Fokusrapport. Ungdomsmottagningar. En fördjupningsstudie av ungdomsmottagningar i Sörmland utifrån Liv & Hälsa ung 2006.

Fokusrapport Ungdomsmottagningar En fördjupningsstudie av ungdomsmottagningar i Sörmland utifrån Liv & Hälsa ung 2006 Folkhälsocentrum

2

Innehåll Sammanfattning 5 Förord 6 1 Inledning 7 2 Resultat 8 2.1 Kunskap, erfarenhet och efterfrågan av UM 8 2.1.1 Allmän kännedom om UM samt kännedom om placeringen av UM på hemorten 8 2.1.2 Erfarenhet av besök på UM 9 2.1.3 Val av ungdomsmottagning 10 2.1.4 Olika besöksformer 10 2.1.5 Kvinnlig och manlig personal 11 2.2 Fördjupningar utifrån grad av erfarenhet av UM hos eleverna 11 2.2.1 Allmänt hälsotillstånd och antal besök vid ungdomsmottagning 12 2.2.2 Förhållandet till den egna kroppen och antal besök vid ungdomsmottagning 12 2.2.3 Mått dåligt och antal besök vid ungdomsmottagning 12 2.2.4 Tillfogat sig själv skada och antal besök vid ungdomsmottagning 13 2.2.5 Rökning och antal besök vid ungdomsmottagning 13 2.2.6 Alkohol och antal besök vid ungdomsmottagning 14 2.2.7 Narkotika och antal besök vid ungdomsmottagning 14 2.2.8 Sexuellt tvång och antal besök vid ungdomsmottagning 15 2.2.9 Boendeform och antal besök vid ungdomsmottagning 15 3 Sammanfattande diskussion av resultaten 16 3.1 Besökarnas hälsa/ohälsa och riskbeteenden 16 3.2 Resultaten i förhållande till mål och verksamhet 17 3.3 Generell eller riktad verksamhet 17 3.4 Tillgänglighet och besöksformer 18 3.5 Verksamhetens utformning och bemanning 19 4 Förslag utifrån rapportens resultat 20 Sektionen för folkhälsoarbete, Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland, April 2007 Statistikunderlaget är framtaget av statistiker vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Fokusrapport Ungdomsmottagningar ingår i Liv & Hälsa Ung-serien samtliga publicerade rapporter finns att tillgå via www.landstinget.sormland.se/folkhalsa 3

4

Sammanfattning Studiens huvudsakliga resultat kan i punktform summeras: Ungdomsmottagningen (UM) är väl känd bland ungdomarna liksom placeringen av deras lokala UM. Vissa skillnader mellan kommunerna förekommer dock. Flickor har en något högre kunskap och kännedom om UM än pojkar En majoritet av pojkarna i åk 9 och åk 2 har aldrig besökt UM Det är tre gånger fler flickor än pojkar i åk 9 som har besökt UM vid upprepade tillfällen Det är fem gånger fler flickor än pojkar i åk 2 som har besökt UM vid upprepade tillfällen Pojkar i åk 9 och åk 2 uppger erfarenhet av UM i stort sett i samma utsträckning Drop-in verksamheten utnyttjas och efterfrågas i stor utsträckning; i synnerhet av pojkar Ungdomar väljer i första hand att besöka hemkommunens UM då man går i skola i en kommun men bor i en annan Det är ingen större skillnad i nyttjande av UM utifrån elevernas bostadstyp Manlig personal vid UM är av måttlig betydelse för pojkar enligt deras egen värdering Kvinnlig personal vid UM är av stor betydelse för flickor enligt deras egen värdering Pojkar och flickor i åk 9 samt pojkar i åk 2 som gjort upprepade besök på UM uppvisar högre nivåer av ohälsa och riskbeteenden än övriga jämnåriga. Flickor i åk 2 med upprepade besök på UM uppvisar en ordinär nivå av ohälsa och riskbeteenden Hälften av de ungdomar som rapporterar att de utsatts för sexuellt tvång kommer upprepat i kontakt med UM Undgdomsmottagningen når med sin generella verksamhet särskilt viktiga ungdomsgrupper utifrån att en stor del av besökarna har ett mer riskfyllt beteende än genomsnittsungdomen i denna studie 5

Fokusrapport Ungdomsmottagningar Förord Sexualitet och samlevnad är en del av livet som rymmer möjligheter till både en god hälsa och ett gott liv. Här inryms såväl sexuellt välbefinnande, reproduktiv hälsa som sexuell ohälsa, alla viktiga delar av samma helhet. Ungdomsmottagningarna i länet har en viktig roll när det gäller att tidigt nå ungdomar rörande sexualitet och hälsa. Det är ett långsiktigt arbete som bland annat innebär att utveckla och stärka ungdomars självkänsla, identitet och sexualitet, som en friskfaktor och som en resurs för hälsan. Landstinget Sörmlands återkommande enkätundersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa - Liv & Hälsa ung - har år 2006 även omfattat frågor kring kunskap, erfarenhet samt behov gällande ungdomsmottagningar 1 (UM). Fokusrapport Ungdomsmottagningar syftar i första hand till att utgöra diskussionsoch planeringsunderlag för landstinget och kommunerna d v s de aktuella huvudmännen för verksamheten med ungdomsmottagningar. Rapporten kan förhoppningsvis vara av intresse även i andra sammanhang där mer kunskap om ungdomar behövs och även användas som underlag för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Åsa Ranung Chef för Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland, April 2007 1 Ungdomsmottagning förkortas ofta UM även i denna rapport 6

1 Inledning I arbetet med att ge alla sörmländska ungdomar likvärdiga förutsättningar att utveckla en trygg och säker sexualitet har ungdomsmottagningarna i länet en viktig roll att fylla. För att stärka ungdomsmottagningarna i länet och för att kunna erbjuda alla ungdomar samma goda kvalitet behöver verksamheten kvalitetssäkras och följas upp ur olika perspektiv. I dag finns det få mer omfattande studier kring samtliga ungdomars förhållande till ungdomsmottagningarnas verksamhet. Befintliga studier och uppföljningar omfattar oftast ungdomar med direkt erfarenhet av egna besök. Det unika i Fokusrapport Ungdomsmottagningar är att elever med erfarenhet av ungdomsmottagningar kan jämföras med de elever som inte har någon eller endast begränsad kontakt med ungdomsmottagningarna. Fokusrapporten innehåller även beskrivningar av skillnader mellan kommunerna i länet beträffande ungdomars nyttjande av ungdomsmottagningarna. Därutöver beskrivs vissa frågor ur ett länsövergripande perspektiv. Fokusrapporten avslutas med en sammanfattande diskussion av resultaten och omfattar slutligen ett antal förslag till åtgärder utifrån resultaten. Liv & Hälsa ung - enkäten har skickats till samtliga elever i Sörmland i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet, vilket innebär närmare 6 000 elever. De aktuella frågeställningarna i enkäten om ungdomsmottagningar har konstruerats i samråd med representanter för ungdomsmottagningar. Liv & Hälsa ung riktas även till elever i åk 7 men dessa har inte fått frågor om ungdomsmottagningar. 7

