. Skolledare har ansvar för att förankra målen med lärarutbildningen i personalgruppen. att arbeta för att motivera lärarna att medverka i lärarutbildningen. att i personalgruppen fördela ansvar och arbetstid vid genomförande av VFU. att meddela vart och på vilket sätt studenten skall lämna utdrag ur brottsregistret. Den lokala lärarutbildaren har ansvar för att ta del av kursplanen för respektive VFU-kurs och skapa möjligheter för studenten att fullgöra VFU utifrån de examensmål som anges i kursplanen. att möjliggöra kompletterande tid för studentens VFU i de fall omfattningen på studentens frånvaro överstiger 10 %. 6 Utformningen av VFU-koordinatorernas uppdrag, vilken sker i samverkan med företrädare för skolhuvudmännen, är ännu inte klar varför skrivningar som berör koordinatorsuppdraget skall ses som preliminära och ej bindande för skolhuvudmännen till dess att beslut fattas i frågan. Till stor del sköts tills vidare VFU-koordinatorsuppdraget av kommunala VFU-samordnare som utsetts utifrån Lärarprogrammet 2001.

19 att ge den återkoppling och annan handledning som kan krävas i olika situationer, för att på så sätt utgöra en förebild för och ett stöd i studentens yrkesmässiga utveckling. att ge förekommande underlag för närvarorapport till studentens VFUkurslärare. (En särskild blankett för detta finns att ladda ned från LUN:s hemsida: www.lun.gu.se att kontakta VFU-kursläraren om den lokala lärarutbildaren utifrån studentens aktiviteter under VFU bedömer att studenten är i behov av extra stöd. Universitetet LUN och dess kansli har ansvar för att teckna avtal, informera och samverka med berörda skolhuvudmän om VFU. att utifrån programmens dimensionering i samråd med skolhuvudmän/vfu-koordinatorer inventera tillgången på VFU-platser. att placera studenten i ett VFU-område. att följa upp studentens VFU-placering. att erbjuda kompetensutveckling för VFU-kurslärare, VFU-koordinatorer och lokala lärarutbildare. att utvärdera VFU-organisationen. att ge medverkande institutioner, kommuner och fristående skolhuvudmän, inom befintliga juridiska och ekonomiska ramar, bästa möjliga förutsättningar att genomföra VFU i enlighet med kursplaner för respektive program och inriktning samt Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. VFU-kursansvarig institution/vfu-kursledaren har övergripande ansvar för VFU-kurser för vilka kursansvar erhållits. ansvar för att utarbeta VFU-kursplaner och att revidera dessa vid behov. ansvar för att bemanna kursen med erforderligt antal VFU-kurslärare. ansvar för att innehåll och omfattning av VFU överensstämmer med kursens mål och innehåll enligt kursplanen. övergripande ansvar för att studenter i VFU-kurser för vilka institutionen har kursansvar följs och stöds under hela utbildningen. övergripande ansvar för att studenter samt involverade lokala lärarutbildare och VFU-koordinatorer/samordnare vid kursstart erhåller de(t) kursdokument som beskriver VFU-kursens innehåll, arbetsformer, förläggning i tid och examination. övergripande ansvar för att VFU-kursen examineras. ansvar för att kursvärdering görs i varje VFU-kurs.

