KÄNSLOR med kompismonstren
Kompismonstren skapades då YLE/BUU-klubben och Folkhälsan samarbetade kring en kompiskampanj 2012 2013. Målet med kampanjen var att ge barnen en känsla av ansvar för andra barn och göra dem medvetna om att små handlingar kan göra mycket för att ett annat barn ska må bra. Ca 10 000 barn registrerade sig tillsammans med sina föräldrar för att delta i kampanjen och bli superkompisar. Materialet består av ett häfte (Känslor med kompismonstren), fem monsterkort och en Ole-handdocka. Temat för den första samlingen är kompismonstret Ole, som berättar för barnen om våra grundläggande känslor. De övriga temana behandlar sedan i tur och ordning känslorna glädje, rädsla, ilska och ledsnad. Att förstå sina egna och andras känslor är grunden för socialt samspel och är på så sätt avgörande i det mobbningsförebyggande arbetet bland småbarn (se kapitlet om social och emotionell kompetens hos barn i teorihäftet). Med materialet vill vi inspirera pedagoger att tillsammans med barnen fundera kring känslor och vänskap och visa på hur barnen genom små handlingar kan göra mycket för att ett annat barn ska må bra. Det kan t.ex. handla om att hälsa på alla, att trösta den som är olycklig och att inte låta någon bli lämnad ensam. Syftet med Ole-handdockan är att tillsammans med Ole uppmuntra barnen att tala om och sätta ord på känslor och att den vägen lära sig att förstå andras känslor och respektera dem. Du kan exempelvis använda Ole-handdockan på följande sätt: Barnen pratar direkt till handdockan och Ole-handdockan ställer också direkt frågor till barnen. Ole-handdockan viskar sina tankar och frågor till dig och du berättar vad Ole säger. Det kan skapa en förväntansfull stämning i gruppen om Ole-handdockan finns med i början av varje samling. Korten kan användas med barn i åldern 2 6 år, så att du delar in barnen i mindre grupper efter ålder och mognad. Då du jobbar med de mindre barnen ska du hålla gruppen liten (max 5 barn) medan de äldre barnen kan vara lite flera barn (max 10 barn). Kom ihåg att hålla stunderna korta med de yngre barnen, ca 15 20 minuter per gång, medan de äldre barnen kan jobba 20 30 minuter per gång. Följ numreringen i häftet. Du kan bra behandla ett och samma kompismonster under flera samlingar. Låt kompismonsterkortet ligga framme så att barnen kan se det medan du behandlar temat i häftet. Kompismonsterkorten kan du laminera och klippa ut längs den markerade linjen. Vart efter du behandlat korten kan du göra ett litet hål i monstret och hänga upp det på ett snöre. På så sätt kan även barnen hålla koll på vilka monster och känslor som ni har behandlat. Du kan gärna komplettera stunderna med sånger, berättelser eller skapande verksamhet som du tycker passar in. TÄNK PÅ FÖLJANDE INNAN DU SÄTTER I GÅNG Informera vårdnadshavarna om att ni börjat jobba med kompismonsterkorten antingen på ett föräldramöte eller via ett informationsbrev. Då kan vårdnadshavarna också uppmärksamma temat hemma och på så sätt blir effekten av ditt arbete större. Inled stunden på samma sätt varje gång, t.ex. genom att göra kompistecknet (se kompismonster nr 1 i häftet) tillsammans med Ole-handdockan eller genom att sjunga låten Säg hej och le (texten finns på baksidan). Då du gör lekarna var noga med att det inte uppstår situationer där någon blir utan par eller på något annat sätt blir utanför. I det vardagliga arbetet på daghemmet är det viktigt att bekräfta barnet då de visar känslor (se t.ex. emotionell vägledning i teorihäftet) Jobba gärna vidare med den aktuella känslan som ni behandlat. Återkom till det ni pratat om under samlingen då ni utför de dagliga rutinerna, t.ex. "jag ser att du blev glad nu", "det där gjorde dig ledsen" m.m.