2 Resultat I denna del redovisas studiens resultat. Redovisningen i avsnitt 2.1 belyser skillnader i kunskap, kännedom och efterfrågan utifrån ungdomarnas kommuntillhörighet, kön och årskurs. I resultatavsnitt 2.2 jämförs förekomst av hälsa/ohälsa samt olika riskbeteenden utifrån ungdomarnas skiftande grad av erfarenhet av UM. (Svarsgrupper som baseras på mindre än 50 individer markeras med * i tabellerna). Varje avsnitt inleds med en sammanfattande kommentar till den kommande tabellens resultat. 2.1 Kunskap, erfarenhet och efterfrågan av UM 2.1.1 Allmän kännedom om UM samt kännedom om placeringen av UM på hemorten Ungdomsmottagningarnas huvudsakliga uppgift är att förebygga fysisk och psykisk ohälsa relaterat till sexualitet och samlevnad. om placeringen av den lokala ungdomsmottagningen. (Tabell 2) Undersökningen visar på en god kännedom bland eleverna om verksamheten ungdomsmottagningar. Kunskapen varierar något mellan kommunerna och mellan pojkar och flickor. (Tabell 1). Det förekommer vissa skillnader mellan kommunerna beträffande elevernas kännedom om placeringen av den lokala ungdomsmottagningen. Ungdomar i Katrineholm (åk 9 samt åk 2) samt i viss mån i Strängnäs (åk 9) har mer sällan kännedom Tabell 1. Andel i procent som uppger att de vet vad en ungdomsmottagning är. Pojkar Flickor Kommun åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Eskilstuna 80 77 90 92 Flen 83 82 93 98 Gnesta 84 76* 89 83* Katrineholm 64 75 89 92 Nyköping 69 73 83 95 Oxelösund 78 72 98 97* Strängnäs 71 80 86 91 Trosa 93 65* 97 91* Vingåker 86 87 92 79* Länet 76 77 89 92 8

Tabell 2. Andel i procent som vet var ungdomsmottagningen i hemkommunen finns. Pojkar Flickor Kommun åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Eskilstuna 84 81 91 95 Flen 87 83 92 98 Gnesta 93 83* 93 91* Katrineholm 47 55 73 83 Nyköping 74 79 83 93 Oxelösund 80 61 92 100* Strängnäs 64 79 76 92 Trosa 84 52* 97 82* Vingåker 85 88 88 76* Länet 75 75 86 92 2.1.2 Erfarenhet av besök på UM Flickor har betydligt större erfarenhet av besök på ungdomsmottagningar än pojkar. Andelen flickor som besökt en ungdomsmottagning vid upprepade tillfällen är dubbelt så stor i åk 2 som i åk 9. Beträffande pojkarna finns ingen skillnad mellan åk 9 och åk 2, vare sig i andel elever som besökt en mottagning eller i antal besök per besökare (Tabell 3). I några kommuner uppger en större andel pojkar i åk 9 än i åk 2 att de besökt UM vid upprepade tillfällen. Det finns en relativt stor andel elever i åk 9 i dessa kommuner, samt i Gnesta, som uppger att de aldrig besökt en ungdomsmottagning. (Tabell 4 ). Tabell 3. Andel elever i procent som uppger att de besökt UM inklusive studiebesök. Pojkar Flickor Antal besök åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 1 ggr 32 30 31 19 Mer än 1 ggr 11 12 31 60 Totalt 43 42 62 79 Ungdomsmottagningar finns i länets alla kommuner. Verksamheten och öppettider kan variera från kommun till kommun. Ungdomsmottagningen riktar sig främst till ungdomar mellan 12-23 år, men åldersgränsen varierar. Merparten av ungdomarna som besöker mottagningarna är i gymnasieåldern. 9

Sammantaget talar mycket för att sambandet mellan stigande ålder och benägenhet att besöka en ungdomsmottagning är betydligt starkare för flickor än för pojkar. Tabell 4. Andel i procent som aldrig respektive mer än en gång ( > 1 ggr) besökt UM. Pojkar Flickor åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Kommun Aldrig > 1 ggr Aldrig > 1 ggr Aldrig > 1 ggr Aldrig > 1 ggr Eskilstuna 46 13 54 15 29 34 17 66 Flen 31 22 60 10 29 35 13 66 Gnesta 73 8 63* 4* 50 22 39* 44* Katrineholm 76 5 71 7 50 31 25 56 Nyköping 64 7 51 14 44 25 25 54 Oxelösund 60 8 72 10 27 37 17* 77* Strängnäs 67 15 61 9 54 27 22 56 Trosa 45 17 85* 4* 30 42 29* 47* Vingåker 44 8 51 11 27 33 24* 54* Länet 57 11 59 12 38 31 21 60 2.1.3 Val av ungdomsmottagning Studien visar att ungdomarna i första hand besöker den ungdomsmottagning som finns i den kommun där man bor och går i skola. I de fall man bor och går i skola i olika kommuner är det betydligt vanligare att man väljer den UM som finns i den kommun där man bor. (Tabell 5). Tabell 5. Redovisning av vilken UM man väljer att besöka i första hand - andel i procent. Besöker i första hand UM i Pojkar Flickor den kommun där man åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 bor och går i skolan 72 62 72 70 går i skolan* 4 8 4 8 bor* 22 29 23 20 annan kommun 2 1 1 1 2.1.4 Olika besöksformer Bland pojkar i åk 9 är studiebesök den vanligaste besöksformen på ungdomsmottagningarna. Studiebesök dominerar som enskild kategori också bland flickor i åk 9 samt pojkar i åk 2. Bland flickor i åk 2 dominerar tidsbeställning/ planerat återbesök samt drop-in besök med lika stor andelar. Bland pojkar i åk 9 samt åk 2 är, med studiebesöken borträknade, drop-in den klart vanligaste besöksformen. (Tabell 6). Tabell 6. Redovisning av besöksform vid senaste besöket på UM - andel i procent. Pojkar Flickor Senaste besöket skedde via åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Tidsbeställning eller bokat återbesök 6 10 28 41 Drop in/gick bara dit 23 35 21 40 Var med som sällskap eller partner 7 12 13 10 Studiebesök 58 38 36 9 10