20 ansvar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. ansvar för att i dialog med programråd och programledare, utveckla VFUkurserna inom respektive program, inriktning och ämnesområde. VFU-kursläraren har ansvar för att genomföra VFU-kursen. att följa och stödja studenten i VFU-kursen. att informera berörd LLU om förutsättningar för VFU-kursen. Detta kan ske genom personlig kontakt per e-mail, telefon eller besök alternativt genom respektive student. att anordna utvecklingssamtal med studenten och dokumentera dessa. att samråda med VFU-koordinator/LLU om ny tid för VFU vid studenters frånvaro, då denna överstiger 10 %. att genomföra minst ett praxisseminarium i varje VFU-kurs, om möjligt tillsammans med VFU-koordinator. att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminarium bedöma studentens prestationer i VFU-kurs 1. att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminarium samt genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFU-bedömning och i dialog med studenten bedöma studentens prestationer i VFU-kurs 2. att i de fall VFU-kursläraren bedömt studentens prestationer i VFU-kurs 2 (i förekommande fall även VFU-kurs 3 eller 4) som otillräckliga för nivån följa Handläggningsplan vid problem under VFU (sid 23). att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminarium i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFU-bedömning och i dialog med studenten bedöma studentens prestationer i VFU-kurs 3. att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminarium samt genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån blankett för VFU-bedömning och i dialog med studenten göra en slutbedömning av studentens kunskaper och färdigheter. Detta skall göras i den sista VFUkursen för respektive student. att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Respektive programråd ansvar för att i dialog med programledare och kursansvariga institutioner inom respektive program och inriktning säkra och utveckla förutsättningar för att ingående VFU-kurser är väl integrerade med övriga kurser i programmet och att VFU-kurserna följer en relevant progressionslinje. att VFU-kurser utvärderas enligt riktlinjer från LUN.

21 Examination, bedömning och praxisseminarier Anvisningar om examination av VFU-kurs finns i respektive kursplan. Dessa kursspecifika anvisningar utgår från nedanstående riktlinjer för VFU-kursplaner vilka ingår i av Lärarutbildningsnämnden fastställda Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (dnr G 2011/58). Utdrag ur Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Examination av VFU Deltagande i och observation av olika arbetsmoment inom den ordinarie verksamhet som förekommer vid respektive skola/förskola/fritidshem under studentens verksamhetsförlagda utbildning ingår som en del i examinationen av VFU-kursen. Detta innebär att 100 % närvaro i normalfallet är en förutsättning för godkänd VFU-kurs. Tidsomfånget för 100 % närvaro definieras som normalarbetstiden för en heltidsanställd lärare vid den enhet där studenten är VFU-placerad. Om närvarokravet inte bedöms som uppfyllt kan studenten behöva göra kompletteringar. Examination av VFU-kurs görs vidare genom bedömning av studentens prestationer i den verksamhet där studenten är VFU-placerad samt genom ett eller flera examinerande praxisseminarier. Examinerande praxisseminarium skall innefatta en individuell skriftlig redovisning. Utöver skriftliga uppgifter i anslutning till praxisseminarier kan eventuellt tillkomma ytterligare uppgifter, vilket i så fall skall framgå av kursplanen. Sådana uppgifter skall ges en generell utformning så att de kan utföras utan att störa den reguljära verksamheten i skolan/förskolan/fritidshemmet. Tonvikt vid bedömning skall dock ligga på studentens prestationer i skolverksamheterna. På den första VFU kursen inom respektive program ges något av betygen U eller G, och på följande VFU-kurser något av betygen U, G eller VG. Examination av VFU-kurser är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Lärarutbildningsnämnden (LUN). I kursplanerna för VFU-kurs 2 (VFU-kurs 3 för Grundlärarprogrammet med inriktning F 3 och 4 6) skrivs följande förklarande text in: I kursen görs en VFU-bedömning Steg 2, vilken bland annat syftar till att uppmärksamma det fåtal studenter som inte bedöms ha förutsättningar att uppnå kursmålen. I de fall där studentens prestationer under VFU bedöms som otillräckliga, även efter åtgärder enligt Handläggningsplan vid underkänd VFU-kurs i Riktlinjer för VFU, erhåller studenten betyget U vilket medför att vederbörande inte uppfyller förkunskapskraven för efterföljande kurser i programmet.