1 Kompismonstret Ole Berätta för barnen att monstret på kortet heter Ole. Fråga barnen om de känner Ole redan. Berätta att Ole inte är något vanligt monster. Monster brukar ju vara elaka men Ole är snäll och vänlig, en riktig superkompis. Förslag till samtalsämnen: Hur tycker ni att en superkompis ska vara? Kan en superkompis också göra fel ibland? Vad kan man säga för positiva saker till varandra? Efter diskussionen kan ni tillsammans skapa ett kollage med positiva ord som ni hänger upp på väggen. Vad är känslor? Fundera över vad känslor är och berätta för barnen att vi har rätt till alla våra känslor men att vi inte får bete oss hur som helst på grund av en känsla. Fundera över vilka känslor det finns och hur många känslor man kan känna under en och samma dag. Fortsätt att prata om att känslor kan förändras. Använd hela tiden dig själv som exempel och visa på att också du har känslor. Oles hemliga tecken. Visa tecknet för barnen och berätta för barnen att tecknet betyder hej kompis. Prata om betydelsen av att säga hej. Att säga hej betyder att se en annan människa. Fundera över hur det känns då någon säger hej och hur det känns om ingen hälsar? Varför kan det ibland vara svårt att säga hej? Uppmuntra barnen att hälsa på varandra med kompistecknet. Låt kompistecknet sprida sig på dagiset som ett tecken för samhörighet och vänskap. LEKTIPS Lyssna på låten Säg hej och le (se baksidan av foldern) eller välj en annan låt och be barnen dansa till musiken. När musiken stannar ska barnen göra kompistecken med ett annat barn i gruppen, nästa gång musiken stannar ska kompistecknet göras med två vänner osv. Till slut gör alla kompistecknet tillsammans. Känslolotto: Tillverka lottobräden med olika känslor (klipp ut bilder på ansikten ur tidningar eller använd smilisar). Pedagogen läser upp olika situationer, t.ex. När jag går på cirkus känner jag mig... och barnen täcker över den känsla som passar till situationen. Med yngre barn kan pedagogen börja med att endast läsa upp olika känslor och barnen får peka på den känsla som nämns. 2 Kompismonstret Töpsi Känsla: Glädje Berätta för barnen att monstret på kortet heter Töpsi. Fråga barnen om de vet vem Töpsi är. Berätta att Töpsi också är Oles kompis. Förslag till samtalsämnen: Hur tror ni att Töpsi känner sig? Hur kan ni se att Töpsi känner sig så? Varför tror ni att Töpsi känner sig så? När känner ni er glada? Hur syns det på er att ni är glada? Kan man vara glad fast man inte skrattar? Hur känns det när någon annan lyckas? Är det svårt att vara glad för någon annans skull? Tips: Be barnen rita eller visa var i kroppen glädje sitter Be barnen visa hur glädje känns, beskriva hur det luktar eller hur det hörs att man är glad. Man kan göra övningen i ring, eller be barnen att först prata parvis och sedan visa tillsammans bådas olika rörelser som är förknippade med att vara glad. Be barnen titta i en handspegel för att se hur de ser ut då de är glada. Läs böcker som behandlar temat glädje. Asken med det finaste som finns. Du behöver en tom skokartong och spegelpapper/en spegel. Limma spegelpapper/ en spegel i botten och dekorera asken. Sedan kan du under samlingen skicka runt asken och säga: Inne i den här asken finns det finaste som finns. När alla har fått titta in i asken så kan ni fundera på varför alla är unika och fina på sitt eget sätt. T.ex. Jag är bra eller värdefull för att... Använd dig själv som exempel. Dela in barnen parvis. De får turvis berätta vilka goda egenskaper deras par har. Är han eller hon trevlig, snäll, hjälpsam, rolig kompis m.m.? När ni gör övningen följande gång bildar barnen nya par. LEKTIPS Gissa känslan (med de yngre): Dela in barnen i par. Barnen sätter sig mittemot varandra. Det ena barnet börjar med att visa en känsla och den andra får gissa. Sedan är det det andra barnets tur. Känslosaga (med de äldre): Be barnen i tur och ordning fortsätta på en saga, så att de berättar om händelser som anknyter till känslorna glad, ledsen, arg och rädd. Pedagogen börjar: Det var en gång ett snällt monster som hette Ole. I dag är Ole glad för att Vad tror ni att det hände? Barnen svarar t.ex.: Ole är glad för att han har fått reda på att kompisen Breja ska komma och leka Pedagogen: Men plötsligt hände något som gjorde Ole ledsen. Vad tror ni att det hände? Barnen svarar t.ex: Ole blev ledsen för att Be barnen spela upp sagan för varandra eller illustrera den.