2.1.5 Kvinnlig och manlig personal Frågor har ställts riktat till flickor och pojkar om de anser det vara angeläget med kvinnlig respektive manlig personal vid ungdomsmottagningar. Flickor har tillfrågats om hur viktigt de anser det är att det finns kvinnor och pojkar om hur viktigt de anser det är att det finns män vid ungdomsmottagningen. Tre fjärdedelar av alla flickor i både åk 9 och åk 2 anser att det är mycket viktigt att det finns kvinnlig personal på UM. En tredjedel av alla pojkar i åk 9 samt en sjättedel av pojkarna i åk 2 anser det vara mycket viktigt med manlig personal på ungdomsmottagningarna. (Tabell 7) Tabell 7. Hur viktigt det är med manlig (pojkar) respektive kvinnlig personal (flickor) vid UM andel i procent. Är det viktigt att det finns manlig (ställd till Pojkar Flickor pojkar)/kvinnlig (ställd till flickor) personal på UM? åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Ja, mycket viktigt 33 17 77 76 Nej, inte alls viktigt 18 17 2 1 2.2 Fördjupningar utifrån grad av erfarenhet av UM hos eleverna I denna fördjupning har det gjorts en uppdelning mellan ungdomar som besökt ungdomsmottagningar vid upprepade tillfällen och ungdomar med inget eller enstaka besök, vilka då oftast varit i form av studiebesök på UM. Utifrån uppdelningen studeras sedan förekomst av hälsa/ohälsa samt olika beteenden i respektive grupp. Svaren visar om och, i vilken grad ungdomar som ofta besöker UM skiljer sig åt från övriga ungdomar i samma ålder och kön. En anledning till att göra denna uppdelning är att få mer kunskap kring vilka ungdomar man i huvudsak når med UM verksamheten. Följande frågor/frågeområden redovisas utifrån olika grad av erfarenhet av UM: Allmänt hälsotillstånd Kroppsuppfattning Mått psykiskt dåligt minst 2 veckor senaste året Självdestruktivitet Rökning Alkohol Narkotika Sexuellt tvång Boendeform De aktuella frågeområdena har på olika sätt koppling till ungdomsmottagningens verksamhetsområde och är även intressanta ur ett samhällsperspektiv. Det ska också tilläggas att studien inte omfattar uppgifter kring anledningar till kontakt med ungdomsmottagningen. Redovisningarna baseras konsekvent på grupperingar utifrån att man besökt UM högst en gång respektive mer än en gång oavsett anledningar. Eventuella faktorer som samvarierar med antalet besök på UM kan inte utifrån denna studie beläggas vara orsaker till besöket. Det enda som eventuellt kan konstateras är just en samvariation. 11

2.2.1 Allmänt hälsotillstånd och antal besök vid ungdomsmottagning Studien visar på att eleverna som varit på ungdomsmottagning högst en gång i större utsträckning uppger ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd jämfört med elever som upprepat besökt ungdomsmottagning. Det är vanligare att elever som besökt ungdomsmottagning upprepade gånger uppger att de har ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd. Det är dock relativt få elever som uppger detta förhållande både bland dem med inget/enstaka besök respektive upprepade besök vid ungdomsmottagningar. (Tabell 8). Tabell 8. Allmänt hälsotillstånd redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Hälsotillstånd Bra 86 76 84 78 80 68 79 71 Dåligt 3 10 3 6 3 7 4 5 2.2.2 Förhållandet till den egna kroppen och antal besök vid ungdomsmottagning Det är måttliga skillnader beträffande hur nöjd man är med sin kropp utifrån antal besök på UM. Den mest påtagliga skillnaden finns hos flickor i åk 9 där en något större andel av dem med högst ett besök på UM är nöjda med sina kroppar jämfört med dem med upprepade besök. På motsvarande vis finns en större andel flickor i åk 9 som är missnöjda med sina kroppar bland dem med upprepade besök på ungdomsmottagning. (Tabell 9). Tabell 9. Hur nöjd man är med egna kroppen redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Nöjd med sin kropp Nöjd 75 75 73 75 55 46 53 50 Missnöjd 6 9 8 10 18 28 21 26 Definition: Med att må dåligt menas ett en elev under en lite längre period - minst två veckor - har mått dåligt av att den varit stressad, nedstämd, deprimerad, orolig, ensam, mobbad, haft ångest, självmordstankar m.m. Eleven behöver inte ha känt allt detta, något räcker. 2.2.3 Mått dåligt och antal besök vid ungdomsmottagning Elever som besökt ungdomsmottagning upprepade gånger rapporterar i större utsträckning att de mått (psykiskt) dåligt under det senaste året än elever med högst ett besök. Den största skillnaden mellan grupperna finns hos flickor i åk 9. Den största andelen elever som anger att de mått dåligt finns dock bland flickorna i åk 2 med upprepade besök på ungdomsmottagning. Lägsta andelen som mått dåligt finns bland pojkarna i åk 9 med högst ett besök. (Tabell 10). 12

Tabell 10. Mått dåligt minst två veckor sammanhängande under senaste året redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Mått dåligt Ja 16 26 20 34 40 57 46 59 2.2.4 Tillfogat sig själv skada och antal besök vid ungdomsmottagning Bland flickor i årskurs 9, som vid upprepade tillfällen besökt UM, är det dubbelt så stor andel som flera gånger tillfogat sig själv skada som bland flickor med högst ett besökstillfälle. Även bland pojkar i årskurs 9 är självskadebeteende vanligast bland de som besökt UM vid upprepade tillfällen. Pojkarna i åk 9 och 2 som besökt ungdomsmottagning vid högst ett tillfälle uppger i minst omfattning (av samtliga) att de avsiktligt skadat sig själva. I årskurs 2 skiljer i stort sett inget i självskadebeteende mellan flickor som besökt ungdomsmottagning högst en gång respektive mer än en gång. (Tabell 11). Tabell 11. Tillfogat sig själv skada redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent.* 2 Skadat sig själv de senaste 12 månaderna åk 9 Pojkar åk 2 åk 9 Flickor åk 2 96 87 97 92 90 79 92 90 > 1 ggr 4 13 3 9 10 21 8 10 2.2.5 Rökning och antal besök vid ungdomsmottagning Det är fyra gånger så vanligt att flickor i åk 9 som besökt ungdomsmottagning vid upprepade tillfällen röker (ibland eller dagligen), jämfört med flickor i samma årskurs med högst ett besök på ungdomsmottagning. Det är dubbelt så vanligt att röka (ibland eller dagligen) bland flickorna i åk 2 med upprepade besök som bland dem med högst ett besök. Skillnaden i rökvanor bland pojkar med olika erfarenhet av ungdomsmottagningar är i samma riktning, men inte lika påtaglig. (Tabell 12). Tabell 12. Rökning redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Rökning Har aldrig rökt 56 32 37 22 60 23 55 22 Röker ibland 6 8 19 22 6 20 13 19 Röker dagligen 5 11 7 11 4 20 6 19 2 Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna försökt att skära rispa eller på annat sätt skada dig själv? 13

