10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I detta avsnitt omfattar VA-sektorn kommunala förvaltningar och bolag som är medlemmar i Dala VA. Dala VA är ett forum för samverkan på tjänstemannanivå där samtliga kommunala huvudmän för VA i Dalarna är med. De har ansvar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten samt drift och underhåll av sådana anläggningar med tillhörande ledningsnät. De har också ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande regelverk och beviljade tillstånd. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för beslut om vattenförsörjning och avloppsrening. Enskilda avlopp omfattas inte av nedanstående åtgärder (se i stället sektorsövergripande åtgärder i avsnitt 15 Miljötillsyn och prövning). Sektorns miljöåtgärder VA-sektorn samlar löpande in information om sin påverkan på miljön och arbetar med att identifiera och genomföra skäliga åtgärder. Uppföljning sker genom egenkontroll. Samordnad övervakning av miljöförhållandena i påverkade vatten (recipientkontroll) sker genom Dalälvens vattenvårdsförening. VA-plan 2050 är det gemensamma planerings- och uppföljningsverktyget. Förutom VA-sektorns egna åtgärder krävs internationella och nationella beslut och omfattande åtgärder inom flera sektorer för att minimera spridningen av skadliga ämnen. Dala VA har utifrån sin miljöpåverkan prioriterat följande åtgärdsområden med prioriterade åtgärder under perioden 2013-2016: 1 Vatten och avlopp i samhällsplaneringen Kommunen har ansvar för övergripande planering av allmän och enskild vatten- och avloppsförsörjning. En hållbar lokal och regional utveckling förutsätter att politiker i kommunstyrelser, nämnder och bolag är medvetna om betydelsen av långsiktiga allmänna vattentjänster. Dessutom är det nödvändigt att berörda kommunala förvaltningar samverkar för långsiktig planering och hållbara VA-lösningar. För att uppnå detta ska utbildningar och temadagar genomföras i syfte att höja kompetensen och öka samverkan. 1.1 VA-utbildning för förtroendevalda: Dala VA och Länsstyrelsen genomför utbildning i VA-frågor för politiker i kommunstyrelser, nämnder och bolagsstyrelser minst en gång per mandatperiod under perioden 2013-2020. Uppföljning: Antal utbildningstillfällen och antal deltagare per tillfälle. 1.2 Utbildning i VA-juridik: Dala VA genomför årligen från år 2012 återkommande utbildningar i VA-juridik för kommunala politiker och tjänstemän. Uppföljning: Antal deltagare per utbildningstillfälle. 51
1.3 Bättre kommunal samverkan: Dala VA och Länsstyrelsen genomför temadagar för att utveckla samverkan mellan kommunala förvaltningar om VA-frågor under perioden 2013-2020. Uppföljning: Antal temadagar och antal deltagare per temadag. 1.4 Framtagande av en långsiktig VA-plan: Kommunstyrelserna ser till att VA-huvudmän, kommunala nämnder och kommunala plan- och miljöförvaltningar, gemensamt upprättar eller aktualiserar en övergripande, heltäckande VA-plan eller motsvarande som syftar till att klargöra var och i vilken omfattning de kommunala verksamhetsområdena för vattentjänster ska byggas ut, samt inom vilka områden VA-försörjningen anordnas enskilt. Planen ska förankras politiskt genom till exempel beskrivning i kommunala översiktsplaner under perioden 2013-2020. Uppföljning: Fastställd VA-plan. Beskrivning av VA-planen i översiktsplan. 2 Skydd av vattentillgångar Dalarnas dricksvatten kommer framför allt från grusåsar. Ämnen transporteras lätt genom åsarna vilket ger grundvattnet ett dåligt skydd mot föroreningar från bland annat vägtrafik, avlopp och dagvatten, jordbruk, avfallsdeponier och skogsbruk. Därför behöver vattenresurser för befintlig och framtida vattenförsörjning skyddas långsiktigt och i den kommunala översiktsplaneringen ska hänsyn tas till dessa resurser. 