22 Förkunskapskrav För tillträde till den andra och därefter följande VFU-kurser krävs godkänt resultat på föregående VFU-kurser Praxisseminarier Varje VFU-kurs skall innehålla minst ett praxisseminarium där teori och praktik möts och studentens erfarenheter från VFU problematiseras mot de högskoleförlagda delarna av utbildningen. Praxisseminarierna skall vara obligatoriska och minst ett per VFU-kurs skall vara examinerande. Slut på utdrag Praxisseminarier Det övergripande målet med praxisseminarier är att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över erfarenheterna från VFU, så att hon/han lär av de situationer och dilemman hon/han ställts inför där. Detta sker bland annat genom själva samtalet under seminarierna, mellan studenterna och mellan studenterna och seminarieledaren och deltagare från skolverksamheten och den erfarenhet dessa sammantaget omfattar. Praxisseminarierna ska stimulera såväl reflektionsförmåga som (framtida) handlingsförmåga. De är en viktig del av vägen till insikten att varken de teoretiska kunskaperna eller de praktiska handlingskompetenserna var för sig är tillräckliga i lärarens yrkesutövning. Sammanfattningsvis ges studenterna genom praxisseminariet tillfälle att öva sin förmåga att sätta ord på sina egna erfarenheter, att bredda sitt erfarenhetsområde genom att höra andra beskriva sina erfarenheter och att använda olika teoretiska perspektiv och begrepp i en gemensam reflektionsprocess. Det lärande som avses i ovanstående övergripande mål är dels en fördjupad förståelsekunskap om läraryrkets komplexitet, dels en fördjupad självinsikt. Denna självinsikt kan exempelvis handla om att man blir medveten om vad man kan och vad man inte kan, om hur man föredrar att lösa problem eller vilken människosyn man ger uttryck för. VFU-bedömningssystem Vid bedömning och betygsättning av VFU-kurs skall det av LUN utarbetade VFUbedömningssystemet användas. Detta består av två delar per VFU-kurs, ett bedömningsformulär som VFU-kursläraren har som en av utgångspunkterna för bedömningen och ett självvärderingsformulär som studenten har som stöd i sin utvecklingsprocess. Bedömningskategorierna för VFU-bedömningssystemet återfinns i Bilaga 1. VFU-bedömningsmatrisen sid 25. formulären finns att ladda ned från LUN:s hemsida: www.lun.gu.se

23 Handläggningsplan vid problem under VFU Studentens övergripande utveckling under utbildningstiden följs regelbundet upp. Detta görs inom respektive kurs, av VFU-kursläraren, i dialog med student och lokala lärarutbildare samt med VFU-koordinatorn. Den som får problem med VFU har rätt till stöd. Detta stöd beskrivs i nedanstående handläggningsplan. Det initieras om VFU-kursläraren eller annan medarbetare med bedömningsuppdrag bedömer att studentens prestationer inte är tillräckliga för nivån. Detta stöd är särskilt viktigt om prestationerna bedöms som otillräckliga i VFU-bedömningen i respektive programs andra VFU-kurs. Målet med handläggningsplanen är att göra examinationen så rättssäker som möjligt för de studenter som riskerar att inte nå målen för VFU. 7 1. VFU-kursläraren samt i förekommande fall VFU-koordinatorn diskuterar problemet med den lokala lärarutbildaren. Studenten informeras om att VFU är underkänd. Detta är en del av examinationstillfälle ett. 2. VFU-kursläraren kontaktar ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli för samtal. Tjänstemannen ska i dialog med VFU-kursläraren och kursansvarig lärare samt i förekommande fall VFU-koordinatorn göra en kartläggning av studentens VFU, samt arbeta fram ett preliminärt förslag till åtgärder. Studenten ska inte delta i denna process. 3. Därefter ska ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli kalla studenten och VFU-kursläraren samt i förekommande fall VFU-koordinatorn till ett studievägledande samtal. Om studenten önskar kan även en representant från Göta Studentkår (eller motsvarande) delta vid mötet. Vid samtalet ska kartläggningen av studentens VFU och de preliminära förslagen till åtgärder presenteras för studenten. En slutlig åtgärdsplan ska utarbetas under mötet, i dialog med studenten. Åtgärdsplanen ska utgå från studentens rätt att genomföra en andra examination av VFU-kursen. Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli. Student och VFU-lärare samt i förekommande fall VFUkoordinatorn ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De har rätt att ha synpunkter på sammanfattningen. 8 Ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli har ansvar för att kursledaren informeras om vilka åtgärder som vidtagits. 7 Handläggningsplanen utgår från studentens rätt till minst två provtillfällen för praktik eller motsvarande, vilken är en minimiregel. Enligt beslut i LUN (2007-11-28) är antalet examinationstillfällen för VFU begränsat till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid dessa två tillfällen kan ansöka om att erhålla ytterligare examinationstillfälle hos LUN. 8 Studentens rätt att ta del av och yttra sig över sammanfattningen följer av förvaltningslagen (1986:223), 16 17.