2.2.6 Alkohol och antal besök vid ungdomsmottagning Undersökningen visar att det överlag finns en betydligt högre andel elever som dricker alkohol minst två ggr i månaden bland de som besökt ungdomsmottagning mer än en gång. Skillnaden är som mest påtaglig i åk 9 bland både pojkar och flickor. Omvänt är det betydligt vanligare att man aldrig dricker alkohol i grupperna som besökt ungdomsmottagning vid högst ett tillfälle. Här finns dock den största skillnaden hos flickor i åk 2 där det är nästan fem gånger så stor andel som helt avstår alkohol bland de med högst ett besökstillfälle jämfört med de flickor som besökt ungdomsmottagning vid upprepade tillfällen. (Tabell 13). Tabell 13. Alkohol redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor Druckit alkohol senaste året åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Aldrig 47 25 18 8 49 15 28 6 > 1 ggr/månad 19 42 46 64 14 36 29 54 Det är vanligt att ungdomars riskbeteenden uppvisar ett visst mönster, det är till exempel större risk att dagligrökare också regelbundet dricker alkohol, skolkar och har provat narkotika. Avsaknaden av viktiga skyddsfaktorer såsom att trivas hemma, ha goda föräldrarelationer, nära vänner som man kan prata med allt om, att trivas i skolan och bra fritidssyselsättning kan bidra till att man lättare anammar ett riskfyllt beteende. Riskbeteendet i sig kan vara symtom på att ungdomarna inte mår bra och kanske saknar viktiga skyddsfaktorer. 2.2.7 Narkotika och antal besök vid ungdomsmottagning Nästan var tredje pojke i åk 2 som besökt UM mer än en gång har använt narkotika, vilket är en dubbelt så stor andel som i årskursen totalt. I åk 9 är det i stort sett tre gånger så vanligt för pojkar som upprepat besökt ungdomsmottagning att ha prövat narkotika jämfört med samtliga pojkar i årskursen. Det är dock endast ca hälften så vanligt att ha prövat narkotika bland pojkarna i åk 9 med upprepade besök på ungdomsmottagning som bland pojkarna i åk 2 med upprepade besök. Det är dubbelt så vanligt för flickor i åk 9 med upprepade besök på ungdomsmottagning att ha använt narkotika som i årskursen totalt för flickor. (Tabell 14). Tabell 14. Narkotika redovisat utifrån antal besök på UM andel i procent. Pojkar Flickor Någon gång använt narkotika åk 9 åk 2 åk 9 åk 2 Ja 5 17 13 30 3 14 5 16 14

2.2.8 Sexuellt tvång och antal besök vid ungdomsmottagning Obs! Anledningen till besöket vid UM behöver inte vara sexuellt tvång. Mer än hälften av de elever som uppger att de tvingats till sexuella handlingar 3 har besökt ungdomsmottagningarna vid upprepade tillfällen. Det är mer än dubbelt så stor andel som bland elever som inte uppger att de utsatts för sexuellt tvång. (Tabell 15). Tabell 15. Tvingats till sexuella handlingar redovisat utifrån antal besök på UM med särredovisning per svarsgrupp - andel i procent samt absoluta tal. Tvingats till sexuella Besökt UM handlingar (%) (%) Antal Nej 75 26 5326 Ja, av jämnårig 38 62 160 Ja, av vuxen 40 60 91 Ja, av jämnårig och vuxen 50 50 18 2.2.9 Boendeform och antal besök vid ungdomsmottagning Det förekommer inga större skillnader i nyttjandet av ungdomsmottagningar utifrån elevernas olika boendeformer. Det finns en antydan till att inga eller få besök vid UM är något vanligare bland elever som bor på gård. Mest vanligt med upprepade besök på UM är det bland elever i hyreslägenhet, dock med marginell skillnad mot elever i radhus, villor eller kedjehus. (Tabell 16). Tabell 16. Elevernas boendeform redovisat utifrån antal besök på UM - andel i procent Besökt UM Boendeform Hyreslägenhet 70 30 Bostadsrättslägenhet 71 29 Radhus 72 28 Villa eller kedjehus 73 27 Gård 77 24 3 Ca 2% av eleverna rapporterar om sexullt tvång. 15

