Den svenska narkotikasituationen en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå

A PR IL 20 1 7 Den svenska narkotikasituationen en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå I den här publikationen sammanfattar vi rapporteringen av 2015 års data till EU:s narkotika byrå (EMCDDA). Under 2015 fanns en samordnare för det ANDT ( alkohol, narkotika, doping och tobak)-preventiva arbetet i majoriteten av Sveriges kommuner. Antalet kommuner som anställt en ANDT-samordnare hade också ökat sedan förra årets rapportering. Förekomsten av cannabis användning i befolkningen var fortsatt låg under 2015. Cannabisbruk bland män samt i yngre åldersgrupper var vanligare än bland kvinnor och de äldre åldersgrupperna. Även användningen av nya psykoaktiva substanser bland skolungdomar var fortsatt låg. De narkotika relaterade dödsfallen fortsatte däremot att öka. Majoriteten av dödsfallen fortsätter även att vara opioid Cannabisanvändning under det senaste året (16 64) relaterade. Ett antal narkotikarelaterade dödsfall kan k opplas till nya psyko aktiva substanser, då oftast i kombination med redan etablerade narkotika eller alkohol. Polis och tullens tillgänglighetsbegränsande arbete visade under 2015 på minskade beslag av heroin samtidigt som beslag av kokain och andra stimulantia, såsom amfetamin ökade. Cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna (16 64 år) 5 4 3 2 1 0 2005 2006 män 2007 2008 kvinnor 2009 2010 totalt 2011 2012 2013 2014 2015

2 Förebyggande ANDT-arbete självklart för de flesta kommuner DEN NATIONELLA ANDT-STRATEGIN 2016-2020 bygger vidare på den tidigare strategin som betonade vikten av att utveckla ett långsiktigt, strukturerat, och kunskapsbaserat förebyggande arbete. För att bidra till regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, innehåller den nuvarande strategin även ett tydligare jämlikhets-, jämställdhets- och barnrättsperspektiv. PÅ KOMMUNAL NIVÅ organiseras förebyggande insatser ofta av lokala ANDT-samordnare. Andelen kommuner som har utsett lokala samordnare för det förebyggande arbetet har ökat sedan 2014. År 2015 hade 88 procent av kommunerna en samordnare som arbetar med narkotikapreventivt arbete, 67 procent hade en styrgrupp för ANDT-förebyggande arbete och 69 procent hade ett eller flera politiska program som inklu derar ANDTförebyggande arbete. I det förebyggande arbetet samarbetar kommunerna med andra lokala myndigheter och idéburna organisationer. UNDER 2015 AVSLUTADES regeringens fleråriga satsning för att förebygga cannabisbruk genom till exempel projektet Trestad2. Projektet har arbetat för att minska cannabisbruket bland unga i Stockholm, Göteborg och Malmö. Flera delprojekt har bedrivits inom satsningen och bland annat har en kortversion (snabbguide) av manualen för de euro peiska kvalitets standarderna för drogförebyggande arbete (EDPQS) tagits fram. 88 % 88 % av kommunerna har en samordnare som arbetar med narkotikapreventivt arbete 69 % 67 % 69 % av kommunerna har ett eller flera politiska program som innefattar ANDT-preventivt arbete 67 % av kommunerna har en styrgrupp för ANDT-arbetet

3 Cannabisanvändning betydligt vanligare i yngre åldersgrupper ÅR 2015 UPPGAV drygt 3 procent av befolkningen i åldern BOSTADSORT OCH SOCIOEKONOMISKA förhållanden har 16 64 år att de använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna. Siffran har legat runt 3 procent sedan 2009. De flesta som uppgav att de använt cannabis var män och det var vanligare att ha använt cannabis bland unga vuxna (16-24 år) jämfört med äldre åldersgrupper, där den minsta andelen användare fanns bland 55 64- åringar. betydelse för cannabisbruket. Bruket är vanligare i större städer och i grupper med låga inkomster. Under de senaste 10 åren har bruket bland de med eftergymnasial utbildning ökat och 2015 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i cannabisbruk baserat på utbildning. 7,7 % 6,9 % 5,2 % Cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna efter ålder Låg inkomst 2,5 % Medelhög inkomst 3,2 % Hög inkomst 1,7 % 16 24 år 25 34 år % 0,4 % 0,3 % 45 54 år 55-64 år Andel (16 64 år) som använt cannabis de senaste 12 månaderna efter bostadsort 5,5 5,0 35 44 år Andel (16 64 år) som använt cannabis de senaste 12 månaderna efter personlig inkomst 5,3 % 4,5 4,0 4,5 % 3,5 3,0 3,0 % 2,5 2,4 % 2,0 1,5 1,7 % 1,0 0,5 0 Större stad Mindre stad Glesbygd Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 2,8 % Eftergymnasial utbildning Andel (16 64 år) som använt cannabis de senaste 12 månaderna tbildningsnivå efter u