24 Studentens eventuella behov av ytterligare stöd ska följas upp av VFU-kursläraren senare i utbildningen. 4. Om studentens prestationer under VFU vid andra examinationstillfället inte godkänts, ska ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli kalla studenten och VFU-kursläraren samt i förekommande fall VFUkoordinatorn till ett nytt studievägledande samtal. En representant för LUN:s ledning ska delta vid mötet. Om studenten önskar kan även en representant från Göta Studentkår (eller motsvarande) delta vid mötet. Vid detta möte ska studenten informeras om att hon/han har rätt att ansöka om ytterligare examinationstillfälle för VFU, samt att sådan ansökan ska ställas till Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden, Box 100, 405 30 Göteborg. 9 I samband med samtalet ska studenten erbjudas studievägledning för att utröna vilken handlingsväg som är den bästa i det enskilda fallet. Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli. Student och VFU-kurslärare samt i förekommande fall VFU-koordinatorn ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De har rätt att ha synpunkter på sammanfattningen. 9 Ett lärosäte har möjlighet att begränsa antalet examinationstillfällen i de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri. Denna möjlighet följer av regeln om effektivt resursutnyttjande i 1 kap. 4 högskolelagen. Grunden för möjligheten att begränsa antalet tillfällen är alltså de resurser som krävs i det enskilda fallet. Se vidare Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R (Högskoleverket), s. 33; jfr. Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet, 7.1.

25 Bilagor Bilaga 1. VFU-bedömningsmatrisen 10 VFU-KURS 1 VFU-KURS 2 VFU-KURS 3 VFU-KURS 4 STYRDOKUMENT/ LEGALA RAMAR Visar kännedom om övergripande mål som styr verksamheten Reflekterar kring lärandesituationer PEDAGOGISK VERKSAMHET Genomför på ett tillfredsställande sätt pedagogiska aktiviteter med en grupp barn/elever SOCIALA RELATIONER Visar förmåga att kommunicera med barn/elever och kollegor på en vårdad, enkel och begriplig svenska (se Språklagen, SFS 2009:600, 11) S SJÄLVREFLEKTION Reflekterar över sitt yrkesval Orienterar sig och deltar i verksamhetens olika aktiviteter 10 Inför en genomarbetning av mallen med programråd och programledare för respektive program har i denna första version av riktlinjerna angivits bedömningskriterier endast för VFU-kurs 1.

26 Bilaga 2. Skolans år Årscykeln Aktivitet Fö / Fritids Gr / tidig Gr / sen Gy / Vux planeringsvecka/-dagar X X X X inskolning X X introduktionsdag X X X X frilufts-/idrottsdag X X X exkursion X X X kulturverksamhet X X X X temadagar/-veckor X X X X traditioner, allm. X X X X traditioner, lokala X X X X föräldrasamverkan X X X X utvecklingssamtal X X X X ind. utv. plan (IUP) X X X Ind. studieplan X bedömning/betyg X X X X nationella prov X X X PRAO/APU X X ämneskonferens X X X arbetsplatsträff X X X X arbetslagsmöten X X X X klasskonferens X X X barnkonferens X elevvårdskonferens X X X frånvarohantering X X X X krishantering X X X X klassråd X X X mentorsträff X X X elevråd X X X kompetensutveckling X X X X skolavslutning X X X X