3 Sammanfattande diskussion av resultaten Fokus på länets ungdomsmottagningar, utifrån Liv & Hälsa ung, ger både väntade och oväntade resultat. Det finns anledning att reflektera kring en del av de förhållanden som studien pekar på. En central utgångspunkt vid tolkningen av resultaten är ungdomsmottagningarnas målsättningar och syn på sin egen verksamhet. Föreningen För Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) ger i sitt policyprogram följande syn: Ungdomar har generellt stor tillit till personal vid UM och ger genom sina berättelser vuxenvärlden kontinuerlig inblick i hur det är att vara ung idag. UM har därför goda kunskaper om ungdomars situation, hälsa och behov. UM har ett informations- och samhällsansvar där målet är att skapa positiva livsvillkor som främjar ungdomars utveckling och hälsa, sprida kunskap om hur ungdomar lever och vad strukturella förändringar får för konsekvenser i ungdomsgruppen. UM kan därför fungera som en lokal kunskapsbank dit omvärlden kan vända sig för att skaffa information, utbildning och konsultation i ungdomsfrågor. (FSUM Policy www.fsum.org ) Hur stämmer denna inriktning in på förhållandena i Sörmland? 3.1 Besökarnas hälsa/ohälsa och riskbeteenden Det är viktigt att poängtera att det inte finns något känt orsakssamband mellan besök vid ungdomsmottagning och ohälsa eller riskbeteenden. Resultaten 4 ger dock indikationer på att de ungdomar som upprepat besökt ungdomsmottagningar generellt sett har sämre hälsotillstånd och i högre grad har ett riskbeteende. En majoritet av flickorna i åk 2 har besökt en ungdomsmottagning vid upprepade tillfällen och som helhet avviker denna grupp flickor förhållandevis lite jämfört med samtliga flickor i årskursen. Den mest påtagliga avvikelsen bland flickor i åk 2 finns snarare i den mindre gruppen med högst ett besök på UM som uppvisar lägre grad av riskbeteenden. När det gäller de övriga tre grupperna (flickor i åk 9, pojkar i åk 9 och åk 2) som upprepat besökt ungdomsmottagningar, har dessa en tämligen utsatt profil vad gäller ohälsa och riskbeteenden. De avviker ofta markant mot den majoritet av ungdomar med inget eller högst ett besök på en ungdomsmottagning som uppvisar lägre grad av riskbeteenden. Ungdomsmottagningarna når, enligt denna studie, de mer utsatta eleverna 5 bland pojkar och flickor i åk 9 samt bland pojkar i åk 2. Bland flickor i åk 2 nås huvudsakligen en mer ordinär grupp i förhållande till samtliga flickor i samma ålder. 4 Det finns här anledning att påminna om att de insamlade uppgifterna är i form av en s k totalundersökning (alla elever ingår minus bortfall) vilket gör att skillnader mellan grupper är att betrakta som verkliga även om givetvis mindre skillnader bör hanteras varsamt vilket också görs. 5 Utsatta enligt de studerande variablerna: Allmänt hälsotillstånd, Kroppsuppfattning, Mått dåligt minst 2 veckor senaste året, Självdestruktivitet, Rökning, Alkohol, Narkotika. 16

3.2 Resultaten i förhållande till mål och verksamhet Resultaten får ett konkret värde då de ställs mot uppfattningen hos ungdomsmottagningarna själva. Har man där, som FSUM, bilden av att det är ett genomsnitt av ungdomar som upprepat besöker ungdomsmottagningar eller är erfarenheten snarare i linje med denna studie; att det ofta handlar om en avgränsad och förhållandevis utsatt grupp ungdomar i synnerhet bland pojkar och yngre flickor? Det finns anledning att reflektera kring detta bl a i samband med de skol- och studiebesök som ungdomsmottagningarna organiserar. Den stora gruppen besökare vid ungdomsmottagningarna är inte fullt ut representativa för ungdomar i åk 9 i allmänhet. Detta är viktig att hålla i minnet vid mer allmänna beskrivningar av ungdomars vanor kring t ex alkohol, tobak och narkotika (ANT). Studien visar på ett påtagligt mer omfattande ANT-användande hos de ungdomar som upprepat besöker ungdomsmottagningarna. Allmänna nulägesbeskrivningar vid skol- och studiebesök som endast baserar sig på erfarenheter från verksamheten vid ungdomsmottagningar kan bli missvisande och i värsta fall felaktigt normerande 6 för beteendet hos övriga ungdomar. Resultaten kring det relativt omfattande riskbeteendet hos UM besökarna (frånsett flickor i åk 2), kan ge behov av diskussioner kring prioriteringsordningar mellan hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande/ behandlande perspektiv i UM verksamheten. Utifrån studiens resultat kan man se att det hälsofrämjande perspektivet, stärkandet av det friska, är ett naturligt förhållningssätt gentemot den breda massan av elever i åk 9 d v s vid skol- eller studiebesök. Det förebyggande eller åtgärdande perspektivet blir mer relevant i mötet med de enskilda och i synnerhet återkommande UM besökarna. Det är likafullt viktigt att se till att integrera ett hälsofrämjande perspektiv i alla delar av UM verksamheten. 3.3 Generell eller riktad verksamhet Ett alternativt sätt att tolka det faktum att UM besökarnas relativt utsatta profil är att hävda att verksamheten når de ungdomar med störst behov av stöd och hjälp. Det som nämns ovan om att studiens resultat måste ställas emot ambitionen och inriktningen hos respektive UM gäller inte minst vid denna tolkning. Om ambitionen vid UM är att nå ut brett i majoriteten bland ungdomar finns eventuellt en begränsad måluppfyllelse, åtminstone i mottagningsverksamheten. Om ambitionen är att ge stöd åt en mer utsatt grupp är graden av måluppfyllelse större. Studien påvisar ett påtagligt behov av fortsatt starka psykosociala resurser vid UM samt arbete i nätverk och extern samverkan. 6 Genom s k kollektivt missförstånd - enskilda elever tror att alla andra debuterat med alkohol samlag, tobak eller narkotika vilket kan forcera fram debuter. 17

Styrkan med att ha en verksamhet som är generell och riktar sig till alla är att det också ger goda möjligheter att kunna fånga upp de grupper av ungdomar som har större behov av stöd än andra. Studiens frågor om sexuellt tvång ger uppgiften att mer än hälften av dem som rapporterar att de tvingats till sexuella handlingar också har besökt ungdomsmottagningarna vid upprepade tillfällen. Detta innebär att mörkertalet kring sexuellt tvång vid ungdomsmottagningarna på goda grunder kan skattas till under 50 procent 7. Detta indikerar att ungdomsmottagningarna är en betydande samhällelig plattform för att upptäcka, behandla och i viss mån förebygga sexuellt tvång. 3.4 Tillgänglighet och besöksformer Ändrade förutsättningar för UM verksamheten, t ex i form av byte av lokaler respektive kostnad för studiebesök, ger sannolikt en viss inverkan på andelen elever som kommer i kontakt med samt känner till ungdomsmottagningarna. Studien belyser detta i några kommuner där denna typ av förändringar förekommit. I planeringsprocesser i landsting och kommuner förekommer diskussioner kring vilken ungdomsmottagning elever med olika hem- och skolkommuner i första hand nyttjar. Enligt studien väljer elever med denna situation att i första hand nyttja ungdomsmottagningarna i hemkommunerna. Detta pekar på behov av kompletta ungdomsmottagningar 8 med eftermiddags- / kvällsmottagning även i mindre kommuner. Resultaten i studien visar också dels på betydelsen av studiebesök som enda kontaktyta gentemot ungdomsmottagningar för många elever, dels det omfattande nyttjandet av möjligheten till drop-in besök; i synnerhet bland pojkar. En nyligen framlagd C-uppsats vid Mälardalens högskola 9 bekräftar via fokusgruppsintervjuer med pojkar i åk 9 ett stort behov av både studiebesök samt drop-in verksamhet (se utdrag av uppsats i Bilaga 2). I målen för den handlingsplan för sexualitet och hälsa 10 som fastslagits av Landstingsfullmäktige i Landstinget Sörmland finns ett uppdrag för ungdomsmottagningen att vara ett stöd till skolornas sexualitets- och samlevnadsundervisning. Här är möjligheten till studiebesök ett viktigt inslag. 7 En reservation gäller dock möjligheten att det finns ett visst ytterligare mörkertal vad gäller rapportering av sexuellt tvång i enkäten. 8 Basrepresentation av kurator/psykolog, barnmorska och läkare. FSUM ger förslag på bemanningsgrader för respektive funktion utifrån lokal åldersstruktur. i Sörmland har landstinget valt att justera dessa grader efter en översyn 2006. 9 E. Jonsson & C. Persson: Ungdomsmottagningar och pojkar i nionde klass : 2006, Mälardalens Högskola 10 Sexualitet & Hälsa. Atgärder och mål 2002, Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland. 18