3 Kompismonstret Piron Känsla: Ledsnad Berätta för barnen att monstret på kortet heter Piron. Fråga barnen om de vet vem Piron är. Berätta att också Piron är Oles kompis. Förslag till samtalsämnen: Hur tror ni Piron känner sig? Hur syns det att Piron är ledsen? Varför tror ni att Piron känner sig så? Vad gör er ledsna? Hur gör ni då ni känner er ledsna? Vad kan ni göra då någon känner sig ledsen? Hur vill ni bli tröstade? Tips: Be barnen rita eller visa var i kroppen ledsnad sitter. Be barnen visa hur ledsnad känns, beskriva hur det luktar eller hur det hörs att man är ledsen. Man kan göra övningen i ring, eller be barnen att först prata parvis och sedan visa tillsammans bådas olika rörelser som är förknippade med att vara ledsen. Be barnen titta i en handspegel för att se hur de ser ut då de är ledsna. Titta på varandra, ser ni olika ut då ni är ledsna? Läs böcker som handlar om att vara ledsen. Bilda lekpar. Bilda lekpar under en månad. Dra lott om vem som leker tillsammans under en fri lekstund. Berätta för barnen att det inte är okej att kommentera sitt lekpar i negativa ordalag eller att med blickar eller miner signalera sitt missnöje. Syftet med lekpar är att barnen får upptäcka nya lekkamrater och öva nya samspelsfärdigheter. LEKTIPS Kortöglor (med de äldre): Gör 5 kort med känslorna glädje, ilska, ledsnad, avsky, rädsla och överraskning. Om det finns fler barn än kort så kan du dela in gruppen. På varje kort ska det finnas två olika känslor, en upptill och en nertill på kortet. Var noga med att varje känsla finns avbildad två gånger (då du ritar korten underlättar det att få dem rätt om du lägger dem framför dig som ett dominospel). Dela ut korten. Börja själv genom att nämna känslan på den övre bilden på ditt kort. Sedan frågar du vem har och nämner känslan på den nedre bilden på ditt kort. Den som har den bilden på övre delen av sitt kort säger jag har och fortsätter med att fråga vem har? och nämner sin nedre bild. På det här sättet fortsätter leken ända tills alla har svarat och frågat. 4 Kompismonstret Faderulla Känsla: Rädsla Berätta för barnen att monstret på kortet heter Faderulla. Fråga om de vet vem Faderulla är. Berätta att också Faderulla är Oles kompis. Förslag till samtalsämnen: Hur tror ni Faderulla känner sig? Hur syns det att Faderulla är rädd? Varför tror ni att Faderulla känner sig så? Har ni varit rädda någon gång? Hur kan ni göra då ni känner er rädda? Vad kan ni göra då någon känner sig rädd? Hur kan man få en vän att känna annorlunda? Tips: Be barnen rita eller visa var i kroppen rädslan sitter. Be barnen visa hur rädsla känns, beskriva hur det luktar eller hur det hörs att man är rädd. Man kan göra övningen i ring, eller be barnen att först prata parvis och sedan visa tillsammans bådas olika rörelser som är förknippade med att vara rädd. Be barnen titta i en handspegel för att se hur de ser ut då de är rädda, titta på varandra. Ser ni olika ut då ni är rädda? Läs böcker om rädsla och skapa egna berättelser. Uppmuntra barnen att komma och berätta då de känner sig rädda eller ledsna. AKTIVITETSTIPS Tillverka skrämmande masker i gips eller av papperstallrikar. Låt barnen berätta vad som gör just deras mask skrämmande. LEKTIPS Hemlig känslopåse: Klipp ut bilder på personer med olika känslor ur tidningar, laminera bilderna och sätt in dem i en tygpåse. Låt barnen turvis dra en bild. Efter det får barnen berätta vilken känsla de tror att personen har och varför. Efter ett tag kan du variera leken med att samla saker som barnen kan förknippa med olika känslor och sedan berätta varför en sak väcker en viss känsla. Känslo-piip (med de yngre): Gör kort med de grundläggande känslorna. Placera ut korten på golvet. Sätt ett russin/knapp på varje kort. Nu får barnen turvis gå ut ur rummet medan de andra kommer överens om vilken känsla man ska tänka på. När ni är överens får den som gick ut komma in och börja plocka russin/knappar. Ni benämner tillsammans den känsla från vilket russinet/knappen plockas för att befästa känslorna. När den som plockar rör vid det överenskomna känslokortets russin/knapp säger alla piiip och turen går till följande barn. Lägg efter varje barn till russin/knappar, så att det finns ett russin/en knapp på varje bild när ni börjar en ny runda.