4 Syntetiska cannabinoider är de vanligaste nya psykoaktiva substanserna bland skolungdomar UNDER 2015 BLEV 93 nya psykoaktiva substanser (NPS) klassificerade, 36 som narkotika och 57 som hälsofarlig vara. Vidare rapporterades 49 nya NPS som inte före kommit i Sverige tidigare, till EU:s system för tidig varning under 2015. MERPARTEN AV DE substanser som reglerades som narkotika under 2015 hör till substansgrupperna katinoner (syntetiska varianter av khat) och fenetylaminer (t.ex. substanser med hallucinogena eller amfetaminliknade effekter). Cannabinoider utgjorde den största delen av de substanser som klassificerades som hälsofarlig vara. EN MINSKNING AV ANDELEN elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt någon form av nya psykoaktiva substanser (NPS) 1 syns under 2015 jämfört med 2014. Den mest använda typen av NPS är syntetiska cannabinoider. Andelen elever som under 2015 rapporterade att de någon gång hade använt NPS var större i gymnasiets år 2 än i årskurs 9. UNGEFÄR HÄLFTEN AV de NPS-förgiftningar som Giftinformationscentralen registrerade 2015 var förgiftningar med två eller flera substanser. Flera narkotikarelaterade dödsfall under 2015 har kopplats ihop med NPS-användning, men det är ofta svårt att härleda dödsorsaken till en specifik substans eftersom NPS ofta intagits tillsammans med alkohol och andra droger. Substanser som kopplats till ett antal dödfall under 2015 var bland andra cannabinoiden MDMB-CHMICA, katinonen Alpha-PVP och fentanylanalogen Acetylfentanyl. 1,9 % 1,3 % 3,7 % Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2,7 % Skolungdomar som har använt nya psykoaktiva substanser någon gång Antal klassificeringar 2015 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Bensodiazepiner Cannabinoider Fenetylaminer Narkotika Hälsofarlig vara Katinoner Opioider Tryptaminer Övriga För att klassificera en ny substans som hälsofarlig vara krävs att en substans används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning och att den medför fara för människors liv eller hälsa. För att klassificera en ny substans som narkotika krävs att en substans har konstaterat beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekt, ett krav som saknas för hälsofarlig vara. Både läkemedel och hälsofarliga varor kan klassificeras som narkotika om kraven anses uppfyllda. 1. Det framgår av enkäten Skolelevers drogvanor som genomförs regelbundet bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet av Centralförbundet för Alkohol och narkotikaupplysning.

5 Ingen större förändring av den svenska drogmarknaden DEN MEST BESLAGTAGNA illegala drogen i Sverige är cannabis. Under flera år har cannabisbeslagen varit relativt stabila, men under 2015 ökade polisens beslag märkbart. Samtidigt minskade tullens beslag, vilket kan tyda på den ökning av den inhemska produktionen som tidigare observerats. De flesta beslag av narkotika görs i de södra delarna av Sverige där det finns strategiska knutpunkter för transporter, som större hamnar och flygplatser samt förbindelsen mellan Sverige och Danmark via Öresundsbron. Försäljning via internet är även det en betydande handelsarena, där utbudet är om fattande och lättillgängligt oavsett geografiskt läge. NYA PSYKOAKTIVA SUBSTANSER utgör en växande del av drogmarknaden. En signifikant nedgång av syntetiska cannabinoider har dock observerats, vilket delvis kan bero på att fler nya substanser reglerats och därmed minskad tillgänglighet. I likhet med tidigare år är heroinbeslagen få. Beslagen av amfetaminliknande substanser har varit stabila sedan föregående år medan beslagen av kokain har ökat. Långsiktiga ökningar av den illegala handeln med nar kotiska läkemedel har också observerats. Mot slutet av 2015 uppmärksammades olika varianter av fentanyl, speciellt i form av nässpray, som såldes via internet. ÅR 2015 ANMÄLDES drygt 96 500 brott mot narkotikalagstiftningen en minskning med 2 procent sedan 2014. Den största delen av de rapporterade fallen av smuggling och användning gäller ringa mängder narkotika. Antalet anmälda narkotikabrott och antalet narkotikabeslag påverkas av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet och prioriteringar. Antal anmälda brott mot narkotikalagstiftningen 100 000 98 000 96 000 94 000 92 000 90 000 88 000 96 558 anmälda brott mot narkotika - lagstiftningen 2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 13 083 Antal anmälda brott 2015 för narkotikarattfylleri Typ av anmälda narkotikabrott 2015 (%) Framställning Smuggling 1 3 De mest beslagtagna substanserna 2015 Langning 9 37 49 % 27 % 14 % Innehav Cannabis Narkotikaklassade mediciner Amfetamin Användning 50