27 Bilaga 3. Resebidrag i samband med VFU Som student vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet kan du bli VFUplacerad i Göteborg eller i kommunerna runt Göteborg. Reseavstånden mellan studieort/bostadsort och VFU-område och kostnader för dessa blir därför olika för alla studenter. För de studenter som placerats inom den blå markeringen utgår ej resebidrag (ex. Ale och Kungsbacka). Bild nedan anger Västtrafiks kommunzoner. Är du VFU-placerad i en kommun där resan sträcker sig över två kommunzoner räknat från studieorten Göteborg, till exempel Alingsås på kartan ovan, finns möjlighet att söka resebidrag för dina resekostnader vid VFU. Om du är VFU-placerad i den kommun där du bor utgår inget resebidrag. Studenter som på egen begäran placeras på VFU-område som medför en högre kostnad har inte rätt till resebidrag. Observera att bidrag utgår enbart för den del av kostnaden som överstiger 1085 kr/termin (detta motsvarar kostnaden för en Regionen runt på 30 dagar laddning). För att ansöka om bidrag: Skriv ut och fyll i blanketten Resebidragsräkning i kolumnen till höger, bifoga kvitto på inköpt områdesladdning eller kontoladdning/enkelresa. Resebidraget förutsätter att resan görs på billigaste sätt, det vill säga i första hand med områdesladdning och i andra hand med kontoladdning. Observera att det i

28 vissa fall blir billigare att resa med områdesladdning även om man inte reser alla dagar som kortet är giltigt. Vid resa med kontoladdning ska ansökan även kompletteras med specifikation över hur du har rest och till vilken kostnad. Specifikation går att skriva ut via vasttrafik.se och Mina sidor när du registrerat ditt västtrafikkort. Det går i vissa fall också att begära en kortinspektion hos föraren när du reser med kontoladdning. För resor med områdesladdning/kontoladdning/enkelbiljett ersätts den del av terminens totala VFU-resekostnader som överstiger 1085 kr/termin. Alla kostnader/resor skall redovisas och verifieras med kvitton. Om kollektivtrafik inte kan användas till VFU-området kan resebidrag för bil utgå. För att få bidrag för bilresor krävs att studenten före resan har ett skriftligt godkännande från LUN. För godkända resor med bil utgår ersättning med ett belopp motsvarande den skattefria delen av bilersättningen enligt inkomstskattelagen (för närvarande 1,85 kr/km) för kostnader som överstiger 1085 kr per termin. Resan beräknas med studieorten Göteborg som utgångspunkt om detta är en kortare sträcka än från bostaden. Blankett för ansökan om resebidrag finns på http://www.lun.gu.se/utbildning/vfu/ Bilaga 4. Brottsregisterutdrag Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför VFU genomgå en registerkontroll. Denna regel gäller för den student som påbörjar sin lärarutbildning från och med höstterminen 2008. Detta gäller ej studenter som har VFU-placering i gymnasieskolan. Beslutet innebär att studenterna ska ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyndigheten i god tid innan VFU ska genomföras. Det tar ca 2 veckor att få ett brottsregisterutdrag och det har en giltighet på 1 år. Hanteringen av brottsregisterutdragen sker i hos skolhuvudmännen, dvs. det är skolhuvudmännen som avgör för vem studenterna ska visa brottsregisterutdragen. Studenterna ansvarar själva för att brottsregisterutdraget visas för den inom VFUområdet utsedda personen. Bilaga 5. Sekretess Under VFU omfattas studenten av Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), och har rätt att ta del av den information som behövs för att VFU ska kunna genomföras så att den stödjer studentens utveckling mot examensmålen. Det åligger studenten att upprätthålla sekretessen.