2.1 Skydd av allmänna vattenresurser: Kommunstyrelserna tar, tillsammans med VAhuvudmännen, initiativ för att i så stor utsträckning som möjligt skydda befintliga vattentäkter, reservvattentäkter och framtida vattenresurser genom beslut om nya eller revidering av äldre vattenskyddsområden. Skyddsvärda områden redovisas i kommunala översiktsplaner under perioden 2013-2020. Uppföljning: Antal/andel invånare i kommunen som har vatten som kommer från vattentäkter med skyddsområde som är yngre än tio år. 2.2 Skydd av enskilda vattenresurser: Kommunerna tar, genom miljönämnderna, initiativ för att skydda vattentäkter för enskild gemensam vattenförsörjning genom lokala föreskrifter. Skyddsvärda områden redovisas i kommunala översiktsplaner under perioden 2013-2020. Uppföljning: Antal/andel invånare i kommunen som har vatten som kommer från vattentäkter med lokala föreskrifter. 3 Föroreningar i vatten och slam från avloppsrening Avloppsreningsverken är byggda för att rena hushållsspillvatten. Avloppssystemen tillförs idag miljögifter från både hushåll och företag. Det stör reningsprocessen, förorenar slammet och gifterna förs vidare ut i sjöar och vattendrag. Många avloppsledningsnät är gamla och trasiga och orenat avloppsvatten läcker ut till sjöar och vattendrag. Det behövs ett systematiskt arbete för att sanera eller underhålla ledningsnäten i tillräcklig omfattning och bygga ut VA-systemen i vissa områden. Kvaliteten på inkommande avloppsvatten behöver förbättras. Slammet behöver nyttjas både som näringsämne och för energiutvinning. 3.1 Samarbete om ledningsnät: Dala VA upprätthåller från 2012 ett nätverk för utveckling och erfarenhetsutbyte om ledningsnätsfrågor i länet. Uppföljning: Antal nätverksträffar, antal deltagare per träff. 3.2 Modell för saneringsplan: Dala VA och VA-huvudmännen utarbetar, i samråd med tillsynsmyndigheten, under perioden 2012-2013 en gemensam modell för upprättande av en saneringsplan som omfattar resursbehov, politisk förankring med mera. Uppföljning: Dokumenterad modell för saneringsplan. 52
3.3 Kommunala saneringsplaner för VA-nät: VA-huvudmännen påbörjar i respektive kommun senast 2013 en identifiering av områden där det finns problem med inläckande vatten i avloppssystemet. VA-huvudmännen och Dala VA påbörjar, i samråd med tillsynsmyndigheten, senast 2015 upprättande av en saneringsplan för VA-ledningsnät inom de problemområden som identifierats i varje kommun. Uppföljning: Upprättad och dokumenterad saneringsplan. 3.4 Systematiskt arbete för renare avloppsvatten: Arbeta systematiskt (liknande REVAQ 40 ) för att minska innehållet av föroreningar i det avloppsvatten som hushåll och verksamheter släpper ut i de gemensamma avloppsledningsnäten genom att bland annat: a. VA-huvudmännen och Dala VA kartlägger, med stöd av kommunala miljöförvaltningar och Länsstyrelsen, under perioden 2013-2015 områden där avloppsvattnets innehåll av föroreningar är ett problem (till exempel industriområden). Enligt ett gemensamt redovisningssätt identifieras och klassas områden utifrån vilka verksamheter som bedrivs där. Uppföljning: Enligt REVAQ. b. VA-huvudmännen tecknar från år 2013 avtal avseende avloppsvattnets innehåll av föroreningar med fastigheter vars verksamhet har ett avloppsvatten som avviker från hushållsspillvatten. Nyetableringar och fastigheter inom problemområden prioriteras. Uppföljning: Antal tecknade avtal per VA-huvudman. c. Dala VA, kommunala miljöförvaltningar och Länsstyrelsen genomför informationskampanjer med material från Svenskt Vatten om hur man kan minska innehållet av föroreningar i avloppsvattnet. Målgrupper är industrier och andra yrkesmässiga verksamheter, hushåll, fastigheter med enskilda avlopp och skolor. Uppföljning: Genomförda kampanjer. d. Dala VA utreder under 2013 om årlig slamrevision för allmänna reningsverk i Dalarna bör återupptas i utvecklad form. Uppföljning: Utredningsresultat. 3.5 Återföring av näringsämnen till produktiv mark: Länsstyrelsen leder under perioden 2013-2014 en arbetsgrupp med representanter från Dala VA, LRF, SKS, Mellanskog, Bergvik och Stora Enso/Korsnäs, SNF och kommunala miljöförvaltningar för att öka återföringen av näringsämnen och organiskt material till produktiv mark i Dalarna. Uppföljning: Antal möten, antal deltagare per möte, eventuell policy eller annat resultat av gruppens möten. 