5 Kompismonstret Breja Känsla: Ilska Berätta för barnen att monstret på kortet heter Breja. Fråga barnen om de vet vem Breja är. Berätta att också Breja är Oles kompis. Egna anteckningar Förslag till samtalsämnen Hur tror ni Breja känner sig? Hur syns det att Breja är arg? Varför tror ni att Breja känner sig så? Vad gör er arga? Hur kan ni göra då ni känner er arga? Fundera över vad som är tillåtet att göra då man är arg och vad som inte är tillåtet. Hur känns det när någon är arg på er? (barn eller vuxna) Vad kan ni göra då någon känner sig arg? Tips: Låt barnen rita eller visa var i kroppen ilska sitter. Be barnen visa hur ilska känns, beskriva hur det luktar eller hur det hörs att man är arg. Man kan göra övningen i ring, eller be barnen att först prata parvis och sedan visa tillsammans bådas olika rörelser som är förknippade med att vara arg. Låt barnen titta i en handspegel för att se hur de ser ut då de är arga. Läs böcker om ilska. Hantera ilska. Samla barnens tankar kring hur man kan göra då man känner sig arg. Låt barnen komma med förslag, var öppen för alla förslag men skriv enbart upp de förslag som är konstruktiva. Gör ett kollage tillsammans med barnen. Klipp ut bilder, rita och skriv (t ex trafikljus, att räkna, tänker på något som gör en glad m.m.). Ni kan återkomma till kollaget under vardagsstunder då barnen upplever starka känslor. Lugn och ro. Fantasiresan. Övningen finns i Lilla Chilla materialet på sid 16 samt på cd-skivan som kommer med i materialet. Denna övning är en fantasiresa där barnen får ligga i en skön ställning och lyssna till en berättelse. Övningen kan göras om och om igen. Att barnen till slut nästan lär sig berättelsen utantill är bara en fördel. Genom att de känner igen både sagan och den känsla den förmedlar aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som gör att de känner lugn och ro. Övningen är även lämplig att göra inför vilan och då kan det sista stycket i texten lämnas bort.
Säg hej o le Jag vet ett monster och Ole är hans namn Ole är ett konstigt monster, han är helt bak och fram Ingen verkar rädd för honom och jag undrar varför då Ett monster är ju elakt, ja det brukar vara så Ett monster som är vänligt, kan det här nu vara rätt? Alla verkar glada och dom sjunger rätt och slätt: Säg hej o le o le o le. Säg hej o le, säg hej o le. Säg hej o le o le o le, säg hej o le, säg hej o le. Om nån är ledsen tröstar Ole, han gör alltid någon glad Han lär ut ett hemligt tecken, säger du är jättebra Varje dag så leker han med någon ny kamrat Säger oj vad du är rolig och leken kan ta fart! Säg hej o le o le o le. Säg hej o le, säg hej o le. Säg hej o le o le o le, säg hej o le, säg hej o le. Och nu börjar jag begripa, jag förstår hans melodi Han är en superkompis och det kan jag också bli! Säg hej o le o le o le. Säg hej o le, säg hej o le. Säg hej o le o le o le, säg hej o le, säg hej o le. text: Henric Öhman musik: Matti Raita refrängens musik ur The Name of the Game av Deja Armath, med tillstånd av Gazell Music AB.
Ole
Töpsi
Piron
Faderulla
Breja