Drop in-verksamheten har under senare tid reducerats vid flera av länets ungdomsmottagningar till förmån för utökade möjligheter till tidsbokning bl a via e-tjänster / Internet. Frågan är huruvida ungdomarnas kontakt- och besöksformer är möjliga att ändra utan förluster av viktiga besök och besökare? Ett visst svar på den frågan ges i preliminär statistik för det pilotprojekt med e-tjänster som under hösten 2006 bedrivits vid Nyköpings UM. Statistik visar att pojkar stod för knappt 7 procent av e-tjänst nyttjandet för kontakter med Nyköpings UM. Ett antagande om att pojkar skulle vara relativt sett mer benägna att nyttja e-tjänster för kontakt med UM motsägs således, om än utifrån preliminär statistik 11. En utveckling mot ytterligare reducerad drop in-verksamhet talar för att UM förlorar en del kontakter, framför allt med pojkar som redan idag är i klar minoritet som UM besökare. Eftersom ett av de övergripande effektmålen, i enlighet med handlingsplanen för sexualitet och hälsa, är att öka andelen pojkar/män som besöker UM är tillgänglighet till verksamheten ett av de viktigaste verktygen för att uppnå målet. I målen för landstingets handlingsplan för sexualitet och hälsa framhålls också vikten av att ungdomsmottagningen kan erbjuda drop-in tider likväl som tidsbeställning. Att hålla öppet under både dag- och kvällstid samt öppettider under skollov lyfts också fram som viktigt. 3.5 Verksamhetens utformning och bemanning Prioriterings- och planeringsdiskussioner i kommuner och landsting berör emellanåt det eventuella behovet av mer manlig personal för att få fler pojkar till ungdomsmottagningarna. På frågan riktad till samtliga pojkar och flickor i länet i åk 9 samt åk 2 uttrycker sig flickorna betydligt mer angelägna om kvinnlig personal än pojkarna om manlig personal. Även Jonsson & Persson (ibid) har i sin undersökning frågat pojkarna om deras behov av manlig personal och i likhet med vår studie inte funnit behovet speciellt uttalat. Pojkarna framhöll istället personalens allmänna kompetens och erfarenhet av både pojkar och flickor (Bilaga 2). Utifrån sådana grunder framstår det inte motiverat att prioritera anställning av manlig personal framför kvinnlig. Utifrån andra perspektiv kan det ändå finnas stora värden med att både kvinnlig och manlig personal finns tillgänglig på ungdomsmottagningen. När det gäller att öka pojkars besök på UM kan detta troligen stimuleras på andra sätt kanske främst via generösa drop-in tider. 11 Statisikuppgift: Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård, Landstinget Sörmland 19

4 Förslag utifrån rapportens resultat Förhoppningsvis kan Fokusrapport Ungdomsmottagningar bli ett värdefullt inlägg i processen att fortsätta utveckla länets ungdomsmottagningar. Självklart bör samtliga resultat i fokusrapporten ställas mot övriga tillgängliga undersökningar och uppgifter, både direkt från ungdomsmottagningarna men även andra källor. Med en sådan uppmaning och reservation är dock följande förslag motiverade utifrån resultaten i denna undersökning. Organisation och förutsättningar Kompletta ungdomsmottagningar (minst barnmorska, läkare, kurator/psykolog) med rikliga öppethållanden, inklusive sena eftermiddagar och kvällar, bör finnas i länets samtliga kommuner. Detta är något som redan är beslutat i och med att handlingsplan för sexualitet och hälsa antagits av Landstingsfullmäktige och viktigt att fortsätta utveckla. Resultaten indikerar behov av en kontinuerlig kvalitetssäkring av ungdomsmottagningar där organisatoriska förhållanden samt delar av verksamhetens innehåll redovisas och följs upp. Kvalitetssäkring ger möjlighet till upptäckt, värdering och korrigering av skiftande förutsättningar för UM-verksamheten. Kvalitetssäkring är också ett sätt att värna existensen och ge långsiktig legitimitet åt betydelsefulla men inte lagstadgade offentliga verksamheter som ungdomsmottagningar. Efterfrågan tillgänglighet och verksamhet Drop-in möjligheten bör värnas och utvecklas, inte avvecklas besöksformen är troligen svår att ersätta, i synnerhet för pojkar. Ungdomarnas komplexa situation pekar på ett tydligt behov av psykosociala stödresurser, på UM och även i form av nätverk och extern samverkan. Det hälsofrämjande perspektivet bör fortsatt värnas vid UM även i möten gällande ohälsa och riskbeteenden. Arbetet med att locka fler pojkar till UM bör fortsätta då besöksgraden av pojkar är låg trots god kännedom om UM. Studien indikerar dock inte att mer manlig personal är en avgörande faktor i sammanhanget. Det kan finnas anledning att i befintliga mötesforum för UM - personal uppmärksamma och diskutera resultaten som visar på en tämligen utsatt profil hos flera undergrupper av UM besökare. Det kan finnas anledning att se över det ANT-stöd (Alkohol, Narkotika, Tobak) som idag förekommer vid UM. Resultaten i studien pekar på ett tydligt behov av ANT stöd/resurser vid UM. 20