4 Användning av energi Energieffektivisering är nödvändigt för att vi ska kunna klara samhällets långsiktiga energiförsörjning och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det är ofta möjligt att med känd teknik och rimlig ekonomi minska energianvändningen med uppemot 50 procent. I VA-sektorn används den största mängden energi för pumpning av vatten och luftning. VA-sektorn behöver öka takten påtagligt i sin energieffektivisering. VA-huvudmännen behöver kartlägga varje verksamhets energianvändning, upprätta en långsiktig åtgärdsplan och fortlöpande genomföra skäliga åtgärder. Möjligheterna att utvinna förnybar energi genom till exempel rötning av slam behöver också uppmärksammas. 40 REVAQ är ett certifi eringssystem för att certifi era arbetet på avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Certifi eringen innebär att man bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar på avloppsreningsverket och är öppen med all information. Systemet ägs och administreras av Svenskt Vatten. Läs mer på www.svensktvatten.se. 53
Våra vattenresurser måste skyddas långsiktigt från föroreningar. Foto: Johan Nordlöf 54
4.1 Modell för energikartläggning: Dala VA utarbetar 2012 en gemensam modell för energikartläggning i kommunala vattenverk och avloppsreningsverk. Uppföljning: Rapport som beskriver framtagen modell. 4.2 Åtgärdsprogram för anläggningar: VA-huvudmännen och Dala VA kartlägger under 2012-2013 energianvändningen vid kommunala vattenverk och avloppsreningsverk i länets kommuner och tar fram ett åtgärdsprogram för varje anläggning. Uppföljning: Antal/andel verk där energikartläggning genomförts per VA-huvudman. 4.3 Åtgärdsplaner för varje kommun: VA-huvudmännen upprättar från år 2013 kommunvisa åtgärdsplaner för energibesparing i kommunala vattenverk och avloppsreningsverk i Dalarnas kommuner. Uppföljning: Antal/andel kommuner och verk som har en åtgärdsplan för energi. 4.4 Utbildning av personal inom VA-verksamhet: Dala VA utbildar från år 2012 personal för att öka kunskapen och medvetandet om hur man kan energioptimera och spara energi i kommunala vattenverk och avloppsreningsverk. Uppföljning: Antal personer per VA-huvudman och år som genomgått utbildning. Övriga åtgärder som är relevanta för sektorn Kommunerna har huvudansvar för planering av nuvarande och framtida vattenförsörjning och avloppsrening samt kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen har sammanställt ett regionalt underlagsmaterial för planering av vattenförsörjning 41 och materialförsörjning 42. Länsstyrelsen och kommunerna beslutar om vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen beviljar tillstånd för grustäkter, men är mycket restriktiv i områden som är viktiga för dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen ansvarar för vägledning och tillsyn över bland annat vattentjänster i fysisk planering samt att planeringen bidrar till att klara miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen bedriver tillståndsgivning och miljötillsyn enligt miljöbalken och tillsynsvägledning för kommunerna. Kommunerna har tillsyn över dricksvattnets kvalitet och enskilda avlopp och beslutar om nyanläggning av enskilda avlopp. Länsstyrelsen eller kommunerna har tillsyn över avloppsreningsverk och vattenskyddsområden. Länsstyrelsen och kommunerna kommer inom ramen för tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet under perioden 2013-2020 att särskilt prioritera energihushållning, kemikalier/ miljögifter och riskbedömning. Se sektorsövergripande åtgärder i avsnitt 15 Miljötillsyn och prövning. Länsstyrelsen samordnar den regionala miljöövervakningen i syfte att beskriva och följa förändringar i länets natur och miljö. Se avsnitt 21 Miljömål och uppföljning. Länsstyrelsen kartlägger vattnets kvalitet och upprättar i samverkan med vattenmyndigheterna 41 Länsstyrelsen Dalarna Rapport 2012:02. 42 Länsstyrelsen Dalarna Rapport 2012:03. 55
åtgärdsprogram för att uppnå god status enligt vattenförvaltningen, det vill säga miljökvalitetsnormerna. Prioriterade sektorsövergripande åtgärder finns i avsnitt 20 Vattenförvaltning. Fullständiga åtgärdsprogram finns på www.vattenmyndigheterna.se. Mål och insatsområden för energiomställning finns att läsa i Energi- och klimatstrategi för Dalarna (www.energiintelligent.se) med en kort sammanfattning i avsnitt 11 Energi och klimat. 56