6 En fjärdedel av alla fängelsedomar är relaterade till narkotikabrott DEN 1 OKTOBER 2015 hade 29 procent av de intagna på anstalt ett känt narkotikamissbruk och 20 procent ett känt blandmissbruk. Av de intagna hade drygt hälften av både kvinnorna och männen använt narkotika under de senaste 12 månaderna före fängelsetiden. Under 2015 genomfördes cirka 73 000 drogtester i fängelser. Av dem visade 8 procent på förekomst av illegala droger, främst cannabis. KRIMINALVÅRDEN HAR EN strategisk roll inom hälsofrämjande insatser för personer med ett narkotikabruk, eftersom ett stort antal personer som använder narkotika varje år kommer i kontakt med kriminalvården. Narkotikabrott står för drygt en fjärdedel av alla fängelsedomar. Även andra brott, som våldsbrott och stölder kan vara narkotikarelaterade. KRIMINALVÅRDEN ERBJUDER BEHANDLINGSPROGRAM för de intagna som har ett narkotikaproblem och arbetar med att utvidga sin uppsökande verksamhet så att de kan erbjuda hjälp redan i häktet. Syftet med behandlingsprogrammen är att minska risken för återfall både i missbruk och i kriminalitet. 27 % Narkotika 28% Våld 43 % 51 % 8 % Stöld Intagnas huvudbrott Använt narkotika de senaste 12 månaderna före fängslande (2015)

7 Hepatit C vanligt bland personer som injicerar droger HOS PERSONER SOM injicerar droger är blodburna infek- tionssjukdomar så som hepatit C och hepatit B vanliga. Dessa virus och även andra, som till exempel hiv, sprids framför allt genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.). För att minska smittorisken har flera lands ting erbjudit sprututbytesprogram. Där kan personer som injicerar droger byta använda injektionsverktyg mot nya oanvända verktyg, och samtidigt få tillgång till basal hälsooch sjukvård. I Sverige finns idag nio sprutbytesprogram. Med en ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler underlättar man för kommuner och landsting att starta sprutbytesprogram. ANTALET PERSONER SOM diagnostiserats med hiv i Sverige har varit stabilt de senaste fem åren. År 2015 rapporterades 450 diagnostiserade hivinfektioner i Sverige. Injicering av droger var den angivna smittvägen i 3 procent (15 stycken) av diagnoserna, varav enbart 2 stycken med Sverige som smittland. De senaste fem åren har Sverige uppgetts som smittland i färre än 10 diagnostiserade infektioner per år. Fokus hepatit C 803 Diagnostiserade infektioner av hepatit C rapporterade bland personer som injicerar droger. MERPARTEN AV DEM som diagnostiserats med hepatit B har smittats utomlands. År 2015 hade 6 procent (132 individer), smittats i Sverige. Antalet akuta infektioner bland personer som injicerar droger, som smittats i Sverige, har ökat sedan 2013 då endast 4 diagnostiserade infektioner rapporterades jämfört med 21 stycken 2015. Det saknas känd smittväg för relativt många av de diagnostiserade infektionerna, något som behöver beaktas i en eventuell analys. HEPATIT C ÄR den blodburna infektionssjukdom som oftast drabbar personer som injicerar droger. Infektionen orsakar en inflammation i levern som i mer än hälften av fallen utvecklas till kronisk leverinflammation. Den kroniska inflammationen kan leda till levercancer eller levercirros, även kallad skrumplever. Det finns inget vaccin mot hepatit C och det är viktigt att samhället kan erbjuda fungerande förebyggande åtgärder. Under 2015 rapporterades 803 diagnostiserade infektioner (83 %) där injicering av narkotika angavs som smittväg. Cirka 650 av dessa smittades i Sverige. Hos unga och unga vuxna märks ingen minskning i incidens2 Smittvägar bland ungdomar som smittats i Sverige 83 % Av diagnostiserade infektioner bland ungdomar 15 24 år som smittats i Sverige hade 83 % smittats genom injektionsbruk 81 % Av alla rapporterade fall smittades 81 procent i Sverige, av dessa var majoriteten män 15 19 år Bland ungdomar var köns för delningen mer jämn, jämfört med vuxna 20 24 år Injektionsberoende Sexuell kontakt Annat/okänt 70 % 30 % 57 % 43 % 2. Incidens är ett mått på antalet händelser (HCV diagnoser) som har skett i en viss population (unga och unga vuxna) under en viss tidsperiod (nydiagnostiserade infektioner 2015).