Bilaga 1 - Liv & Hälsa ung / Frågor rörande ungdomsmottagningar 27. Känner du till vad en ungdomsmottagning är? Nej Delvis/inte helt säker Ja 28. Vet du var ungdomsmottagningen finns i din hemkommun? Nej Inte helt säker Ja Pojkar svarar här på fråga 29 29.a Är det viktigt för dig att det finns manlig personal på ungdomsmottagningen? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte så viktigt Nej, inte alls viktigt Flickor svarar här på fråga 29 29.b Är det viktigt för dig att det finns kvinnlig personal på ungdomsmottagningen? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte så viktigt Nej, inte alls viktigt 30. Har du besökt någon ungdomsmottagning? Nej - gå direkt till fråga 33 Ja, en gång Ja, flera gånger 31. Vilken ungdomsmottagning besöker du i första hand? Jag besöker i första hand ungdomsmottagningen i den kommun där jag bor och går i skolan den kommun där jag går i skolan den kommun där jag bor annan kommun än där jag bor eller går i skola 32. Hur skedde ditt senaste besök på ungdomsmottagningen? Genom tidsbeställning eller bokat återbesök Drop in/gick bara dit Var med som sällskap/partner/kompis Var på studiebesök På annat sätt 21

Bilaga 2 - utdrag ur: Ungdomsmottagningar och pojkar i nionde klass Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapliga programmet Västerås Ungdomsmottagningar och pojkar i nionde klass (s. 22 + 25-30 i originaldokument) 22

6.1 Metoddiskussion (s. 22 i originaldok.) En kvalitativ metod ger möjligheten att få information som inte skulle vara möjlig genom en kvantitativ studie. En kvantitativ metod hade kunnat ge ett mer generaliserbart resultat men med hänsyn till studiens syfte ansåg vi att en kvalitativ metod skulle ge en djupare förståelse. Landstinget Sörmland har under våren 2006 genomfört en studie om ungdomars hälsa och levnadsvanor där grundläggande frågor om ungdomsmottagningar täcks in. Vi ansåg det därför överflödigt att genomföra ännu en enkätstudie i ämnet. Vi valde att använda oss av fokusgruppsintervjuer som intervjumetod och anledningen till detta var att vi ville ge pojkarna chansen att lyssna på varandra, diskutera och komma fram till gemensamma åsikter. Genom att diskutera kan deltagarna dela med sig av erfarenheter och åsikter som inte hade kommit fram vid individuella intervjuer. Fokusgruppsmetoden är lämplig att använda om ämnet för studien är känsligt då det ibland kan vara lättare att diskutera känsliga ämnen i grupp. Det kan vara lättare att öppna sig om andra deltagare berättar om sina erfarenheter. En negativ aspekt med fokusgruppsintervjuer är att det finns en risk att endast ämnen som passar in i gruppnormen diskuteras och att personer med avvikande åsikter väljer att inte delta i diskussionen. Det är troligt att vissa pojkar hade känt större trygghet inför sina åsikter om de hade blivit intervjuade enskilt. Vi anser emellertid att individuella intervjuer inte hade gett mer information från pojkarna, snarare tvärtom. Pojkarnas tillit till varandra och rädslan av att deras synpunkter skulle spridas utanför gruppen kan ha påverkat till vilken grad de var villiga att dela med sig av personliga erfarenheter. Med hänsyn till pojkarnas ålder och studiens syfte anser vi att fokusgrupper var den bästa metoden för att få svar på våra frågor. Fokusgruppsintervjuer leder till en mer avslappnad intervjusituation eftersom att deltagarna ges möjlighet att tänka igenom sina svar. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6.2 Resultatdiskussion (s. 25-30 i originaldok) 6.2.1 Kunskaper Kunskaperna om ungdomsmottagningar var generellt bra bland pojkarna i undersökningen. Större delen av pojkarna visste vad ungdomsmottagningen arbetar med och vilka som arbetar där. En grupp hade begränsade kunskaper om ungdomsmottagningens verksamhet och den gruppen hade inte varit på studiebesök på någon ungdomsmottagning. Pojkarna i de övriga grupperna hade alla varit på studiebesök. Alla grupper visste var ungdomsmottagningen i deras kommun var placerad och de visste på ett ungefär mellan vilka tider ungdomsmottagningen har öppet. Det visade sig att de grupper som varit på studiebesök hade större kunskap om ungdomsmottagningen och flertalet av dessa pojkar hade även besökt en mottagning på sin egen fritid. Resultatet visade på att obligatoriska studiebesök ökar ungdomars kunskaper om ungdomsmottagningens verksamhet. Studiebesöken kan också bidra till att ungdomarna känner att det finns en verksamhet som endast är till för dem. Genom studiebesök kan ungdomar få en chans att bilda en egen uppfattning om ungdomsmottagningen. Den kunskap som pojkarna i studien hade om ungdomsmottagningens verksamhet hade de till stor del fått genom skolan eller från sina vänner. Tidigare studier visar att den information som vänner delar mellan varandra många gånger kan vara missvisande och överdriven. Den bild ungdomar har av ungdomsmottagningar kan påverka valet av att söka sig dit och därför är det viktigt att ungdomsmottagningarna fortsätter lägga stor vikt vid den utåtriktade verksamheten. 23