8 Fler får behandling för narkotikabruk UNDER 2015 ÖKADE antalet personer i narkotikarelaterad vård 3 en ökning som pågått under de senaste fem åren. De flesta vårdade är män och majoriteten använder mer än en substans. Mer än hälften är 15 34 år, och den största åldersgruppen är 25 29-åringar. BLAND DE SOM VÅRDADES under 2015 var den enskilda substansgrupp som oftast uppgavs som primär drog opioider, följt av cannabis och hypnotika/lugnande medel. Skillnader i detta mönster finns dock om man tittar på vårdinstans. Till exempel uppger de som vårdats inom kriminalvården oftast stimulantia, såsom amfetamin, som primär drog. ANTALET INDIVIDER I LÄKEMEDELSASSISTERAD behandling vid opiatberoende (LARO) blev fler när restriktionerna för behandlingen lättade år 2006. Totalt 3 679 personer fick LARO under 2015 enligt Socialstyrelsen. Drygt 60 procent av dessa fick förskrivet buprenorfin och resten fick metadon. LARO är numera också tillgänglig vid några av Sveriges fängelser, i upp till ett år av interneringstiden. År 2015 fick 66 klienter substitutionsbehandling i fängelse. LARO är också tillgängligt vid Statens institutionsstyrelses (SiS) vårdinstanser. SiS ansvarar inte för att erbjuda och ordinera LARO men samverkar med läkare som ordinerar denna behandling. 68 % PRIMÄR DROG 1. Opioider 32 % 2. Cannabis 3. Hypnotika och lugnande Individer i narkotikarelaterad vård fördelade på kön 15 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år Ålder vid start av behandling 2015 6 % 16 % 17 % 14 % 11 % 9 % 8 % 8 % 6 % 4 % Åldersfördelning i % 3. Denna data är baserad på statistik från tre olika datakällor och en individ kan förekomma mer än en gång.

9 Den narkotikarelaterade dödligheten fortsätter att öka och det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor DET SENASTE DECENNIET har den narkotikarelaterade dödligheten ökat för varje år och 2015 syntes en ökning i antalet fall (totalt 661 stycken) som rapporterades till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA) 4 med runt 8 procent från året innan. Majoriteten av de avlidna är män. De flesta dödsfallen för både män och kvinnor var oavsiktliga förgiftningar (överdoser), följt av förgiftningar med oklar avsikt och därefter suicid. Suicid var orsaken till en fjärdedel av alla narkotika relaterade dödsfall bland kvinnor, jämfört med 8 procent bland männen. ÅLDERSFÖRDELNINGEN BLAND de narkotikarelaterade dödsfallen ser olika ut för män och kvinnor. Merparten av dödsfallen bland män sker i åldersgruppen 25 29 år, medan dödsfall bland kvinnor är vanligast i åldersgruppen 50 54 år. MAJORITETEN AV DE narkotikarelaterade dödsfall som rapporterades till EMCDDA 2015 var opioidrelaterade. Andelen opioidrelaterade dödsfall har ökat från 60 procent av de rapporterade dödsfallen 2005 till 88 procent 2015. Samtidigt är allt fler av dödsfallen relaterade till kombinerat bruk av flera olika substanser. 568 dödsfall var relaterade till opioder 88 % opiodrelaterat 12 % ej opiodrelaterat Förgiftning med oklar avsikt Självmord med narkotika Oavsiktlig förgiftning (överdos) Psykiska störningar och beteendestörningar Andel narkotikarelaterade dödsfall fördelat på ålder 15 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år 65+ Ålder kvinnor 1% 9 % 9 % 10 % 5 % 10 % 11 % 18 % 10 % 5 % 13 % män 2 % 13 % 18 % 13 % 15 % 8 % 9 % 8 % 7 % 3 % 4 % 4. Den svenska officiella statistiken om narkotikarelaterad dödlighet skiljer sig från den som redovisas av EMCDDA eftersom de statistiska underlagen baseras på olika definitioner för narkotikarelaterad dödlighet.

Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA. Rapporteringen omfattar många områden, såsom användning av narkotika, beslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Detta är den andra i raden av årliga sammanställningar av den information som rapporteras till EU och syftar till att ge en överblick över den aktuella narkotikasituationen i Sverige. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2017 ARTIKELNUMMER: 03454-2017-1 GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se