Resultaten stämde inte överens med vår uppfattning om pojkars kunskaper om ungdomsmottagningens verksamhet. Den uppfattning vi hade innan studien var att pojkar har dåliga kunskaper om ungdomsmottagningens verksamhet. Det går inte att generalisera resultaten från fokusgruppsintervjuerna till hela Sörmlands län, men det är ändå viktigt att belysa de kunskaper pojkarna i vår studie hade om ungdomsmottagningens verksamhet. 6.2.2 Inställning Flertalet av pojkarna hade en bra inställning till ungdomsmottagningarna även om alla inte hade besökt en mottagning. De ansåg att ungdomsmottagningen är en bra verksamhet där allt är samlat på samma plats. Inställningen skiljde sig dock mellan grupperna. De pojkar som vänt sig till en ungdomsmottagning på grund av olika problem verkade ha en mer negativ inställning till ungdomsmottagningen än de som inte behövt söka sig dit. Pojkarna med en mer negativ inställning ansåg att de inte hade fått den hjälp de behövde och att de råd de fått inte uppfyllt deras förväntningar. Vissa av pojkarna ansåg att personalen på ungdomsmottagningen inte respekterat tystnadsplikten. Den negativa inställningen som fanns hos några av pojkarna visar hur viktigt bemötandet på mottagningarna är. Det är viktigt att personalen inte sätter någon stämpel på pojkar som grupp utan behandlar dem som enskilda individer utefter deras specifika problem. Vår uppfattning om pojkars inställningar till ungdomsmottagningar innan studien var att pojkar ansåg att mottagningarnas verksamhet riktade sig främst till flickor, något som inte stämde med resultatet från studien. Pojkarna i studien ansåg att ungdomsmottagningarna är bra vid behov och att de då skulle vända sig dit. Det är viktigt att komma ihåg att de pojkar som ansåg detta troligtvis inte hade behövt vända sig till en ungdomsmottagning. Frågan är då om dessa pojkar skulle vända sig dit om de fick problem och hur deras inställning då skulle vara. Pojkarna i studien såg inte något bättre alternativ till ungdomsmottagningar. De flesta ansåg dock att Internetsidor som handlar om sex- och samlevnadsfrågor skulle kunna vara ett komplement till mottagningarna där de snabbt skulle kunna gå in och få svar på frågor. Internetsidor uppfattades dock inte som lika seriöst och flera pojkar ansåg att det måste finnas någonstans dit ungdomar kan gå och testa sig som bara riktar sig till ungdomar. I den här frågan lyfte pojkarna fram vikten av tillit. De kunde inte tänka sig att använda sig av en Internetsida eftersom de då inte visste vem som svarade på deras frågor. Frågan om tillit har varit stor i alla grupper och det visar på vikten av att bli behandlad med respekt när pojkar söker sig till ungdomsmottagningar. Resultatet stämmer överens med en tidigare studie genomförd av Ginsburg med flera (1997) som visar att ungdomar måste känna förtroende för vårdgivaren för att inte undanhålla viktig information. Det stämmer dock inte överens med en undersökning genomförd av Suzuki och Calzo (2004) som visar att Internet är ungdomars nya källa för hälsoinformation. 6.2.3 Behov Alla pojkar i studien var överens om att pojkar har ett behov av att prata om sina problem. Pojkarna ansåg att det är något som alla behöver göra oavsett om man är pojke eller flicka. De menade att frågan är om pojkar verkligen pratar trots att de har ett behov. Resultatet och pojkarnas enighet om behovet av att prata var överraskande. Vår uppfattning var att pojkar har svårt att erkänna att de har ett behov av att prata med 24

någon och att de därför inte pratar. Enligt pojkarna i studien pratar pojkar men att det varierar vem de pratar med. De flesta av pojkarna pratar med sina närmaste vänner, de som de känner tillit till. En anledning till att pojkar inte pratar menade de kunde bero på att de inte har någon att lita på eller att de inte vet var de ska vända sig. Resultat överensstämmer med Laack med flera (1996) som menar att pojkar blir mer och mer öppna mot varandra. Det kan vara så att unga pojkar idag är mer öppna mot varandra och att det inte är konstigt att prata om sex- och kärleksproblem. En förklaring kan vara att dagens samhälle är mer öppet gällande sexualiteten. Öppenheten i samhället kan vara både positiv och negativ. En negativ aspekt kan vara att ungdomar blir överrösta med information om sex och att de inte vet hur de ska hantera informationen. Ungdomsmottagningen är en verksamhet som borde fungera som en motpol dit ungdomar kan vända sig för att få saklig information. Pojkarna i studien menade att en annan anledning till att pojkar inte pratar kunde vara att pojkar inte vet hur de ska uttrycka sig och att de inte är vana att prata om sina problem. Detta är något som överensstämmer med Inger Berger (1999) som menar att pojkar har svårt att prata om känslor och att de har ett grövre språk än flickor. Pojkars svårigheter med att uttrycka sig kan vara ett stort problem och det är viktigt att det accepteras av personalen på ungdomsmottagningarna. Pojkarna i studien var överens om att de oftast pratar med sina kompisar. Det var också de som pojkarna helst ville prata med. Resultatet kom inte som någon överraskning och stämde överens med våra uppfattningar. Det som var något förvånande var att pojkarna i studien inte verkade bry sig om de fick träffa kvinnlig eller manlig personal, åldern hade heller inte så stor betydelse. Resultatet går att jämföra med siffror från Liv & Hälsa ung 2006 som visar att endast 16 procent av de tillfrågade pojkarna ansåg att det var mycket viktigt med manlig personal. Detta är även något som stämmer överens med en tidigare studie genomförd av Nwokolo med flera (2002) där resultatet visar att det viktigaste för pojkar är personalens egenskaper och attityder, inte ålder och kön. Uppfattningen vi hade innan studien var att pojkar inte går till ungdomsmottagningar på grund av att det inte finns tillräckligt med manlig personal, vilket inte verkade stämma överens med pojkarna i studien. Även om pojkarna inte har något problem med att träffa kvinnlig personal är det viktigt att personalen har rätt kunskaper och tillräckligt med kompetens för att kunna bemöta pojkar. 6.2.4 Påverkande faktorer Alla pojkar i studien var överens om att ungdomsmottagningen i deras kommun hade öppet för lite eller vid fel tidpunkter. Detta är något som bör uppmärksammas då det kan ha stor betydelse för pojkars eller ungdomars möjligheter att besöka en ungdomsmottagning. Pojkarna menade att de borde ha öppet efter skoltid och även på helger och lov. Pojkarna måste ha möjlighet att besöka en ungdomsmottagning utan att ta ledigt från skolan. Problemet att ha öppet under sommaren kan vara svårt att lösa på grund av personalbrist. Enligt tidigare studier är behovet av stöd allra störst under sommarloven och då har de flesta ungdomsmottagningar stängt. Det är viktigt att det finns tillgång till utbildad personal som kan tillgodose ungdomarnas behov under somrarna. Ett förslag kan vara att verksamheterna slås ihop till de största städerna så att de finns tillgängliga för dem som är i behov av att söka hjälp. Pojkarna i studien efterfrågade även mer drop-in-tider. Pojkarna vill kunna besöka en ungdomsmottagning direkt när ett problem uppstår utan att behöva boka tid. Detta är något som stämmer överens med tidigare studier som tar upp att pojkar vill få svar på sina frågor snabbt utan besvär. 25

26

27

Kontaktpersoner för Liv & Hälsa ung Folkhälsocentrum FoU-Centrum Katarina Gustafson Anna Ekholm Folkhälsoplanerare Statistiker Tfn: 0150-561 81 Tfn: 0155-24 72 17 Katarina.Gustafson@dll.se Anna.Ekholm@dll.se Monica Pärus Lotta Sahlqvist Folkhälsoplanerare Statistiker Tfn: 016-10 51 88 Tfn: 016-10 55 94 Monica.Parus@dll.se Lotta.Sahlqvist@dll.se Martin Ward Planeringssekreterare Tfn: 0155-24 54 94 Martin.Ward@dll.se Hemsidor www.landstinget.sormland.se/folkhalsa www.landstinget.sormland.se/fou-centrum 28